{"id":1411,"date":"2014-12-30T15:00:42","date_gmt":"2014-12-30T12:00:42","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1411"},"modified":"2018-09-07T15:35:58","modified_gmt":"2018-09-07T12:35:58","slug":"2-2topelius-som-kritiker-forfattare-och-dramatiker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/2-2topelius-som-kritiker-forfattare-och-dramatiker\/","title":{"rendered":"
2.2<\/div>Topelius som kritiker, f\u00f6rfattare och dramatiker"},"content":{"rendered":"

Den som p\u00e5 ett betydande s\u00e4tt stakade ut l\u00e5ngsiktiga riktlinjer f\u00f6r teaterlivet i Finland var Zachris Topelius (1818\u20131898)<\/strong>, riktlinjer som man sedan f\u00f6ljde under de drygt hundra p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5ren.<\/p>\n

Tidsm\u00e4ssigt faller det sig naturligt att v\u00e4lja 1830- och 1840-talen f\u00f6r den som vill beskriva Topelius i relation till teater. P\u00e5 1830-talet hade han flyttat till Helsingfors f\u00f6r att studera och l\u00e5tit sig trollbindas av stadens teaterliv f\u00f6r att endast ett \u00e5rtionde senare anst\u00e4llas av bokhandlaren G.O. Wasenius som redakt\u00f6r f\u00f6r Helsingfors Tidningar<\/em>. Tidningen utkom tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan och som dess redakt\u00f6r kom han ocks\u00e5 att profilera sig som en av stadens f\u00f6rsta teaterkritiker. Hans texter var ocks\u00e5 programf\u00f6rklaringar d\u00e4r han redogjorde f\u00f6r hur viktig en teater som v\u00e4nder sig till folket kan vara f\u00f6r landets utveckling. Redan f\u00f6re utn\u00e4mningen 1854 till extraordinarie professor i historia hade Topelius blivit k\u00e4nd som dramatiker och librettist. Det fanns helt tydligt en best\u00e4llning p\u00e5 inhemsk dramatik f\u00f6r teaterscenen d\u00e4r handlingen f\u00f6rankrades i den egna milj\u00f6n.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1860\u20131870 f\u00f6ljde man \u00e5tminstone delvis den programplan som han hade skissat upp, men de som sedan skulle st\u00e5 f\u00f6r en tydligare konstn\u00e4rlig uppbyggnad var de unga fennomanerna under ledning av Karl Bergbom. Sedan Topelius blivit rektor f\u00f6r universitetet (1875\u20131878) var hans insats n\u00e4rmast att verka som bakgrundskraft. Tack vare sin f\u00f6rdomsfria och moderna syn p\u00e5 barn och lekens betydelse kom han att bli en f\u00f6reg\u00e5ngare inom teater f\u00f6r barn.<\/p>\n

Topelius f\u00f6rh\u00e5llande till teater kan kanske b\u00e4st beskrivas genom skildringen av olika skeden i hans liv. Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland st\u00e5r f\u00f6r en p\u00e5g\u00e5ende historisk-kritisk utg\u00e5va av Zacharias Topelius Skrifter best\u00e5ende av b\u00e5de en bokutg\u00e5va och en digital textkritisk och kommenterad utg\u00e5va. Arbetet p\u00e5b\u00f6rjades 2005. Topelius representerade en epok och en m\u00e4nniskotyp som dagligen tillbringade \u00e5tskilliga timmar med pennan i handen, \u00e4n nedtecknande nyheter fr\u00e5n utlandet eller sp\u00f6rsm\u00e5l som g\u00e4llde hemlandet, \u00e4n snickrande f\u00f6ljetongsromaner f\u00f6r en dagstidning och kompletterande detta med dagboksanteckningar och tillf\u00e4llighetsdiktning.<\/p>\n

Zacharias Topelius \u00e4r ocks\u00e5 ett exempel p\u00e5 resultatet av en tolerant uppv\u00e4xtmilj\u00f6 d\u00e4r man f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till barns nyfikenhet, deras lekar, sk\u00f6nhet och godhet. Hans far, l\u00e4karen Zacharias Topelius den \u00e4ldre drabbades av dubbelsidig benf\u00f6rlamning redan \u00e5r 1820, men uppr\u00e4tth\u00f6ll sin l\u00e4karpraktik i familjens hem Kuddn\u00e4s i Nykarleby. Bakom huset ligger tr\u00e4dg\u00e5rden och utanf\u00f6r den rinner Nykarleby \u00e4lv. P\u00e5 grund av sin sjukdom fick fadern ocks\u00e5 tid att \u00e4gna sig \u00e5t insamling av folkdiktning p\u00e5 finska. Han inspirerades bland annat av karelska g\u00e5rdfarihandlare och upptecknade en samling runos\u00e5nger utgivna under \u00e5ren 1822 till 1831, som Elias L\u00f6nnrot senare kunde anv\u00e4nda sig av. F\u00f6r sonen var faderns mottagningsrum en m\u00f6tesplats f\u00f6r m\u00e5nga olika bes\u00f6kare och d\u00e4r aktning f\u00f6r medm\u00e4nniskorna och tolerans var centrala v\u00e4rden.<\/p>\n

Barndomen pr\u00e4glades av sm\u00e5pojkslekar, fantasiber\u00e4ttelser, namngivna pappersdockor best\u00e5ende av f\u00e4ltherrar och soldater i sina uniformer och informatorn som undervisade i vindskammaren p\u00e5 Kuddn\u00e4s. Betydande sten-, insekt- och v\u00e4xtsamlingar i Linn\u00e9s anda vittnar f\u00f6rutom om ett stort naturintresse ocks\u00e5 om en aldrig sinande nyfikenhet och f\u00f6rbluffande arbetskapacitet. F\u00f6r en livlig bokslukare som Topelius verkade den tillg\u00e4ngliga litteraturen och ber\u00e4ttelserna aldrig riktigt r\u00e4cka till.<\/p>\n

\u00c5ren i trivialskolan i Ule\u00e5borg kring decennieskiftet fr\u00e5n 1829- till 1830-tal gav vidgade vyer och i fastrarnas l\u00e5nebibliotek hade han tillg\u00e5ng till \u201dromaner och historiska arbeten i m\u00e4ngder.\u201d Ett g\u00e4stande teaters\u00e4llskap under den unga Carl Westerlunds ledning erbj\u00f6ds logi i farbroderns hem, vilket f\u00f6r Zachris betydde att han, f\u00f6rutom att f\u00e5 ta del av aktuella scenverk, \u00e4ven fick en inblick i artisternas vardag.<\/p>\n

H\u00f6sten 1832 s\u00e4nde modern Sophia honom till Helsingfors f\u00f6r att hos familjen J.L. Runeberg i Kronohagen f\u00f6rbereda sig f\u00f6r studentexamen. H\u00e4r kom den unga Zacharias att delta i L\u00f6rdagss\u00e4llskapets intellektuellt inspirerande m\u00f6ten. Efter avlagd studentexamen i juni 1833 skrev Topelius in sig vid universitetet.<\/p>\n

Den unga Zacharias bes\u00f6kte Esplanadteatern s\u00e5 ofta tillf\u00e4lle gavs, och gjorde den 15 november 1833 f\u00f6ljande anteckningar i sin dagbok om en f\u00f6rest\u00e4llning av operan Friskytten <\/em>i en upps\u00e4ttning med Johan Arnold Schultz och hans trupp, som tydligen hade gjort ett visst intryck p\u00e5 honom:<\/p>\n

Erh\u00f6ll billet till Friskytten p\u00e5 st\u00e5ende parterr. \u2013 \u2013 F\u00f6rsta acten af Friskytten var lustig, d\u00e5 b\u00f6nderna skrattade, uti den andra som var n\u00e5got pj\u00e5kig, syntes die hellenklare mond och firmamentet med sina stjernor. Tredje acten var b\u00e4st och rysligast: d\u00e5 Casper, den elake j\u00e4garen, st\u00f6pte frikulorna, flaxade en stor skara pipande nattf\u00e5glar omkring,.och ugglor och dj\u00e4fvulsansigten grinande deromkring. Musiken var fullkomligt dertill l\u00e4mpad och st\u00e4mde in med stormens och afgrundsandarnas tjut. Mot slutet f\u00f6renade sig dermed f\u00f6rskr\u00e4ckliga dj\u00e4fvulsgestalter p\u00e5 horizonten, dansande eldar, vildsvin och f\u00f6rbiskyndande benreangel,till dess d\u00e5 den 7:de frikulan st\u00f6ptes,Samiel,det \u00e4r satan, visade sig i eld, d\u00e5 allt brakade till,tr\u00e4den st\u00f6rtade och rideaun f\u00f6ll.I sista acten sk\u00f6t Max Friskytten, och kulan studsade tillbaka i hjertat p\u00e5 Casper, som lurat i ett tr\u00e4d. Vid hans d\u00f6d visade sig Samiel, osynlig f\u00f6r de andre,och satte foten p\u00e5 hans nacke. (Z.Topelius dagbok 15.11.1833, citat ur von Frenckell 1952, sid. 213).<\/p><\/blockquote>\n

Sommaren 1836 s\u00e5g han Westerlunds spela \u00e4n en g\u00e5ng och ber\u00f6mde d\u00e5 speciellt Maria Silfvan i rollen som Sappho, men hade inte mycket till \u00f6vers f\u00f6r de \u00f6vriga. P\u00e5 sensommaren l\u00e4t sig den blott arton\u00e5riga ynglingen charmeras av stj\u00e4rnan Emilie H\u00f6gqvist fr\u00e5n Stockholm och f\u00f6ljde henne \u00f6verallt f\u00f6r att f\u00e5 se en skymt av henne:<\/p>\n

\u201dDen damen var verkligen sk\u00f6n och gentile som en drottning. Skada att hon \u00e4r aktris i grunden!\u201d (citat ur Hirn 1998, 102).<\/p><\/blockquote>\n

Sk\u00e5despelarnas och speciellt sk\u00e5despelerskornas samh\u00e4lleliga status var en av de fr\u00e5gor som behandlades i den offentliga debatten p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

Vid 22 \u00e5rs \u00e5lder promoverades Topelius till magister \u00e5r 1840 vid universitetets 200-\u00e5rsjubileum. Redan f\u00f6ljande \u00e5r blev han erbjuden arbete som redakt\u00f6r f\u00f6r Helsingfors Tidningar<\/em>. Uppdraget var att ge ut en dagstidning tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan, om onsdagar och l\u00f6rdagar. Av redakt\u00f6ren f\u00f6rv\u00e4ntades att han skulle referera nyhetsstoff som behandlades i utl\u00e4ndsk press, vilket Topelius mycket snabbt till\u00e4gnade sig. N\u00e4r det g\u00e4llde utlandsrapporteringen kr\u00e4vdes en viss f\u00f6rsiktighet eftersom till exempel antydningar om revolution\u00e4r verksamhet var teman man i storfurstend\u00f6met Finland undvek att ventilera i offentligheten under kejsaren Nikolaj I:s tid.<\/p>\n

I sina st\u00e4llningstaganden kunde Topelius p\u00e5 ett k\u00e5serande och l\u00e4ttsamt s\u00e4tt ta sig an ocks\u00e5 allvarliga fr\u00e5gor som bostadssituationen i huvudstaden och andra sociala or\u00e4ttvisor. I de s\u00e5 kallade Leopoldinerbreven v\u00e4nde sig Topelius med rapporter fr\u00e5n hemstaden Helsingfors till l\u00f6jtnanten Leopold, en fiktiv finl\u00e4ndsk officer som tj\u00e4nstg\u00f6r i Bessarabien. Ocks\u00e5 i dem kunde han bidra med \u00f6versikter \u00f6ver den g\u00e5ngna teaters\u00e4songen. Leopoldinerbreven kom sedan att bli ett begrepp inom finl\u00e4ndsk presshistoria.<\/p>\n

Teaterkritikern Topelius och den inhemska teaterns id\u00e9<\/h3>\n

P\u00e5 teaterkritikens omr\u00e5de var Topelius en sann f\u00f6reg\u00e5ngare i Finland. P\u00e5 finska hade redakt\u00f6ren och f\u00f6rfattaren Pietari Hannikainen sporadiskt skrivit om f\u00f6rest\u00e4llningar i Viborg f\u00f6r tidningen Kanawa<\/em>. Allt Topelius f\u00f6retog sig genomsyrades av en pedagogisk, v\u00e4lvillig och f\u00f6rst\u00e5elsefull attityd, men i sina recensioner kunde han vid behov l\u00e4gga in beska kommentarer eller rentav kritik. I egenskap av erfaren teaterbes\u00f6kare irriterade han sig p\u00e5 oseri\u00f6sa, slarviga pj\u00e4supps\u00e4ttningar, men ocks\u00e5 p\u00e5 grovt, oengagerat och o\u00e4kta eller konstlat sk\u00e5despeleri.<\/p>\n

\u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4llde pj\u00e4skvaliteten misstr\u00f6stade han ibland och anv\u00e4nde sig av uttrycket fransk dussinvara. Allt tydligare b\u00f6rjade Topelius ocks\u00e5 inse att teater i v\u00e5rt land som konstform borde st\u00e5 p\u00e5 egen grund f\u00f6r att de teman som behandlades skulle engagera publiken och tangera deras livssituation p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som Topelius i tiden hade f\u00f6rh\u00e5llit sig speciellt v\u00e4lvillig till den Westerlundska truppen, k\u00e4nde han sig befryndad med br\u00f6derna Delands scenkonst i 1840-talets Helsingfors. Det svenska br\u00f6draparet Fredrik<\/strong> och Pierre Deland<\/strong> gjorde lite olika v\u00e4gval, men speciellt Pierre Deland blev en \u00e5terkommande g\u00e4startist i Helsingfors.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en inhemsk teater <\/strong>snuddar Topelius vid i slutorden i en recension fr\u00e5n \u00e5r 1843 som g\u00e4ller ett tyskt teaters\u00e4llskap: \u201dVarf\u00f6r har vi ingen nationell teater, ej ens en enda scenisk talang, vilken vi kunde kalla v\u00e5r?\u201d Den sedan l\u00e4nge r\u00e5dande uppfattningen var att den finska tr\u00f6gheten g\u00f6r det om\u00f6jligt att underh\u00e5lla en teatertrupp \u201di v\u00e5rt fattiga land\u201d.<\/p>\n

\u00c4n viktigare ter sig endast arton \u00e5r gamla Agathon Meurmans ins\u00e4ndare d\u00e4r han p\u00e5 ett sakligt s\u00e4tt bed\u00f6mer verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ett inhemskt teaters\u00e4llskap:<\/p>\n

\u2026 men erfarenheten bevisar att en medelm\u00e5ttig trupp kan st\u00e5 sig \u00e4ven hos oss. …F\u00f6r \u00f6vrigt kunde man f\u00f6rebygga publikens tr\u00f6tthet, genom att l\u00e5ta den inhemska truppen endast en del av \u00e5ret spela i Helsingfors, en annan del i \u00c5bo, och n\u00e5gon g\u00e5ng d\u00e4remellan bes\u00f6ka de mindre st\u00e4derna… Och \u00e4gde vi en nationell teater, s\u00e5 skulle v\u00e4l \u00e4ven v\u00e5ra f\u00f6rfattare mer \u00e4n hittills lockas att skriva f\u00f6r scenen, och vi, eller v\u00e5ra efterkommande, skulle i en framtid f\u00e5 se ett nationalstycke uppf\u00f6rt av finska sk\u00e5despelare. (Hirn,Yrj\u00f6 1949,104; Helsinfors Tidningar 9.3.1844)<\/p><\/blockquote>\n

Tidningens redakt\u00f6r kommenterade saken genom att konstatera att det f\u00f6rblev \u00f6ppet \u201dhuruwida han [ins\u00e4ndaren] \u00f6nskar en theater med svenskt tungom\u00e5l och finska sujetter, eller en fullt nationell, med finskt spr\u00e5k. Den sednare st\u00e5r fullkomligt \u2019in nebelgraner Ferne\u2019, men skulle m\u00f6jligen kunna f\u00f6rberedas genom den f\u00f6rra, mera utf\u00f6rbara.\u201d \u2013 \u00c5r 1847 skrev Topelius mer utf\u00f6rligt om \u00e4mnet (\u201dOm teaterns framtid i Finland\u201d) och var forts\u00e4ttningsvis av den \u00e5sikten att man borde f\u00e5 en inhemsk [svenskspr\u00e5kig] teater i Finland, och att verksamheten p\u00e5 finska i framtiden sm\u00e5ningom kunde ta avstamp ur den<\/strong>. Han framf\u00f6rde d\u00e4rtill ekonomiska argument genom att po\u00e4ngtera att det var fr\u00e5ga om ansenliga summor som de utl\u00e4ndska g\u00e4startisterna f\u00f6rde med sig n\u00e4r de l\u00e4mnade landet. F\u00f6rdelen med en inhemsk teater vore dessutom att den skulle syssels\u00e4tta inhemska f\u00f6rm\u00e5gor.<\/p>\n

Det vore ett etappm\u00e5l om n\u00e5gon av de mer h\u00f6gklassiga trupperna kunde \u00f6vertalas att spela i Helsingfors \u00e5ret runt. Det lyckades man n\u00e5 redan p\u00e5 1850-talet.<\/p>\n

Snart st\u00e4lldes man ocks\u00e5 inf\u00f6r den rent praktiska fr\u00e5gan om utbildning f\u00f6r sk\u00e5despelare, men ocks\u00e5 inf\u00f6r behovet av ursprungliga, helst inhemska, pj\u00e4ser p\u00e5 svenska. Samtidens hopp sattes nu till Topelius sj\u00e4lv och Runeberg, men ocks\u00e5 till den fr\u00e5n Sverige inflyttade tidningsmannen och f\u00f6rfattaren Fredrik Berndtsson<\/strong>. I \u00c5bo var Nils H. Pinello en kulturell m\u00e5ngsysslare som ocks\u00e5 var verksam inom det lokala teaterlivet. I samma kretsar r\u00f6rde sig dessutom tons\u00e4ttarna Conrad Greve<\/strong> och Axel Gabriel Ingelius<\/strong>.<\/p>\n

Den kalla teatersalongen<\/strong> hade seglat upp som det prim\u00e4ra problemet f\u00f6r teatern i Helsingfors. I uppv\u00e4rmbara lokaler i stenhus med tidsenlig scenutrustning hade man spelat teater i Viborg sedan 1834 och i \u00c5bo sedan 1839. Teaterhus-Aktiebolaget i Helsingfors hade ekonomiska problem och det fanns ocks\u00e5 ett visst motst\u00e5nd mot f\u00f6rnyelse, s\u00e5 ingreppen i byggnaden gjordes endast stegvis. I Anders Ramsays memoarer finns en beskrivning av salongen fr\u00e5n \u00e5r 1840.<\/p>\n

Femton \u00e5r efter att teaterbyggnaden hade f\u00e4rdigst\u00e4llts (1827) installerades ugnar \u00e4ntligen i Engels teatersalong \u00e5r 1842, men effekten av dem var midvintertid r\u00e4tt begr\u00e4nsad. N\u00e4r teatern redan hunnit fira tjugo\u00e5rsjubileum gjordes en st\u00f6rre renovering och byggnaden f\u00f6rstorades. Vid det h\u00e4r laget kr\u00e4vde kritikerna att man borde l\u00e5ta bygga ett nytt hus och d\u00e5 skrev man redan 1849. Men \u00e4ven h\u00e4r h\u00f6ll Topelius en f\u00f6rsonlig ton och ans\u00e5g det vara b\u00e4ttre att vidta \u00e5tg\u00e4rder som man hade r\u00e5d med. Samtidigt var det teaterhusbolaget som drabbades om s\u00e4llskapen som hyrde huset inte lyckades locka publik, vilket faktiskt h\u00e4nde r\u00e4tt ofta. Topelius beskrev f\u00f6r\u00e4ndringarna s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

…Huset har blifwit tillbygdt p\u00e5 westra gafweln och sidoflyglarna, hwarigenom man wunnit st\u00f6rre utrymme p\u00e5 alla h\u00e5ll. Kl\u00e4dlogerna och bufetten i nedra w\u00e5ningen hafwa utwidgats,rum anskaffats f\u00f6r teaterns effekter. Scenen har derigenom dragits l\u00e4ngre in\u00e5t och \u00f6kats i alla dimensioner, hwaribland 3 \u00bd alnar i bredd och 6 i l\u00e4ngd. (Numera \u00e4r l\u00e4ngden 21 alnar; bredden framtill 17 och baktill 9 alnar). S\u00e5 att man nu har 5 kulisser i rad, ist\u00e4llet f\u00f6r 3,som f\u00f6rr war wanligt. \u00c4fwen h\u00f6jden har \u00f6kats genom att s\u00e4nka golfwet. Salongen, som f\u00f6r tw\u00e5 \u00e5r sedan icke rymde flera \u00e4n 433 personer, st\u00e5ende platser inber\u00e4knade, har widgats fram\u00e5t i samma m\u00e5n som scenen skjutits in\u00e5t och derigenom erh\u00e5llit 4 nya loger i hwardera raden, utom en m\u00e4ngd andra nya platser, hwarf\u00f6re den nu inneh\u00e5ller:… sammanlagt 556 platser, hwartill vid behof kunna l\u00e4ggas:…[ytterligare stolar, s\u00e5 att man n\u00e5r antalet] 611… d\u00e4rav synes, att fullt hus ger S:r Rub.261:30 och wid wissa tillf\u00e4llen kan drifwas \u00e4nda till 286:10 brutto. Derifr\u00e5n afg\u00e5 likw\u00e4l 12 \u00e0 16 friplatser, samt kostnaderna f\u00f6r lokal, eckl\u00e4rering [=belysning], musik, betjening m.m., hwilket allt kan ber\u00e4knas till ett afdrag af omkring 60 Rub.; hwarf\u00f6re utan synnerligt misstag kan ber\u00e4knas, att ett fullt hus ger 200 Rub.S:r netto reveny, som n\u00e5gon g\u00e5ng kan \u00f6kas litet derut\u00f6fwer.<\/p>\n

F\u00f6r \u00e5sk\u00e5darnes beqw\u00e4mlighet \u00e4r s\u00f6rjdt genom karmar och stoppade sitser i logerna;i tre fondloger finnas numrerade stolar, och samma inr\u00e4ttning kommer \u00e4fwen att vidtagas p\u00e5 parterren. Salongen \u00e4r inw\u00e4ndigt nym\u00e5lad och nytapetserad, guldlister och ornamenter anbragta p\u00e5 logeraderna (\u00e4fwen ljusarmar f\u00f6r galaspektakel eller andra h\u00f6gtidliga tillf\u00e4llen), draperier anskaffade till avantscenerna m.m.som bidrar till ett prydligare utseende. Tabl\u00e5rid\u00e5 finnes \u00e4fwen. Dekorationerna ha alla blifwit \u00f6kta i h\u00f6jd och bredd samt till n\u00e5gon del omm\u00e5lade. En af Hr Kjellstr\u00f6ms arbetare, Hansen, en lofwande talent i denna genre, \u00e4r fortfarande sysselsatt med dekorationsm\u00e5lning [=kulissm\u00e5lning] f\u00f6r theaterns behof; m\u00f6jligen kommer \u00e4fwen rid\u00e5n att renoweras i w\u00e5r. Machineriet \u00e4r f\u00f6renkladt och till\u00f6kt; 4 \u00e0 5 man \u00e4ro tillr\u00e4ckliga att werkst\u00e4lla hwilken scenf\u00f6r\u00e4ndring som helst. …\u00a0 (Helsingfors Tidningar\/1.12.1849, digitaliserade tidningar 1849, digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n

I sitt arbete f\u00f6ljde Topelius aktivt med allm\u00e4neuropeiska str\u00f6mningar och det politiska livet, <\/strong>vilket gav honom goda insikter. Tack vare den snabbare informationsg\u00e5ngen var alla inf\u00f6r studenternas majfest 1848 medvetna om februarirevolutionen i Paris tidigare samma \u00e5r. Under ledning av historiedocenten Fredrik Cygnaeus och med st\u00f6d av Topelius utvecklades det som kunde ha \u00f6verg\u00e5tt i protester och revolution\u00e4ra yttringar till en fosterl\u00e4ndskt romantisk Floradag p\u00e5 Gumt\u00e4kts \u00e4ngar den 13 maj. Man f\u00e5r anta att \u00e4ven punschen och k\u00f6rs\u00e5ngen bidrog till utg\u00e5ngen.<\/p>\n

Runebergs F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner<\/em> med inledningsdikten V\u00e5rt land stod f\u00f6r speciella byggstenar n\u00e4r det g\u00e4llde det finsknationella landskapet och fosterlandsbegreppet. Uppfattningen om och bilden av fosterlandet skulle Topelius ocks\u00e5 framdeles visualisera p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt genom att beskriva betydelsefulla platser, men ocks\u00e5 olika lands\u00e4ndor och folklynnen. I allt detta lyckades han se ett anspr\u00e5ksl\u00f6st men \u00e4lskat land och \u201dGuds ledning och ingripande i v\u00e4rlden\u201d.<\/p>\n

Det gick inte att undg\u00e5 1850 \u00e5rs censurf\u00f6rordning, varf\u00f6r den n\u00e5got h\u00e4tska statsfilosofen J. V. Snellman<\/strong> blev utn\u00e4mnd till rektor f\u00f6r skolan i Kuopio och d\u00e4rmed befann sig tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt fr\u00e5n huvudstaden. F\u00f6rordningen till\u00e4t tryckning p\u00e5 finska endast av str\u00e4ngt avgr\u00e4nsad religi\u00f6s och ekonomisk litteratur. I Finland fanns ett visst motst\u00e5nd mot den \u00e5ldrande kejsaren Nikolaj I:s reformer, varf\u00f6r intelligentsian satte sitt hopp till den unga tronf\u00f6ljaren Alexander, som firades p\u00e5 ett l\u00e4mpligt s\u00e4tt n\u00e4r han \u00e5r 1842 bes\u00f6kte universitetet i egenskap av dess formella kansler. I samband med Alexanders bes\u00f6k fattade den unga Topelius tycke f\u00f6r den blivande regenten (Alexander II) och f\u00f6rblev sin lojalistiska politik trogen.<\/p>\n\n\t\t