{"id":1400,"date":"2014-12-30T15:07:36","date_gmt":"2014-12-30T12:07:36","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1400"},"modified":"2018-09-07T15:35:50","modified_gmt":"2018-09-07T12:35:50","slug":"2-1esplanadteatern-forvaltare-och-repertoar-pa-1830-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/2-1esplanadteatern-forvaltare-och-repertoar-pa-1830-talet\/","title":{"rendered":"
2.1<\/div>Esplanadteatern f\u00f6rvaltare och repertoar p\u00e5 1830-talet"},"content":{"rendered":"

Teaterutbudet i Helsingfors var nu fr\u00e4mst riktat till ryska officerare stationerade i den nyutn\u00e4mnda huvudstaden samt ingenj\u00f6rer och arkitekter som engagerats f\u00f6r nybyggnationen. I m\u00e5lgruppen ingick givetvis ocks\u00e5 deras familjer. Adeln i Finland var stommen i det autonoma storfurstend\u00f6mets v\u00e4xande \u00e4mbetsmannak\u00e5r. Inflyttningen skedde i tv\u00e5 etapper, den f\u00f6rsta n\u00e4r Senaten flyttade till Helsingfors 1819 och den andra n\u00e4r Akademien efter \u00c5bo brand \u00f6verf\u00f6rdes till nya huvudstaden fr\u00e5n och med 1827 och blev Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland.<\/p>\n

Hela 1830-talet pr\u00e4glades Helsingfors \u00e4nnu av t\u00e4vlan mellan teater p\u00e5 tyska och p\u00e5 svenska. I det ryska imperiet var tyska alltj\u00e4mt ett av de dominerande spr\u00e5ken, inte minst f\u00f6r att baltadeln spelade en viktig roll f\u00f6r moderniseringsstr\u00e4vandena i Ryssland. F\u00f6rutom svenska och tyska ingick ocks\u00e5 franska i de spr\u00e5kkunskaper man f\u00f6rv\u00e4ntade sig av aristokratin. Teater p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k var allts\u00e5 en naturlig del av en europeisk kulturidentitet. Tyska spr\u00e5kets st\u00e4llning d\u00e5 kan j\u00e4mf\u00f6ras med engelskans status som ett slags lingua franca i dagens v\u00e4rld. P\u00e5 1800-talet var det fr\u00e4mst folk inom sj\u00f6fart som beh\u00e4rskade engelska, men \u00e4ven aristokrater i S:t Petersburg.<\/p>\n

Sveaborg med en befolkning som d\u00e5 var st\u00f6rre en huvudstadens, hade ocks\u00e5 en central roll. Det f\u00f6rekommer sporadiska omn\u00e4mnanden om officersfamiljernas amat\u00f6rteaterintresse och g\u00e4stspel, vilket ocks\u00e5 g\u00e4ller det Rydstr\u00f6mska s\u00e4llskapets bes\u00f6k i Helsingfors i slutet av 1790-talet. Vid den tiden hade man tagit s\u00e5 kallade r\u00e5dmannen Ethol\u00e9ns tobakstorklada <\/strong>i bruk f\u00f6r teaterf\u00f6rest\u00e4llningar. Ladan l\u00e5g strax utanf\u00f6r stadsomr\u00e5det, s\u00f6der om Gloviken i omr\u00e5det mellan nuvarande Skillnaden och Gamla kyrkans park.<\/p>\n

Sedan Margareta Seuerlings trupp efter Finska kriget 1809 hade etablerat sig i \u00c5bo under ledning av Carl Gustaf Bonuvier, var den Gappmayerska truppen <\/strong>beredd att ta sig fr\u00e5n Viborg till Helsingfors.<\/p>\n

Det var speciellt Johan Albrecht Ehrenstr\u00f6m som ans\u00e5g det vara viktigt att ocks\u00e5 Helsingfors skulle f\u00e5 ett teaterhus. Kejsaren hade utsett honom till ordf\u00f6rande f\u00f6r nybyggnadskommitt\u00e9n och han fick ocks\u00e5 uppdraget att g\u00f6ra upp en ny stadsplan f\u00f6r Helsingfors. I likhet med Alexander Aminoff, en annan \u201dgammal gustavian\u201d som hade f\u00f6rtj\u00e4nat sina sporrar under Gustav III:s tid, f\u00f6rde han noggrann teaterdagbok \u00f6ver f\u00f6rest\u00e4llningar han hade sett.<\/p>\n

H\u00f6sten 1813 hade nybyggnadskommitt\u00e9n l\u00e5tit inreda ett f\u00f6re detta artillerimagasin i Kronohagen <\/strong>vid nuvarande Mauritzgatan till teater. Man hade f\u00f6rs\u00f6kt t\u00e4ta och v\u00e4rmeisolera v\u00e4ggarna. En loge hade ocks\u00e5 inr\u00e4ttats f\u00f6r f\u00f6rn\u00e4ma g\u00e4ster.<\/p>\n

Den Gappmayerska truppens repertoar i Helsingfors verkar r\u00e4tt ambiti\u00f6s. Med tanke p\u00e5 Johann Gappmayers bakgrund hade m\u00e5lgruppen vanligen best\u00e5tt av h\u00f6grest\u00e5ndspersoner fr\u00e5n S:t Petersburg, Viborg och Baltikum. Men \u00e4ven Gappmayer st\u00f6tte p\u00e5 samma problem som de andra s\u00e4llskapen. N\u00e4r publikunderlaget inte r\u00e4ckte till, fick man komplettera drama och komedi med all v\u00e4rldens spektakel, fyrverkeri och maskeraddanser. Artillerimagasinet l\u00e5g d\u00e4rtill r\u00e4tt l\u00e5ngt fr\u00e5n Salutorget och Senatstorget, intill sj\u00f6m\u00e4nnens och de fattigas kvarter p\u00e5 Broberget.<\/p>\n

\u00c5teruppbyggnaden bekymrade borgerskapet i Helsingfors och de f\u00f6rh\u00f6ll sig f\u00f6rdomsfullt till de nya makthavarna och senaten. Og\u00e4rna ville de ta hustrur och d\u00f6ttrar till stadens utkanter utan att vidta vissa f\u00f6rsiktighets\u00e5tg\u00e4rder. Trupperna drabbades av den ena motg\u00e5ngen efter den andra: \u00e5r 1819 var det hovsorg som lade sordin p\u00e5 n\u00f6jeslivet. Kejsarens syster hade avlidit och sk\u00e5despelarna blev tvungna att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 annat s\u00e4tt, m\u00e4nnen som bland annat servit\u00f6rer och kvinnorna som s\u00f6mmerskor. Sista g\u00e5ngen Gappmayers bes\u00f6kte Helsingfors var 1819.<\/p>\n

N\u00e4r Bonuvier slutligen hade f\u00e5tt \u00f6verta fru Seuerlings privilegium var det f\u00f6rst han sj\u00e4lv, sedan A.P. Berggren (1823) och d\u00e4refter J. G. Lemke (1824, 1825) som ansvarade f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningarna i Helsingfors.<\/p>\n

Ett bra utbud och l\u00e5nga regelbundna spels\u00e4songer beredde jordm\u00e5nen f\u00f6r nya teaterbyggen. Det var \u00c5bo och Viborg goda exempel p\u00e5. I Helsingfors \u00e4gde teaterhusbolagets konstituerande m\u00f6te rum den 1 december 1825. Byggprojekt av det h\u00e4r slaget f\u00f6reg\u00e5s ofta av en livlig och givande teaterverksamhet, som v\u00e4cker allm\u00e4nhetens intresse och entusiasm. I och med kejsaren Alexander I:s d\u00f6d i december och undantagstillst\u00e5ndet p\u00e5 grund av det s\u00e5 kallade dekabristupproret i samband med Nikolaj I:s trontilltr\u00e4de, drabbades verksamheten dock av ett katastrofalt avbrott.<\/p>\n

Invigningen av Helsingfors f\u00f6rsta teaterhus sammanf\u00f6ll med att Johann Arnold Schultz <\/strong>v\u00e5ren 1827 erh\u00e5llit \u201dN\u00e5digt Privilegium \u00e5 Tyska sk\u00e5despels uppf\u00f6rande i Finlands samteliga st\u00e4der\u201d. Schultz satte avtryck i v\u00e5rt lands teaterhistoria genom att st\u00e5 f\u00f6r invigningspj\u00e4sen i den av Carl Ludvig Engel ritade vackra tr\u00e4teatern vid Esplanaden. Teaterhusets tidigare placering kan identifieras tack vare en elliptisk tr\u00e4dplantering intill dagens Svenska teater. D\u00e4r st\u00e5r nu ocks\u00e5 Gunnar Finnes Topeliusmonument Saga och Sanning fr\u00e5n \u00e5r 1932. Ett stycke fr\u00e5n platsen f\u00f6r den tidigare teaterkaf\u00e9flygeln har vi Lauri Lepp\u00e4nens staty \u00f6ver Eino Leino fr\u00e5n \u00e5r 1953.<\/p>\n

Schultz\u2019 verksamhet i Finland inleddes redan 1824 i Viborg och repertoaren under de f\u00f6rsta s\u00e4songerna var anm\u00e4rkningsv\u00e4rt m\u00e5ngsidig. F\u00f6rutom komedier bestod spellistan dessutom av vaudeville som var ett slags lustspel med s\u00e5nginslag och parodier (numera skulle man kanske kalla dem utvidgade sketcher). Besl\u00e4ktad underh\u00e5llning var s\u00e5ngsp\u00e4ckade sk\u00e4mt, ordin\u00e4ra sk\u00e5despel, operetter, musikaliska komedier, tragedier och hela operor. Samtliga genrer kunde d\u00e4rtill kryddas med dansnummer med mer eller mindre anknytningar till det egentliga temat. I Finland upptr\u00e4dde Schultz trupp regelbundet i cirka 10 \u00e5r och gav otaliga f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n

Under hela 1800-talet samexisterade de h\u00e4r genrevarianterna och f\u00f6r s\u00e4llskapets renomm\u00e9 hade det stor betydelse om de beh\u00e4rskade hela skalan fr\u00e5n talteater till opera. N\u00e4r truppen var som st\u00f6rst bestod den av cirka 20 personer, men f\u00f6r operaf\u00f6rest\u00e4llningarna beh\u00f6vdes n\u00e5gra extra instrumenttrakterare. N\u00e4r Suomalainen Teatteri (Finska Teatern), med Kaarlo Bergbom som en av grundarna, inledde sin verksamhet \u00e5r 1872 f\u00f6ljde man fortfarande konceptet med s\u00e5v\u00e4l talteater som opera.<\/p>\n

Arkitekten C. L. Engel var f\u00f6dd och uppvuxen i Berlin d\u00e4r nyklassicismen var ett synligt inslag i stadsbilden, som till exempel av arkitekten Karl Friedrich Schinkel projekterade Schauspielhaus fr\u00e5n \u00e5r 1818 (dagens Konzerthaus Berlin). Byggnaden stod sedan modell f\u00f6r en del andra teaterhus i Europa.<\/p>\n\n\t\t