{"id":1630,"date":"2014-12-29T16:28:59","date_gmt":"2014-12-29T13:28:59","guid":{"rendered":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1630"},"modified":"2018-10-22T16:56:55","modified_gmt":"2018-10-22T13:56:55","slug":"5-konstnarerna-och-hantverkaryrket-teaterfaltets-stabila-ar-1930-1959","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/5-konstnarerna-och-hantverkaryrket-teaterfaltets-stabila-ar-1930-1959\/","title":{"rendered":"
5<\/div>Konstn\u00e4rerna och hantverkaryrket \u2014 teaterf\u00e4ltets stabila \u00e5r 1930\u20141959"},"content":{"rendered":"

Under 1930\u20131950-talen pr\u00e4glades teaterf\u00e4ltets historia i det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Finland alltj\u00e4mt av en \u00f6kad professionalisering, en tilltagande facklig organisering och framf\u00f6r allt den efterkrigstida f\u00f6retagsamheten. Staten och st\u00e4derna gick gemensamt in f\u00f6r att sl\u00e5 samman borgerliga och arbetarteatrar i st\u00e4der med flera scener. Initiativet h\u00e4rstammade ursprungligen fr\u00e5n st\u00e4der med i huvudsak borgerlig majoritet i fullm\u00e4ktige och nu myntades ocks\u00e5 begreppet Stadsteater.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 rationaliseringen av bidragsutdelningen var det, speciellt under kris\u00e5ren 1929\u20131932, motiverat att koncentrera de r\u00e4tt sm\u00e5 bidragen till de mest funktionsdugliga professionella teatrarna. Inom arbetarf\u00f6reningarna gav nedk\u00f6rningen av den gr\u00e4srotsinitierade frivilligverksamheten delvis upphov till bitterhet och besvikelse. Sedan st\u00e4derna s\u00e5 sm\u00e5ningom hade kommit p\u00e5 f\u00f6tter kunde de fungera som ekonomiska garanter f\u00f6r nygrundade teatrar. Formellt kunde de till exempel vara stiftelse\u00e4gda eller kommunala som Stadsteatern i \u00c5bo.<\/p>\n

Repertoarm\u00e4ssigt var olikheterna sm\u00e5, men n\u00e4r det g\u00e4llde bakgrund och i vad m\u00e5n publiken hade bindningar till byggnaden eller lokalen, kunde skillnaderna vara stora. Men redan p\u00e5 sent 1950-tal b\u00f6rjade man i st\u00e4derna se tecken p\u00e5 att aktiviteterna i f\u00f6reningshusen var p\u00e5 ned\u00e5tg\u00e5ende och att televisionen var en konkurrerande faktor.<\/p>\n

Omfattande politiska h\u00e4ndelser gav ocks\u00e5 genklang i teaterhusen och periodiserade p\u00e5 s\u00e4tt och vis hela tidsperioden. Den inhemska recessionen, som sammanf\u00f6ll med en internationell finanskris, satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 \u00e5ret 1930 med stegvis upptrappning av politiska aktiviteter, fr\u00e4mst Lappor\u00f6relsen, kommunistlagarna och M\u00e4nts\u00e4l\u00e4upproret. Lappom\u00e4nnen tog lagen i egna h\u00e4nder och \u201dskjutsade\u201d personer som antogs vara socialister till \u00f6stgr\u00e4nsen. Bland dem till och med den tidigare presidenten K. J. St\u00e5hlberg. F\u00f6rutom skjutsningarna beslagtog eller f\u00f6rst\u00f6rde de boktryckerier och tryckpressar \u2013 alltmedan polisen ibland s\u00e5g mellan fingrarna. F\u00f6r\u00f6varna fann dock vapeng\u00f6mmor i en del av arbetarnas f\u00f6reningshus.<\/p>\n

En del tog sig ocks\u00e5 frivilligt \u00f6ver \u00f6stgr\u00e4nsen i hopp om en b\u00e4ttre framtid. Det \u00f6de som v\u00e4ntade dem i Sovjetunionen var ofta tragiskt. En del kom tillbaka till hemlandet och kunde ge n\u00e4rmare information om f\u00f6rh\u00e5llandena i den s\u00e5 kallade idealstaten. Efter att ha haft en stark spr\u00e5klig och kulturell autonomi blev \u00e4ven Karelska autonoma socialistiska sovjetrepubliken utsatt f\u00f6r Josef Stalins stora utrensningar (1936\u20131938).<\/p>\n

I Finland innebar lagarna som tr\u00e4dde i kraft \u00e5r 1930 att all kommunistisk verksamhet f\u00f6rbj\u00f6ds och att de d\u00e4rmed gick under jorden. Hemliga lokalavdelningar fj\u00e4rrstyrdes fr\u00e5n Moskva, vilket gav detektiva centralpolisen en hel del att h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5. I den h\u00e4r verksamheten visade ocks\u00e5 juris doktor Urho Kekkonen framf\u00f6tterna.<\/p>\n

I praktiken blev hela v\u00e4nstern tvungen att s\u00e4lla sig till socialdemokraterna som med fast hand leddes av V\u00e4in\u00f6 Tanner. Partiet h\u00f6ll sig konsekvent till en parlamentarisk, reformistisk nordisk linje. Redan \u00e5rsskiftet 1936\/1937 bildades en r\u00f6dmylleregering d\u00e4r Agrarf\u00f6rbundet och Socialdemokraterna gick in f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra den sociala j\u00e4mlikheten och v\u00e4lf\u00e4rden f\u00f6r landets befolkning.<\/p>\n

V\u00e4sentligt f\u00f6r utvecklingen inom de borgerliga partierna var att den parlamentariska linjen tog hem segern inom Samlingspartiet varvid fosterl\u00e4ndska folkr\u00f6relsen IKL (Is\u00e4nmaallinen Kansanliike) p\u00e5 ytterh\u00f6gerfronten marginaliserades och bildade ett eget parti, som kunde h\u00e5llas utanf\u00f6r regeringen.<\/p>\n

Som uppr\u00e4tth\u00e5llare av den allm\u00e4nna f\u00f6rsvarsandan hade skyddsk\u00e5rerna och Lotta Sv\u00e4rd-organisationen lokalt en betydande social kontroll. R\u00e4dslan f\u00f6r en ny \u201dr\u00f6d terror\u201d med st\u00f6d av Sovjetunionen var inte irrelevant, vilket Stalins planer g\u00e4llande Finland sedermera skulle bekr\u00e4fta.<\/p>\n

F\u00f6rbudslagen h\u00e4vdes efter en r\u00e5dgivande folkomr\u00f6stning \u00e5r 1932. Det gjorde slut p\u00e5 spritsmugglingen som hade varit en pl\u00e5ga f\u00f6r konstn\u00e4rsk\u00e5ren och hela landet. Nackdelarna var betydande. Smygsupande, skenhelighet, viner som serverades endast i slutna s\u00e4llskap, g\u00f6mda flaskor, f\u00f6rd\u00f6manden och lockelsen i det f\u00f6rbjudna. K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn, som till exempel starkt te (kova tee = tjai kovskij!).<\/p>\n

Redan i slutet av 1930-talet v\u00e4nde ekonomin upp\u00e5t. F\u00f6r arbetarbefolkningen innebar det h\u00f6jd levnadsstandard och de parlamentariska p\u00e5 verkansm\u00f6jligheter som inf\u00f6rdes bidrog till att ena nationen.<\/p>\n\n\t\t