{"id":1960,"date":"2014-12-29T12:42:35","date_gmt":"2014-12-29T09:42:35","guid":{"rendered":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/?p=1960"},"modified":"2019-02-08T13:29:47","modified_gmt":"2019-02-08T10:29:47","slug":"8-5teaterfaltets-framtid-och-nya-generationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/8-5teaterfaltets-framtid-och-nya-generationer\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">8.5<\/div>Teaterf\u00e4ltets framtid och nya generationer"},"content":{"rendered":"<p>Fr\u00e5n och med b\u00f6rjan av 1990-talet har det blivit m\u00f6jligt att avl\u00e4gga en postgradual eller forskarexamen vid Teaterh\u00f6gskolan. Till en b\u00f6rjan kunde licentiat- och doktorsexamina avl\u00e4ggas alternativt som en konstn\u00e4rlig examen, vilket kr\u00e4vde en serie konstverk och en skriftlig redog\u00f6relse i anslutning till dessa. Men det var ocks\u00e5 m\u00f6jligt att avl\u00e4gga examen i form av en licentiat- eller doktorsavhandling. Fr\u00e5n och med tidigt 2010-tal har examensfordringarna kombinerats s\u00e5 att all doktorandutbildning g\u00e5r under ben\u00e4mningen konstn\u00e4rlig forskning och samtliga postgraduala examina kr\u00e4ver s\u00e5v\u00e4l konstn\u00e4rliga som vetenskapliga examensdelar. Det var vid institutionen f\u00f6r teaterarbete vid Tammerfors universitet som man \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan gick in f\u00f6r en s\u00e5dan kombinationsmodell.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style>\n\t\t<div id='gallery-1' class='gallery galleryid-1960 gallery-columns-1 gallery-size-full'><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_x.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1961\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_x.jpg 800w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_x-300x225.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_x-768x576.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1961'>\n\t\t\t\tTuija Kokkonen &#038; arbetsgruppen Valuma-alue \u2013 I muistio vapaudesta (Avrinningsomr\u00e5de \u2013 I Promemoria om frihet), Maus &#038; Orlovski, Kiasmateatern, premi\u00e4r v\u00e5ren 1999. Sk\u00e5despelarna Max Bremer, Leea Klemola, Juha Kukkonen, Marja Silde, Robin Svartstr\u00f6m. Videoplanering Marika Orenius. [Pirje Mykk\u00e4nen, Finlands nationalgalleri]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/><dl class='gallery-item'>\n\t\t\t<dt class='gallery-icon landscape'>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_2.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1962\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_2.jpg 800w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_2-300x225.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/0805_2-768x576.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/>\n\t\t\t<\/dt>\n\t\t\t\t<dd class='wp-caption-text gallery-caption' id='gallery-1-1962'>\n\t\t\t\tTuija Kokkonen &#038; arbetsgruppen Valuma-alue (Avrinningsomr\u00e5de), Maus &#038; Orlovski,projekt p\u00e5 Kiasma, bild fr\u00e5n 15.12.1998. P\u00e5 bilden Malla Silde, Max Bremer. [Pirje Mykk\u00e4nen, Finlands nationalgalleri]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\" \/>\n\t\t<\/div>\n\n<p>Finland har varit en f\u00f6reg\u00e5ngare om man ser till postgraduala examina fr\u00e5n konstuniversitet, i synnerhet i ett nordiskt perspektiv. Under tjugofem \u00e5rs tid har tiotals doktorer i teatervetenskap och danskonst utexaminerats fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan (fr\u00e5n och med 1.1.2013 Konstuniversitetets teaterh\u00f6gskola). Forskningen och publikationerna har v\u00e4ckt stor uppskattning och bidragit till att h\u00f6ja s\u00e5v\u00e4l debattniv\u00e5n som niv\u00e5n p\u00e5 sj\u00e4lva skrivandet. Reflexionerna kring danskonst p\u00e5 universitetsniv\u00e5 har l\u00e5ngt l\u00e4ngre r\u00f6tter i en tradition som tog sin b\u00f6rjan i USA. P\u00e5 teaterns omr\u00e5de var den europeiska \u201dkonservatoriebaserade\u201d sk\u00e5despelarutbildningen och universitetets humanistiska forskartradition mer distanserade fr\u00e5n varandra. P\u00e5 den pedagogiska forskningens omr\u00e5de f\u00f6ll fr\u00e5gor betr\u00e4ffande konstn\u00e4rliga aktiviteter, inl\u00e4rning och undervisning d\u00e4remot naturligt p\u00e5 plats och inom den sektorn har en stark forskningstradition vuxit fram. Den f\u00f6rsta som i Finland avlade en vetenskaplig doktorsexamen i dans var <strong>Soili H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen <\/strong>\u00e5r 1990. Hon var d\u00e4rtill den f\u00f6rsta lektorn och professorn vid institutionen f\u00f6r danskonst som grundades \u00e5r 1984.<\/p>\n<p>Till en b\u00f6rjan rekryterades personer som redan l\u00e4nge hade verkat inom branschen till p\u00e5byggnadsstudier och forskning, men f\u00f6r dem som hade studerat inom magisterprogrammet redan p\u00e5 1990-talet \u00f6ppnades d\u00f6rrarna naturligt till postgraduala studier, och f\u00f6r en del f\u00f6ref\u00f6ll det vara ett sj\u00e4lvskrivet val. Till detta bidrog den systematiska satsningen p\u00e5 magisteravhandlingar \u2013 tr\u00f6skeln mellan att skrida till verket och att endast reflektera m\u00e5ste s\u00e4nkas. L\u00e4nge var decentraliseringen med lokaler spridda p\u00e5 olika h\u00e5ll i Helsingfors ett minus f\u00f6r teaterh\u00f6gskolan. P\u00e5 1990-talet verkade TeaK bland annat i Kulturhuset och SOK:s kafferosterifastighet j\u00e4mte vissa andra lokaler. Den optimala l\u00f6sningen p\u00e5 lokalproblemen kom \u00e5r 2000 n\u00e4r tidigare kokosfabrikens fastighet vid S\u00f6rn\u00e4s strandv\u00e4g kunde tas i bruk som en funktionell helhet. Utbildningen i ljus- och ljuddesign, som hade utlokaliserats till Tammerfors, kunde \u00e5terv\u00e4nda till Helsingfors och anslutas till de \u00f6vriga utbildningslinjerna.<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta som doktorerade i teaterkonst var <strong>Annette Arlander<\/strong> (licentiat i teaterkonst 1995, doktor 1999). Redan n\u00e4r hon i b\u00f6rjan av 1980-talet utexaminerades fr\u00e5n teaterh\u00f6gskolans regilinje hade hon en diger erfarenhet av konstn\u00e4rligt arbete bakom sig, s\u00e5 till den grad att man kan anse henne vara en av f\u00f6rsta representanterna f\u00f6r postdramatisk teater i Finland. P\u00e5 1980-talet regisserade hon ett flertal av Heiner M\u00fcllers verk. De intellektuella och visuellt funktionella utmaningarna lyckades hon l\u00f6sa p\u00e5 ett b\u00e5de m\u00e5lmedvetet och vision\u00e4rt s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Arlanders licentiatexamen omfattade en systematiskt uppbyggd serie experimentella f\u00f6rest\u00e4llningar, d\u00e4r olika rumsliga l\u00f6sningar pr\u00f6vades, men som ocks\u00e5 handlade om att f\u00f6rena olika s\u00e4tt att skapa kontakt med publiken. Doktorsexamen byggde p\u00e5 ytterligare scenografiskt rumsliga experiment, bland annat med en produktion i Kabelfabrikens sj\u00f6kabelhall, som var baserad p\u00e5 Italo Calvino roman <em>Om en vinternatt en resande (Jos talviy\u00f6n\u00e4 matkamies<\/em>). I f\u00f6rest\u00e4llningarna, som \u00e4gde rum \u00e5ren 1993\u20131996, hade publiken en diversifierad roll, f\u00f6r det mesta genom r\u00f6ra eller flytta p\u00e5 sig eller leta sig fram till nya konstellationer. Utg\u00e5ngspunkten var den rumsliga upplevelsens fenomenologi. Sedan Annette Arlander utn\u00e4mndes till professor i performancekonst och teori vid Teaterh\u00f6gskolan (2002\u20132012) har hon inom sitt eget gebit skapat ett antal konstverk genom att anv\u00e4nda sig av videodagboksteknik och ess\u00e4artade helheter. Hennes skriftliga, konstn\u00e4rliga och akademiska meriter \u00e4r omfattande och f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r hennes teoretiska expertis exceptionell.<\/p>\n<p>Ett stort antal sk\u00e5despelare och teaterproducenter har sedan \u00e5r 2002 utbildats vid Teaterh\u00f6gskolans <strong>linje<\/strong> <strong>f\u00f6r performancekonst och teori<\/strong>. De har lyckats skapa ett finl\u00e4ndskt centrum f\u00f6r performancekonst i Helsingfors. Inom den utbildningen har Annette Arlanders insats varit banbrytande. Bland andra verkar \u00e4ven <strong>Terike Haapoja <\/strong>och<strong> Pilvi Porkola<\/strong> ocks\u00e5 inom denna sektor. N\u00e4r det g\u00e4ller den performanceorienterade utbildningen b\u00f6r \u00e4ven <strong>Katariina Numminen<\/strong>, <strong>Aune Kallinen<\/strong> och <strong>Pauliina Hulkko <\/strong>n\u00e4mnas.<\/p>\n<p>En av de viktiga instanserna i fr\u00e5gor som g\u00e4ller experimentell scenkonst \u00e4r <strong>Todellisuuden tutkimuskeskus <\/strong>(ung. Centrum f\u00f6r verklighetsforskning) vars f\u00f6rgrundsgestalter vid starten bestod av bland annat <strong>Janne Saarakkala<\/strong>, <strong>Katariina Numminen<\/strong>, <strong>Minna Harjuniemi<\/strong> och <strong>Esko-Tapio Vuori. <\/strong>De tillh\u00f6rde generationen som studerade regi och dramaturgi p\u00e5 1990-talet och f\u00f6r vilka kritikern och ess\u00e4isten <strong>Juha-Pekka Hotinen<\/strong> har varit en f\u00f6rebild. Hotinen var en av de f\u00f6rsta som introducerade Lehmann och andra scenkonstteoretiker i Finland.<\/p>\n<p><strong>Pauliina Hulkko \u2013 <\/strong>ursprungligen dramaturg och regiss\u00f6r \u2013 har i sina konstn\u00e4rliga verk uttryckligen skapat sig en roll som en konstruktiv person inom scenkonsten. I sina arbeten har hon behandlat fr\u00e5gor om k\u00f6n och konstn\u00e4rsskap. \u00c5r 2014 blev hon professor i teaterarbete vid Tammerfors universitet. D\u00e4rmed kommer den sk\u00e5despelarcentrerade utbildningen, som redan i \u00e5rtionden p\u00e5g\u00e5tt i Tammerfors, att f\u00e5 en annan och ny st\u00e4llning. <strong>Mikko Kanninen<\/strong> som doktorerat i Tammerfors verkar som lektor.<\/p>\n<p><strong>Esa Kirkkopelto <\/strong>skrev sin vetenskapliga doktorsavhandling i Frankrike och deltar i den internationella debatten om tragedins metafysik. Vid sidan av det har han ocks\u00e5 uppr\u00e4tth\u00e5llit gruppen eller kollektivet <strong>Toisissa tiloissa<\/strong> (ung. I andra tillst\u00e5nd\/I andra rum) best\u00e5ende av bland annat sk\u00e5despelare som tidigare varit knutna till studentteatern. Gruppen samlas till produktionsvisa projekt och en gemensam faktor f\u00f6r samarbetet \u00e4r ekologi och ekokritik: f\u00f6rutom i m\u00e4nniskans v\u00e4rld, lever artisterna \u00e4ven in sig i djurens och till och med bilarnas universum. H\u00e4r kan man knappast utesluta att det \u00e4r fr\u00e5ga om djupg\u00e5ende kulturkritik och sarkasm.<\/p>\n<p>Den omfattande kritik som Turkkas undervisningsmetoder utsattes f\u00f6r gynnades av eller fick vetenskapligt underbyggt st\u00f6d i forskarexamina. I bland annat boken <em>Aikansa h\u00e4ik\u00e4isev\u00e4 peili <\/em>(1999, ung. <em>Sin tids bl\u00e4ndande spegel<\/em>) kan man ta del av en s\u00e5dan vidr\u00e4kning d\u00e4r minnen fr\u00e5n 1980-talet luftas. Men lektor <strong>Seppo Kumpulainens<\/strong> doktorsavhandling om r\u00f6relseundervisningen inom teaterbranschen och till exempel sk\u00e5despelaren <strong>Anu Koskinens <\/strong>doktorsavhandling om k\u00e4nslor och hur de nyttjades inom sk\u00e5despelarkonsten v\u00e4ckte m\u00e5nga allvarliga fr\u00e5gor om verksamheten p\u00e5 den tiden. Professorn i konstn\u00e4rlig forskning Esa Kirkkopelto ledde ocks\u00e5 ett forskningsprojekt med syfte att utreda vad i Turkkas metoder och undervisning som man kunde anv\u00e4nda sig av eller eventuellt vidareutveckla. Projektet kan ses som en reaktion p\u00e5 den framf\u00f6rda kritiken. Forskningsresultatet har publicerats i en bok med titeln <em>Nykyn\u00e4yttelij\u00e4n taide<\/em> (Maahenki 2011). Det kanske mest betydelsefulla som framg\u00e5r av n\u00e5gra av de h\u00e4r artiklarna \u00e4r analyserna kring s\u00e4tten att manipulera, som det ur ett etiskt perspektiv sist och slutligen har varit n\u00f6dv\u00e4ndigt att bryta.<\/p>\n<p>Yrkesh\u00f6gskolorna med konstinriktning har \u00e5 ena sidan utmanat konstuniversiteten, men \u00e5 den andra \u201df\u00f6rutbildat\u201d studerande. Det som varit deras mest betydande och synliga insats \u00e4r den f\u00f6rdomsfria inst\u00e4llningen till utbildningen. Redan i slutet av 1980-talet inleddes en utbildning f\u00f6rst i \u00c5bo och sedermera i Helsingfors med tyngdpunkten p\u00e5 det multikonstn\u00e4rliga och gemenskap. Initiativtagare var speciellt dramaturgen <strong>Maria Louhija<\/strong> och regiss\u00f6ren <strong>Pieta Koskenniemi<\/strong>.<\/p>\n<p>Tyngdpunkten i regiss\u00f6rsutbildningen har legat p\u00e5 s\u00e5 kallade <strong>samlande arbetsmetoder (devising methods)<\/strong>, d\u00e4r man som utg\u00e5ngsmaterial f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningarna vanligen anv\u00e4nt sig av allt m\u00f6jligt annat utom ett f\u00e4rdigt manus. Olika former av <strong>samh\u00e4llsteater <\/strong>(community theater p\u00e5 engelska) har varit ett annat viktigt kompetensomr\u00e5de f\u00f6r dem som har utexaminerats fr\u00e5n yrkesh\u00f6gskolorna. Arbetsmetoden som i sig h\u00e4rstammar fr\u00e5n utvecklingsl\u00e4nder och de anglosaxiska l\u00e4nderna kr\u00e4ver att den anpassas till finl\u00e4ndska f\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e4r en d\u00e4rtill ovanligt livlig amat\u00f6rteatertradition verkat i \u00e5ratal.<\/p>\n<p>Samtidigt har det i Finland uppst\u00e5tt n\u00e5gonting \u2013 som redan l\u00e4nge varit tabu \u2013n\u00e4mligen en viss \u00f6verutbildning av scenkonstn\u00e4rer. Bland teaterproffs som f\u00e5tt sin utbildning i Helsingfors har intresset f\u00f6r fastanst\u00e4llningar vid regionteatrarna stadigt minskat, varf\u00f6r artister utexaminerade fr\u00e5n yrkesh\u00f6gskolor har erbjudits arbetstillf\u00e4llen. Ibland har \u00e4ven f\u00e4rdigheter som erfarenhet av social teater varit en matnyttig tillg\u00e5ng. Eftersom man p\u00e5 grund av sviktande statsfinanser p\u00e5 2010-talet blev tvungen att \u00e4ven granska yrkesh\u00f6gskolornas utbildningsutbud r\u00e4tt kritiskt, blev det n\u00f6dv\u00e4ndigt att k\u00f6ra ner n\u00e4stan alla, s\u00e5som till exempel vid Metropolia i Helsingfors. Den professionella \u00f6verutbildningen, eller egentligen den arbetsl\u00f6shet som f\u00f6ljde i dess k\u00f6lvatten, l\u00f6stes sedan tack vare bland annat omskolning och examensinriktad fortbildning, d\u00e4r konstutbildningen kunde nyttjas inom arbete i andra branscher.<\/p>\n<p>Forskare som antingen arbetade vid eller hade utexaminerats fr\u00e5n universiteten i Helsingfors och Tammerfors grundade \u00e5r 2002 F\u00f6reningen f\u00f6r teaterforskning i Finland. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i v\u00e5r historia samlades en liten men seglivad skara, som hade h\u00e4ngett sig \u00e5t forskning i teater- och annan scenkonst. Vetenskaps- och konstuniversiteten hade nu funnit samarbetsm\u00f6jligheter inom forskning och kunde \u00e4ven st\u00f6dja inhemska forskares internationella kontakter. I och med att Konstuniversitetet grundades har det st\u00e4rkt det intellektuella utbytet och d\u00e4rmed f\u00f6r\u00e4ndrat hela konstf\u00e4ltet.<\/p>\n<p>***<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller teaterns framtid \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntningarna stora. Enligt de mest radikala \u00e5sikterna kunde teatern i sin nuvarande form g\u00e5 i graven. \u00c5 andra sidan \u00e4r den sociala best\u00e4llningen p\u00e5 att bevara stadsteatrarna i st\u00e4derna fortfarande stark. Med tanke p\u00e5 trivsel och livskvalitet \u00e4r de viktiga andningsh\u00e5l f\u00f6r befolkningen p\u00e5 orten och i regionen. Framtiden f\u00f6r dem \u00e4r beroende av i vad m\u00e5n akt\u00f6rerna och befolkningen kan m\u00f6tas n\u00e4r det g\u00e4ller den estetiska och repertoarm\u00e4ssiga niv\u00e5n. Likv\u00e4l kan man \u00e4ven f\u00f6rv\u00e4nta sig att det i vissa st\u00e4der kan bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att k\u00f6ra ner teaterverksamheten. Det vill s\u00e4ga om inte trenden v\u00e4nder.<\/p>\n<p>I huvudstadsregionen \u00f6kar den intellektuella konstpubliken allt snabbare i antal. Bland dem \u00e4r intresset f\u00f6r filosofiska fr\u00e5gor stort liksom ocks\u00e5 f\u00f6r den intellektuellt och teoretiskt stimulerande scenkonsten. Minst sagt lika stora \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligheterna f\u00f6r att nya tolkningsvarianter uppst\u00e5r n\u00e4r det g\u00e4ller de mer djuplodande klassikerna. Om de unga teaterarbetarna i ett tillr\u00e4ckligt tidigt skede f\u00e5r m\u00f6jligheter att s\u00e4tta sin egen konstn\u00e4rliga och etiska pr\u00e4gel p\u00e5 verksamheten, men \u00e4ven tillg\u00e5ng till egna teman och arbetss\u00e4tt, kan man garantera att de ocks\u00e5 n\u00e5r fram till sin generations teaterpublik eller \u00e5tminstone n\u00e5gon fraktion av den. Framtiden f\u00f6r teater, dans och annan scenkonst \u00e4r beroende av i hur h\u00f6g grad unga f\u00e5r sin r\u00f6st h\u00f6rd p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5. Men av vikt \u00e4r ocks\u00e5 vilken f\u00f6rdelningen blir mellan popul\u00e4r och elitistisk konst. Under 2010-talet har vi sett att klyftorna mellan samh\u00e4llsgrupperna v\u00e4xer och publiken delas in i separata segment med olika genref\u00f6rv\u00e4ntningar. Det f\u00e5r en att t\u00e4nka att det eventuellt sist och slutligen \u00e4r dags att ge upp tanken p\u00e5 den finl\u00e4ndska teater- och scenkonsten som n\u00e5got slags enhetskultur. Det \u00e4r fr\u00e5ga om en p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt splittrad yrkesk\u00e5r, vilket \u00e4ven g\u00e4ller publiken. \u00c4nd\u00e5 kan pl\u00f6tsliga f\u00f6r\u00e4ndringar i datarymden ge upphov till nya tillf\u00e4lliga samh\u00e4llen \u2013 eller till exempel en f\u00f6rest\u00e4llning som ov\u00e4ntat och \u00f6verraskande n\u00e5r fram till en stor del av den finl\u00e4ndska publiken.<\/p>\n<p>I skrivande stund \u00e4r man tvungen att konstatera \u2013 h\u00e4nvisande till det man kan l\u00e4ra sig av historien \u2013 att de klassiska formerna av drama och teaterkonst som befunnits goda kommer att best\u00e5. Dels d\u00e4rf\u00f6r att huvudriktningen inom film och teve samt de europeiska kulturl\u00e4ndernas och klassikernas st\u00e4llning redan i sig garanterar det. Det relativt smala finl\u00e4ndska teaterf\u00e4ltet och det f\u00f6r m\u00e5nga olika vindar utsatta utbildningsf\u00e4ltet har blivit \u00f6verk\u00e4nsligt i sin f\u00f6r\u00e4ndringsben\u00e4genhet. S\u00e5 \u00e4r det inte \u00f6verallt i Europa: klassiska professionella f\u00e4rdigheter, s\u00e5 som gott rollarbete, \u00e4r fullst\u00e4ndigt analogt med f\u00e4rdigheterna inom musik och dans.<\/p>\n<p>Att f\u00f6ruts\u00e4gelsen h\u00e5ller streck kan man allts\u00e5 motivera med scenkonstens v\u00e4rldshistoria, som erbjuder m\u00e5nga exempel p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade attityder hos publiken och ett med \u00e5ldern tilltagande behov av f\u00f6rdjupning. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan teatern och publiken styrs av s\u00e5v\u00e4l generationernas placering i sin tid och de erfarenheter levnadsb\u00e5gen medf\u00f6r. Varje konstn\u00e4rsgeneration placerar dem utg\u00e5ende fr\u00e5n utg\u00e5ngsl\u00e4get under olika skeden i sitt liv och hur deras samtida p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt reagerar utg\u00e5ende fr\u00e5n sin upplevelsev\u00e4rld, sina f\u00f6rhoppningar och farh\u00e5gor.<\/p>\n<p>\u00c5r 2015 verkar det som om den politiska kartan i Finland h\u00e5ller p\u00e5 att ritas om. Polariseringen mellan den borgerliga medelklassen och den r\u00f6dgr\u00f6na studentgenerationen, samt den nymorgnade politiskt aktiva teatern \u2013 visar \u00e4n en g\u00e5ng att n\u00e4r de grundl\u00e4ggande levnadsvillkoren i samh\u00e4llet och de v\u00e4rden som uppr\u00e4tth\u00e5ller dem ifr\u00e5gas\u00e4tts, s\u00f6ker m\u00e4nskorna sig till teatern \u2013 f\u00f6r att begrunda sin egen tid och identitet. Var och en i enlighet med sin spr\u00e5k-, \u00e5lders-, generations- och k\u00f6nstillh\u00f6righet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fr\u00e5n och med b\u00f6rjan av 1990-talet har det blivit m\u00f6jligt att avl\u00e4gga en postgradual eller forskarexamen vid Teaterh\u00f6gskolan. Till en b\u00f6rjan kunde licentiat- och doktorsexamina avl\u00e4ggas alternativt som en konstn\u00e4rlig examen, vilket kr\u00e4vde en serie konstverk och en skriftlig redog\u00f6relse i anslutning till dessa. Men det var ocks\u00e5 m\u00f6jligt att avl\u00e4gga examen i form av [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1960"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1960"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1960\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1965,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1960\/revisions\/1965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1960"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1960"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/teatteri\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1960"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}