{"id":1772,"date":"2014-12-29T13:30:53","date_gmt":"2014-12-29T10:30:53","guid":{"rendered":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1772"},"modified":"2019-02-08T13:41:37","modified_gmt":"2019-02-08T10:41:37","slug":"7-scenisk-mangfald-och-ar-av-stark-ekonomisk-tillvaxt-1978-1992","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/7-scenisk-mangfald-och-ar-av-stark-ekonomisk-tillvaxt-1978-1992\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7<\/div>Scenisk m\u00e5ngfald och \u00e5r av stark ekonomisk tillv\u00e4xt 1978\u20141992"},"content":{"rendered":"<p>De unga akademikernas nyorientering var ett tecken p\u00e5 att \u201dsjuttiotalet\u201d var p\u00e5 v\u00e4g mot \u201d\u00e5ttiotalet\u201d. Perioden k\u00e4nnetecknades \u00e5 ena sidan av ett avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n den sovjettrogna kommunismen och \u00e5 den andra av den fortsatta industriella tillv\u00e4xtens ideologi. De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 att en ny tid var p\u00e5 kommande syntes i intresset f\u00f6r milj\u00f6skydd och ett visst ekologiskt t\u00e4nkande: sent omsider och p\u00e5 stort allvar togs fr\u00e5gor om att minska utsl\u00e4ppen och naturens m\u00e5ngfald upp p\u00e5 agendan. Den av centern och socialdemokraterna cementerade representativa parlamentarismen utmanades nu av \u201dcivil olydnad\u201d och spontana aktioner. \u00c5r 1981 insjuknade president Kekkonen och en era gick mot sitt slut. I sinom tid kunde ocks\u00e5 centern ers\u00e4ttas med samlingspartiet i regeringen. Trots det v\u00e4xande underst\u00f6det hade de i mer \u00e4n tjugo \u00e5r f\u00e5tt finna sig i att f\u00f6rpassas i opposition.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style>\n\t\t<div id='gallery-1' class='gallery galleryid-1772 gallery-columns-1 gallery-size-full'><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"486\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0701x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1774\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0701x.jpg 486w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0701x-300x284.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 486px) 100vw, 486px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1774'>\n\t\t\t\tHannu M\u00e4kel\u00e4 Voimamies (Den starke mannen) Helsingfors Stadsteater, premi\u00e4r 17.2.1982. Regi Jouko Turkka. P\u00e5 bilden bland andra Kalevi Kahra i mitten, Ritva Valkama nere till v\u00e4nster. [Kari Hakli, Teatermuseets arkiv]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/>\n\t\t<\/div>\n\n<p>V\u00e5ren 1979 tog sig en grupp ungdomar till Koij\u00e4rvi f\u00f6r att rent konkret f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra utdikningen av f\u00e5gelsj\u00f6n. Aktivisterna anlade en f\u00f6rd\u00e4mning och kedjade fast sig vid gr\u00e4vskoporna. Den gr\u00f6na r\u00f6relsen var till en b\u00f6rjan en gr\u00e4srotsr\u00f6relse, som i politiska val f\u00f6retr\u00e4ddes av politiskt obundna kandidater. En del centrala akt\u00f6rer oroade sig f\u00f6r att de \u201dheml\u00f6sa\u201d och frustrerade taistoiterna \u201den masse\u201d skulle ansluta sig till milj\u00f6r\u00f6relsen och ta \u00f6ver den. D\u00e4rf\u00f6r bildade De Gr\u00f6na i Finland enskilda, separata och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga f\u00f6reningar. Redan i ett tidigt skede fattade milj\u00f6aktivisterna ett viktigt principbeslut: de enskilda individerna beh\u00f6vde inte underordna sig ett hierarkiskt partimaskineri eller gruppbeslut. Ingen kunde d\u00e4rf\u00f6r kapa eller ta \u00f6ver r\u00f6relsen permanent f\u00f6r n\u00e5gon l\u00e4ngre tid. Aktivister som Osmo Soininvaara, Pekka Haavisto och Heidi Hautala representerade en p\u00e5 1950-talet f\u00f6dd generation som \u201dville t\u00e4nka sj\u00e4lva\u201d och f\u00f6rlitade sig p\u00e5 den enskilda individens omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga. Den gr\u00f6na r\u00f6relsen blev en faktor att r\u00e4kna med i politiken och stod f\u00f6r nya attityder och ett nytt politiskt klimat. Milj\u00f6ministeriet grundades \u00e5r 1983 varefter milj\u00f6fr\u00e5gorna inf\u00f6rdes p\u00e5 den politiska agendan.<\/p>\n<p>P\u00e5 tr\u00f6skeln till 1980-talet hade luften redan g\u00e5tt ur v\u00e4nsterns politiska \u201ds\u00e5ngr\u00f6relse\u201d, men p\u00e5 olika h\u00e5ll i landet grundades musikklubbar som till exempel f\u00f6reningen f\u00f6r levande musik ELMU i Helsingfors. I Helsingfors ockuperade ungdomar s\u00e5 kallade Lepakko, ett natth\u00e4rb\u00e4rge f\u00f6r bostadsl\u00f6sa alkoholister, som tidigare hade varit f\u00f6retaget Finska F\u00e4rgs f\u00e4rglager. Motsvarande spontant tillkomna r\u00f6relser uppstod ocks\u00e5 p\u00e5 andra orter. Med stor iver och idealism grundade ungdomarna bland annat sj\u00e4lvst\u00e4ndiga radiostationer, d\u00e4r man framh\u00f6ll vikten av frihet framom kravet p\u00e5 standardisering och statsmonopol. \u00c4ven om initiativtagarna sedan snart st\u00e4lldes inf\u00f6r h\u00e5rda ekonomiska realiteter, s\u00e5 p\u00e5verkades det andliga klimatet och uppslagen fick stor betydelse som manifesteringar f\u00f6r en \u00f6kad pluralism.<\/p>\n<p><strong>Urho Kekkonens<\/strong> l\u00e5nga presidentperiod tog en dramatisk v\u00e4ndning n\u00e4r han insjuknade. N\u00e4r Mauno Koivistos f\u00f6rsta period inleddes \u00e5r 1982, innebar det snarare ett f\u00f6r\u00e4ndrat andligt klimat \u00e4n en historisk v\u00e4ndpunkt. Eftersom Kekkonens sjukdom hemligh\u00f6lls under hans sista \u00e5r som president, h\u00e5rdnade kampen om maktpositionerna samtidigt som trycket p\u00e5 en mer transparent politisk kultur \u00f6kade. Inom teatern blev krisen inom \u201dkulturv\u00e4nstern\u201d allt mer uppenbar. En hel generation av marxistiskt leninistiska nickedockor och beundrare av sovjetisk konst kunde i ett slag avpolletteras med en gnutta ironisk humor.<\/p>\n<p>Det andliga klimatet i Finland p\u00e5verkades ocks\u00e5 av att <strong>Mauno Koivisto<\/strong>, som sj\u00e4lv hade varit infanterist under forts\u00e4ttningskriget, inte l\u00e4ngre fann det n\u00f6dv\u00e4ndigt att ringakta krigsveteranernas uppoffringar och insats. Man beh\u00f6vde inte l\u00e4ngre tala om vinter- och forts\u00e4ttningskriget med skam. En m\u00e5ng\u00e5rig kutym f\u00f6r att Sovjetunionen inte skulle ta s\u00e5 illa upp. \u00c4ven karelarna b\u00f6rjade nu ventilera sin historia mera h\u00f6gljutt i offentligheten. Ungdomar som inledde universitetsstudier p\u00e5 1980-talet bed\u00f6mde fosterlandets historia ur ett traditionellt perspektiv utan att betrakta det i ett \u201df\u00f6r sovjet f\u00f6rmildrande ljus\u201d. Krigsgenerationens kraftanstr\u00e4ngningar och deras v\u00e4rdighet, men ocks\u00e5 lidande, pliktk\u00e4nsla och styrka kunde lyftas fram och diskuteras i offentligheten, utan att det st\u00e4mplades som vare sig sovjetfientligt eller kritiskt mot Kekkonen. <strong>Michail Gorbatjovs<\/strong> glasnost (\u00f6ppenhet) och perestrojka (nydaning) ledde fr\u00e5n och med \u00e5r 1985 till ett mer avslappnat debattklimat, inte minst g\u00e4llande anfallet som var upptakten till vinterkriget. Nu kunde man l\u00e4mna fyra decennier av snedvriden historiesyn bakom sig.<\/p>\n<p>Samlingspartiet blev regeringsparti 1987 tillsammans med socialdemokraterna, landsbygdspartiet FLP och Svenska folkpartiet. D\u00e4rmed var perioden till \u00e4nda f\u00f6r Centerpartiet som enda stora borgerliga regeringsparti. Vid det laget hade v\u00e4ljarna tr\u00f6ttnat p\u00e5 r\u00f6dmylleregeringarnas armbrytningar och kv\u00e4llsmj\u00f6lkningar. Med termen kv\u00e4llsmj\u00f6lkning (fr\u00e5n finskans iltalypsy) avses diverse f\u00f6rhandlingar i slutskedet om utkr\u00e4vande av s\u00e5dana f\u00f6rdelar som man redan tidigare hade kommit \u00f6verens om.<\/p>\n<p>Individens andliga frihet i fr\u00e5gor g\u00e4llande livsstil, sexualitet och kl\u00e4der ersatte v\u00e4rden som till exempel grupptillh\u00f6righet (klassf\u00f6rankring). F\u00f6retagaranda, individuell talang, \u00e4relystnad och ambition samt egenart var egenskaper som nu v\u00e4rdesattes och accepterades. Alternativa livsstilar kunde ocks\u00e5 locka till att v\u00e4nda sig mot allt som var kommersiellt. H\u00e4r erbj\u00f6d starka h\u00f6gerregeringar i USA och Storbritannien \u00e4ven Finland ett visst flankst\u00f6d.<\/p>\n<p>Nittonhundra\u00e5ttiotalets teaterlandskap kunde beskrivas med ord som <strong>pluralism och experiment<\/strong>. F\u00f6r det f\u00f6rsta var den publik \u2013 det vill s\u00e4ga \u201dfolket\u201d som teatern skulle betj\u00e4na \u2013 inte endast ett, utan flera. Den synliga f\u00f6r\u00e4ndringen inom teatern kunde resultera i att det faktiska folket blev en besvikelse f\u00f6r konstn\u00e4ren: det kanske inte l\u00e4t sig begeistras av sina konstn\u00e4rer. Den stora publiken, och speciellt den \u00e4ldre generationen, hade \u00e4lskat de gamla skildringarna av livet p\u00e5 landet. De f\u00f6redrog alltj\u00e4mt underh\u00e5llning. Inget gycklande, agiterande eller tarvliga f\u00f6rest\u00e4llningar, utan v\u00e4lmusicerad och v\u00e4lsjungen musikteater med smakfulla scenografier, eller vanliga h\u00f6gklassiga dramer med sk\u00e5despelare i epokdr\u00e4kter.<\/p>\n<p>Socialismen som en b\u00e4ttre samh\u00e4llsordning upph\u00f6rde att \u00f6vertyga: sedan 15 \u00e5r tillbaka hade man bekv\u00e4mt och billigt kunnat resa i b\u00e5de Sovjetunionen och \u00d6steuropa. Varken egna iakttagelser eller \u00f6vrig information gav vid handen att socialismen i Warszawapaktsl\u00e4nderna skulle fungera b\u00e4ttre \u00e4n det kapitalistiska Finland, d\u00e4r man sedan l\u00e4nge hade byggt upp ett fungerande socialskydd. F\u00f6r konstn\u00e4rer som trott p\u00e5 socialismen blev skr\u00e4llen, i kombination med en 30-\u00e5rskris, en psykologisk djupdykning.<\/p>\n<p>Historien bjuder p\u00e5 parallella fenomen eftersom de intellektuella, i sin str\u00e4van efter att bli ledare f\u00f6r sina folk, har beh\u00f6vt ett l\u00e4mpligt folk att leda. S\u00e5 var det \u00e4ven i Finland fr\u00e5n och med 1862 n\u00e4r fennomanerna inom eliten ledde finskhetsr\u00f6relsen eller n\u00e4r deras \u00e4ttlingar \u00f6verklassocialisterna (katedersocialisterna) blev ledare f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen \u00e5r 1905.<\/p>\n<p>P\u00e5 1980-talet \u00e4gde \u00e5 ena sidan en viss ekonomisk frig\u00f6relse rum inom teatern som \u00e5 andra sidan handlade om alternativa estetiska l\u00f6sningar. <strong>Att finna ett individuellt konstn\u00e4rligt uttryck och respekten f\u00f6r det<\/strong> blev ett v\u00e4rde i sig. Konstn\u00e4rsidentiteten handlade framf\u00f6r allt om att utveckla ett eget uttryck. Det experimentella upplevdes som en central del av det f\u00f6rnyade artistiska spr\u00e5ket.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n och med 1980-talet gick det inte l\u00e4ngre an att m\u00e4n definierade <strong>kvinnoperspektivet<\/strong>, utan kvinnoupplevelsen och s\u00e4ttet att ge uttryck f\u00f6r den blev en sj\u00e4lvskriven del av repertoaren och scenestetiken.<\/p>\n<p><strong>Homosexualitet<\/strong> som tema och incitament i teaterf\u00f6rest\u00e4llningar kom p\u00e5 ett best\u00e5ende s\u00e4tt att p\u00e5verka s\u00e5v\u00e4l kvinno- som mansbilden. En \u00f6kad tolerans och en st\u00f6rre andlig frihet p\u00e5verkade samh\u00e4llet \u00f6ver lag p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt. Det var endast inom den finskspr\u00e5kiga teaterutbildningen som mycket \u00e5lderdomliga v\u00e4rderingar f\u00f6r en tid fram\u00f6ver kom att pr\u00e4gla undervisningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De unga akademikernas nyorientering var ett tecken p\u00e5 att \u201dsjuttiotalet\u201d var p\u00e5 v\u00e4g mot \u201d\u00e5ttiotalet\u201d. Perioden k\u00e4nnetecknades \u00e5 ena sidan av ett avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n den sovjettrogna kommunismen och \u00e5 den andra av den fortsatta industriella tillv\u00e4xtens ideologi. De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 att en ny tid var p\u00e5 kommande syntes i intresset f\u00f6r milj\u00f6skydd och ett [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1774,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[22,26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1772"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1772"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1772\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1850,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1772\/revisions\/1850"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1774"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}