{"id":1391,"date":"2014-12-31T08:31:20","date_gmt":"2014-12-31T05:31:20","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1391"},"modified":"2018-09-07T15:35:38","modified_gmt":"2018-09-07T12:35:38","slug":"2helsingfors-som-centrum-for-teaterlivet-fram-till-ar-1872","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/2helsingfors-som-centrum-for-teaterlivet-fram-till-ar-1872\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">2<\/div>Helsingfors som centrum f\u00f6r teaterlivet fram till \u00e5r 1872"},"content":{"rendered":"<p>Det andra huvudavsnittet handlar om de f\u00f6rsta 45 \u00e5ren (1827\u20131872) i storfurstend\u00f6met Finland (1809\u20131917), det vill s\u00e4ga autonomins tid och med tyngdpunkten p\u00e5 beskrivningen av teaterlivet i Helsingfors. Beskrivningen \u00e4r i huvudsak baserad p\u00e5 Ester-Margaret von Frenckells och Sven Hirns betydelse- och v\u00e4rdefulla grundforskning inom detta \u00e4mnesomr\u00e5de. Till sin karakt\u00e4r hann teaterlandskapet bli r\u00e4tt m\u00e5ngfacetterat trots att det var avh\u00e4ngigt av de kringresande teater- och operas\u00e4llskapens utbud. Faktorer som bidrog till detta var att staden v\u00e4xte och att de sociala strukturerna f\u00f6r\u00e4ndrades. Det g\u00e4llde speciellt det svenskspr\u00e5kiga borgerskapets allt starkare samh\u00e4llsst\u00e4llning och det nyv\u00e4ckta nationella engagemanget i universitetskretsarna.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style>\n\t\t<div id='gallery-1' class='gallery galleryid-1391 gallery-columns-1 gallery-size-full'><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1394\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02_x.jpg 700w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02_x-300x197.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1394'>\n\t\t\t\tOscar Kleinehs Vy \u00f6ver inloppet till Helsingfors fr\u00e5n \u00e5r 1877. [Jan Alanco. Helsingfors stads konstmuseum]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02b_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1395\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02b_x.jpg 650w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02b_x-300x212.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1395'>\n\t\t\t\tSenatstorget och Nikolajkyrkan \u00e5r 1838. Stentryck ur F. Tengstr\u00f6ms verk Vuer af Helsingfors 1837\u20131838. [Harald Malmgren. Museiverket]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02c_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1396\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02c_x.jpg 700w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/02c_x-300x197.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1396'>\n\t\t\t\tH\u00f6rnet av Unionsgatan och S\u00f6dra Esplanadgatan i Helsingfors, senare h\u00e4lften av 1800-talet. Firma Luther &#038; Rudolph, Priskuranter \u00e5 viner. Stentryck. [Museiverket]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/>\n\t\t<\/div>\n\n<p>\u00c4nnu p\u00e5 1830-talet var \u00c5bo och Viborg j\u00e4mb\u00f6rdiga med Helsingfors eftersom de med tanke p\u00e5 n\u00e4ringsliv, handel, samf\u00e4rdsel och industri fortfarande var dynamiska st\u00e4der. Befolkningstillv\u00e4xten \u00f6kade dock s\u00e5 sm\u00e5ningom betydligt snabbare i Helsingfors. Med tanke p\u00e5 publikunderlaget f\u00f6r teater hade man \u00e4nd\u00e5 en viss konkurrensf\u00f6rdel, eftersom publiken sedan l\u00e4nge hade vana att g\u00e5 p\u00e5 teater och b\u00e5da st\u00e4derna hade \u00e4ndam\u00e5lsenliga teaterlokaler.<\/p>\n<p>I centrum av Viborg uppf\u00f6rdes ett teaterhus i sten \u00e5r 1834. I teaterhuset verkade ocks\u00e5 Societetshuset med hotell och restaurang. H\u00e4rmed hade viborgarna tillg\u00e5ng till ett n\u00f6jescentrum intill det nya R\u00e5dhustorget. F\u00f6r s\u00e5v\u00e4l sk\u00e5despelarna som publiken var omst\u00e4ndigheterna de b\u00e4sta i Finland.<\/p>\n<p>Efter branden 1827 fick man f\u00f6rutom en ny tillf\u00e4llig tr\u00e4teater ocks\u00e5 ett teaterhus i sten redan 1839, vilket avsev\u00e4rt underl\u00e4ttade spels\u00e4songen framf\u00f6r allt vintertid i \u00c5bo. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 kv\u00e4llsprogram var st\u00f6rst just under vinters\u00e4songen.<\/p>\n<p>I Helsingfors var f\u00f6rh\u00e5llandena r\u00e4tt d\u00e5liga eller medelm\u00e5ttiga \u00e4nda fram till \u00e5r 1860. Detta trots att man i tv\u00e5 etapper, \u00e5ren 1842 och 1849, hade f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4rmeisoleringen i den av Engel ritade Esplanadteatern som stod f\u00e4rdig \u00e5r 1827.<\/p>\n<p>Med tanke p\u00e5 teaterlivet fick \u00e5ngmaskinsdriften inom sj\u00f6farten stor betydelse fr\u00e5n och med 1830-talet. Regelbundna och tillf\u00f6rlitliga fartygsf\u00f6rbindelser underl\u00e4ttade resorna f\u00f6r nya teaters\u00e4llskap och gjorde ocks\u00e5 r\u00e4tt korta g\u00e4stspel m\u00f6jliga. F\u00f6r publiken i Finland vilade inte utbudet alltid p\u00e5 en enda trupp. Redan p\u00e5 1850-talet kunde man f\u00e5 l\u00e4sa att \u201dinhemska s\u00e4llskap hade f\u00f6rvisats norrut\u201d. I sj\u00e4lva verket var ocks\u00e5 niv\u00e5n ibland s\u00e5 svag plus att man under de sv\u00e5ra omst\u00e4ndigheterna inte riktigt lyckades f\u00e5 utvecklingen att g\u00e5 i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n<p>Med h\u00e4nsyn till publikens \u00f6kande anspr\u00e5k och nya smakinriktningar var det till en b\u00f6rjan enklare att bjuda in svenska teatergrupper fr\u00e5n Stockholm och operas\u00e4llskap som sj\u00f6ng p\u00e5 tyska fr\u00e5n Riga och Reval (Tallinn).<\/p>\n<p>J\u00e4msides st\u00e4rktes tanken p\u00e5 inhemsk pj\u00e4slitteratur och teatrar med kontinuerligt, n\u00e4rrelaterat utbud. Tanken p\u00e5 inhemsk teater handlade till en b\u00f6rjan om svensk- och finskspr\u00e5kig parallellverksamhet trots att de mest radikala redan p\u00e5 1840-talet kr\u00e4vde att teaterscener som spelade p\u00e5 finska skulle grundas. Ett tidigt ord f\u00f6r sk\u00e5despel var \u201dkuvaisto\u201d p\u00e5 finska. Gnistan som t\u00e4nde intresset var det stora engagemanget f\u00f6r opera bland st\u00e5ndspersoner som var intresserade av musik.<\/p>\n<p>Det var f\u00f6rst efter Krimkriget 1854\u20131855 som ett teaterhus i sten vid Skillnaden stod klart \u00e5r 1860. Landets nu st\u00f6rsta och mest v\u00e4lutrustade teaters betydelse som inspirationsk\u00e4lla var stor. Tanken p\u00e5 en helt inhemsk teater under tidigt 1860-tal och ivern \u00f6ver att ha kunnat f\u00f6rverkliga den dr\u00f6mmen var s\u00e5 stor att den eldsv\u00e5da som sedan \u00e5r 1863 drabbade teaterhuset inte gjorde helsingforsarna totalt modf\u00e4llda. Finansieringen av en ers\u00e4ttande och motsvarande byggnad i sten stod stadens svenskspr\u00e5kiga borgerskap och kejsaren f\u00f6r. \u00c5r 1866 stod s\u00e5 kallade Nya Teatern f\u00e4rdig, som i sj\u00e4lva verket \u00e4r dagens Svenska Teatern, trots att den nog p\u00e5 1930-talet har byggts till och ocks\u00e5 under \u00e5ren 2010\u20132012 senast har varit med om en r\u00e4tt grundlig ombyggnad.<\/p>\n<p>Teaterns uppdrag och framf\u00f6r allt scenspr\u00e5ket blev ett hett debatt\u00e4mne. P\u00e5 initiativ av bland andra J. V. Snellman hade man drivit fr\u00e5gan om finskans officiella status i j\u00e4mbredd med svenskan, som sedan fastslogs p\u00e5 lantdagen 1863.<\/p>\n<p>\u00c4gander\u00e4tten till teaterhuset vid Skillnaden och anst\u00e4llningspolitiken f\u00f6rblev i det svenskspr\u00e5kiga borgerskapets h\u00e4nder. De unga fennomanerna, som f\u00f6rs\u00f6kt \u201dinta\u201d huset fick inleda teaterverksamheten p\u00e5 finska utan permanent spellokal, varf\u00f6r den till en b\u00f6rjan drevs med ambulerande krafter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det andra huvudavsnittet handlar om de f\u00f6rsta 45 \u00e5ren (1827\u20131872) i storfurstend\u00f6met Finland (1809\u20131917), det vill s\u00e4ga autonomins tid och med tyngdpunkten p\u00e5 beskrivningen av teaterlivet i Helsingfors. Beskrivningen \u00e4r i huvudsak baserad p\u00e5 Ester-Margaret von Frenckells och Sven Hirns betydelse- och v\u00e4rdefulla grundforskning inom detta \u00e4mnesomr\u00e5de. Till sin karakt\u00e4r hann teaterlandskapet bli r\u00e4tt m\u00e5ngfacetterat [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1394,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[22,19],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1391"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1391"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1504,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1391\/revisions\/1504"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1394"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}