{"id":1434,"date":"2014-12-30T13:52:58","date_gmt":"2014-12-30T10:52:58","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1434"},"modified":"2018-09-07T15:30:22","modified_gmt":"2018-09-07T12:30:22","slug":"3finska-teatern-pa-syskonen-bergboms-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/3finska-teatern-pa-syskonen-bergboms-tid\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">3<\/div>Finska teatern p\u00e5 syskonen Bergboms tid"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e4r Finska Teatern inledde sin verksamhet \u00e5r 1872 var det snart i praktiken fr\u00e5ga om tv\u00e5 teatrar. Det g\u00e4llde inte enbart Suomalainen Teatteri och Suomalainen Ooppera, som verkade sida vid sida under \u00e5ren 1873\u20131879, \u00e4ven om sp\u00e4nningen mellan Talscenen och Operaavdelningen var uppenbar. Man kan se det som ett sp\u00e4nningsf\u00e4lt mellan teaterbehovet hos landsortsst\u00e4dernas hantverkarklass \u00e5 den ena sidan och Helsingforsintelligentians \u00e5 den andra. Teatern grundades ocks\u00e5 de facto tv\u00e5 g\u00e5nger. S\u00e5 i grunden viktig var nystarten 1879 f\u00f6r inv\u00e5narna i Helsingfors. Ny forskning sk\u00e4rper bilden (till exempel Suutela 2001).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style>\n\t\t<div id='gallery-1' class='gallery galleryid-1434 gallery-columns-1 gallery-size-full'><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/03_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1436\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/03_x.jpg 700w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/03_x-300x197.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1436'>\n\t\t\t\tArkadiateatern. Engels gamla tr\u00e4teater flyttades intill en av stadens utfartsv\u00e4gar, ungef\u00e4r d\u00e4r dagens Arkadiagata tar sin b\u00f6rjan. Den hyste bland annat Finska Teatern i n\u00e4rmare 30 \u00e5r och som genom ett under skonades den fr\u00e5n eldsv\u00e5dor. [Teatermuseets arkiv]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/>\n\t\t<\/div>\n\n<p>Det uppstod ett slags tudelning mellan publikunderlag och verksamhetsinriktning. Eftersom teaterns politiska st\u00f6dgrupp bestod av den fennomanska intelligentian i huvudstaden gick man, n\u00e4r truppen var situerad i Helsingfors, in f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla b\u00e5de teater- och operatraditionen. Traditionen med kv\u00e4llsf\u00f6rest\u00e4llningar hade sina r\u00f6tter i utbudet p\u00e5 1860-talet. Tack vare betydande anstr\u00e4ngningar lyckades man genomf\u00f6ra det i praktiken \u00e4nda tills utgifterna f\u00f6r Operaavdelningen drev den garantif\u00f6reningsst\u00f6dda teatern till konkursens brant. \u00c5r 1878 bolagiserades verksamheten.<\/p>\n<p>Talteaterns turn\u00e9er p\u00e5 landsbygden under Oskari Vilhos ledning hade stor betydelse n\u00e4r det g\u00e4llde att v\u00e4cka intresse f\u00f6r teater p\u00e5 finska runtom i landet, till exempel i st\u00e4der d\u00e4r spr\u00e5kf\u00f6rh\u00e5llandena var gynnsamma f\u00f6r finskan. Med undantag f\u00f6r Aleksis Kivis pj\u00e4ser hade inte talscenen s\u00e5 mycket nytt att erbjuda huvudstadspubliken innan man fick in en serie av William Shakespeares pj\u00e4ser p\u00e5 spellistan och aktualiteter som Ibsens <em>Nukkekoti<\/em> <em>(Ett dockhem) <\/em>\u00e5r 1880.<\/p>\n<p>N\u00e4r Operaavdelningen lades ner 1879 och Bergbom s\u00e5 att s\u00e4ga \u201dblev tvungen\u201d att ta itu med enbart talscenen, innebar det enligt Suutela (2001) ett slags nystart f\u00f6r Suomalainen Teatteri p\u00e5 1880-talet. Men s\u00e5 hade ocks\u00e5 publikunderlaget f\u00f6r teater p\u00e5 finska i Helsingfors vid det laget \u00f6kat. Dramalitteraturen p\u00e5 finska, som Bergbom varit en av de f\u00f6rsta att st\u00f6dja, motsvarade f\u00f6rv\u00e4ntningarna och tog sig ocks\u00e5 an aktuella teman och debatt\u00e4mnen. Klassikerproduktionerna, s\u00e5som de n\u00e4stan \u00e5rligen \u00e5terkommande Shakespearepremi\u00e4rerna och andra ansl\u00e5ende f\u00f6rest\u00e4llningar, lockade nya inv\u00e5nargrupper att ta del av till och med kr\u00e4vande konstupplevelser. Stimulerande ideologiskt laddade pj\u00e4ser st\u00e4rkte fosterl\u00e4ndskheten, speciellt med tanke p\u00e5 f\u00f6rryskningspolitiken p\u00e5 1890-talet. Karelianismen intog ocks\u00e5 teaterscenen och varje \u00e5r framf\u00f6rdes \u00e5tminstone n\u00e5got verk med ett <em>Kalevala-<\/em>relaterat tema.<\/p>\n<p>Fortfarande talade m\u00e5nga av sk\u00e5despelarna finska med en stark antingen svensk eller dialektal brytning. Man kunde inte heller blunda f\u00f6r att teatern helt tydligt dominerades av gammalfinnarna, vilket kom att utvecklas till ett allt allvarligare sp\u00e4nningstillst\u00e5nd mellan generationerna. De fr\u00e5n Kaarlo Bergsboms chefstid k\u00e4nda konflikterna \u2013 till exempel att pj\u00e4ser som uppfattades som alltf\u00f6r radikala drogs bort \u2013 berodde p\u00e5 teaterns direktion. Sedan Yrj\u00f6 Koskinen utsetts till senator tangerades regeringsmakten. Koskinens bror, professor Jaakko Forsman var ordf\u00f6rande f\u00f6r teaterns direktion. Bergbom f\u00f6rs\u00f6kte balansera i olika situationer, eftersom antalet inhemska dramaf\u00f6rfattare var s\u00e5 f\u00e5. Agathon Meurman utsatte Minna Canth f\u00f6r en lika skoningsl\u00f6s kritik som Ahlqvist i tiden l\u00e4t Kivi utst\u00e5. Ingen i det gammalfinska partiet kunde s\u00e4tta sig upp mot Meurman. Efter den f\u00f6rsta tiden som ekonomiansvarig inskr\u00e4nkte sig Emilie Bergboms uppgifter senare till dr\u00e4ktatelj\u00e9n. Hon hade n\u00e4mligen en dagtidsanst\u00e4llning p\u00e5 annat h\u00e5ll. Likv\u00e4l var hon husets sedlighets\u00f6vervakare, organisat\u00f6r och partiets \u201dtrofasta kvinnok\u00e4mpe\u201d. Myten tenderar att lyfta fram henne som broderns viktigaste medarbetare och arbetskamrat. Vilket hon ocks\u00e5 var, men det fanns ocks\u00e5 slitningar. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4l att behandla dem som separata akt\u00f6rer (Paavolainen 2014).<\/p>\n<p>Efter kris\u00e5ret 1892\u20131893 drabbades Kaarlo Bergboms teater s\u00e5 sm\u00e5ningom av stagnation. Trots att han sj\u00e4lv ins\u00e5g behovet av att hitta en eftertr\u00e4dare blev fr\u00e5gan komplicerad. Urvalet var inte heller \u00f6verh\u00f6van stort. Den beg\u00e5vade och v\u00e4lutbildade Bergbom var ot\u00e5lig, en tidvis ocks\u00e5 h\u00e4ftig env\u00e5ldsh\u00e4rskare med ben\u00e4genhet att dras in i gr\u00e4l. Men han hade ocks\u00e5 sv\u00e5rt att sl\u00e4ppa taget, att hitta en kompetent eftertr\u00e4dare och att l\u00e5ta n\u00e5gon annan lyckas. N\u00e5gon som sk\u00e5despelarna kunde f\u00e5 ett st\u00f6rre f\u00f6rtroende f\u00f6r. Varken Bergbom eller hans medarbetare <strong>Jalmari Finne<\/strong> hade t\u00e5lamodet att koncentrera sig p\u00e5 en mer psykologiskt orienterad instudering. De var b\u00e5da \u201dstora iscens\u00e4ttare\u201d och Finne d\u00e4rtill en uppfinningsrik improvisat\u00f6r. Bergbom fick aldrig riktigt n\u00e5got grepp om symbolismen, eftersom han f\u00f6redrog dramatik med starkt utspel.<\/p>\n<p>N\u00e4r syskonen Bergboms tre \u00e5rtionden vid teatern b\u00f6rjade lida mot sitt slut, blev de utsatta f\u00f6r en hel del osk\u00e4lig kritik. \u00c4ven om han som ung man i tidningen <em>P\u00e4iv\u00e4lehti<\/em> gick h\u00e5rt \u00e5t antikverade l\u00f6sningar, ber\u00f6mde Eino Leino p\u00e5 \u00e4ldre dagar Bergbom f\u00f6r hans enast\u00e5ende andliga resurser. Bakom flytten till ett eget nybyggt teaterhus \u00e5r 1902, som blev kronan p\u00e5 verket, l\u00e5g b\u00e5de umb\u00e4randen och ett starkt engagemang. Samtidigt bytte teatern namn till Suomen Kansallisteatteri (Finlands Nationalteater). Utan syskonen Bergboms insats hade inte den finskspr\u00e5kiga teatern vilat p\u00e5 en s\u00e5 stabil och bred grund. De politiskt besv\u00e4rliga f\u00f6reh\u00e5llandena lade dock sordin p\u00e5 nationella festligheter under de h\u00e4r \u00e5ren. Att \u00e5 ena sidan \u00f6ver\u00f6sa Kaarlo Bergboms monumentala gestalt med ber\u00f6m eller \u00e5 den andra att klandra honom f\u00f6rdunklar det v\u00e4sentliga: n\u00e4mligen hur m\u00e5ngsidigt bildad han var, hur omsorgsfull i att skapa en historisk milj\u00f6 och hur professionell han var som dramaturg och i samarbetet med f\u00f6rfattarna \u2013 en teaterman i sj\u00e4l och hj\u00e4rta. Den sista kv\u00e4llen p\u00e5 teatern satt han i sin loge och f\u00f6ljde med sin ungdoms favoritsk\u00e5despel.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r Finska Teatern inledde sin verksamhet \u00e5r 1872 var det snart i praktiken fr\u00e5ga om tv\u00e5 teatrar. Det g\u00e4llde inte enbart Suomalainen Teatteri och Suomalainen Ooppera, som verkade sida vid sida under \u00e5ren 1873\u20131879, \u00e4ven om sp\u00e4nningen mellan Talscenen och Operaavdelningen var uppenbar. Man kan se det som ett sp\u00e4nningsf\u00e4lt mellan teaterbehovet hos landsortsst\u00e4dernas hantverkarklass [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1436,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[22,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1434"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1434"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1434\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1515,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1434\/revisions\/1515"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1434"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1434"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1434"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}