{"id":1379,"date":"2014-12-31T08:47:18","date_gmt":"2014-12-31T05:47:18","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1379"},"modified":"2018-09-07T15:19:16","modified_gmt":"2018-09-07T12:19:16","slug":"1-3skol-och-universitetsteater-pa-1600-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/1-3skol-och-universitetsteater-pa-1600-talet\/","title":{"rendered":"
1.3<\/div>Skol- och Universitetsteater p\u00e5 1600-talet"},"content":{"rendered":"

Katedralskolan i \u00c5bo grundades under 1200-talets sista \u00e5rtionde. Katedralskolans uppgift var att f\u00f6rbereda eleverna, som kallades dj\u00e4knar, f\u00f6r universitetsstudier. Dj\u00e4knarna levde i en kommunitet och m\u00e5let f\u00f6r deras studier var att ta sig vidare i livet och kunna s\u00e4lla sig till eliten. Tyngdpunkten i studierna l\u00e5g p\u00e5 teologi och latin, men innefattade ocks\u00e5 \u00e4mnen recitation och retorik. I skolsalen kunde v\u00e4xell\u00e4sning ocks\u00e5 framf\u00f6ras som repliker i ett sk\u00e5despel.<\/p>\n

Om man beaktar att katedralskolans l\u00e4rare huvudsakligen hade studerat utomlands, till en b\u00f6rjan i antingen Paris eller Prag, men senare ocks\u00e5 vid tyska universitet, kan man st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om de alls vid \u00e5terkomsten hade kunnat undg\u00e5 att b\u00e4ra med sig kunskap om teater och intresse f\u00f6r scenkonst. Det f\u00f6rekom b\u00e5de sm\u00e5 och stora upps\u00e4ttningar med s\u00e5v\u00e4l sakligt som spefullt inneh\u00e5ll. Det var en konstform \u2013 om \u00e4n s\u00e4songsbetonad \u2013 som var starkt n\u00e4rvarande i stadskulturernas Europa.<\/p>\n

I och med reformationen p\u00e5 1500-talet fick skoldramerna<\/strong> med sitt kristet pedagogiska inneh\u00e5ll stor spridning. Ofta var de baserade p\u00e5 bibliska h\u00e4ndelser med ett pedagogiskt budskap, vanligen i en s\u00e5v\u00e4l komisk som realistisk f\u00f6rpackning. Philip Melanchton, som var en n\u00e4ra medarbetare till Luther, rekommenderade skolkomedierna som ett nyttigt didaktiskt verktyg inom den lutherska kyrkan. Teater rekommenderades ocks\u00e5 av den tidens f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r folkbildning och skolv\u00e4sende. I sina anvisningar f\u00f6r undervisningen redog\u00f6r de f\u00f6r skolscenens uppdrag och behov.<\/p>\n

I Baltikum kommer informationen fr\u00e5n Riga d\u00e4r man \u00e5r 1527 k\u00e4nner till en f\u00f6rest\u00e4llning med Burkhard Waldis sk\u00e5despel Den f\u00f6rlorade sonen<\/em>, men ocks\u00e5 motsvarande skolteaterf\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4gde rum i Reval (Tallinn), \u00e5tminstone \u00e5ren 1529 och 1539. Reval blev en del av svenska riket p\u00e5 1560-talet medan s\u00f6dra Estland, som till exempel Dorpat (Tartu), \u00e4nnu en tid f\u00f6rblev en del av det polsk-litauiska samv\u00e4ldet. Det l\u00e5g i den romerskkatolska kyrkans intresse att motarbeta reformationen, varf\u00f6r ocks\u00e5 jesuitordens (1583\u20131625) skola i Dorpat anv\u00e4nde sig av teater som pedagogiskt verktyg. Dialogerna var en f\u00f6renklad, mindre kr\u00e4vande variant av de egentliga teaterf\u00f6rest\u00e4llningarna och i dem betonades vikten av den ibland r\u00e4tt polemiska debatten om \u00e5siktsskillnader i teologiska, kyrkopolitiska och l\u00e4rofr\u00e5gor.<\/p>\n

Fastlagssk\u00e5despelen<\/strong> var korta, instruktiva komedier som blivit popul\u00e4ra i Tyskland. S\u00e5dana framf\u00f6rdes ofta ocks\u00e5 i Reval. N\u00e4r det g\u00e4ller motsvarande f\u00f6rest\u00e4llningar i \u00c5bo \u00e4r informationen r\u00e4tt sporadisk, men i hertig Johans r\u00e4kenskaper fr\u00e5n \u00c5bo slott \u00e5r 1557 hittas omn\u00e4mnanden. Dj\u00e4knarnas intresse f\u00f6r sk\u00e5despel kan d\u00e4rf\u00f6r nog anses ha varit kontinuerligt, som tidvis s\u00e4kerligen svalnade, men tack vare nya entusiastiska generationer \u00e5terupplivades igen.<\/p>\n

I skolordningarna f\u00f6r \u00e5ren 1557 och1575 f\u00f6rordas dialogisk l\u00e4sning. Johan III:s hustru Katarina Jagellonica hade ju r\u00f6tter i det polska hovet och det stora intresset f\u00f6r teater som d\u00e5 var r\u00e5dande i Italien, d\u00e4r det klassiska sk\u00e5despelet ingick i katolsk uppfostran. I den nya kyrkoordningen, Nova Ordinatia ecclesiastica<\/em> (1575), uppmanas skolelever och ungdomar att uppf\u00f6ra komedier och tragedier p\u00e5 latin och svenska. Undervisningen i och intresset f\u00f6r antikens teater i ren\u00e4ssansens anda fortsatte i skolorna i Nordeuropa \u00e4ven efter reformationen.<\/p>\n

Relationerna mellan adeln i den \u00f6stra rikshalvan och kronan var anstr\u00e4ngda och under ledning av st\u00e5th\u00e5llaren Klas Fleming var adeln l\u00e4nge lojal mot Johan III:s son Sigismund. Ett bondeuppror kallat Klubbekriget mot Fleming i \u00d6sterbotten p\u00e5gick fr\u00e5n november 1596 till februari 1597. Missn\u00f6jet underbl\u00e5stes av hertig Karl i hans kamp mot Sigismund. B\u00f6ndernas styrka anf\u00f6rd av Jaakko Ilkka (Jacob Bengtsson Ilkka) besegrades dock av Flemings trupper. Men efter att ha besegrat Sigismund tog hertig Karl ett stadigt grepp om makten och de kungatrogna styrkorna i Finland fick kapitulera. \u00c5r 1599 slog hertig Karl Flemings efterf\u00f6ljare St\u00e5larm och intog f\u00f6rst \u00c5bo slott och sedan Viborg. De h\u00e4r h\u00e4ndelserna och lojalitetsproblematiken har skildrats av Josef Julius Wecksell i hans sk\u00e5despel Daniel Hjort <\/em>(1862) och h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet \u00e4r f\u00f6rlagt till \u00c5bo slott.<\/p>\n

Finland som del av en expanderande stormakt<\/h3>\n

Kulturellt sett hade Finland en r\u00e4tt sj\u00e4lvst\u00e4ndig st\u00e4llning. Adelns makt hade \u00f6kat under senmedeltiden p\u00e5 grund av en svag kungamakt n\u00e4r Gustav Vasas s\u00f6ner sinsemellan t\u00e4vlade om makten. N\u00e4r Gustaf II Adolf besteg tronen \u00e5r 1611 hade han f\u00f6r avsikt att knyta ocks\u00e5 den \u00f6stra riksdelen n\u00e4rmare kronan genom administrativa \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Efter reformationen hade biskoparna vid \u00c5bo stift fortfarande varit finlandsf\u00f6dda s\u00e5 som Mikael Agricola, Paul Juusteen och Ericus Erici Sorolainen. \u00d6vers\u00e4ttningen av Bibeln till finska hade ocks\u00e5 inletts. N\u00e4r hela Bibeln kom ut p\u00e5 finska \u00e5r 1642 var situationen redan en annan. \u00c5r 1627 utn\u00e4mndes den f\u00f6rsta svenskf\u00f6dda biskopen sedan tidig medeltid med tanke den kyrkliga enhetligheten och f\u00f6r att \u00f6vervaka pr\u00e4sterskapet som f\u00f6rebilder f\u00f6r befolkningen. Isak Rothovius talade inte finska, men var mycket effektiv n\u00e4r det g\u00e4llde att organisera utbildningen, \u00f6vervaka pr\u00e4sterskapets moral och f\u00f6renhetliga gudstj\u00e4nstordningen.<\/p>\n

I samband med sin skolreform upph\u00f6jde Gustav II Adolf Katedralskolan i \u00c5bo till gymnasium (Gymnasium Gustavianum) som sedan \u00e5r 1640 omvandlades till universitet, Academia Aboensis eller Kungliga Akademien i \u00c5bo med sina fyra fakulteter; den teologiska, den juridiska, den filosofiska och den medicinska. En liknande procedur hade genomf\u00f6rts i Dorpat 8 \u00e5r tidigare. Nu hade man tre universitet i det svenska riket inklusive \u00e5r 1477 grundade Uppsala universitet. Deras uppdrag var att garantera utbildningen av pr\u00e4ster och tj\u00e4nstem\u00e4n f\u00f6r den moderna staten. Lunds universitet blev rikets fj\u00e4rde n\u00e4r Danmark tvingades ge upp Sk\u00e5ne \u00e5r 1658.<\/p>\n

Under kriget mellan det katolska och det protestantiska Europa (1618\u20131648) ville man st\u00e4rka och \u00f6vervaka den inre sammanh\u00e5llningen: motreformationen i de katolska l\u00e4nderna, ett teologiskt och organisatoriskt f\u00f6rnyelsearbete som svarade mot den lutherska renl\u00e4righeten i Nordeuropa. Rothovius inledde arbetet genom att inf\u00f6ra nya stiftsstatuter i Finland. Det var f\u00f6rst d\u00e5 man lyckades utrota en stor del av folktraditionen fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l hednisk och medeltid som den katolska tiden.<\/p>\n

I sina f\u00f6reskrifter g\u00e4llande skolorna varnade Rothovius f\u00f6r att ta sig alltf\u00f6r stora friheter i sk\u00e5despelen. Det verkar som om han hade f\u00f6rh\u00e5llit sig lite tveksam till teaterf\u00f6rest\u00e4llningarna trots att han \u00e4nnu som 70-\u00e5rig biskop sannolikt deltog som \u00e5sk\u00e5dare n\u00e4r pj\u00e4ser visades i anslutning till \u00c5bo Akademi. Efter drottning Kristinas abdikation 1654, och sedan hon hade konverterat till katolicismen, v\u00e4rnade man \u00e4n mer om den protestantiska l\u00e4ran.<\/p>\n

Den tredje stora f\u00f6rnyelsen g\u00e4llande den \u00f6stra riksdelen var grundandet av hovr\u00e4tten i \u00c5bo 1623. S\u00e5lunda kunde tvistem\u00e5l och r\u00e4ttsbeslut granskas och utredas i \u00c5bo d\u00e4r man hade finskkunniga domare och hovr\u00e4ttsauskultanter. M\u00e5ng\u00e5rig president (1631\u20131652) vid \u00c5bo hovr\u00e4tt var J\u00f6ns Knutsson Kurck, av gammal finsk fr\u00e4lsesl\u00e4kt, som inf\u00f6rde auskultantsystemet i hovr\u00e4tten f\u00f6r juridikstuderande. I hans meriter ing\u00e5r ocks\u00e5 att han fr\u00e4mjade r\u00e4ttsv\u00e4sendet i Finland. Studenterna vid juridiska fakulteten var ivriga initiativtagare till sk\u00e5despel, vilket f\u00f6ranledde Kurck att best\u00e4lla en ny pj\u00e4s till sitt br\u00f6llop \u00e5r 1649.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4llde sk\u00e5despelsverksamheten vid \u00c5bo akademi var den tredje beskyddaren och nyckelpersonen generalguvern\u00f6ren greve Per Brahe. Som det anstod en h\u00f6gadlig yngling hade Brahe f\u00e5tt en god utbildning och gjort tv\u00e5 omfattande utlandsresor inom Europa och i unga \u00e5r blev han riksr\u00e5d. Hans f\u00f6rsta hustru Kristina Katarina Stenbock var kungens syssling. I samband med att Brahe \u00e5r 1640 blivit utn\u00e4mnd till drots blev han ocks\u00e5 medlem av f\u00f6rmyndarregeringen.<\/p>\n

Brahe var generalguvern\u00f6r i Finland i tv\u00e5 omg\u00e5ngar, varav den f\u00f6rsta 1637\u20131640 avslutades n\u00e5gra m\u00e5nader efter den h\u00f6gtidliga invigningen av \u00c5bo Akademi den 17 juli 1640. I samband med invigningen \u00e4gde ocks\u00e5 den f\u00f6rsta dokumenterade teaterf\u00f6rest\u00e4llningen rum: tv\u00e5 dagar senare framf\u00f6rde studenterna pj\u00e4sen Studentes<\/em>.<\/em> Man antar att den ingick i en tysk-svensk tradition d\u00e4r man st\u00e4llde en flitig och en lat studerande mot varandra. Studentes<\/em> framf\u00f6rdes p\u00e5 latin och bland \u00e5sk\u00e5darna finner vi Per Brahe och andra dignit\u00e4rer med hustrur.<\/p>\n\n\t\t