{"id":1005,"date":"2013-11-12T08:37:38","date_gmt":"2013-11-12T05:37:38","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-1-hindulaisuus-shivan-tuhoava-ja-luova-tanssi\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"5-1-hinduismen-shivas-forgorande-och-skapande-dans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-1-hinduismen-shivas-forgorande-och-skapande-dans\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">5.1<\/div> Hinduismen: Shivas f\u00f6rg\u00f6rande och skapande dans"},"content":{"rendered":"<p>Den religion som idag kallas f&ouml;r hinduism har en flertusen&aring;rig historia. Dess r&ouml;tter finner vi i Veda-skrifterna, ariernas hymntradition (ca 1800&minus;600 f.v.t.) som ursprungligen var muntlig, och &auml;ven i en pre-vedisk tid, d&aring; naturfenomen, t.ex. floder och blommor, ans&aring;gs besj&auml;lade. Typiskt f&ouml;r hinduismen &auml;r att olika energier och naturelement gestaltas som gudar i m&auml;nnisko- eller djurskepnad. S&aring;ledes manifesteras solen som guden Surya, floden Ganges som gudinnan Ganga o.s.v.<\/p>\n<p>Hinduismen inbegriper hundratals olika gudomar. Ett gammalt tales&auml;tt s&auml;ger att antalet gudar &auml;r lika stort som antalet h&aring;r p&aring; en ko. N&aring;gra av gudarna framtr&auml;der redan i ariernas forna Veda-hymner, bl.a. Indra, &aring;skans och regnets gud, och Varuna och Agni, havets respektive eldens gud, och solguden Surya.<\/p>\n<p>Med tiden inf&ouml;rlivades i gudav&auml;rlden &auml;ven ett flertal lokala gudomar och gestalter ur den mytologiska litteraturen. Varje gudom hade sin egen utvecklingshistoria och ofta f&ouml;renades de olika gestalterna f&ouml;r att f&ouml;rvandlas till en ny gudom. Gudav&auml;rlden ter sig &auml;n mer kalejdoskopisk i och med att gudarna kan ha flera olika inkarnationer och d&auml;rmed f&ouml;rekomma under olika namn.<\/p>\n<h3>Hinduismens &ldquo;tre-enighet&rdquo;<\/h3>\n<p>Efter v&aring;r tider&auml;knings b&ouml;rjan kom tv&aring; av gudomarna att inta en central position, d.v.s. bevararen Vishnu och den skapande och f&ouml;rg&ouml;rande Shiva, vars ikonografier eller framst&auml;llningss&auml;tt vi i det h&auml;r sammanhanget fr&auml;mst koncentrerar oss p&aring;. Den traditionella &ldquo;tre-enigheten&rdquo; inom hinduismen bestod av Vishnu och Shiva och Brahma, skaparen. Idag best&aring;r den av Vishnu och Shiva och Devi, d.v.s. Gudinnan.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0501.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1639\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0501.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0501-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1639\">\n\t\t\t\tKrishnas dans, miniatyrm&aring;lning\/bokillustration fr&aring;n 1600-talet [Collection Gopi Krishna Kanoria, Patna]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Bevararen Vishnu har, f&ouml;r att bek&auml;mpa det onda, i olika gestalt uppenbarat sig p&aring; jorden. De olika uppenbarelseformerna eller avatarerna &auml;r:<\/p>\n<ol><li>Fisken (Matsya)<\/li>\n<li>Sk&ouml;ldpaddan (Kurma)<\/li>\n<li>Vildgalten (Varaha)<\/li>\n<li>Lejonm&auml;nniskan (Narasimha)<\/li>\n<li>Dv&auml;rgen (Vamana)<\/li>\n<li>Hj&auml;lten Parasurama<\/li>\n<li>Prins Rama, hj&auml;lten i eposet Ramayana<\/li>\n<li>Krishna, den bl&aring; fl&ouml;jtspelande herden<\/li>\n<li>Buddha eller Balarama<\/li>\n<li>Kalki, som uppenbarar sig p&aring; jorden i slutet av Kaliyuga, denna moraliskt f&ouml;rblindade tids&aring;lder.<\/li>\n<\/ol><h2>Gudinnorna<\/h2>\n<p>Kvinnliga gudomar framtr&auml;der i den indiska bildkonsten redan l&aring;ngt f&ouml;re v&aring;r tider&auml;knings b&ouml;rjan. Gudinnekulten utformades i samklang med Shivamytologins utveckling. Det uppstod en m&aring;ngfacetterad gudinnemytologi i vilken Gudinnan uppenbarar sig i olika former och under olika namn, &auml;n som den milda modern, &auml;n som en skr&auml;ckinjagande furie. Ofta avbildas Gudinnan som gem&aring;l eller f&ouml;ljeslagare till en manlig gudom. Shivas gem&aring;l Parvati representerar den moderliga aspekten. Sm&aring;ningom utvecklades begreppet Shakti, i vilket den kvinnliga ledsagaren representerade den manliga gudomens skapande energi (5\/2).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0502.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1640\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0502.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0502-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1640\">\n\t\t\t\tTantrisk gudom i f&ouml;rening med sin shakti, sin kvinnliga motpart, som bl.a. representerar den kosmiska energin. Sambara vajra, tibetansk thankam&aring;lning p&aring; duk. [Drepungklostret, Tibet]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Gudinnorna transformerades &auml;ven till sj&auml;lvst&auml;ndiga gudomar. En av de mest k&auml;nda &auml;r Kali, den vreda gudinnan, som ibland framst&auml;lls som gem&aring;l till Bhairava, en vredgad uppenbarelseform av Shiva. Oftast hyllas Kali &auml;nd&aring; som en sj&auml;lvst&auml;ndig gudom (5\/3). &Auml;ven den hinduiska gudav&auml;rlden best&aring;r av familjer, precis som antikens. I bildkonsten kan vi k&auml;nna igen gudomarna p&aring; de attribut de b&auml;r i h&auml;nderna eller utg&aring;ende fr&aring;n de djur som &auml;r deras personliga transportmedel.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0503.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1641\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0503.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0503-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1641\">\n\t\t\t\tKali. Folkkonst fr&aring;n Kolkata, b&ouml;rjan av 1900-talet. [Victoria and Albert Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Symbolerna<\/h2>\n<p>Den mest centrala v&auml;xtsymbolen inom hinduismen &auml;r den i Veda-skrifterna omn&auml;mnda lotusen (5\/4). Den b&auml;r p&aring; ett flertal betydelser. Den h&ouml;jer sig ur vattnet som i Asien i allm&auml;nhet ses som ett feminint element. D&auml;rf&ouml;r kan lotusen bl.a. st&aring; som symbol f&ouml;r den skapande feminina energin. Ofta personifieras lotusen i gudinnan Sri Lakshmis gestalt. Den betraktas &auml;ven som symbol f&ouml;r upplysning, i och med att den stiger ur bottengyttjan upp mot solen. Lotusen kan f&ouml;rekomma som ornament eller som ett attribut som gudomen h&aring;ller i handen. Ofta avbildas hinduiska gudomar och &auml;ven Buddha sittande eller st&aring;ende p&aring; en lotusformad piedestal, den s.k. lotustronen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"620\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0504.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1568\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0504.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0504-300x291.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1568\">\n\t\t\t\tLotusmotiv fr&aring;n stenmuren vid relikkullen i Amaravati i s&ouml;dra Indien, ca 100&ndash;200-talet v.t. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Shivas framst&auml;lls ofta i form av en <em>lingam<\/em>, en falliskt formad stenstod (5\/5). De &auml;ldsta av lingamen, m&ouml;jligen nyttjade i forna fruktbarhetsriter, &auml;r avl&aring;nga stenar formade av naturen. F&ouml;r drygt tv&aring;tusen &aring;r sedan b&ouml;rjade man skulptera dem och sm&aring;ningom uppstod olika typer av lingam. Vissa &auml;r mer falloslika, i andra mer stiliserade varianter har man mejslat in Shivas fyra ansikten.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0505.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1642\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0505.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0505-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1642\">\n\t\t\t\tSymbolen f&ouml;r Shivas kosmiska energi, en lingam, d&auml;r Shiva &auml;r avbildad i m&auml;nniskogestalt, 800-talet. [Naltunai Isvara-templet, s&ouml;dra Indien]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ofta reser sig lingamen fr&aring;n ett fyrkantigt eller ovalt underrede som &auml;r en stiliserad form av <em>yoni<\/em>, d.v.s. det feminina k&ouml;net. Lingamsymboliken &auml;r m&aring;ngfacetterad. Lingamen representerar v&auml;rldens mittaxel. Den reser sig ur djupen, genom ett vulva- fundament, symboliserande Shivas skapande energi. Ursprungligen restes dessa lingam utomhus, men senare placerades de i Shivatemplens innersta och allra heligaste rum, i ett kapell som &auml;ven det symboliserade det kvinnliga sk&ouml;tet.<\/p>\n<h2>Shivabildens utveckling<\/h2>\n<p>Shiva b&ouml;rjade gestaltas som m&auml;nniska under det f&ouml;rsta &aring;rhundradet av v&aring;r tider&auml;kning. Han manifesterades i ett flertal former, som str&auml;ng asket, som djurens herre, som musikens gud trakterande ett instrument, ibland var han androgyn och emellan&aring;t upptr&auml;dde han som familjefar flankerad av sina barn och hustrun Parvati.<\/p>\n<p>De i skulptur och m&aring;lningar avbildade gudarnas poser och gester, d.v.s. ikonografin, samt de fastslagna proportionerna dem emellan, d.v.s. ikonometrin, nedtecknades under den klassiska perioden och &auml;ven senare i specifika instruktionsb&ouml;cker. I och med dessa b&ouml;cker har de olika stilarna och konventionerna inom konsten bevarats &auml;nda fram till v&aring;ra dagar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0506.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1643\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0506.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0506-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1643\">\n\t\t\t\tIkonometrin, d.v.s. proportionalitetssystemet, f&ouml;r Shiva Nataraja-skulpturer [Indian Sculpture: Forms and Measurements, 2002]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Skulpterad avbildas Shiva ofta som &rdquo;dansens herre&rdquo;, Shiva Nataraja (5\/7). Att Shiva framst&auml;lldes med ett flertal armar fick m&aring;nga tidiga v&auml;sterl&auml;ndska Indienbes&ouml;kare att tro att indierna f&ouml;rest&auml;llde sig sina gudar som flerarmade deformerade varelser. De multipla armarnas funktion &auml;r dock bara att i en och samma framst&auml;llning beskriva gudomens olika aspekter och egenskaper.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1005 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"560\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0507.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1532\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0507.jpg 560w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0507-263x300.jpg 263w\" sizes=\"(max-width: 560px) 100vw, 560px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1532\">\n\t\t\t\tShiva Nataraja, d.v.s. Shiva som dansens Herre, sydindisk bronsskulptur fr&aring;n Choladynastin, ca 1150. [Rijksmuseum, Amsterdam]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Skulpturer och reliefer som f&ouml;rest&auml;ller den dansande Shiva k&auml;nner vi till fr.o.m. 400- talet, men i de heliga texterna n&auml;mns Shivas dans redan tidigare. En av texterna &aring;terger en myt d&auml;r Shiva beger sig iv&auml;g f&ouml;r att kuva irrl&auml;riga heliga m&auml;n som s&auml;nder ut olika odjur f&ouml;r att f&ouml;rg&ouml;ra Shiva. N&auml;r Shiva besegrar odjuren skickar de heliga m&auml;nnen en atletisk dv&auml;rg p&aring; Shiva. Med l&auml;tthet f&aring;r Shiva dv&auml;rgen p&aring; rygg, varefter han dansar sin kosmiska dans ovanp&aring; dv&auml;rgen, vilket &ouml;vertygar de irrl&auml;riga om Shivas gudomlighet.<\/p>\n<p>Shiva Nataraja-skulpturerna och deras m&aring;ngfacetterade symbolik finslipades under &aring;rhundradenas lopp p&aring; vitt skilda h&aring;ll i Indien. Sin mest utkristalliserade form fick de p&aring; 1000-talet i den sydindiska Chola-dynastins konst. Bronsgjutningstekniken hade under denna dynasti n&aring;tt sin h&ouml;jdpunkt och bronsskulpturerna &aring;tergav till fullo de sydindiska dansposerna och de symboliska gesterna som f&ouml;rekommit i den buddhistiska konsten redan fr.o.m. 300-talet.<\/p>\n<h2>Betydelseniv&aring;erna<\/h2>\n<p>Med att kombinera olika poser och gester f&ouml;reskrivna av den indiska teaterteorin med bl.a. givna attribut och symboler skapade sydindiska konstn&auml;rer en typ av skulpturer som f&ouml;rt&auml;tat inrymmer hela den m&aring;ngbottnade mytologin kring Shiva. Skulpturerna visar Shiva som den kosmiska dansaren som med sin dans f&ouml;rg&ouml;r och &aring;terf&ouml;der v&auml;rldsalltet.<\/p>\n<p>Shiva Nataraja &auml;r laddad med symbolik: den omslutande cirkeln av l&aring;gor st&aring;r f&ouml;r det l&aring;gande kosmos, den timglasformade trumman i en av Shivas fyra h&auml;nder representerar livets eviga puls och l&aring;gan i en av de andra h&auml;nderna dess motsats, den ob&ouml;nh&ouml;rliga utpl&aring;ningen. Handen med den &ouml;ppna handflatan bjuder skydd, handen riktad mot den upplyfta foten visar den troende v&auml;gen till befrielse.<\/p>\n<p>Det l&aring;nga h&aring;ret, i vilket gudinnan Ganga finns avbildad, symboliserar Gangesfloden som fr&aring;n himlen med kraft forsar ner &ouml;ver jorden, och demonen som trampas ned representerar okunskapen som Shiva utpl&aring;nar med det cykliska skapandet och f&ouml;rg&ouml;randet. Dansen inbegriper s&aring;v&auml;l det f&ouml;rflutna som det kommande; den f&ouml;rsigg&aring;r samtidigt i alltets medelpunkt och i medvetandet hos den som uppn&aring;tt befrielse.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den religion som idag kallas f&ouml;r hinduism har en flertusen&aring;rig historia. Dess r&ouml;tter finner vi i Veda-skrifterna, ariernas hymntradition (ca 1800&minus;600 f.v.t.) som ursprungligen var muntlig, och &auml;ven i en pre-vedisk tid, d&aring; naturfenomen, t.ex. floder och blommor, ans&aring;gs besj&auml;lade. Typiskt f&ouml;r hinduismen &auml;r att olika energier och naturelement gestaltas som gudar i m&auml;nnisko- eller [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1532,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1005"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1892,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005\/revisions\/1892"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1005"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1005"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1005"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}