{"id":1008,"date":"2013-11-12T08:36:03","date_gmt":"2013-11-12T05:36:03","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-2-buddhalaisuus-oppi-ihmisen-hahmossa\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"5-2-buddhismen-laran-i-manniskogestalt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-2-buddhismen-laran-i-manniskogestalt\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">5.2<\/div> Buddhismen: l\u00e4ran i m\u00e4nniskogestalt"},"content":{"rendered":"<p>Buddhismen anses ha grundlagts av Siddharta Gautama som levde p&aring; 400-talet i &ouml;stra Indien. Han undervisade p&aring; folkspr&aring;ket och kallades &auml;ven f&ouml;r Shakyamuni, &rdquo;den vise av Shakyas &auml;tt&rdquo;. Efter att han uppn&aring;tt upplysning under bodhitr&auml;det b&ouml;rjade han kallas f&ouml;r buddha, &rdquo;den upplyste&rdquo;.<\/p>\n<p>Inom buddhismen anser man dock att det funnits ett flertal buddhor och att det framledes kommer att uppenbara sig nya. Den viktigaste buddhan i v&aring;r v&auml;rlds&aring;lder &auml;r Gautama Buddha, &auml;ven om ocks&aring; han inkarnerades p&aring; jorden 550 g&aring;nger i olika till godhet str&auml;vande gestalter innan han f&ouml;ddes som Siddharta Gautama. N&auml;r han dog intr&auml;dde han i nirvana d&auml;rifr&aring;n det inte finns n&aring;gon &aring;terv&auml;ndo till &aring;terf&ouml;delsernas kretslopp.<\/p>\n<p>I den tidiga kanoniska traditionen som utvecklades p&aring; 400-talet f.v.t. beskrevs Buddha som en m&auml;nsklig l&auml;rare. Hans l&auml;ra f&ouml;rmedlades till v&aring;r tider&auml;knings b&ouml;rjan enbart muntligt, d.v.s. via recitation, f&ouml;rst d&auml;refter blev den nedtecknad. F&ouml;rutom av f&ouml;delsen, och d&ouml;den, d.v.s. intr&auml;det i nirvana, utg&ouml;rs kardinalpunkterna i Buddhas liv av beslutet att leva ett liv i askes, och uppn&aring;endet av upplysning och inledandet av undervisningen.<\/p>\n<h2>Den buddhistiska bildv&auml;rldens tidiga manifestationer<\/h2>\n<p>Till en b&ouml;rjan uppfattade man allts&aring; Buddha som en l&auml;rare, inte som en gudomlig varelse. Den &auml;ldsta bevarade buddhistiska konsten &auml;r till sitt v&auml;sen didaktisk, d.v.s. via parabler och liknelser beskrev den f&ouml;r folket grunderna i den buddhistiska l&auml;ran. I den tidiga buddhistiska konsten avbildades Buddha aldrig, i st&auml;llet framst&auml;lldes hans n&auml;rvaro med hj&auml;lp av olika symboler. Buddhas n&auml;rvaro kunde markeras bl.a. med ett &auml;reparasoll eller med hans fotavtryck eller med en tron (5\/8) under <em>bodhitr&auml;det<\/em> (tr&auml;det under vilket Buddha uppn&aring;dde upplysning).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"580\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0508.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1644\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0508.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0508-300x272.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1644\">\n\t\t\t\tBuddhas tron dyrkas, Amaravati, s&ouml;dra Indien, 100&ndash;200-talet v.t. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Olika f&ouml;rem&aring;l kom &auml;ven att bli symboler f&ouml;r Buddha, bl.a. tiggarsk&aring;len som munkarna b&auml;r med sig, samt <em>dharmachakra<\/em>, d.v.s. l&auml;rans hjul. Buddha kunde ocks&aring; framst&auml;llas i form av fotsp&aring;r, och t.ex. en <span  data-tooltip=\"Stupa on buddhalaisen arkkitehtuurin keskeisin kultirakennus. Sen intialaisessa perusmuodossa, josta t&auml;rkein esimerkki on Sanchin stupa Keski-Intiassa, runko (anda) on puolipallon muotoinen. Se kohoaa&#8232;porrasmmaiselta alustalta. Rungon laella on kulmikas harmika ja sen p&auml;&auml;ll&auml; kohoaa rituaalisia, kuninkuuteen tai jumaluuteen viittaavia p&auml;iv&auml;nvarjoja symboloiva, yl&ouml;sp&auml;in kapeneva laattasarja.&lt;br \/&gt;&lt;br \/&gt;Stupa kehittyi muinaisista yksinkertaisista kumpuhaudoista, joiden p&auml;&auml;lle asetettiin kunniap&auml;iv&auml;nvarjo. Stupa on palvellut pyh&auml;inj&auml;&auml;nn&ouml;sten s&auml;ilytyspaikkana, mutta se on tullut my&ouml;s symboloimaan hindulaisen ja buddhalaisen maailmankaikkeuden alkuvuorta ja keskiakselia, myyttist&auml; Meru-vuorta. Sen voi n&auml;hd&auml; viittaavan k&auml;sitteellisen ajattelun yl&auml;puolella olevaan nirvanan tilaan.&#8232;&lt;br \/&gt;Varhaisten stupien ymp&auml;rille rakennettiin perinteisi&auml; paaluaitoja mukailevia massiivisia kiviaitoja, joihin p&auml;&auml;ilmansuuntia merkitsem&auml;&auml;n lis&auml;ttiin puisten kyl&auml;porttien malliset torana-portit. Stupa levisi kaikkialle buddhalaiseen Aasiaan saaden eri puolilla paikallisia muotoja ja tulkintoja.&#8232;\" class=\"glossaryLink\">stupa<\/span> kunde symbolisera Buddhas intr&auml;de i nirvana. Indirekt kunde man h&auml;nvisa till Buddha med att avbilda n&aring;gon av hans 550 tidigare inkarnationer, till dem h&ouml;rde bl.a. en gyllene hind, en apa, en elefant och en prins.<\/p>\n<h2>Buddhabildens utveckling<\/h2>\n<p>Den antropomorfa buddhabilden, d.v.s. Buddha avbildad som m&auml;nniska, b&ouml;rjade utformas p&aring; 100-talet v.t. Orsaken anses vara att man b&ouml;rjade uppfatta Buddha som en gudalik varelse. Samtidigt b&ouml;rjade &auml;ven hinduiska gudar avbildas i m&auml;nniskogestalt.<\/p>\n<p>Tidigare i Indien hade man visserligen avbildat naturgudomar, t.ex. olika f&ouml;rkroppsligade uttryck f&ouml;r fruktbarhet, samt <em>nagor<\/em>, d.v.s. orm-andar.<\/p>\n<p>Att framst&auml;lla m&auml;nniskogestalter har i princip aldrig varit f&ouml;rbjudet i Indien. Bl.a. ett sigill, det s.k. yogi-sigillet, fr&aring;n tiden f&ouml;r Induskulturen (ca 2600&minus;1800 f.v.t.), vittnar om detta. Sigillet uppvisar en behornad gestalt som sitter med benen i kors. Gestalten har tolkats som en urform f&ouml;r den hinduiska gudomen Shiva eller f&ouml;r den sittande Buddhagestalten.<\/p>\n<p>R&aring;dande uppfattning &auml;r att Buddhagestalten utvecklades samtidigt p&aring; olika h&aring;ll i Indien. Mathura, n&aring;got s&ouml;der om dagens Delhi, anses vara det f&ouml;rsta centret d&auml;r Buddhastatyer tillverkades. Mathuraskolans Buddhastatyer (5\/9), utf&ouml;rda i r&ouml;d sandsten, ter sig energiskt maskulina och p&aring;minner om tidigare fruktbarhetsgudar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"470\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0509.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1645\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0509.jpg 470w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0509-220x300.jpg 220w\" sizes=\"(max-width: 470px) 100vw, 470px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1645\">\n\t\t\t\tBuddhastaty fr&aring;n den &auml;ldre Mathuraskolan, 100-talet v.t. [Arkeologiska museet i Mathura]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>En annan skola, Gandhara-skolan, bildades p&aring; ett omr&aring;de som idag ligger inom Pakistan och Afghanistan. Den indiska traditionen med dess motiv &auml;r h&auml;r influerad av hellenismen som spreds med Alexander den Stores f&auml;ltt&aring;g. Buddhagestalterna i Gandhara &aring;terspeglar drag i den hellenistiska konsten, de b&auml;r romersk toga och har b&ouml;ljande h&aring;r och &auml;ger en grekisk profil (5\/10).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0510.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1646\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0510.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0510-141x300.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1646\">\n\t\t\t\tBuddha, Gandharaskolan, 200-talet [National Museum, New Delhi]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ett tredje tidigt centra d&auml;r Buddha framst&auml;lldes i m&auml;nniskogestalt &auml;r Amaravati i sydligaste Indien. D&auml;r skulpterades Buddhagestalterna i lokalt utvunnen gr&ouml;ngr&aring; kalksten. Amaravati-stilen spreds sj&ouml;v&auml;gen till Sri Lanka och Sydostasien, d&auml;r stilm&auml;ssigt besl&auml;ktade Buddhagestalter utf&ouml;rda under 100&minus;200-talen finns bevarade.<\/p>\n<p>Den klassiska Buddhagestalten (5\/11), som utgick fr&aring;n Mathura- och Gandhara- skolorna, s&aring;g dagens ljus p&aring; 300&ndash;400-talen v.t., under Indiens klassiska period, d.v.s. under Gupta-dynastins tid. Den togaliknande munkk&aring;pan som h&ouml;ljer b&aring;da axlarna &auml;r ett l&aring;n fr&aring;n Gandhara, likas&aring; glorian, bekant fr&aring;n den kristna traditionen, som ger ett intryck av &ouml;vernaturlig styrka och str&aring;lglans. Kroppens utformning ankn&ouml;t direkt till traditionen i Mathura. Ansiktet fick sin ovala grundform. Den ned&aring;tv&auml;nda blicken &aring;terspeglade en in&aring;tv&auml;nd andlighet. H&aring;ret avbildades nu i sm&aring; lockvirvlar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"540\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0511.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1533\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0511.jpg 540w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0511-253x300.jpg 253w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1533\">\n\t\t\t\tSittande Buddha, vars h&auml;nder i den position, d.v.s. mudra, som symboliserar undervisningen, Sarnathskolan, 400&ndash;500-talet. [Museet i Sarnath]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Den &ouml;vernaturliga anatomin<\/h2>\n<p>S&auml;ttet att avbilda Buddha reglerades av de i tidigare heliga texter redan n&auml;mnda s.k. &rdquo;32 centrala och 80 mindre k&auml;nnetecknen f&ouml;r den universella h&auml;rskaren&rdquo;. Till dessa h&ouml;rde de l&aring;nga perforerade &ouml;rsnibbarna (som h&auml;nvisade till att Siddharta tog av sig sina tunga &ouml;rh&auml;ngen n&auml;r han avstod fr&aring;n v&auml;rldslig rikedom), usnisa-upph&ouml;jningen p&aring; huvudet (som signalerade vishet och emellan&aring;t avbildades som en h&aring;rknut), urna eller pannm&auml;rket som ursprungligen var en h&aring;rslinga, men senare etablerades till en rund f&ouml;rh&ouml;jning. K&auml;nnetecknande var &auml;ven armarna som var b&ouml;jliga som elefantsnablar, en lejonlik torso etc.<\/p>\n<p>Under Gupta-dynastin skrevs Natyashastra, en instruktionsbok i teaterteori. I den&nbsp;kanoniserades de i ritualer redan l&aring;ngt tidigare anv&auml;nda mudrorna, d.v.s. de symboliska handpositionerna, samt teorin om det s.k. rasa-uttrycket, d.v.s. hur olika k&auml;nslol&auml;gen skulle uttryckas med gester, poser och ansiktsuttryck. Dessa nyttjades &auml;ven i Buddhagestaltens ikonografi. Skulpturen b&ouml;r s.a.s. tala till betraktaren. H&auml;ndernas och gesternas exakta spr&aring;k kan t.ex. uttrycka beskydd, befrielse eller v&auml;lsignelse, eller vilken situation i Buddhas liv som &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs:&nbsp;meditationen innan upplysningen, den egentliga upplysningen, den f&ouml;rsta predikan etc. Ansiktsuttrycket och kroppen utstr&aring;lar ofta frid, som sedan bef&auml;stes till teaterteorins nionde s.k. dominerande sinnesl&auml;ge.<\/p>\n<p>De tv&aring; mest betydelsefulla skolorna inom skulpturen var Mathura-skolan, som i sitt uttryck bevarade en arkaisk kraft, och den &ouml;stindiska Sarnath-skolan, vars Buddhagestalter manifesterade en andlighet utan like. I Sarnath framst&auml;lldes Buddha i en tunn k&aring;pa som framh&auml;vde kroppens linjer (5\/12). Denna till fullo klassiska Buddhaframst&auml;llning fann v&auml;gen till stora delar av den buddhistiska v&auml;rlden, till olika delar av Himalaya, l&auml;ngs Sidenv&auml;gen till Central- och Ostasien, samt sj&ouml;ledes till Sydostasien, och kom p&aring; flera st&auml;llen att utg&ouml;ra en f&ouml;rebild f&ouml;r den lokala konsten.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0512.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1647\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0512.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0512-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1647\">\n\t\t\t\tBuddha, Sarnathskolan, 500-talet [Museet i Sarnath]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Buddhagestalten inom olika buddhistiska traditioner<\/h2>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0513.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1648\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0513.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0513-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1648\">\n\t\t\t\tBuddha, vars h&auml;nder i mudran som symboliserar meditation, 500-talet. [Langkatilakatemplet, Sri Lanka]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den &auml;ldsta av dagens buddhistiska inriktningar &auml;r <em>theravada<\/em>, och det &auml;r den vi i detta sammanhang l&aring;ngt koncentrerar oss p&aring;. Theravada framh&aring;ller klosterv&auml;sendets betydelse och l&auml;r ut att m&aring;let &auml;r individuell upplysning. Fr&aring;n Indien spreds den redan tidigt till Sri Lanka (5\/13), och vidare till Sydostasien, d&auml;r Myanmar (Burma) (5\/14), Thailand, Laos och Kambodja fortfarande &auml;r l&auml;nder d&auml;r theravada-buddhismen &auml;r f&ouml;rh&auml;rskande. Inom theravada har avbildningarna av Buddha alltid haft en central kultposition. Att l&aring;ta framst&auml;lla en Buddhaskulptur har alltid ansetts, och anses fortfarande, vara en g&auml;rning som f&ouml;rl&auml;nar uppdragsgivaren god karma, och d&auml;rf&ouml;r kopieras &auml;ldre extra heliga f&ouml;rlagor i all o&auml;ndlighet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0514.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1649\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0514.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0514-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1649\">\n\t\t\t\tSt&aring;ende Buddha, 1000-talet. [Schwezigonpagoden, Bagan, Myanmar\/Burma]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Inom buddhismen uppstod olika inriktningar. Inom <em>mahayana<\/em>-buddhismen, som uppstod i Sydindien och sedan spreds bl.a. l&auml;ngs Sidenv&auml;gen till Ostasien, upplevde man att den &auml;ldre buddhismen, d.v.s. theravada, var sj&auml;lvisk, i och med att man inom theravada betonade individens personliga fr&auml;lsning. I mahayana finner vi vid sidan om Buddha olika <em>bodhisattva<\/em>-gestalter, varelser som av medlidande inte uppg&aring;r i nirvana innan alla levande varelser uppn&aring;tt befrielse (5\/15).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0515.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1650\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0515.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0515-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1650\">\n\t\t\t\tSt&aring;ende Boddhisattva i furstlig skrud, 700&ndash;800-talet, s&ouml;dra Indien. [Government Museum, Chennai]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Bodhisattvorna avbildades s&aring;v&auml;l i kl&auml;dsel som utsmyckning likt prinsar, i motsats till Buddha som avst&aring;tt fr&aring;n all v&auml;rldslig makt och framst&auml;lldes draperad i munkk&aring;pa. Bildv&auml;rlden inom mahayana visar vid sidan om den historiska Gautama Buddha upp bl.a. ett otal s.k. transcendentala buddhor, samt gudomar med indiskt ursprung och olika &ouml;verjordiska v&auml;sen.<\/p>\n<p>Till Kina spreds mahayana under andra och f&ouml;rsta &aring;rhundradet f.v.t., och d&auml;rifr&aring;n till Korea p&aring; 300-talet (5\/16). Japan antog buddhismen i dess kinesiska och koreanska form under perioden 500&minus;800 v.t. (5\/17).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"380\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0516.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1651\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0516.jpg 380w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0516-178x300.jpg 178w\" sizes=\"(max-width: 380px) 100vw, 380px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1651\">\n\t\t\t\tSt&aring;ende Buddha, Kina, 400-talet. [Metropolitan Museum of Art, New York]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den kanske rikaste buddhistiska bildv&auml;rlden finner vi inom vajrayana-buddhismen som utformades under medeltiden i de stora &ouml;stindiska klosteruniversiteten. Efter de islamska er&ouml;vringarna i slutet p&aring; 1100-talet fann vajrayana en tillflykt p&aring; olika h&aring;ll i Himalaya. K&auml;rnan i vajrayana, som utg&aring;r fr&aring;n tidigare tantriska l&auml;ror, &auml;r att alltings innersta v&auml;sen &auml;r tomhet.<\/p>\n<p>Vajrayana nyttjar ritualer och olika yogametoder, och det mystiska och ockulta &auml;r st&auml;ndigt n&auml;rvarande. L&auml;ran po&auml;ngterar att den innersta kunskapen enbart kan uppn&aring;s i initiationsritualer med hj&auml;lp av en <em>guru<\/em> eller <em>lama<\/em>. D&auml;rf&ouml;r har inriktningen &auml;ven kallats f&ouml;r esoterisk buddhism. Emellan&aring;t kan vi i vajrayanas bildtradition finna avbildningar av den historiska Gautama Buddha, men oftast &auml;r buddhagestalterna transcendentala uppenbarelseformer eller n&aring;gon av de forna tids&aring;ldrarnas otaliga buddhor, vilka kan identifieras utg&aring;ende fr&aring;n deras f&auml;rg och olika attribut (5\/18).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-1008 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"420\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0518.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1652\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0518.jpg 420w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0518-197x300.jpg 197w\" sizes=\"(max-width: 420px) 100vw, 420px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1652\">\n\t\t\t\tEn j&auml;ttelik thankam&aring;lning h&auml;ngs upp p&aring; en klostermur i Tibet. [The Realm of Tibetan Buddhism, 1985]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Buddhismen anses ha grundlagts av Siddharta Gautama som levde p&aring; 400-talet i &ouml;stra Indien. Han undervisade p&aring; folkspr&aring;ket och kallades &auml;ven f&ouml;r Shakyamuni, &rdquo;den vise av Shakyas &auml;tt&rdquo;. Efter att han uppn&aring;tt upplysning under bodhitr&auml;det b&ouml;rjade han kallas f&ouml;r buddha, &rdquo;den upplyste&rdquo;. Inom buddhismen anser man dock att det funnits ett flertal buddhor och att [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1533,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1008"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1893,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1008\/revisions\/1893"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1008"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1008"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1008"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}