{"id":1008,"date":"2013-11-12T08:36:03","date_gmt":"2013-11-12T05:36:03","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-2-buddhalaisuus-oppi-ihmisen-hahmossa\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-14T18:08:30","modified_gmt":"2025-11-14T15:08:30","slug":"5-2-buddhismen-laran-i-manniskogestalt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-2-buddhismen-laran-i-manniskogestalt\/","title":{"rendered":"5.2<\/span> Buddhismen: l\u00e4ran i m\u00e4nniskogestalt"},"content":{"rendered":"\n

Buddhismen anses ha grundlagts av Siddharta Gautama som levde p\u00e5 400-talet i \u00f6stra Indien. Han undervisade p\u00e5 folkspr\u00e5ket och kallades \u00e4ven f\u00f6r Shakyamuni, \u201dden vise av Shakyas \u00e4tt\u201d. Efter att han uppn\u00e5tt upplysning under bodhitr\u00e4det b\u00f6rjade han kallas f\u00f6r buddha, \u201dden upplyste\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Inom buddhismen anser man dock att det funnits ett flertal buddhor och att det framledes kommer att uppenbara sig nya. Den viktigaste buddhan i v\u00e5r v\u00e4rlds\u00e5lder \u00e4r Gautama Buddha, \u00e4ven om ocks\u00e5 han inkarnerades p\u00e5 jorden 550 g\u00e5nger i olika till godhet str\u00e4vande gestalter innan han f\u00f6ddes som Siddharta Gautama. N\u00e4r han dog intr\u00e4dde han i nirvana d\u00e4rifr\u00e5n det inte finns n\u00e5gon \u00e5terv\u00e4ndo till \u00e5terf\u00f6delsernas kretslopp.<\/p>\n\n\n\n

I den tidiga kanoniska traditionen som utvecklades p\u00e5 400-talet f.v.t. beskrevs Buddha som en m\u00e4nsklig l\u00e4rare. Hans l\u00e4ra f\u00f6rmedlades till v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan enbart muntligt, d.v.s. via recitation, f\u00f6rst d\u00e4refter blev den nedtecknad. F\u00f6rutom av f\u00f6delsen, och d\u00f6den, d.v.s. intr\u00e4det i nirvana, utg\u00f6rs kardinalpunkterna i Buddhas liv av beslutet att leva ett liv i askes, och uppn\u00e5endet av upplysning och inledandet av undervisningen.<\/p>\n\n\n\n

Den buddhistiska bildv\u00e4rldens tidiga manifestationer<\/h2>\n\n\n\n

Till en b\u00f6rjan uppfattade man allts\u00e5 Buddha som en l\u00e4rare, inte som en gudomlig varelse. Den \u00e4ldsta bevarade buddhistiska konsten \u00e4r till sitt v\u00e4sen didaktisk, d.v.s. via parabler och liknelser beskrev den f\u00f6r folket grunderna i den buddhistiska l\u00e4ran. I den tidiga buddhistiska konsten avbildades Buddha aldrig, i st\u00e4llet framst\u00e4lldes hans n\u00e4rvaro med hj\u00e4lp av olika symboler. Buddhas n\u00e4rvaro kunde markeras bl.a. med ett \u00e4reparasoll eller med hans fotavtryck eller med en tron (5\/8) under bodhitr\u00e4det<\/em> (tr\u00e4det under vilket Buddha uppn\u00e5dde upplysning).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Buddhas tron dyrkas, Amaravati, s\u00f6dra Indien, 100\u2013200-talet v.t. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Olika f\u00f6rem\u00e5l kom \u00e4ven att bli symboler f\u00f6r Buddha, bl.a. tiggarsk\u00e5len som munkarna b\u00e4r med sig, samt dharmachakra<\/em>, d.v.s. l\u00e4rans hjul. Buddha kunde ocks\u00e5 framst\u00e4llas i form av fotsp\u00e5r, och t.ex. en stupa kunde symbolisera Buddhas intr\u00e4de i nirvana. Indirekt kunde man h\u00e4nvisa till Buddha med att avbilda n\u00e5gon av hans 550 tidigare inkarnationer, till dem h\u00f6rde bl.a. en gyllene hind, en apa, en elefant och en prins.<\/p>\n\n\n\n

Buddhabildens utveckling<\/h2>\n\n\n\n

Den antropomorfa buddhabilden, d.v.s. Buddha avbildad som m\u00e4nniska, b\u00f6rjade utformas p\u00e5 100-talet v.t. Orsaken anses vara att man b\u00f6rjade uppfatta Buddha som en gudalik varelse. Samtidigt b\u00f6rjade \u00e4ven hinduiska gudar avbildas i m\u00e4nniskogestalt.<\/p>\n\n\n\n

Tidigare i Indien hade man visserligen avbildat naturgudomar, t.ex. olika f\u00f6rkroppsligade uttryck f\u00f6r fruktbarhet, samt nagor<\/em>, d.v.s. orm-andar.<\/p>\n\n\n\n

Att framst\u00e4lla m\u00e4nniskogestalter har i princip aldrig varit f\u00f6rbjudet i Indien. Bl.a. ett sigill, det s.k. yogi-sigillet, fr\u00e5n tiden f\u00f6r Induskulturen (ca 2600\u22121800 f.v.t.), vittnar om detta. Sigillet uppvisar en behornad gestalt som sitter med benen i kors. Gestalten har tolkats som en urform f\u00f6r den hinduiska gudomen Shiva eller f\u00f6r den sittande Buddhagestalten.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e5dande uppfattning \u00e4r att Buddhagestalten utvecklades samtidigt p\u00e5 olika h\u00e5ll i Indien. Mathura, n\u00e5got s\u00f6der om dagens Delhi, anses vara det f\u00f6rsta centret d\u00e4r Buddhastatyer tillverkades. Mathuraskolans Buddhastatyer (5\/9), utf\u00f6rda i r\u00f6d sandsten, ter sig energiskt maskulina och p\u00e5minner om tidigare fruktbarhetsgudar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Buddhastaty fr\u00e5n den \u00e4ldre Mathuraskolan, 100-talet v.t. [Arkeologiska museet i Mathura]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En annan skola, Gandhara-skolan, bildades p\u00e5 ett omr\u00e5de som idag ligger inom Pakistan och Afghanistan. Den indiska traditionen med dess motiv \u00e4r h\u00e4r influerad av hellenismen som spreds med Alexander den Stores f\u00e4ltt\u00e5g. Buddhagestalterna i Gandhara \u00e5terspeglar drag i den hellenistiska konsten, de b\u00e4r romersk toga och har b\u00f6ljande h\u00e5r och \u00e4ger en grekisk profil (5\/10).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Buddha, Gandharaskolan, 200-talet [National Museum, New Delhi]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ett tredje tidigt centra d\u00e4r Buddha framst\u00e4lldes i m\u00e4nniskogestalt \u00e4r Amaravati i sydligaste Indien. D\u00e4r skulpterades Buddhagestalterna i lokalt utvunnen gr\u00f6ngr\u00e5 kalksten. Amaravati-stilen spreds sj\u00f6v\u00e4gen till Sri Lanka och Sydostasien, d\u00e4r stilm\u00e4ssigt besl\u00e4ktade Buddhagestalter utf\u00f6rda under 100\u2212200-talen finns bevarade.<\/p>\n\n\n\n

Den klassiska Buddhagestalten (5\/11), som utgick fr\u00e5n Mathura- och Gandhara- skolorna, s\u00e5g dagens ljus p\u00e5 300\u2013400-talen v.t., under Indiens klassiska period, d.v.s. under Gupta-dynastins tid. Den togaliknande munkk\u00e5pan som h\u00f6ljer b\u00e5da axlarna \u00e4r ett l\u00e5n fr\u00e5n Gandhara, likas\u00e5 glorian, bekant fr\u00e5n den kristna traditionen, som ger ett intryck av \u00f6vernaturlig styrka och str\u00e5lglans. Kroppens utformning ankn\u00f6t direkt till traditionen i Mathura. Ansiktet fick sin ovala grundform. Den ned\u00e5tv\u00e4nda blicken \u00e5terspeglade en in\u00e5tv\u00e4nd andlighet. H\u00e5ret avbildades nu i sm\u00e5 lockvirvlar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Sittande Buddha, vars h\u00e4nder i den position, d.v.s. mudra, som symboliserar undervisningen, Sarnathskolan, 400\u2013500-talet. [Museet i Sarnath]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den \u00f6vernaturliga anatomin<\/h2>\n\n\n\n

S\u00e4ttet att avbilda Buddha reglerades av de i tidigare heliga texter redan n\u00e4mnda s.k. \u201d32 centrala och 80 mindre k\u00e4nnetecknen f\u00f6r den universella h\u00e4rskaren\u201d. Till dessa h\u00f6rde de l\u00e5nga perforerade \u00f6rsnibbarna (som h\u00e4nvisade till att Siddharta tog av sig sina tunga \u00f6rh\u00e4ngen n\u00e4r han avstod fr\u00e5n v\u00e4rldslig rikedom), usnisa-upph\u00f6jningen p\u00e5 huvudet (som signalerade vishet och emellan\u00e5t avbildades som en h\u00e5rknut), urna eller pannm\u00e4rket som ursprungligen var en h\u00e5rslinga, men senare etablerades till en rund f\u00f6rh\u00f6jning. K\u00e4nnetecknande var \u00e4ven armarna som var b\u00f6jliga som elefantsnablar, en lejonlik torso etc.<\/p>\n\n\n\n

Under Gupta-dynastin skrevs Natyashastra, en instruktionsbok i teaterteori. I den kanoniserades de i ritualer redan l\u00e5ngt tidigare anv\u00e4nda mudrorna, d.v.s. de symboliska handpositionerna, samt teorin om det s.k. rasa-uttrycket, d.v.s. hur olika k\u00e4nslol\u00e4gen skulle uttryckas med gester, poser och ansiktsuttryck. Dessa nyttjades \u00e4ven i Buddhagestaltens ikonografi. Skulpturen b\u00f6r s.a.s. tala till betraktaren. H\u00e4ndernas och gesternas exakta spr\u00e5k kan t.ex. uttrycka beskydd, befrielse eller v\u00e4lsignelse, eller vilken situation i Buddhas liv som \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs: meditationen innan upplysningen, den egentliga upplysningen, den f\u00f6rsta predikan etc. Ansiktsuttrycket och kroppen utstr\u00e5lar ofta frid, som sedan bef\u00e4stes till teaterteorins nionde s.k. dominerande sinnesl\u00e4ge.<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 mest betydelsefulla skolorna inom skulpturen var Mathura-skolan, som i sitt uttryck bevarade en arkaisk kraft, och den \u00f6stindiska Sarnath-skolan, vars Buddhagestalter manifesterade en andlighet utan like. I Sarnath framst\u00e4lldes Buddha i en tunn k\u00e5pa som framh\u00e4vde kroppens linjer (5\/12). Denna till fullo klassiska Buddhaframst\u00e4llning fann v\u00e4gen till stora delar av den buddhistiska v\u00e4rlden, till olika delar av Himalaya, l\u00e4ngs Sidenv\u00e4gen till Central- och Ostasien, samt sj\u00f6ledes till Sydostasien, och kom p\u00e5 flera st\u00e4llen att utg\u00f6ra en f\u00f6rebild f\u00f6r den lokala konsten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Buddha, Sarnathskolan, 500-talet [Museet i Sarnath]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Buddhagestalten inom olika buddhistiska traditioner<\/h2>\n\n\n\n

Den \u00e4ldsta av dagens buddhistiska inriktningar \u00e4r theravada<\/em>, och det \u00e4r den vi i detta sammanhang l\u00e5ngt koncentrerar oss p\u00e5. Theravada framh\u00e5ller klosterv\u00e4sendets betydelse och l\u00e4r ut att m\u00e5let \u00e4r individuell upplysning. Fr\u00e5n Indien spreds den redan tidigt till Sri Lanka (5\/13), och vidare till Sydostasien, d\u00e4r Myanmar (Burma) (5\/14), Thailand, Laos och Kambodja fortfarande \u00e4r l\u00e4nder d\u00e4r theravada-buddhismen \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande. Inom theravada har avbildningarna av Buddha alltid haft en central kultposition. Att l\u00e5ta framst\u00e4lla en Buddhaskulptur har alltid ansetts, och anses fortfarande, vara en g\u00e4rning som f\u00f6rl\u00e4nar uppdragsgivaren god karma, och d\u00e4rf\u00f6r kopieras \u00e4ldre extra heliga f\u00f6rlagor i all o\u00e4ndlighet.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Buddha, vars h\u00e4nder i mudran som symboliserar meditation, 500-talet. [Langkatilakatemplet, Sri Lanka]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
St\u00e5ende Buddha, 1000-talet. [Schwezigonpagoden, Bagan, Myanmar\/Burma]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Inom buddhismen uppstod olika inriktningar. Inom mahayana<\/em>-buddhismen, som uppstod i Sydindien och sedan spreds bl.a. l\u00e4ngs Sidenv\u00e4gen till Ostasien, upplevde man att den \u00e4ldre buddhismen, d.v.s. theravada, var sj\u00e4lvisk, i och med att man inom theravada betonade individens personliga fr\u00e4lsning. I mahayana finner vi vid sidan om Buddha olika bodhisattva<\/em>-gestalter, varelser som av medlidande inte uppg\u00e5r i nirvana innan alla levande varelser uppn\u00e5tt befrielse (5\/15).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
St\u00e5ende Boddhisattva i furstlig skrud, 700\u2013800-talet, s\u00f6dra Indien. [Government Museum, Chennai]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bodhisattvorna avbildades s\u00e5v\u00e4l i kl\u00e4dsel som utsmyckning likt prinsar, i motsats till Buddha som avst\u00e5tt fr\u00e5n all v\u00e4rldslig makt och framst\u00e4lldes draperad i munkk\u00e5pa. Bildv\u00e4rlden inom mahayana visar vid sidan om den historiska Gautama Buddha upp bl.a. ett otal s.k. transcendentala buddhor, samt gudomar med indiskt ursprung och olika \u00f6verjordiska v\u00e4sen.<\/p>\n\n\n\n

Till Kina spreds mahayana under andra och f\u00f6rsta \u00e5rhundradet f.v.t., och d\u00e4rifr\u00e5n till Korea p\u00e5 300-talet (5\/16). Japan antog buddhismen i dess kinesiska och koreanska form under perioden 500\u2212800 v.t. (5\/17).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
St\u00e5ende Buddha, Kina, 400-talet. [Metropolitan Museum of Art, New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den kanske rikaste buddhistiska bildv\u00e4rlden finner vi inom vajrayana-buddhismen som utformades under medeltiden i de stora \u00f6stindiska klosteruniversiteten. Efter de islamska er\u00f6vringarna i slutet p\u00e5 1100-talet fann vajrayana en tillflykt p\u00e5 olika h\u00e5ll i Himalaya. K\u00e4rnan i vajrayana, som utg\u00e5r fr\u00e5n tidigare tantriska l\u00e4ror, \u00e4r att alltings innersta v\u00e4sen \u00e4r tomhet.<\/p>\n\n\n\n

Vajrayana nyttjar ritualer och olika yogametoder, och det mystiska och ockulta \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande. L\u00e4ran po\u00e4ngterar att den innersta kunskapen enbart kan uppn\u00e5s i initiationsritualer med hj\u00e4lp av en guru<\/em> eller lama<\/em>. D\u00e4rf\u00f6r har inriktningen \u00e4ven kallats f\u00f6r esoterisk buddhism. Emellan\u00e5t kan vi i vajrayanas bildtradition finna avbildningar av den historiska Gautama Buddha, men oftast \u00e4r buddhagestalterna transcendentala uppenbarelseformer eller n\u00e5gon av de forna tids\u00e5ldrarnas otaliga buddhor, vilka kan identifieras utg\u00e5ende fr\u00e5n deras f\u00e4rg och olika attribut (5\/18).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
En j\u00e4ttelik thankam\u00e5lning h\u00e4ngs upp p\u00e5 en klostermur i Tibet. [The Realm of Tibetan Buddhism, 1985]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Buddhismen anses ha grundlagts av Siddharta Gautama som levde p\u00e5 400-talet i \u00f6stra Indien. Han […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1533,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-1008","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bildsynen-i-andra-religioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1008"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2636,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008\/revisions\/2636"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1008"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1008"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1008"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}