{"id":1411,"date":"2014-12-30T15:00:42","date_gmt":"2014-12-30T12:00:42","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1411"},"modified":"2018-09-07T15:35:58","modified_gmt":"2018-09-07T12:35:58","slug":"2-2topelius-som-kritiker-forfattare-och-dramatiker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/2-2topelius-som-kritiker-forfattare-och-dramatiker\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">2.2<\/div>Topelius som kritiker, f\u00f6rfattare och dramatiker"},"content":{"rendered":"<p>Den som p\u00e5 ett betydande s\u00e4tt stakade ut l\u00e5ngsiktiga riktlinjer f\u00f6r teaterlivet i Finland var <strong>Zachris Topelius (1818\u20131898)<\/strong>, riktlinjer som man sedan f\u00f6ljde under de drygt hundra p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5ren.<\/p>\n<p>Tidsm\u00e4ssigt faller det sig naturligt att v\u00e4lja 1830- och 1840-talen f\u00f6r den som vill beskriva Topelius i relation till teater. P\u00e5 1830-talet hade han flyttat till Helsingfors f\u00f6r att studera och l\u00e5tit sig trollbindas av stadens teaterliv f\u00f6r att endast ett \u00e5rtionde senare anst\u00e4llas av bokhandlaren G.O. Wasenius som redakt\u00f6r f\u00f6r <em>Helsingfors Tidningar<\/em>. Tidningen utkom tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan och som dess redakt\u00f6r kom han ocks\u00e5 att profilera sig som en av stadens f\u00f6rsta teaterkritiker. Hans texter var ocks\u00e5 programf\u00f6rklaringar d\u00e4r han redogjorde f\u00f6r hur viktig en teater som v\u00e4nder sig till folket kan vara f\u00f6r landets utveckling. Redan f\u00f6re utn\u00e4mningen 1854 till extraordinarie professor i historia hade Topelius blivit k\u00e4nd som dramatiker och librettist. Det fanns helt tydligt en best\u00e4llning p\u00e5 inhemsk dramatik f\u00f6r teaterscenen d\u00e4r handlingen f\u00f6rankrades i den egna milj\u00f6n.<\/p>\n<p>Under \u00e5ren 1860\u20131870 f\u00f6ljde man \u00e5tminstone delvis den programplan som han hade skissat upp, men de som sedan skulle st\u00e5 f\u00f6r en tydligare konstn\u00e4rlig uppbyggnad var de unga fennomanerna under ledning av Karl Bergbom. Sedan Topelius blivit rektor f\u00f6r universitetet (1875\u20131878) var hans insats n\u00e4rmast att verka som bakgrundskraft. Tack vare sin f\u00f6rdomsfria och moderna syn p\u00e5 barn och lekens betydelse kom han att bli en f\u00f6reg\u00e5ngare inom teater f\u00f6r barn.<\/p>\n<p>Topelius f\u00f6rh\u00e5llande till teater kan kanske b\u00e4st beskrivas genom skildringen av olika skeden i hans liv. Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland st\u00e5r f\u00f6r en p\u00e5g\u00e5ende historisk-kritisk utg\u00e5va av Zacharias Topelius Skrifter best\u00e5ende av b\u00e5de en bokutg\u00e5va och en digital textkritisk och kommenterad utg\u00e5va. Arbetet p\u00e5b\u00f6rjades 2005. Topelius representerade en epok och en m\u00e4nniskotyp som dagligen tillbringade \u00e5tskilliga timmar med pennan i handen, \u00e4n nedtecknande nyheter fr\u00e5n utlandet eller sp\u00f6rsm\u00e5l som g\u00e4llde hemlandet, \u00e4n snickrande f\u00f6ljetongsromaner f\u00f6r en dagstidning och kompletterande detta med dagboksanteckningar och tillf\u00e4llighetsdiktning.<\/p>\n<p>Zacharias Topelius \u00e4r ocks\u00e5 ett exempel p\u00e5 resultatet av en tolerant uppv\u00e4xtmilj\u00f6 d\u00e4r man f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till barns nyfikenhet, deras lekar, sk\u00f6nhet och godhet. Hans far, l\u00e4karen Zacharias Topelius den \u00e4ldre drabbades av dubbelsidig benf\u00f6rlamning redan \u00e5r 1820, men uppr\u00e4tth\u00f6ll sin l\u00e4karpraktik i familjens hem Kuddn\u00e4s i Nykarleby. Bakom huset ligger tr\u00e4dg\u00e5rden och utanf\u00f6r den rinner Nykarleby \u00e4lv. P\u00e5 grund av sin sjukdom fick fadern ocks\u00e5 tid att \u00e4gna sig \u00e5t insamling av folkdiktning p\u00e5 finska. Han inspirerades bland annat av karelska g\u00e5rdfarihandlare och upptecknade en samling runos\u00e5nger utgivna under \u00e5ren 1822 till 1831, som Elias L\u00f6nnrot senare kunde anv\u00e4nda sig av. F\u00f6r sonen var faderns mottagningsrum en m\u00f6tesplats f\u00f6r m\u00e5nga olika bes\u00f6kare och d\u00e4r aktning f\u00f6r medm\u00e4nniskorna och tolerans var centrala v\u00e4rden.<\/p>\n<p>Barndomen pr\u00e4glades av sm\u00e5pojkslekar, fantasiber\u00e4ttelser, namngivna pappersdockor best\u00e5ende av f\u00e4ltherrar och soldater i sina uniformer och informatorn som undervisade i vindskammaren p\u00e5 Kuddn\u00e4s. Betydande sten-, insekt- och v\u00e4xtsamlingar i Linn\u00e9s anda vittnar f\u00f6rutom om ett stort naturintresse ocks\u00e5 om en aldrig sinande nyfikenhet och f\u00f6rbluffande arbetskapacitet. F\u00f6r en livlig bokslukare som Topelius verkade den tillg\u00e4ngliga litteraturen och ber\u00e4ttelserna aldrig riktigt r\u00e4cka till.<\/p>\n<p>\u00c5ren i trivialskolan i Ule\u00e5borg kring decennieskiftet fr\u00e5n 1829- till 1830-tal gav vidgade vyer och i fastrarnas l\u00e5nebibliotek hade han tillg\u00e5ng till \u201dromaner och historiska arbeten i m\u00e4ngder.\u201d Ett g\u00e4stande teaters\u00e4llskap under den unga Carl Westerlunds ledning erbj\u00f6ds logi i farbroderns hem, vilket f\u00f6r Zachris betydde att han, f\u00f6rutom att f\u00e5 ta del av aktuella scenverk, \u00e4ven fick en inblick i artisternas vardag.<\/p>\n<p>H\u00f6sten 1832 s\u00e4nde modern Sophia honom till Helsingfors f\u00f6r att hos familjen J.L. Runeberg i Kronohagen f\u00f6rbereda sig f\u00f6r studentexamen. H\u00e4r kom den unga Zacharias att delta i L\u00f6rdagss\u00e4llskapets intellektuellt inspirerande m\u00f6ten. Efter avlagd studentexamen i juni 1833 skrev Topelius in sig vid universitetet.<\/p>\n<p>Den unga Zacharias bes\u00f6kte Esplanadteatern s\u00e5 ofta tillf\u00e4lle gavs, och gjorde den 15 november 1833 f\u00f6ljande anteckningar i sin dagbok om en f\u00f6rest\u00e4llning av operan <em>Friskytten <\/em>i en upps\u00e4ttning med Johan Arnold Schultz och hans trupp, som tydligen hade gjort ett visst intryck p\u00e5 honom:<\/p>\n<blockquote><p>Erh\u00f6ll billet till Friskytten p\u00e5 st\u00e5ende parterr. \u2013 \u2013 F\u00f6rsta acten af Friskytten var lustig, d\u00e5 b\u00f6nderna skrattade, uti den andra som var n\u00e5got pj\u00e5kig, syntes die hellenklare mond och firmamentet med sina stjernor. Tredje acten var b\u00e4st och rysligast: d\u00e5 Casper, den elake j\u00e4garen, st\u00f6pte frikulorna, flaxade en stor skara pipande nattf\u00e5glar omkring,.och ugglor och dj\u00e4fvulsansigten grinande deromkring. Musiken var fullkomligt dertill l\u00e4mpad och st\u00e4mde in med stormens och afgrundsandarnas tjut. Mot slutet f\u00f6renade sig dermed f\u00f6rskr\u00e4ckliga dj\u00e4fvulsgestalter p\u00e5 horizonten, dansande eldar, vildsvin och f\u00f6rbiskyndande benreangel,till dess d\u00e5 den 7:de frikulan st\u00f6ptes,Samiel,det \u00e4r satan, visade sig i eld, d\u00e5 allt brakade till,tr\u00e4den st\u00f6rtade och rideaun f\u00f6ll.I sista acten sk\u00f6t Max Friskytten, och kulan studsade tillbaka i hjertat p\u00e5 Casper, som lurat i ett tr\u00e4d. Vid hans d\u00f6d visade sig Samiel, osynlig f\u00f6r de andre,och satte foten p\u00e5 hans nacke. (Z.Topelius dagbok 15.11.1833, citat ur von Frenckell 1952, sid. 213).<\/p><\/blockquote>\n<p>Sommaren 1836 s\u00e5g han Westerlunds spela \u00e4n en g\u00e5ng och ber\u00f6mde d\u00e5 speciellt Maria Silfvan i rollen som Sappho, men hade inte mycket till \u00f6vers f\u00f6r de \u00f6vriga. P\u00e5 sensommaren l\u00e4t sig den blott arton\u00e5riga ynglingen charmeras av stj\u00e4rnan Emilie H\u00f6gqvist fr\u00e5n Stockholm och f\u00f6ljde henne \u00f6verallt f\u00f6r att f\u00e5 se en skymt av henne:<\/p>\n<blockquote><p>\u201dDen damen var verkligen sk\u00f6n och gentile som en drottning. Skada att hon \u00e4r aktris i grunden!\u201d (citat ur Hirn 1998, 102).<\/p><\/blockquote>\n<p>Sk\u00e5despelarnas och speciellt sk\u00e5despelerskornas samh\u00e4lleliga status var en av de fr\u00e5gor som behandlades i den offentliga debatten p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n<p>Vid 22 \u00e5rs \u00e5lder promoverades Topelius till magister \u00e5r 1840 vid universitetets 200-\u00e5rsjubileum. Redan f\u00f6ljande \u00e5r blev han erbjuden arbete som redakt\u00f6r f\u00f6r <em>Helsingfors Tidningar<\/em>. Uppdraget var att ge ut en dagstidning tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan, om onsdagar och l\u00f6rdagar. Av redakt\u00f6ren f\u00f6rv\u00e4ntades att han skulle referera nyhetsstoff som behandlades i utl\u00e4ndsk press, vilket Topelius mycket snabbt till\u00e4gnade sig. N\u00e4r det g\u00e4llde utlandsrapporteringen kr\u00e4vdes en viss f\u00f6rsiktighet eftersom till exempel antydningar om revolution\u00e4r verksamhet var teman man i storfurstend\u00f6met Finland undvek att ventilera i offentligheten under kejsaren Nikolaj I:s tid.<\/p>\n<p>I sina st\u00e4llningstaganden kunde Topelius p\u00e5 ett k\u00e5serande och l\u00e4ttsamt s\u00e4tt ta sig an ocks\u00e5 allvarliga fr\u00e5gor som bostadssituationen i huvudstaden och andra sociala or\u00e4ttvisor. I de s\u00e5 kallade Leopoldinerbreven v\u00e4nde sig Topelius med rapporter fr\u00e5n hemstaden Helsingfors till l\u00f6jtnanten Leopold, en fiktiv finl\u00e4ndsk officer som tj\u00e4nstg\u00f6r i Bessarabien. Ocks\u00e5 i dem kunde han bidra med \u00f6versikter \u00f6ver den g\u00e5ngna teaters\u00e4songen. Leopoldinerbreven kom sedan att bli ett begrepp inom finl\u00e4ndsk presshistoria.<\/p>\n<h3>Teaterkritikern Topelius och den inhemska teaterns id\u00e9<\/h3>\n<p>P\u00e5 teaterkritikens omr\u00e5de var Topelius en sann f\u00f6reg\u00e5ngare i Finland. P\u00e5 finska hade redakt\u00f6ren och f\u00f6rfattaren Pietari Hannikainen sporadiskt skrivit om f\u00f6rest\u00e4llningar i Viborg f\u00f6r tidningen <em>Kanawa<\/em>. Allt Topelius f\u00f6retog sig genomsyrades av en pedagogisk, v\u00e4lvillig och f\u00f6rst\u00e5elsefull attityd, men i sina recensioner kunde han vid behov l\u00e4gga in beska kommentarer eller rentav kritik. I egenskap av erfaren teaterbes\u00f6kare irriterade han sig p\u00e5 oseri\u00f6sa, slarviga pj\u00e4supps\u00e4ttningar, men ocks\u00e5 p\u00e5 grovt, oengagerat och o\u00e4kta eller konstlat sk\u00e5despeleri.<\/p>\n<p>\u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4llde pj\u00e4skvaliteten misstr\u00f6stade han ibland och anv\u00e4nde sig av uttrycket fransk dussinvara. Allt tydligare b\u00f6rjade Topelius ocks\u00e5 inse att teater i v\u00e5rt land som konstform borde st\u00e5 p\u00e5 egen grund f\u00f6r att de teman som behandlades skulle engagera publiken och tangera deras livssituation p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt.<\/p>\n<p>P\u00e5 samma s\u00e4tt som Topelius i tiden hade f\u00f6rh\u00e5llit sig speciellt v\u00e4lvillig till den Westerlundska truppen, k\u00e4nde han sig befryndad med br\u00f6derna Delands scenkonst i 1840-talets Helsingfors. Det svenska br\u00f6draparet <strong>Fredrik<\/strong> och <strong>Pierre Deland<\/strong> gjorde lite olika v\u00e4gval, men speciellt Pierre Deland blev en \u00e5terkommande g\u00e4startist i Helsingfors.<\/p>\n<p><strong>Tanken p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en inhemsk teater <\/strong>snuddar Topelius vid i slutorden i en recension fr\u00e5n \u00e5r 1843 som g\u00e4ller ett tyskt teaters\u00e4llskap: \u201dVarf\u00f6r har vi ingen nationell teater, ej ens en enda scenisk talang, vilken vi kunde kalla v\u00e5r?\u201d Den sedan l\u00e4nge r\u00e5dande uppfattningen var att den finska tr\u00f6gheten g\u00f6r det om\u00f6jligt att underh\u00e5lla en teatertrupp \u201di v\u00e5rt fattiga land\u201d.<\/p>\n<p>\u00c4n viktigare ter sig endast arton \u00e5r gamla Agathon Meurmans ins\u00e4ndare d\u00e4r han p\u00e5 ett sakligt s\u00e4tt bed\u00f6mer verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ett inhemskt teaters\u00e4llskap:<\/p>\n<blockquote><p>\u2026 men erfarenheten bevisar att en medelm\u00e5ttig trupp kan st\u00e5 sig \u00e4ven hos oss. &#8230;F\u00f6r \u00f6vrigt kunde man f\u00f6rebygga publikens tr\u00f6tthet, genom att l\u00e5ta den inhemska truppen endast en del av \u00e5ret spela i Helsingfors, en annan del i \u00c5bo, och n\u00e5gon g\u00e5ng d\u00e4remellan bes\u00f6ka de mindre st\u00e4derna&#8230; Och \u00e4gde vi en nationell teater, s\u00e5 skulle v\u00e4l \u00e4ven v\u00e5ra f\u00f6rfattare mer \u00e4n hittills lockas att skriva f\u00f6r scenen, och vi, eller v\u00e5ra efterkommande, skulle i en framtid f\u00e5 se ett nationalstycke uppf\u00f6rt av finska sk\u00e5despelare. (Hirn,Yrj\u00f6 1949,104; Helsinfors Tidningar 9.3.1844)<\/p><\/blockquote>\n<p>Tidningens redakt\u00f6r kommenterade saken genom att konstatera att det f\u00f6rblev \u00f6ppet \u201dhuruwida han [ins\u00e4ndaren] \u00f6nskar en theater med svenskt tungom\u00e5l och finska sujetter, eller en fullt nationell, med finskt spr\u00e5k. Den sednare st\u00e5r fullkomligt \u2019in nebelgraner Ferne\u2019, men skulle m\u00f6jligen kunna f\u00f6rberedas genom den f\u00f6rra, mera utf\u00f6rbara.\u201d \u2013 \u00c5r 1847 skrev Topelius mer utf\u00f6rligt om \u00e4mnet (\u201dOm teaterns framtid i Finland\u201d) och var forts\u00e4ttningsvis av den \u00e5sikten att <strong>man borde f\u00e5 en inhemsk [svenskspr\u00e5kig] teater i Finland, och att verksamheten p\u00e5 finska i framtiden sm\u00e5ningom kunde ta avstamp ur den<\/strong>. Han framf\u00f6rde d\u00e4rtill ekonomiska argument genom att po\u00e4ngtera att det var fr\u00e5ga om ansenliga summor som de utl\u00e4ndska g\u00e4startisterna f\u00f6rde med sig n\u00e4r de l\u00e4mnade landet. F\u00f6rdelen med en inhemsk teater vore dessutom att den skulle syssels\u00e4tta inhemska f\u00f6rm\u00e5gor.<\/p>\n<p>Det vore ett etappm\u00e5l om n\u00e5gon av de mer h\u00f6gklassiga trupperna kunde \u00f6vertalas att spela i Helsingfors \u00e5ret runt. Det lyckades man n\u00e5 redan p\u00e5 1850-talet.<\/p>\n<p>Snart st\u00e4lldes man ocks\u00e5 inf\u00f6r den rent praktiska fr\u00e5gan om utbildning f\u00f6r sk\u00e5despelare, men ocks\u00e5 inf\u00f6r behovet av ursprungliga, helst inhemska, pj\u00e4ser p\u00e5 svenska. Samtidens hopp sattes nu till Topelius sj\u00e4lv och Runeberg, men ocks\u00e5 till den fr\u00e5n Sverige inflyttade tidningsmannen och f\u00f6rfattaren <strong>Fredrik Berndtsson<\/strong>. I \u00c5bo var Nils H. Pinello en kulturell m\u00e5ngsysslare som ocks\u00e5 var verksam inom det lokala teaterlivet. I samma kretsar r\u00f6rde sig dessutom tons\u00e4ttarna <strong>Conrad Greve<\/strong> och <strong>Axel Gabriel Ingelius<\/strong>.<\/p>\n<p><strong>Den kalla teatersalongen<\/strong> hade seglat upp som det prim\u00e4ra problemet f\u00f6r teatern i Helsingfors. I uppv\u00e4rmbara lokaler i stenhus med tidsenlig scenutrustning hade man spelat teater i Viborg sedan 1834 och i \u00c5bo sedan 1839. Teaterhus-Aktiebolaget i Helsingfors hade ekonomiska problem och det fanns ocks\u00e5 ett visst motst\u00e5nd mot f\u00f6rnyelse, s\u00e5 ingreppen i byggnaden gjordes endast stegvis. I Anders Ramsays memoarer finns en beskrivning av salongen fr\u00e5n \u00e5r 1840.<\/p>\n<p>Femton \u00e5r efter att teaterbyggnaden hade f\u00e4rdigst\u00e4llts (1827) installerades ugnar \u00e4ntligen i Engels teatersalong \u00e5r 1842, men effekten av dem var midvintertid r\u00e4tt begr\u00e4nsad. N\u00e4r teatern redan hunnit fira tjugo\u00e5rsjubileum gjordes en st\u00f6rre renovering och byggnaden f\u00f6rstorades. Vid det h\u00e4r laget kr\u00e4vde kritikerna att man borde l\u00e5ta bygga ett nytt hus och d\u00e5 skrev man redan 1849. Men \u00e4ven h\u00e4r h\u00f6ll Topelius en f\u00f6rsonlig ton och ans\u00e5g det vara b\u00e4ttre att vidta \u00e5tg\u00e4rder som man hade r\u00e5d med. Samtidigt var det teaterhusbolaget som drabbades om s\u00e4llskapen som hyrde huset inte lyckades locka publik, vilket faktiskt h\u00e4nde r\u00e4tt ofta. Topelius beskrev f\u00f6r\u00e4ndringarna s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<blockquote><p>&#8230;Huset har blifwit tillbygdt p\u00e5 westra gafweln och sidoflyglarna, hwarigenom man wunnit st\u00f6rre utrymme p\u00e5 alla h\u00e5ll. Kl\u00e4dlogerna och bufetten i nedra w\u00e5ningen hafwa utwidgats,rum anskaffats f\u00f6r teaterns effekter. Scenen har derigenom dragits l\u00e4ngre in\u00e5t och \u00f6kats i alla dimensioner, hwaribland 3 \u00bd alnar i bredd och 6 i l\u00e4ngd. (Numera \u00e4r l\u00e4ngden 21 alnar; bredden framtill 17 och baktill 9 alnar). S\u00e5 att man nu har 5 kulisser i rad, ist\u00e4llet f\u00f6r 3,som f\u00f6rr war wanligt. \u00c4fwen h\u00f6jden har \u00f6kats genom att s\u00e4nka golfwet. Salongen, som f\u00f6r tw\u00e5 \u00e5r sedan icke rymde flera \u00e4n 433 personer, st\u00e5ende platser inber\u00e4knade, har widgats fram\u00e5t i samma m\u00e5n som scenen skjutits in\u00e5t och derigenom erh\u00e5llit 4 nya loger i hwardera raden, utom en m\u00e4ngd andra nya platser, hwarf\u00f6re den nu inneh\u00e5ller:&#8230; sammanlagt 556 platser, hwartill vid behof kunna l\u00e4ggas:&#8230;[ytterligare stolar, s\u00e5 att man n\u00e5r antalet] 611&#8230; d\u00e4rav synes, att fullt hus ger S:r Rub.261:30 och wid wissa tillf\u00e4llen kan drifwas \u00e4nda till 286:10 brutto. Derifr\u00e5n afg\u00e5 likw\u00e4l 12 \u00e0 16 friplatser, samt kostnaderna f\u00f6r lokal, eckl\u00e4rering [=belysning], musik, betjening m.m., hwilket allt kan ber\u00e4knas till ett afdrag af omkring 60 Rub.; hwarf\u00f6re utan synnerligt misstag kan ber\u00e4knas, att ett fullt hus ger 200 Rub.S:r netto reveny, som n\u00e5gon g\u00e5ng kan \u00f6kas litet derut\u00f6fwer.<\/p>\n<p>F\u00f6r \u00e5sk\u00e5darnes beqw\u00e4mlighet \u00e4r s\u00f6rjdt genom karmar och stoppade sitser i logerna;i tre fondloger finnas numrerade stolar, och samma inr\u00e4ttning kommer \u00e4fwen att vidtagas p\u00e5 parterren. Salongen \u00e4r inw\u00e4ndigt nym\u00e5lad och nytapetserad, guldlister och ornamenter anbragta p\u00e5 logeraderna (\u00e4fwen ljusarmar f\u00f6r galaspektakel eller andra h\u00f6gtidliga tillf\u00e4llen), draperier anskaffade till avantscenerna m.m.som bidrar till ett prydligare utseende. Tabl\u00e5rid\u00e5 finnes \u00e4fwen. Dekorationerna ha alla blifwit \u00f6kta i h\u00f6jd och bredd samt till n\u00e5gon del omm\u00e5lade. En af Hr Kjellstr\u00f6ms arbetare, Hansen, en lofwande talent i denna genre, \u00e4r fortfarande sysselsatt med dekorationsm\u00e5lning [=kulissm\u00e5lning] f\u00f6r theaterns behof; m\u00f6jligen kommer \u00e4fwen rid\u00e5n att renoweras i w\u00e5r. Machineriet \u00e4r f\u00f6renkladt och till\u00f6kt; 4 \u00e0 5 man \u00e4ro tillr\u00e4ckliga att werkst\u00e4lla hwilken scenf\u00f6r\u00e4ndring som helst. &#8230;\u00a0 (Helsingfors Tidningar\/1.12.1849, digitaliserade tidningar 1849, <a href=\"http:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n<p>I sitt arbete f\u00f6ljde Topelius aktivt med allm\u00e4neuropeiska str\u00f6mningar och <strong>det politiska livet, <\/strong>vilket gav honom goda insikter. Tack vare den snabbare informationsg\u00e5ngen var alla inf\u00f6r studenternas majfest 1848 medvetna om februarirevolutionen i Paris tidigare samma \u00e5r. Under ledning av historiedocenten Fredrik Cygnaeus och med st\u00f6d av Topelius utvecklades det som kunde ha \u00f6verg\u00e5tt i protester och revolution\u00e4ra yttringar till en fosterl\u00e4ndskt romantisk Floradag p\u00e5 Gumt\u00e4kts \u00e4ngar den 13 maj. Man f\u00e5r anta att \u00e4ven punschen och k\u00f6rs\u00e5ngen bidrog till utg\u00e5ngen.<\/p>\n<p>Runebergs <em>F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner<\/em> med inledningsdikten V\u00e5rt land stod f\u00f6r speciella byggstenar n\u00e4r det g\u00e4llde det finsknationella landskapet och fosterlandsbegreppet. Uppfattningen om och bilden av fosterlandet skulle Topelius ocks\u00e5 framdeles visualisera p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt genom att beskriva betydelsefulla platser, men ocks\u00e5 olika lands\u00e4ndor och folklynnen. I allt detta lyckades han se ett anspr\u00e5ksl\u00f6st men \u00e4lskat land och \u201dGuds ledning och ingripande i v\u00e4rlden\u201d.<\/p>\n<p>Det gick inte att undg\u00e5 1850 \u00e5rs censurf\u00f6rordning, varf\u00f6r den n\u00e5got h\u00e4tska statsfilosofen <strong>J. V. Snellman<\/strong> blev utn\u00e4mnd till rektor f\u00f6r skolan i Kuopio och d\u00e4rmed befann sig tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt fr\u00e5n huvudstaden. F\u00f6rordningen till\u00e4t tryckning p\u00e5 finska endast av str\u00e4ngt avgr\u00e4nsad religi\u00f6s och ekonomisk litteratur. I Finland fanns ett visst motst\u00e5nd mot den \u00e5ldrande kejsaren Nikolaj I:s reformer, varf\u00f6r intelligentsian satte sitt hopp till den unga tronf\u00f6ljaren Alexander, som firades p\u00e5 ett l\u00e4mpligt s\u00e4tt n\u00e4r han \u00e5r 1842 bes\u00f6kte universitetet i egenskap av dess formella kansler. I samband med Alexanders bes\u00f6k fattade den unga Topelius tycke f\u00f6r den blivande regenten (Alexander II) och f\u00f6rblev sin lojalistiska politik trogen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style>\n\t\t<div id='gallery-1' class='gallery galleryid-1411 gallery-columns-1 gallery-size-full'><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0202_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1413\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0202_x.jpg 600w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0202_x-300x230.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1413'>\n\t\t\t\tKung Carls Jagt. Slutscenen i operan d\u00e4r den unge regenten och hovet till tonerna av k\u00f6rfinalen \u201dOch ila vi bort fr\u00e5n Finlands strand\u201d, tar sig till fartyget p\u00e5 redden f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till Sverige. Oljem\u00e5lning av Magnus von Wright. [C. Gr\u00fcnberg. Museiverket]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/>\n\t\t<\/div>\n\n<p>I ljuset av den r\u00e5dande politiska situationen kan man f\u00f6rst\u00e5 Topelius beundran f\u00f6r upplysta monarker, vilket ocks\u00e5 framg\u00e5r av s\u00e5v\u00e4l librettot <em>Kung Carls Jagt <\/em>som sk\u00e5despelet <em>Regina von Emmeritz<\/em>, b\u00e5da med ett historiskt tema och kopplingar till hans f\u00f6ljetongsroman <em>F\u00e4ltsk\u00e4rns ber\u00e4ttelser, <\/em>som publicerades i <em>Helsingfors Tidningar<\/em> under \u00e5ren 1851\u20131866. I bokform blev ber\u00e4ttelserna popul\u00e4ra i hela Norden och kom sedermera ocks\u00e5 i \u00f6vers\u00e4ttning till finska av Juhani Aho att spela en viktig roll f\u00f6r nationens historiska identitet och sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else. I generationer f\u00f6rblev den en uppskattad ungdomsroman och meriterade \u00e4ven Topelius f\u00f6r den extraordinarie professuren i Finlands historia vid universitetet i Helsingfors.<\/p>\n<p>Redan Topelius samtid fann hans produktion r\u00e4tt oj\u00e4mn eftersom han var en mycket flitig skribent, vars texter onekligen hade vunnit p\u00e5 en st\u00f6rre dos sj\u00e4lvkritik. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l hans lyrik som historiska ber\u00e4ttelser och verk f\u00f6r teaterscenen.<\/p>\n<h3>Topelius tre stora scenverk<\/h3>\n<p>Den f\u00f6rsta pj\u00e4s Topelius skrev f\u00f6r talscen var <strong><em>Efter femtio \u00e5r.<\/em><\/strong> Motivet tog han ur sin novell <em>Gamla Baron p\u00e5 Rautakyl\u00e4<\/em>. F\u00f6r pj\u00e4sen skrev han en prolog som utspelar sig p\u00e5 en maskeradbal p\u00e5 Haga slott \u00e5r 1788. H\u00e4r f\u00f6rekommer tv\u00e5 br\u00f6der Gustaf och Magnus Drakenhjelm som \u00e4r varandras motsatser, den ena pliktmedveten och den andra arrogant. Efter prologen f\u00f6rflyttas man till Rautakyl\u00e4 s\u00e4teri vid N\u00e4sij\u00e4rvi \u00e5r 1838 d\u00e4r den \u00e5ldrande Magnus Drakenhjelm lever med hush\u00e5llerskan Lisette, som planerar ta \u00f6ver g\u00e5rden tillsammans med den utom\u00e4ktenskapliga sonen Sebastian. En vinterdag s\u00f6ker sv\u00e4gerskan Ebba med sin dotterdotter Lotten skydd p\u00e5 godset undan en sn\u00f6storm. Efter vissa f\u00f6rvecklingar g\u00e5r Lisettes planer om intet, Ebba f\u00f6rl\u00e5ter Magnus gamla of\u00f6rr\u00e4tter och Magnus d\u00f6r. Ungdomarna Lotten och Sebastian f\u00e5r representera framtiden, godheten och det nya Finland. Topelius tog allts\u00e5 st\u00e4llning f\u00f6r en anst\u00e4ndig, from och anspr\u00e5ksl\u00f6s livsstil och avst\u00e5nd fr\u00e5n sj\u00e4lviskhet, sexuell frihet och girighet. Samtidigt \u00e4r det en uppg\u00f6relse med Topelius bild av 1700-talet.<\/p>\n<p>Novellen v\u00e4ckte sk\u00e5despelaren Pierre Delands intresse och han uppmanade Topelius att dramatisera den. Med Deland i den tacksamma huvudrollen uruppf\u00f6rdes<em> Efter femtio \u00e5r<\/em> p\u00e5 Esplanadteatern 14.3.1851. F\u00f6rf\u00e4rad ins\u00e5g Topelius att pj\u00e4sen var alltf\u00f6r l\u00e5ng, det vill s\u00e4ga n\u00e4stan 4 timmar, och gick in f\u00f6r att f\u00f6rkorta den. Inom kort hade den blivit m\u00e4kta popul\u00e4r, och det kanske mest intressanta var att Deland ocks\u00e5 tog den till Stockholm. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4gde rum p\u00e5 Djurg\u00e5rdsteatern, d\u00e4r den trotsade alla f\u00f6rv\u00e4ntningar. Sammanlagt uppf\u00f6rde familjen Deland den 130 g\u00e5nger under 10 \u00e5r.<\/p>\n<p>I sk\u00e5despelet <strong><em>Efter femtio \u00e5r <\/em><\/strong>tog Topelius st\u00e4llning till centrala etisk-moraliska fr\u00e5gor s\u00e5som f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till tj\u00e4nstefolk inom st\u00e5ndssamh\u00e4llet. Topelius hade ett ambivalent f\u00f6rh\u00e5llande till 1700-talet och kunde i pj\u00e4sen f\u00f6rd\u00f6ma det han upplevde som upplysningens ytlighet och l\u00e4ttsinne i kombination med aristokratins hj\u00e4rtl\u00f6shet och moraliska f\u00f6rfall. I och med att han lever ogift i ett f\u00f6rh\u00e5llande med sin hush\u00e5llerska f\u00e5r rollpersonen Magnus representera detta. Han f\u00e5r ocks\u00e5 st\u00e5 till svars f\u00f6r hur han tidigare har behandlat sin sv\u00e4gerska Ebba och den bitterhet han s\u00e5tt p\u00e5 grund av sin sj\u00e4lviskhet. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r brodern Gustaf Drakenhjelms levnad \u00e4r d\u00e4remot fromhet, \u00e5terh\u00e5llsamhet, trohet, flit och barmh\u00e4rtighet i en anda som f\u00f6rknippas med 1800-talet och kristna v\u00e4rderingar. Sensmoralen ligger i att inte enbart f\u00f6rlita sig p\u00e5 sj\u00e4lvisk f\u00f6rnuftsdyrkan utan ocks\u00e5 v\u00e4rdes\u00e4tta ett varmt hj\u00e4rta.<\/p>\n<p>I ett senare skede tog Pierre Deland \u00e4n en g\u00e5ng upp pj\u00e4sen p\u00e5 sin repertoar i Helsingfors. Sedermera l\u00e4t ocks\u00e5 Kaarlo Bergholm uppf\u00f6ra den p\u00e5 Suomalainen Teatteri (Finska Teatern) d\u00e4r ocks\u00e5 andra verk av Topelius spelades.<\/p>\n<p>Den 24 mars 1852 uruppf\u00f6rdes operan <strong><em>Kung Carls Jagt <\/em><\/strong>av amat\u00f6rkrafter och med libretto av Zacharias Topelius, som blev hans andra st\u00f6rre verk f\u00f6r scenen. Efter flytten fr\u00e5n Sverige till Finland \u00e5r 1835 satte den tyskf\u00f6dda tons\u00e4ttaren <strong>Fredrik Pacius (1809\u20131891) <\/strong>fart p\u00e5 musiklivet i Helsingfors genom att grunda k\u00f6rer (till exempel Akademiska s\u00e5ngf\u00f6reningen 1838) och en orkester som verkade inom ramen f\u00f6r Musikaliska s\u00e4llskapet i Helsingfors. Han hade ocks\u00e5 lyckats s\u00e4tta upp ett par operaproduktioner med unga borgerliga amat\u00f6rf\u00f6rm\u00e5gor; <em>Barberaren i Sevilla<\/em> (1849) och <em>K\u00e4rleksdrycken<\/em> (1850). D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ll det sig naturligt att redan i ett tidigt skede best\u00e4lla ett operalibretto av Topelius.<\/p>\n<p>Topelius sammanst\u00e4llde ett s\u00e5ngspel p\u00e5 vers ur en episod som i en lite annan form ingick i <em>F\u00e4ltsk\u00e4rns ber\u00e4ttelser<\/em>. Handlingen tar avstamp i en \u00e4lgjakt p\u00e5 \u00c5land \u00e5r 1671, som den endast sexton \u00e5r gamla Karl XI ska ha deltagit i medan riket \u00e4nnu styrdes av en f\u00f6rmyndarregering. De dramatiska elementen best\u00e5r dels av en grupp adelsm\u00e4ns komplott mot kungen och dels av ett brott som en ung s\u00e4lj\u00e4gare beg\u00e5r. Komplotten avsl\u00f6jas av fiskardottern Leonora och som geng\u00e5va ber hon kungen ben\u00e5da tjuvskytten, som \u00e4r hennes k\u00e4resta Jonathan. I slutscenen tar den unga Karl farv\u00e4l till ackompanjemang av k\u00f6rfinalen \u201dOch vi ila bort fr\u00e5n Finlands strand\u201d. S\u00e5ngnumret Hymn till Finland f\u00f6rekom i m\u00e5nga \u00e5r vid fosterl\u00e4ndska fester medan jaktfanfaren har fortlevt som paussignal p\u00e5 Finlands Nationalopera.<\/p>\n<p>Pacius ambitioner som seri\u00f6s tons\u00e4ttare f\u00f6rklarar varf\u00f6r han ville utveckla Topelius l\u00e4tta s\u00e5ngspel till en storslagen opera i tyskromantisk stil. Den inneh\u00e5ller kr\u00e4vande ensemblepartier, arior, kupletter och duetter som bland annat Leonoras ballader och cavatinor, men ocks\u00e5 en dryckesvisa, en sj\u00f6mansvisa, konspirat\u00f6rernas r\u00e4nksmideri och den l\u00e5nga finalen d\u00e4r Leonora v\u00e4djar om hj\u00e4lp fr\u00e5n marknadsfolket f\u00f6r att avstyra komplotten mot kungen.<\/p>\n<p>I de sceniskt och musikaliskt livfulla marknadsscenerna i tredje akten f\u00f6rekommer bland annat tv\u00e5 judar med sitt gyckelsk\u00e5p som k\u00e4bblar p\u00e5 bruten svenska \u201dJach bin Schwede\u201d och \u201dJach bin Finne\u201d. P\u00e5 marknaden h\u00f6r man ocks\u00e5 en kr\u00e4mares visa och en kanteles\u00e5ngerska. Vid n\u00e4rmare granskning p\u00e5minner nog milj\u00f6skildringen mer om Helsingfors anno 1850 \u00e4n \u00c5land p\u00e5 1670-talet. \u00d6ver librettot sv\u00e4var Topelius allm\u00e4nhumana k\u00e4nsla f\u00f6r humor, som ocks\u00e5 kan omskrivas som \u201dmycket v\u00e4sen f\u00f6r ingenting\u201d. Det centrala \u00e4r verkets politiska budskap: lojalitet och det finska folkets h\u00f6gaktning f\u00f6r den unga monarken (i \u00f6verf\u00f6rd bem\u00e4rkelse \u00e4ven Alexander II).<\/p>\n<p>Antalet medverkande i detta \u201damat\u00f6rspektakel\u201d uppgick till totalt 120 personer varav 80 solister j\u00e4mte k\u00f6ren samt 40 musiker i orkestern. I huvudsak hade de rekryterats bland stadens \u201dbildade ungdom\u201d. Man hade ocks\u00e5 satsat stort p\u00e5 dr\u00e4kterna och \u00f6vningarna hade p\u00e5g\u00e5tt i m\u00e5natal. Operan drog fulla hus p\u00e5 den f\u00f6rstorade Esplanadteatern under nio f\u00f6rest\u00e4llningar. Ett g\u00e4stspel \u00e4gde ocks\u00e5 rum i Stockholm \u00e5r 1856. Den ryska ambassad\u00f6ren l\u00e4r ha f\u00f6rundrat sig \u00f6ver det s\u00e4tt p\u00e5 vilket den svenska kungen hyllades, vilket visade att han kanske inte lyckades tolka det politiska budskapet.<\/p>\n<p>Det har ber\u00e4ttats att Topelius sj\u00e4lv styrde m\u00e5nen i kulisserna och att han sannolikt var minst lika nerv\u00f6s inf\u00f6r premi\u00e4ren som Pacius, som blek om kinden lyfte sin taktpinne eftersom det mesta hade g\u00e5tt fel under generalrepetitionen. Under efterfesten p\u00e5 Societetshuset (nuvarande stadshuset) initierades planerna p\u00e5 att l\u00e5ta bygga ett teaterhus i sten i Helsingfors varvid ocks\u00e5 de f\u00f6rsta aktierna tecknades. Under kv\u00e4llens lopp h\u00f6lls m\u00e5nga entusiastiska tal och det hela avslutades med att man unisont sj\u00f6ng V\u00e5rt land.<\/p>\n<p>Topelius tredje historiska sk\u00e5despel uruppf\u00f6rdes i Helsingfors av Edvard Stjernstr\u00f6ms teaters\u00e4llskap i april 1853. Pj\u00e4sens huvudperson <strong><em>Regina von Emmeritz<\/em><\/strong> f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i novellen i den f\u00f6rsta cykeln i F\u00e4ltsk\u00e4rns ber\u00e4ttelser. Handlingen utspelar sig p\u00e5 slottet Emmeritz i Franken \u00e5r 1631 under trettio\u00e5riga kriget (1618\u20131648), som Topelius var v\u00e4l f\u00f6rtrogen med. Men givetvis hade han ocks\u00e5 l\u00e5tit fantasin fl\u00f6da. Rollpersonen, furstedottern Regina \u00e4r systerdotter till en katolsk biskop och hennes biktfar jesuiten Hieronymus \u2013 Topelius och finl\u00e4ndskt teaterlivs mesta skurkgestalt \u2013 \u00f6vertalar henne att l\u00f6nnm\u00f6rda den svenska kungen Gustav II Adolf. Kungens trupper bel\u00e4grar slottet Emmeritz. Gestalten \u201dSn\u00f6konungen\u201d \u00e4r en av Topelius fr\u00e4msta idealiseringar i hans negativa syn p\u00e5 katolicismen. Topelius hade eventuellt sett n\u00e5gon tidigare pj\u00e4s med ett liknande tema.<\/p>\n<p>Regina st\u00e4lls inf\u00f6r en sv\u00e5r inre konflikt n\u00e4r det g\u00e5r upp f\u00f6r henne att kungen hon \u00f6vertalats att l\u00f6nnm\u00f6rda \u00e4r en god, vis och blid man, en \u201dk\u00e4ttersk\u201d regent som hon blir f\u00f6r\u00e4lskad i. Mordplanen avsl\u00f6jas och Hieronymus f\u00e5r sitt straff medan kungen ben\u00e5dar Regina. I pj\u00e4sen ing\u00e5r ocks\u00e5 andra fr\u00e5n f\u00f6ljetongsromanen k\u00e4nda personer s\u00e5som den finl\u00e4ndska kaptenen Bertel och hans svenska officerskamrat Larsson samt Reginas kammart\u00e4rna K\u00e4tchen.<\/p>\n<p>Pj\u00e4sen som \u00e4r skriven p\u00e5 rimmad vers belastas dramaturgiskt av de kr\u00e4vande scenf\u00f6r\u00e4ndringarna, st\u00e4mningsl\u00e4gen i bel\u00e4gringsscenerna och soldaternas s\u00e5nger. Konflikten kommer d\u00e4rf\u00f6r att synligg\u00f6ras endast som ett inre dilemma f\u00f6r Regina, varf\u00f6r hennes rollperson blir den enda dramatiskt intressanta. [Giftet som var \u00e4mnat f\u00f6r kungen blir till slut Reginas sj\u00e4lvvalda d\u00f6d]. Gustav II Adolf representerar den s\u00e5 kallade \u201d\u00e4dle fadern\u201d, p\u00e8re noble och majest\u00e4tet. I slutet av 1870-talet omarbetade f\u00f6rfattaren Topelius sj\u00e4lv pj\u00e4sen f\u00f6r att l\u00e4gga fokus p\u00e5 de religi\u00f6sa fr\u00e5gorna framom kampen mellan k\u00e4rlek och hat. Senare ville man g\u00e4rna av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l f\u00f6rkorta pj\u00e4sen. Zacharias Topelius ber\u00f6mde Kaarlo Bergbom och Ida Aalberg f\u00f6r deras historiskt v\u00e4ltolkade version (1882). Det g\u00e4llde s\u00e5v\u00e4l Bergboms regi som Aalbergs intensiva tolkning. Pj\u00e4sen blev en av de mest spelade och ett paradnummer, men efter andra v\u00e4rldskriget var den ohj\u00e4lpligt f\u00f6r\u00e5ldrad.<\/p>\n<p>P\u00e5 sin tid tolkades <em>Regina<\/em> ocks\u00e5 som ett exempel p\u00e5 lojalitet mot regenten: det var kanske \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e4lska en \u201dirrl\u00e4rig\u201d kung.<\/p>\n<p>Sk\u00e5despelen visar att <strong>Topelius fr\u00e4msta styrka som f\u00f6rfattare inte var som dramatiker<\/strong>. F\u00f6r det var han alltf\u00f6r konventionellt f\u00f6rsonlig och v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningsm\u00e4ssigt bunden. Med tanke p\u00e5 den d\u00e5 r\u00e5dande politiska situationen och den str\u00e4nga censuren kan man f\u00f6rst\u00e5 att han inte ville ge sig in i uppslitande konflikter eller historiska strider. Han saknade den inre gl\u00f6d som hade kr\u00e4vts f\u00f6r att bli en intensiv dramatiker. Huruvida han hade kvaliteter f\u00f6r komedier kan man f\u00e5 ett hum om genom att granska pj\u00e4serna han skrev f\u00f6r barn och unga.<\/p>\n<h3>Topelius \u00f6vriga teaterproduktion<\/h3>\n<p>Vid invigningen av Nya Theatern i Helsingfors 1860 uruppf\u00f6rdes ett best\u00e4llningsverk av Zacharias Topelius och Fredrik Pacius. S\u00e5ngspelet <em>Prinsessan af Cypern <\/em>\u00e4r fortfarande intressant ur ett id\u00e9historiskt perspektiv. F\u00f6r den svenskspr\u00e5kiga bildade klassen var motivkretsen i <em>Kalevala<\/em> f\u00e4ngslande och erbj\u00f6d framf\u00f6r allt konsten ett landskap f\u00f6r manifestering av finskheten.<\/p>\n<p>Fredrik Cygnaeus, som var professor i estetik och litteratur, hade ofta framh\u00e5llit de dramatiska elementen i <em>Kalevala<\/em>. Ett av Topelius \u00e5terkommande teman \u00e4r mots\u00e4ttningen mellan nord och syd, och hur plikten att \u00e4lska v\u00e5rt nordliga fosterland p\u00e5verkas av l\u00e4ngtan till s\u00f6dern.<\/p>\n<p>\u00c5 andra sidan \u00e4r det allt sk\u00e4l att placera <em>Kalevalas<\/em> hj\u00e4ltar i en europeisk kulturtradition. Den sjungande V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen var lik Orfeus, som allt levande lyssnade till. I Lemmink\u00e4inens Saaris bygder kunde man \u00e4ven se Afrodites \u00f6 Cypern. Trots att Lemmink\u00e4inen sjunger ihop ett slott till henne, kunde Kyllikki (Chryseis) v\u00e4l ha varit den s\u00f6derns m\u00f6 som inte trivdes i det nordliga Pohja.<\/p>\n<p>Topelius avslutar sin text med en hyllning till modersk\u00e4rleken. F\u00f6re det har publiken f\u00e5tt se flera imponerande tabl\u00e5er, bland annat den f\u00f6rsta Kalevalatabl\u00e5n, den ordl\u00f6sa med \u201dLemmink\u00e4inens moder (Helka) vid Tuonelas \u00e4lv\u201d. Fr\u00e5n den h\u00e4r tiden h\u00e4rstammar ocks\u00e5 Robert Wilhelm Ekmans m\u00e5lning med samma tema, varf\u00f6r man f\u00e5r anta att Nya Theatern har haft tillg\u00e5ng till en motsvarande tabl\u00e5 med antikiserade detaljer som kroppsdelar och ett klart ljus som ovanifr\u00e5n silar ner \u00f6ver den underjordiska \u00e4lvf\u00e5ran. Att n\u00e4rmare utreda Ekmans eventuella andel i tabl\u00e5motiven l\u00e5ter sig inte g\u00f6ras. I Pacius musik fanns flera dramatiska nummer, b\u00e4st k\u00e4nt \u00e4r kanske \u201dO barn av Hellas, byt ej bort din sk\u00f6na fosterjord!\u201d<\/p>\n<p>Ur ett teaterhistoriskt perspektiv \u00e4r det b\u00e5de roligt, men ocks\u00e5 viktigt att konstatera att den d\u00e5 endast 17 \u00e5r gamla senatorssonen Karl (Kaarlo) Bergbom i f\u00f6rsta akten spelade den komiska munsk\u00e4nken Megapontos p\u00e5 invigningsfesten. \u2013 <em>Prinsessan af Cypern <\/em>uppfattades ocks\u00e5 med allt sk\u00e4l som en r\u00e4tt kontroversiell upplevelse. Elias L\u00f6nnrot var en av dem som inte godk\u00e4nde tanken p\u00e5 en kombination av den kalevaiska v\u00e4rlden och en modern pr\u00e5lig teatersalong. Han fann Topelius tolkning fullst\u00e4ndigt om\u00f6jlig, och hade inte heller helt fel. De tekniska problemen under invigningsf\u00f6rest\u00e4llningen satte nog ocks\u00e5 publikens uppskattning p\u00e5 prov.<\/p>\n<p><strong>Topelius m\u00e5nga kortpj\u00e4ser<\/strong> blev ett slags standardnummer p\u00e5 nationella festdagar. Politiskt viktigast var kanske enaktaren <em>Veteranens jul<\/em> som bygger p\u00e5 Runebergs <em>F\u00e4nrik St\u00e5l, <\/em>d\u00e4r veteranerna fr\u00e5n 1808\u20131809 \u00e5rs krig hedras. Det fanns gott om veteraner i v\u00e5rt land som levde under knappa f\u00f6rh\u00e5llanden, som hade f\u00f6rlorat sitt tidigare fosterland och var den nya regentens tidigare fiender. Det nationella projektet gick d\u00e4rf\u00f6r delvis ut p\u00e5 att bem\u00f6ta veteranerna med samma respekt som Runeberg visade dem i sina s\u00e4gner. Runebergs dikter visualiserades ofta i tabl\u00e5sammanst\u00e4llningar, som med f\u00f6rdel kunde kombineras med Topelius sk\u00e5despel om veteranen som erbjuds ett hem till jul.<\/p>\n<p>Bland Topelius \u00f6vriga vuxendramatik finner vi till exempel sk\u00e5despelen <em>Ett sk\u00e4rg\u00e5rds\u00e4fventyr, Brita Skrifvar och Hang\u00f6s \u00f6ga.<\/em><\/p>\n<p>Topelius st\u00e4llning \u00e4r ocks\u00e5 omtvistad. Han beskylldes f\u00f6r att st\u00e4lla sig in hos kejsaren. Utan att ha de vetenskapliga kvalifikationerna utn\u00e4mndes Topelius till extra ordinarie professor i Finlands historia. Senare blev han ordinarie professor i allm\u00e4n historia. Vad f\u00f6rel\u00e4sningarna betr\u00e4ffar torde han nog ha klarat av uppdraget \u201dmed den \u00e4ran\u201d, speciellt som han under sin tid som tidningsredakt\u00f6r kontinuerligt hade f\u00f6ljt med den politiska utvecklingen i Europa. Under sin tid som universitetsprofessor och den korta tiden som rektor \u00e5ren 1876\u20131878 kunde Topelius inte \u00e4gna sig lika helhj\u00e4rtat \u00e5t sitt teaterintresse. N\u00e4r det g\u00e4ller Kaarlo Bergboms Suomalainen Teatteri (Finska Teatern) gav han \u00e4nd\u00e5 projektet sitt fulla st\u00f6d, \u00e4ven om han aldrig sj\u00e4lv publicerade n\u00e5gonting p\u00e5 finska. Fortfarande uppskattas Topelius f\u00f6r sina progressiva och moderna id\u00e9er, inte minst i fr\u00e5gor som utbildning f\u00f6r flickor, djur- och milj\u00f6skydd och fattigv\u00e5rd. <strong>P\u00e5 m\u00e5nga olika plan st\u00e4llde sig Topelius bakom tanken p\u00e5 den finl\u00e4ndska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Han hade ett socialt samvete som ocks\u00e5 inbegrep tanken p\u00e5 ett gemensamt ansvar. Om man dessutom tar hans inflytande i Sverige i beaktande, kunde man kanske i det h\u00e4r sammanhanget h\u00e4nvisa till den svenska och nordiska folkhemstanken<\/strong>.<\/p>\n<p>Ur ett teaterhistoriskt perspektiv \u00e4r det viktigt att kunna se ocks\u00e5 avigsidorna: med tiden blev Topelius teatersyn mer konservativ p\u00e5 gr\u00e4nsen till tr\u00e5ngsynthet och han anammade en sedlighetssyn som alltmer betonade det kristliga. <strong>Han hade ingen som helst f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den del av borgerskapet som uppskattade lustspel, \u00e4n mindre f\u00f6r dem som gillade operetter, en ny form av musikteater som hade utvecklats ur franska op\u00e9ra comique. <\/strong>P\u00e5 1880-talet f\u00f6rs\u00f6kte han \u00f6vertala sin f\u00f6rl\u00e4ggare Albert Bonnier att inte ge ut August Strindbergs onekligen r\u00e4tt omtvistade verk. N\u00e4r <em>Tj\u00e4nstekvinnans son <\/em>utkom 1886 och blev \u201dcensurf\u00f6rbjuden\u201d i Finland, ryktades det att Topelius l\u00e5g bakom det, vilket inte har kunnat verifieras.<\/p>\n<p>Topelius negativa syn p\u00e5 underh\u00e5llning g\u00e5r s\u00e5 att s\u00e4ga \u201di arv\u201d till Bergbom och fennomanerna, en ideologi som sedan kom att genomsyra den finl\u00e4ndska medborgarr\u00f6relsens sedlighetssyn. Den moraliserande synen p\u00e5 underh\u00e5llningsteater \u00e4r en del av arvet efter Topelius som fortfarande lever kvar i dagens Finland.<\/p>\n<h3>En f\u00f6reg\u00e5ngare inom teater och utbildning f\u00f6r barn<\/h3>\n<p>Topelius engagemang f\u00f6r folkskolorna och l\u00e4roverk f\u00f6r flickor \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att notera. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l \u2013 och delvis ocks\u00e5 med tanke p\u00e5 sina egna barn, av vilka tre dog tidigt \u2013 skrev han barnpj\u00e4ser som ofta kallades lekar. De var utformade s\u00e5 att de l\u00e4tt kunde uppf\u00f6ras av barnen helt p\u00e5 egen hand, men redan f\u00f6re sekelskiftet 1900 togs hans barnpj\u00e4ser upp p\u00e5 de professionella teatrarnas spellistor i s\u00e5v\u00e4l Finland som Sverige. <strong>Topelius blev d\u00e4rmed en f\u00f6reg\u00e5ngare inom teater som b\u00e5de uppf\u00f6rdes f\u00f6r och spelades av barn. <\/strong>Han skrev en serie sagospel f\u00f6r skolorna, som kom att ing\u00e5 i den tidiga basrepertoaren, delvis \u00e4nnu l\u00e5ngt in p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n<p>Tidiga sagospel f\u00f6r barn spelades i Annegatans svenska folkskola i en byggnad ritad av arkitekten Gustaf Nystr\u00f6m och som stod f\u00e4rdig \u00e5r 1886. Sedan \u00e5r 1987 verkar konstcentret Anneg\u00e5rden f\u00f6r barn och unga i byggnaden. Bland de m\u00e5nga sk\u00e5despel som Topelius skrev \u00e4r f\u00f6ljande speciellt v\u00e4rda att n\u00e4mnas: <em>Prinsessan T\u00f6rnrosa, F\u00e5gel Bl\u00e5, Snurran, Askungen, Sanningens p\u00e4rla, Skydds\u00e4ngeln, Var god mot de fattiga <\/em>samt teaterhistoriskt intressanta <em>Rinaldo Rinaldini eller R\u00f6varbandet<\/em>.<\/p>\n<p>I dem hade skribenten Topelius p\u00e5 ett frigjort s\u00e4tt funnit sitt inre barn och kunnat koppla loss. I sin fantasi har han s\u00f6kt sig tillbaka till de tidiga \u00e5ren p\u00e5 Kuddn\u00e4s, till sagor av br\u00f6derna Grimm och Charles Perraults <em>G\u00e5smors sagor,<\/em> men ocks\u00e5 till k\u00e4nda melodier och annat arvegods fr\u00e5n sin egen skoltid.<\/p>\n<p>I <em>Prinsessan T\u00f6rnrosa<\/em> har tj\u00e4nstefolkets hackordning utnyttjats p\u00e5 ett fyndigt s\u00e4tt, eftersom sympatierna koncentreras till m\u00e4sterkockpojken Sam. Prinsessan fick representera dygder som Topelius uppskattade; hon \u00e4r kavat, r\u00e4ttfram, v\u00e4nlig och k\u00e4rleksfull i f\u00f6rh\u00e5llande till tj\u00e4nstefolk och fattiga. I den sista akten ordas om vad som h\u00e4nt under 100 \u00e5r och om ett f\u00f6r\u00e5ldrat mode. Uppvaknandet sker p\u00e5 minuten \u2013harmoniserad tid \u00e4r tidens melodi eftersom man 1884 enats om 0-meridianen: Duellen mellan Ljus\u00f6ga och M\u00f6rk\u00f6ga under de sista minuterna innan prinsessan vaknar \u00e4r s\u00e5 andl\u00f6st sp\u00e4nnande att Disneys manusf\u00f6rfattare ligger l\u00e5ngt efter.<\/p>\n<p>Fungerande sceneffekter f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i andra pj\u00e4ser som exempelvis ansikten sv\u00e4rtade av l\u00f6gner i<em> Sanningens p\u00e4rla<\/em> efter att de medverkande en i taget kommer upp ur en avsl\u00f6jande brunn. H\u00f6gf\u00e4rdiga, snorkiga och vulg\u00e4ra korv\u00e4tande prinsessor eller trilskande flickor s\u00e4tts p\u00e5 plats genom att beg\u00e5vas med en make av samma skrot och korn. Trots det uppfattas rollerna som positivt popul\u00e4ra. I <em>F\u00e5gel Bl\u00e5<\/em> besegrar den goda trollkarlen drottningens elaka h\u00e4xa och den sk\u00f6ne Amundus befrias ur sin f\u00e5gelhamn. I pj\u00e4sen <em>Skydds\u00e4ngeln<\/em> f\u00f6rekommer en f\u00f6rv\u00e4xling som \u00e4r ett f\u00f6r tiden typiskt modefenomen. I <em>Snurran<\/em> ser vi en sj\u00e4lvst\u00e4ndig flicka i konflikt med sin omgivning \u2013 man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om Astrid Lindgrens Pippi L\u00e5ngstrump eventuellt har \u00e4rvt n\u00e5gra drag av Topelius Snurra prinsessan Munviga.<\/p>\n<p>I <em>Rinaldo Rinaldini<\/em> beslutar pojkarna i trots mot magister Bas dra till skogs och leva som hj\u00e4lten Rinaldo Rinaldini i Christian August roman Vulpius, medan flickorna i fr\u00f6ken Strengs klass dr\u00f6mmer om zigenarprinsessan Preciosa<em>.<\/em> Topelius tar st\u00e4llning f\u00f6r friluftsliv och den l\u00e4rdom livet ger, men i l\u00e4nsmansrollen ocks\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rdelen med att respektera lagar.<\/p>\n<p>N\u00e4r Topelius efter avg\u00e5ngen fr\u00e5n universitetet flyttade till Bj\u00f6rkudden i Sibbo tog studenterna farv\u00e4l av honom vid Norra kajen genom att sjunga sluthymnen ur <em>Kung Carls Jagt<\/em>. Med l\u00e4seboken <em>Boken om v\u00e5rt land<\/em> p\u00e5verkade Topelius Finlandsbilden i decennier fram\u00f6ver och den utkom i 20 upplagor p\u00e5 svenska fram till \u00e5r 1942. S\u00e5 sent som 1998, till hundra\u00e5rsminnet av hans bortg\u00e5ng, publicerades ett faksimiltryck.<\/p>\n<p>Eftersom Topelius satt i en rad styrelser och kommitt\u00e9er bes\u00f6kte han huvudstaden d\u00e5 och d\u00e5 efter flytten till Bj\u00f6rkudden, och bland annat ocks\u00e5 n\u00e4r n\u00e5gon av hans pj\u00e4ser spelades p\u00e5 Finska Teatern. Sista g\u00e5ngen var i samband med 80-\u00e5rsdagen den 14 januari 1898, som firades stort p\u00e5 Brandk\u00e5rshuset i Helsingfors. Festens huvudnummer var en kavalkad av gestalter ur hans sagor och ber\u00e4ttelser. De p\u00e5frestande festligheterna, som varade i flera dagar, och hemresan till Bj\u00f6rkudden t\u00e4rde p\u00e5 krafterna. Den 12 mars avled han stilla i sitt hem p\u00e5 Bj\u00f6rkudden.<\/p>\n<p>Hela staden samlades till hans begravning. Gravminnesm\u00e4rket <em>\u00c4ngel <\/em>av Walter Runeberg avt\u00e4cktes 1905. Som den enda av v\u00e5ra storm\u00e4n har Zacharias Topelius dessutom beg\u00e5vats med tv\u00e5 statyer i Helsingfors, Gunnar Finnes <em>Saga och Sanning<\/em> i Esplanadparken och Ville Vallgrens<em> Topelius och barnen<\/em> i skolskv\u00e4ren vid Bangatans och H\u00f6gbergsgatans h\u00f6rn. B\u00e5da avt\u00e4cktes \u00e5r 1932.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den som p\u00e5 ett betydande s\u00e4tt stakade ut l\u00e5ngsiktiga riktlinjer f\u00f6r teaterlivet i Finland var Zachris Topelius (1818\u20131898), riktlinjer som man sedan f\u00f6ljde under de drygt hundra p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5ren. Tidsm\u00e4ssigt faller det sig naturligt att v\u00e4lja 1830- och 1840-talen f\u00f6r den som vill beskriva Topelius i relation till teater. P\u00e5 1830-talet hade han flyttat till [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1411"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1554,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1411\/revisions\/1554"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}