{"id":1364,"date":"2014-12-31T08:56:07","date_gmt":"2014-12-31T05:56:07","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1364"},"modified":"2018-09-07T15:23:44","modified_gmt":"2018-09-07T12:23:44","slug":"1-1naturreligionernas-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/1-1naturreligionernas-tid\/","title":{"rendered":"
1.1<\/div>Naturreligionernas tid"},"content":{"rendered":"

M\u00e4nniskor som upptr\u00e4der i djur- eller m\u00e4nniskogestalt \u2013 n\u00e4r det g\u00e4ller teaterns eller scenkonstens ursprung r\u00e5der det en relativt bred enighet eller konsensus bland forskarna av den enkla anledningen att det inte finns n\u00e5gra skriftliga k\u00e4llor som kunde beskriva s\u00e5 tidiga fenomen i m\u00e4nsklighetens historia. F\u00f6rem\u00e5ls- och bildk\u00e4llor kan i n\u00e5gon m\u00e5n hj\u00e4lpa oss, men det f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 stor f\u00f6rsiktighet. Vilka faktorer som betonas p\u00e5verkas av de f\u00f6rklaringsteorier och vetenskapliga discipliner man utg\u00e5r fr\u00e5n.<\/p>\n

Historieskrivningen styrdes tidigare av en mer evolutionistisk infallsvinkel. Utg\u00e5ende fr\u00e5n det perspektivet har b\u00e5de scenkonsten och andra fenomen utvecklats fr\u00e5n \u201dprimitiva\u201d former i riktning mot en allt st\u00f6rre komplexitet. Problemet med en historieskrivning som beskriver en s\u00e5 unilinj\u00e4r utveckling \u00e4r att den l\u00e4tt kanske g\u00f6mmer ett antagande om att \u201dv\u00e5r tids Europa\u201d tvivelsutan representerar den m\u00e4nskliga utvecklingens h\u00f6jdpunkt och att det mellan andra tidigare och \u201dl\u00e4gre st\u00e5ende\u201d fenomen skulle finnas ett genealogiskt samband med hur fenomenet ifr\u00e5ga ter sig idag.<\/p>\n

F\u00f6r det mesta har man numera fr\u00e5ng\u00e5tt den linj\u00e4ra utvecklingssynen och g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r in f\u00f6r att betrakta fenomen som h\u00e4nf\u00f6r sig till andra tidsperioder och andra geografiska platser p\u00e5 deras egna villkor. En viktig v\u00e4ndpunkt i slutet av 1960-talet var antropologernas intresse f\u00f6r all slags framtr\u00e4danden och spelbarhet n\u00e4r det g\u00e4ller lekar, ritualer, spel och fester. Det vill s\u00e4ga fenomen som f\u00f6rekommer i alla samh\u00e4llen och som en del av livet. D\u00e4rf\u00f6r kan fenomen som \u00e4r f\u00f6rknippade med framtr\u00e4danden i sista hand granskas utg\u00e5ende fr\u00e5n deras samh\u00e4lleliga betydelse. I de h\u00e4r tankeg\u00e5ngarna finner vi ocks\u00e5 r\u00f6tterna till teoribildningen om performance och konstarten i sig.<\/p>\n

Efter att ha utvecklat och fastslagit formerna f\u00f6r fest, lovkv\u00e4den, lekar och spel har samh\u00e4llen historiskt sett sedan ytterligare finslipat dem tills de har kunnat formulera regelverk och kanske beslutat bevara dem i en given form, speciellt om gruppen redan har till\u00e4gnat sig dem och funnit dem tilltalande. Trots att det ursprungligen hade handlat om att f\u00f6rs\u00e4kra sig om antingen jaktlycka eller \u00e5rets sk\u00f6rd och att fr\u00e4mja gruppens fruktsamhet, hade man d\u00e4rmed anammat och lyft in b\u00e5de estetiken och upprepningen.<\/p>\n

F\u00f6reteelser som var r\u00e4tt ovidkommande i relation till sj\u00e4lva funktionen \u2013 det f\u00f6r samh\u00e4llet prim\u00e4ra uppdraget \u2013 kunde \u00e4nd\u00e5 visa sig vara viktiga, det vill s\u00e4ga fr\u00e5gor f\u00f6rknippade med v\u00e4lbefinnande och sinnesnjutning: dansens rytm och steg, dr\u00e4kter den framf\u00f6rs i, skicklighetst\u00e4vlingar, f\u00f6rekomsten av s\u00e5ng eller soloupptr\u00e4danden, uppgiftsf\u00f6rdelning mellan publik och akt\u00f6rer, inslag av ber\u00e4ttelse eller myt, framf\u00f6randen i s\u00e5ngform, roller som gestaltas av en eller flera personer, kanske med olika tekniker, och andra regler som eventuellt hade skapats?<\/p>\n

En myt \u00e4r en ber\u00e4ttelse eller s\u00e4gen, men ocks\u00e5 en strukturerad version av den,<\/strong> som inom ett samh\u00e4lle eller en mindre krets f\u00f6rs vidare fr\u00e5n generation till generation. Myterna \u00e4r naturligtvis starkt kulturskapande och har sedan urminnes tider haft stor betydelse f\u00f6r k\u00e4nslan av att f\u00f6rst\u00e5 och beh\u00e4rska sin omgivning. Ber\u00e4ttelsen har i alla tider f\u00f6rmedlats vidare i antingen ber\u00e4ttad, sjungen eller reciterad form. Den har till exempel framf\u00f6rts p\u00e5 en speciell h\u00f6gtidsdag, i samband med religi\u00f6sa f\u00f6rr\u00e4ttningar, en afton vid l\u00e4gerelden eller vid eldstaden i k\u00e5tan.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som inom alla andra kulturer har de finsk-ugriska folken \u2013 i en vidare bem\u00e4rkelse best\u00e5ende av de nordliga j\u00e4gar- och samlarsamh\u00e4llena i Eurasien \u2013 haft sina egna myter. De \u00e4ldsta av dem handlar om v\u00e4rldens skapelse. Dessutom f\u00f6rt\u00e4ljer myterna om hur naturelementen uppst\u00e5tt, det vill s\u00e4ga luft, vatten, himlakroppar, tr\u00e4d, v\u00e4xter och djur. Alla folkslag har myter om m\u00e4nniskans tillkomst, men ocks\u00e5 om olika kulturfenomen som varifr\u00e5n den f\u00f6rsta elden kom, hur relationen mellan stammen och de viktigaste f\u00e5ngstdjuren etablerades? (se t.ex. Siikala 2013)<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 finl\u00e4ndsk teaterhistoria \u00e4r Kalevala<\/em> en viktig k\u00e4lla till kunskap om myterna i v\u00e5ra nordliga trakter. Detta trots att verket kommit till under historisk tid (1835) och den av L\u00f6nnrot sammanst\u00e4llda helheten best\u00e5ende av separata verser inneh\u00e5ller ursprungliga fragment, det vill s\u00e4ga upptecknade s\u00e5nger och mycket material fr\u00e5n olika tidsperioder, s\u00e5v\u00e4l historiskt som kulturellt. Allt fr\u00e5n v\u00e4rldens skapelse och myter om v\u00e4xtlighetens ursprung till vikingat\u00e5gens maritima \u00e4ventyr.<\/p>\n

Att ber\u00e4tta om viktiga, heliga och enast\u00e5ende h\u00e4ndelser kan inte l\u00e5ta sig g\u00f6ras p\u00e5 ett vardagligt s\u00e4tt. D\u00e4rf\u00f6r har alla kulturer sin egen metrik och sina versm\u00e5tt, ett till spr\u00e5ket och musiken bundet s\u00e4tt att redog\u00f6ra f\u00f6r ett mer \u00e4n vanligt st\u00f6rre, mera sublimt och magiskt inneh\u00e5ll. Runos\u00e5ng framf\u00f6rd p\u00e5 kalevalameter har, s\u00e5 som allt muntligt ber\u00e4ttande, fyllt samma funktion som mer avancerade framf\u00f6randen \u2013 allt fr\u00e5n den h\u00f6gst\u00e4mda diktningen om v\u00e4rldens skapelse och vemodiga k\u00e4rlekss\u00e5nger till fartfyllda texter som den om Sampos bortr\u00f6vande.<\/strong><\/p>\n

Teaterns r\u00f6tter finns i ber\u00e4ttelsen. <\/strong>Enligt Aristoteles \u00e4r ber\u00e4ttelsen en efterbildning. Det betyder att verkligheten efterbildas eller beskrivs\/ produceras genom att man talar eller skriver om den. Med fiktionens hj\u00e4lp efterbildas h\u00e4ndelser som skapar \u00e5ngest och r\u00e4dslor, varefter man blir fri dem, definierar v\u00e4rlden, flyr eller tar kontrollen \u00f6ver de outtalade r\u00e4dslorna och det som v\u00e4cker obehag.<\/p>\n

Ber\u00e4ttaren <\/strong>\u00e4r en konstn\u00e4r som ocks\u00e5 underh\u00e5ller sin publik genom att tillf\u00f6ra sp\u00e4nningsmoment och fler detaljer genom att ta mimik och h\u00e4nderna till hj\u00e4lp. \u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n ber\u00e4ttelse till skuggspel och dockteater har genom tiderna varit l\u00e4tt f\u00f6r ber\u00e4ttaren. D\u00e4rf\u00f6r har f\u00f6rest\u00e4llningar med skuggbilder och dockor sin givna plats bland m\u00e4nsklighetens \u00e4ldsta konstformer.<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n myter till ritualer \u2013 och f\u00f6rest\u00e4llningar<\/h3>\n

De flesta forskare som uttalar sig om teaterns och scenkonstens ursprung betonar ritualens <\/strong>centrala roll. I ritualen f\u00f6rnyar gruppen eller samh\u00e4llet sin kontakt med det \u00f6vernaturliga genom sin kollektiva aktivitet\/handling och medverkan. Det finns en koppling mellan ritualen och n\u00e5gon av myterna<\/strong> och som ritualen vanligen p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt imiterar eller presenterar.<\/p>\n

Genom att utf\u00f6ra ritualer v\u00e4nder man sig antingen till gudomligheter, \u201dupptr\u00e4der inf\u00f6r \u00f6vernaturliga krafter\u201d, \u00e5terber\u00e4ttar eller undervisar gruppen\/publiken i myterna om gudomligheternas f\u00f6delse, deras verksamhet och d\u00f6d, om f\u00f6rbund och l\u00f6ften, om lyckans land i det f\u00f6rg\u00e5ngna, om kommande l\u00f6ften etc. De religi\u00f6sa myterna om idealv\u00e4rlden och ber\u00e4ttelserna om nationell storhet lever starkt kvar \u00e4nnu i v\u00e5r tid och ger miljoner m\u00e4nniskor styrka, men uppviglar l\u00e4tt och alltf\u00f6r ofta samh\u00e4llen mot varandra.<\/p>\n

En del av ritualerna \u00e4r kollektiva: hela byn \u2013 eller endast m\u00e4nnen \u2013 dansar f\u00f6r att vinna jaktlycka. I sk\u00f6rdandet eller sk\u00f6rdefesten deltar alla. \u00c5 andra sidan kan n\u00e5gon eller n\u00e5gra deltagare sticka ut fr\u00e5n m\u00e4ngden genom att schamanen eller pr\u00e4sten som leder ritualen f\u00f6rest\u00e4ller ett djur, en gudomlighet eller en hj\u00e4ltegestalt.<\/p>\n

I ritualer som antagit mer m\u00e5ngbottnade former har, f\u00f6rutom \u00e5sk\u00e5darna, \u00e4ven enskilda akt\u00f6rer antagit deltagaruppdraget och av dem f\u00f6rv\u00e4ntas speciella f\u00e4rdigheter. En maskerad, utkl\u00e4dd och\/eller \u00e4ven p\u00e5 annat s\u00e4tt fr\u00e5n menigheten avskild akt\u00f6r, som f\u00f6rflyttas till \u201den annan verklighetsniv\u00e5\u201d, representerar utomjordiska krafter vars n\u00e4rvaro upplevs som verkliga. Den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen tar en viss tid, och \u00e4r allts\u00e5 ett av menigheten befullm\u00e4ktigat uppdrag, som kr\u00e4ver s\u00e4rskilda insikter.<\/p>\n

Det \u00e4r i s\u00e4rskiljningen mellan \u00e5sk\u00e5darens och akt\u00f6rens roll som m\u00e5nga tycker sig se en central skillnad mellan teater och ritual<\/strong>. En del anser att det \u00e4r fr\u00e5ga om ritual endast i s\u00e5dana fall d\u00e4r \u00e5sk\u00e5daren medverkar aktivt, inte l\u00e4ngre om hen bara sitter, st\u00e5r eller lever sig in i f\u00f6rest\u00e4llningen. D\u00e5 tolkas det som scenkonst. Gr\u00e4nsen \u00e4r dock h\u00e5rfin om vad som kan anses vara medverkan eller inte. I kollektiva ritualer \u00e4r deltagarens\/\u00e5sk\u00e5darens roll st\u00f6djande, men \u00e4ven en synbart passiv \u00e5sk\u00e5dare kan tack vare sina energier vara en engagerad deltagare.<\/p>\n

I de nordliga j\u00e4garkulturerna k\u00e4nner man fr\u00e4mst till l\u00f6sryckta ritualer med inslag av fysisk aktivitet i samband med jakt och fiske. Men trots det har de magiska elementen varit n\u00e4rvarande i livets alla skeden och f\u00f6r samh\u00e4llet \u00f6verlag. F\u00f6delse och f\u00f6rlossning har varit f\u00f6rknippade med trolldom och hemliga besv\u00e4rjelser. Magiska riter det \u00e5l\u00e5g schamanen eller sp\u00e5kvinnan att utf\u00f6ra. Trolldom h\u00f6rde ocks\u00e5 samman med vissa livsskeden som till exempel enskilda ritualer avsedda f\u00f6r unga p\u00e5 tr\u00f6skeln till vuxenhet. I naturen fanns dessutom helgade platser och vardagens sysslor \u00e5tf\u00f6ljdes ocks\u00e5 av sm\u00e5 ritualer etc.<\/p>\n

Flytten fr\u00e5n en trakt till en annan beroende p\u00e5 \u00e5rstid och tillg\u00e5ng till villebr\u00e5d och sk\u00f6rden<\/strong> har i alla tider varit det kanske viktigaste incitamentet f\u00f6r samh\u00e4llen att skapa till\u00e4mpbar praxis f\u00f6r framf\u00f6randen. I detta cykliska f\u00f6rlopp ingick begrepp som fruktbarhet och d\u00f6d, men \u00e4ven jaktlycka, fiskelycka och b\u00e4rlycka. En god sk\u00f6rd antogs vara resultatet av att ritualerna i samband med s\u00e5ningen hade genomf\u00f6rts p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Det geografiska l\u00e4get och naturen var ofta avg\u00f6rande f\u00f6r vilka ritualer som blev viktigare \u00e4n andra.<\/p>\n

Inom f\u00e5ngstkulturerna kunde man ocks\u00e5 f\u00f6rbereda sig f\u00f6r jakt med dans. Djurarters r\u00f6relser och beteende imiterades i dansen. Jakten var reglerad eftersom f\u00e5ngstdjuren var totemiska, det vill s\u00e4ga stammens mytiska stamfar eller urmoder. I och med att djuret avlivades m\u00e5ste anden gottg\u00f6ras \u2013 detta f\u00f6r att trygga b\u00e5de den fortsatta jaktlyckan och stammens goda relation till stamfadern.<\/p>\n

Inom de finsk-ugriska och andra nordliga j\u00e4garkulturer var speciellt bj\u00f6rnen f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r allehanda ceremonier. Minnesanteckningar har bevarats om framf\u00f6randen, s\u00e5ng, dans och miniatyrpj\u00e4ser som f\u00f6rekommit i Sibirien d\u00e4r traditionen med bj\u00f6rnfester levde kvar \u00e4nda fram till 1800-talet.<\/p>\n\n\t\t