{"id":1915,"date":"2014-12-29T12:53:47","date_gmt":"2014-12-29T09:53:47","guid":{"rendered":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1915"},"modified":"2019-02-08T13:34:17","modified_gmt":"2019-02-08T10:34:17","slug":"8strukturomvandling-splittring-i-leden-och-etik-1992-2015","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/8strukturomvandling-splittring-i-leden-och-etik-1992-2015\/","title":{"rendered":"
8<\/div>Strukturomvandling, splittring i leden och etik 1992\u20142015"},"content":{"rendered":"

Redan i det f\u00f6reg\u00e5ende avsnittet behandlades recessionens inverkan p\u00e5 teatrarnas finansieringsunderlag under tidigt 1990-tal. F\u00f6r en stor del av teaterhusen resulterade det i ett st\u00f6rre beroende av biljettint\u00e4kter och \u00e5sk\u00e5darsiffror. Repertoarerna l\u00e4ttades ocks\u00e5 upp, vilket i sig \u00e4r r\u00e4tt sv\u00e5rt att p\u00e5visa rent konkret. Teaterpersonalen p\u00e5verkades s\u00e5tillvida att nya inte anst\u00e4lldes n\u00e4r \u00e4ldre gick i pension, \u00e5tminstone blev fastanst\u00e4llningarna mer s\u00e4llsynta. Samtidigt engagerades f\u00e4rre g\u00e4startister. Fasta regiss\u00f6rsvakanser l\u00e4mnades ocks\u00e5 obesatta varf\u00f6r g\u00e4stregiss\u00f6rerna var efters\u00f6kta. F\u00f6r ensemblet\u00e4nkandet var det f\u00f6r\u00f6dande: f\u00f6r att skapa och utveckla kreativt starka teatergrupper beh\u00f6vdes personer som villigt \u00e5tog sig det konstn\u00e4rliga ansvaret.<\/p>\n

F\u00f6rutom av recessionen p\u00e5verkades den allm\u00e4nna atmosf\u00e4ren i Finland ocks\u00e5 p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt av Sovjetunionens s\u00f6nderfall \u00e5r 1991. Det f\u00f6rde med ett nytt slags mental r\u00f6rlighet, och satte ocks\u00e5 fart p\u00e5 en begynnande breddning av multikulturaliteten. N\u00e4r b\u00e5de ryssar och ester i allt st\u00f6rre skaror s\u00f6kte arbete i Finland, genomgick de finl\u00e4ndska teatrarnas publikunderlag en stegvis f\u00f6r\u00e4ndring. Skillnaden i levnadsstandard var pl\u00f6tsligt v\u00e4ldigt uppenbar, och en av de bj\u00e4rtaste i v\u00e4rlden. F\u00f6rutom vietnameserna hade nu ocks\u00e5 andra invandrargrupper som somalier och araber blivit en del av det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet. Det m\u00e5ngkulturella Finland var ett faktum. Sp\u00e4nningar uppstod p\u00e5 grund av starka rasistiska reaktioner fr\u00e5n skinheads och andra finl\u00e4ndska ynglingar, som s\u00e5g sig hotade av utslagning.<\/p>\n

Den 1 januari 1995 tr\u00e4dde Finlands medlemskap i Europeiska unionen i kraft, vilket visade sig vara en god l\u00f6sning eftersom l\u00e4get i Ryssland fortfarande var instabilt. I Finland, liksom \u00e4ven p\u00e5 annat h\u00e5ll i v\u00e4rlden, f\u00f6rekom extremt nationalistiska och kulturellt sett in\u00e5tv\u00e4nda reaktioner som var f\u00f6rknippade med populistisk retorik. I Finland syntes det i ett \u00f6kat st\u00f6d f\u00f6r Sannfinl\u00e4ndarna i riksdagsvalen \u00e5ren 2011 och 2015. Sannfinl\u00e4ndarna verkade n\u00e4rmast profilera sig som ett h\u00f6gerorienterat arbetarparti.<\/p>\n

De europeiska kulturn\u00e4tverken stod f\u00f6r nya m\u00f6jligheter, en utveckling som gick hand i hand med den internationellt sett allt st\u00f6rre synligheten f\u00f6r finl\u00e4ndsk konst. Inom vissa konstarter, som till exempel dans och film, hade man i Finland dock sedan l\u00e4nge b\u00e5de mentalt och rent konkret s\u00f6kt sig ut i v\u00e4rlden. Lyskraftiga namn inom dans var Jorma Uotinen<\/strong> och Tero Saarinen<\/strong>, samt Aki Kaurism\u00e4ki<\/strong> inom film. Gemensamt f\u00f6r dem var att de hade slagit igenom p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n

Den Finlandsbild konstn\u00e4rerna f\u00f6rmedlade, som till exempel Aki Kaurism\u00e4kis internationellt uppskattade filmproduktion, hade siktat in sig p\u00e5 lyfta fram de ensamma, utslagna och rotl\u00f6sa, de som \u00e4nnu s\u00f6kte sin identitet. En gemenskap av inb\u00f6rdes omsorg kunde sedan uppst\u00e5 dem emellan. Film kan st\u00e5 f\u00f6r ett slags utopi f\u00f6rknippad med antingen det f\u00f6rg\u00e5ngna eller framtiden. P\u00e5 universell niv\u00e5 har vi kunnat se att film kan st\u00e4rka den i glesbygd bosatta lilla m\u00e4nskans v\u00e4rdighet. Den unga generationen kunde l\u00e4ra sig n\u00e5got om k\u00e4rleken till n\u00e4stan. Kaurism\u00e4kis st\u00e4llningstaganden till de stora \u00e5rskullarnas ekonomiska snikenhet och skrytsamhet kan ses som ett v\u00e4rdefullt debattinl\u00e4gg. Samtidigt fungerade hans filmer som draghj\u00e4lp f\u00f6r finl\u00e4ndsk filmproduktion, som tack vare den yngre generationen kom att bli en tid av konstn\u00e4rlig och ekonomisk uppg\u00e5ng. Ett bevis f\u00f6r det kan vi se i uppsvinget f\u00f6r finl\u00e4ndsk film, \u00e4ven om filmkonst som yrke har lyckats klara s\u00e5v\u00e4l publikm\u00e4ssiga som kommersiella utmaningar. Generationen som arbetar med film ser dock inte l\u00e4ngre n\u00e5got negativt i stora tittarskaror per se.<\/p>\n\n\t\t