{"id":1005,"date":"2013-11-12T08:37:38","date_gmt":"2013-11-12T05:37:38","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-1-hindulaisuus-shivan-tuhoava-ja-luova-tanssi\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-14T18:06:55","modified_gmt":"2025-11-14T15:06:55","slug":"5-1-hinduismen-shivas-forgorande-och-skapande-dans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-1-hinduismen-shivas-forgorande-och-skapande-dans\/","title":{"rendered":"5.1<\/span> Hinduismen: Shivas f\u00f6rg\u00f6rande och skapande dans"},"content":{"rendered":"\n

Den religion som idag kallas f\u00f6r hinduism har en flertusen\u00e5rig historia. Dess r\u00f6tter finner vi i Veda-skrifterna, ariernas hymntradition (ca 1800\u2212600 f.v.t.) som ursprungligen var muntlig, och \u00e4ven i en pre-vedisk tid, d\u00e5 naturfenomen, t.ex. floder och blommor, ans\u00e5gs besj\u00e4lade. Typiskt f\u00f6r hinduismen \u00e4r att olika energier och naturelement gestaltas som gudar i m\u00e4nnisko- eller djurskepnad. S\u00e5ledes manifesteras solen som guden Surya, floden Ganges som gudinnan Ganga o.s.v.<\/p>\n\n\n\n

Hinduismen inbegriper hundratals olika gudomar. Ett gammalt tales\u00e4tt s\u00e4ger att antalet gudar \u00e4r lika stort som antalet h\u00e5r p\u00e5 en ko. N\u00e5gra av gudarna framtr\u00e4der redan i ariernas forna Veda-hymner, bl.a. Indra, \u00e5skans och regnets gud, och Varuna och Agni, havets respektive eldens gud, och solguden Surya.<\/p>\n\n\n\n

Med tiden inf\u00f6rlivades i gudav\u00e4rlden \u00e4ven ett flertal lokala gudomar och gestalter ur den mytologiska litteraturen. Varje gudom hade sin egen utvecklingshistoria och ofta f\u00f6renades de olika gestalterna f\u00f6r att f\u00f6rvandlas till en ny gudom. Gudav\u00e4rlden ter sig \u00e4n mer kalejdoskopisk i och med att gudarna kan ha flera olika inkarnationer och d\u00e4rmed f\u00f6rekomma under olika namn.<\/p>\n\n\n\n

Hinduismens \u201ctre-enighet\u201d<\/h2>\n\n\n\n

Efter v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan kom tv\u00e5 av gudomarna att inta en central position, d.v.s. bevararen Vishnu och den skapande och f\u00f6rg\u00f6rande Shiva, vars ikonografier eller framst\u00e4llningss\u00e4tt vi i det h\u00e4r sammanhanget fr\u00e4mst koncentrerar oss p\u00e5. Den traditionella \u201ctre-enigheten\u201d inom hinduismen bestod av Vishnu och Shiva och Brahma, skaparen. Idag best\u00e5r den av Vishnu och Shiva och Devi, d.v.s. Gudinnan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Krishnas dans, miniatyrm\u00e5lning\/bokillustration fr\u00e5n 1600-talet [Collection Gopi Krishna Kanoria, Patna]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bevararen Vishnu har, f\u00f6r att bek\u00e4mpa det onda, i olika gestalt uppenbarat sig p\u00e5 jorden. De olika uppenbarelseformerna eller avatarerna \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Fisken (Matsya)<\/li>\n\n\n\n
  2. Sk\u00f6ldpaddan (Kurma)<\/li>\n\n\n\n
  3. Vildgalten (Varaha)<\/li>\n\n\n\n
  4. Lejonm\u00e4nniskan (Narasimha)<\/li>\n\n\n\n
  5. Dv\u00e4rgen (Vamana)<\/li>\n\n\n\n
  6. Hj\u00e4lten Parasurama<\/li>\n\n\n\n
  7. Prins Rama, hj\u00e4lten i eposet Ramayana<\/li>\n\n\n\n
  8. Krishna, den bl\u00e5 fl\u00f6jtspelande herden<\/li>\n\n\n\n
  9. Buddha eller Balarama<\/li>\n\n\n\n
  10. Kalki, som uppenbarar sig p\u00e5 jorden i slutet av Kaliyuga, denna moraliskt f\u00f6rblindade tids\u00e5lder.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Gudinnorna<\/h2>\n\n\n\n

    Kvinnliga gudomar framtr\u00e4der i den indiska bildkonsten redan l\u00e5ngt f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan. Gudinnekulten utformades i samklang med Shivamytologins utveckling. Det uppstod en m\u00e5ngfacetterad gudinnemytologi i vilken Gudinnan uppenbarar sig i olika former och under olika namn, \u00e4n som den milda modern, \u00e4n som en skr\u00e4ckinjagande furie. Ofta avbildas Gudinnan som gem\u00e5l eller f\u00f6ljeslagare till en manlig gudom. Shivas gem\u00e5l Parvati representerar den moderliga aspekten. Sm\u00e5ningom utvecklades begreppet Shakti, i vilket den kvinnliga ledsagaren representerade den manliga gudomens skapande energi (5\/2).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Tantrisk gudom i f\u00f6rening med sin shakti, sin kvinnliga motpart, som bl.a. representerar den kosmiska energin. Sambara vajra, tibetansk thankam\u00e5lning p\u00e5 duk. [Drepungklostret, Tibet]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Gudinnorna transformerades \u00e4ven till sj\u00e4lvst\u00e4ndiga gudomar. En av de mest k\u00e4nda \u00e4r Kali, den vreda gudinnan, som ibland framst\u00e4lls som gem\u00e5l till Bhairava, en vredgad uppenbarelseform av Shiva. Oftast hyllas Kali \u00e4nd\u00e5 som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig gudom (5\/3). \u00c4ven den hinduiska gudav\u00e4rlden best\u00e5r av familjer, precis som antikens. I bildkonsten kan vi k\u00e4nna igen gudomarna p\u00e5 de attribut de b\u00e4r i h\u00e4nderna eller utg\u00e5ende fr\u00e5n de djur som \u00e4r deras personliga transportmedel.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Kali. Folkkonst fr\u00e5n Kolkata, b\u00f6rjan av 1900-talet. [Victoria and Albert Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Symbolerna<\/h2>\n\n\n\n

    Den mest centrala v\u00e4xtsymbolen inom hinduismen \u00e4r den i Veda-skrifterna omn\u00e4mnda lotusen (5\/4). Den b\u00e4r p\u00e5 ett flertal betydelser. Den h\u00f6jer sig ur vattnet som i Asien i allm\u00e4nhet ses som ett feminint element. D\u00e4rf\u00f6r kan lotusen bl.a. st\u00e5 som symbol f\u00f6r den skapande feminina energin. Ofta personifieras lotusen i gudinnan Sri Lakshmis gestalt. Den betraktas \u00e4ven som symbol f\u00f6r upplysning, i och med att den stiger ur bottengyttjan upp mot solen. Lotusen kan f\u00f6rekomma som ornament eller som ett attribut som gudomen h\u00e5ller i handen. Ofta avbildas hinduiska gudomar och \u00e4ven Buddha sittande eller st\u00e5ende p\u00e5 en lotusformad piedestal, den s.k. lotustronen.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Lotusmotiv fr\u00e5n stenmuren vid relikkullen i Amaravati i s\u00f6dra Indien, ca 100\u2013200-talet v.t. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Shivas framst\u00e4lls ofta i form av en lingam<\/em>, en falliskt formad stenstod (5\/5). De \u00e4ldsta av lingamen, m\u00f6jligen nyttjade i forna fruktbarhetsriter, \u00e4r avl\u00e5nga stenar formade av naturen. F\u00f6r drygt tv\u00e5tusen \u00e5r sedan b\u00f6rjade man skulptera dem och sm\u00e5ningom uppstod olika typer av lingam. Vissa \u00e4r mer falloslika, i andra mer stiliserade varianter har man mejslat in Shivas fyra ansikten.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Symbolen f\u00f6r Shivas kosmiska energi, en lingam, d\u00e4r Shiva \u00e4r avbildad i m\u00e4nniskogestalt, 800-talet. [Naltunai Isvara-templet, s\u00f6dra Indien]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Ofta reser sig lingamen fr\u00e5n ett fyrkantigt eller ovalt underrede som \u00e4r en stiliserad form av yoni<\/em>, d.v.s. det feminina k\u00f6net. Lingamsymboliken \u00e4r m\u00e5ngfacetterad. Lingamen representerar v\u00e4rldens mittaxel. Den reser sig ur djupen, genom ett vulva- fundament, symboliserande Shivas skapande energi. Ursprungligen restes dessa lingam utomhus, men senare placerades de i Shivatemplens innersta och allra heligaste rum, i ett kapell som \u00e4ven det symboliserade det kvinnliga sk\u00f6tet.<\/p>\n\n\n\n

    Shivabildens utveckling<\/h2>\n\n\n\n

    Shiva b\u00f6rjade gestaltas som m\u00e4nniska under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet av v\u00e5r tider\u00e4kning. Han manifesterades i ett flertal former, som str\u00e4ng asket, som djurens herre, som musikens gud trakterande ett instrument, ibland var han androgyn och emellan\u00e5t upptr\u00e4dde han som familjefar flankerad av sina barn och hustrun Parvati.<\/p>\n\n\n\n

    De i skulptur och m\u00e5lningar avbildade gudarnas poser och gester, d.v.s. ikonografin, samt de fastslagna proportionerna dem emellan, d.v.s. ikonometrin, nedtecknades under den klassiska perioden och \u00e4ven senare i specifika instruktionsb\u00f6cker. I och med dessa b\u00f6cker har de olika stilarna och konventionerna inom konsten bevarats \u00e4nda fram till v\u00e5ra dagar.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Ikonometrin, d.v.s. proportionalitetssystemet, f\u00f6r Shiva Nataraja-skulpturer [Indian Sculpture: Forms and Measurements, 2002]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Skulpterad avbildas Shiva ofta som \u201ddansens herre\u201d, Shiva Nataraja (5\/7). Att Shiva framst\u00e4lldes med ett flertal armar fick m\u00e5nga tidiga v\u00e4sterl\u00e4ndska Indienbes\u00f6kare att tro att indierna f\u00f6rest\u00e4llde sig sina gudar som flerarmade deformerade varelser. De multipla armarnas funktion \u00e4r dock bara att i en och samma framst\u00e4llning beskriva gudomens olika aspekter och egenskaper.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Shiva Nataraja, d.v.s. Shiva som dansens Herre, sydindisk bronsskulptur fr\u00e5n Choladynastin, ca 1150. [Rijksmuseum, Amsterdam]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Skulpturer och reliefer som f\u00f6rest\u00e4ller den dansande Shiva k\u00e4nner vi till fr.o.m. 400- talet, men i de heliga texterna n\u00e4mns Shivas dans redan tidigare. En av texterna \u00e5terger en myt d\u00e4r Shiva beger sig iv\u00e4g f\u00f6r att kuva irrl\u00e4riga heliga m\u00e4n som s\u00e4nder ut olika odjur f\u00f6r att f\u00f6rg\u00f6ra Shiva. N\u00e4r Shiva besegrar odjuren skickar de heliga m\u00e4nnen en atletisk dv\u00e4rg p\u00e5 Shiva. Med l\u00e4tthet f\u00e5r Shiva dv\u00e4rgen p\u00e5 rygg, varefter han dansar sin kosmiska dans ovanp\u00e5 dv\u00e4rgen, vilket \u00f6vertygar de irrl\u00e4riga om Shivas gudomlighet.<\/p>\n\n\n\n

    Shiva Nataraja-skulpturerna och deras m\u00e5ngfacetterade symbolik finslipades under \u00e5rhundradenas lopp p\u00e5 vitt skilda h\u00e5ll i Indien. Sin mest utkristalliserade form fick de p\u00e5 1000-talet i den sydindiska Chola-dynastins konst. Bronsgjutningstekniken hade under denna dynasti n\u00e5tt sin h\u00f6jdpunkt och bronsskulpturerna \u00e5tergav till fullo de sydindiska dansposerna och de symboliska gesterna som f\u00f6rekommit i den buddhistiska konsten redan fr.o.m. 300-talet.<\/p>\n\n\n\n

    Betydelseniv\u00e5erna<\/h2>\n\n\n\n

    Med att kombinera olika poser och gester f\u00f6reskrivna av den indiska teaterteorin med bl.a. givna attribut och symboler skapade sydindiska konstn\u00e4rer en typ av skulpturer som f\u00f6rt\u00e4tat inrymmer hela den m\u00e5ngbottnade mytologin kring Shiva. Skulpturerna visar Shiva som den kosmiska dansaren som med sin dans f\u00f6rg\u00f6r och \u00e5terf\u00f6der v\u00e4rldsalltet.<\/p>\n\n\n\n

    Shiva Nataraja \u00e4r laddad med symbolik: den omslutande cirkeln av l\u00e5gor st\u00e5r f\u00f6r det l\u00e5gande kosmos, den timglasformade trumman i en av Shivas fyra h\u00e4nder representerar livets eviga puls och l\u00e5gan i en av de andra h\u00e4nderna dess motsats, den ob\u00f6nh\u00f6rliga utpl\u00e5ningen. Handen med den \u00f6ppna handflatan bjuder skydd, handen riktad mot den upplyfta foten visar den troende v\u00e4gen till befrielse.<\/p>\n\n\n\n

    Det l\u00e5nga h\u00e5ret, i vilket gudinnan Ganga finns avbildad, symboliserar Gangesfloden som fr\u00e5n himlen med kraft forsar ner \u00f6ver jorden, och demonen som trampas ned representerar okunskapen som Shiva utpl\u00e5nar med det cykliska skapandet och f\u00f6rg\u00f6randet. Dansen inbegriper s\u00e5v\u00e4l det f\u00f6rflutna som det kommande; den f\u00f6rsigg\u00e5r samtidigt i alltets medelpunkt och i medvetandet hos den som uppn\u00e5tt befrielse.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Den religion som idag kallas f\u00f6r hinduism har en flertusen\u00e5rig historia. Dess r\u00f6tter finner vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1532,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-1005","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bildsynen-i-andra-religioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1005"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2634,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1005\/revisions\/2634"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1005"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1005"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1005"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}