{"id":1011,"date":"2013-11-12T08:35:22","date_gmt":"2013-11-12T05:35:22","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-3-ita-aasian-maisemaperinne-luonnon-meditointi\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T13:53:35","modified_gmt":"2025-11-07T10:53:35","slug":"5-3-landskapet-i-den-ostasiatiska-traditionen-meditation-over-naturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-3-landskapet-i-den-ostasiatiska-traditionen-meditation-over-naturen\/","title":{"rendered":"5.3<\/span> Landskapet i den ostasiatiska traditionen: meditation \u00f6ver naturen"},"content":{"rendered":"\n

I Ostasien, d.v.s. Kina, Korea och Japan, var en animistisk livssyn f\u00f6rh\u00e4rskande i \u00e5rtusenden. Enligt denna livssyn var bl.a. himlakropparna och naturelementen besj\u00e4lade. Solen, m\u00e5nen, vinden etc. hade sina egna gudomar, likaledes skogarna, tr\u00e4den, haven, floderna och bergen.<\/p>\n\n\n\n

Redan tidigt betraktades berg och vatten som centrala naturelement, d\u00e4rf\u00f6r kallas landskapsm\u00e5lning i Kina fortfarande f\u00f6r shanshuihua<\/em>, d.v.s. bergvattenm\u00e5lning. Det maskulina yang<\/em>-elementets v\u00e4sen komprimeras i berget: det stiger upp\u00e5t, \u00e4r h\u00e5rt och \u00e4ger en klarhet. Den feminina yin<\/em>-energin representeras \u00e5 sin sida av vattnet: det \u00e4r fuktigt, m\u00f6rkt och f\u00f6ljsamt (5\/19).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bergslandskap i Kina [Foto Fan Chi-ko]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

De kinesiska religionsfilosofiska tankesystemen, taoismen och konfucianismen, samt den senare fr\u00e5n Indien anammade buddhismen, uppvisar alla en v\u00f6rdnad f\u00f6r berg. Enligt den kinesiska kosmologin utg\u00f6rs koordinatpunkterna i universum av fem berg, fyra p\u00e5 sidorna och ett i mitten.<\/p>\n\n\n\n

I den taoistiska traditionen \u00e4r bergen de od\u00f6dligas hemvist. Konfucianismen \u00e5 sin sida har v\u00f6rdat enkelheten i det lantliga livet, och i l\u00e4ran figurerar berg och vatten som moralfilosofiska symboler. I den buddhistiska kosmologin utg\u00f6rs v\u00e4rldens mittaxel av berget Meru<\/strong> p\u00e5 vars topp gudar med ett ursprung i hinduismen bor.<\/p>\n\n\n\n

Landskapet blir konst<\/h2>\n\n\n\n

De \u00e4ldsta bevarade avbildningarna av berg i kinesisk konst \u00e4r fr\u00e5n Han-dynastins tid, d.v.s. fr\u00e5n \u00e5r 100 f.v.t., och finns p\u00e5 r\u00f6kelsekar av brons. Locken till dessa \u00e5terger de od\u00f6dligas berg (5\/20) befolkat av mytiska varelser, och mellan de utsirade bergskr\u00f6nen ringlade r\u00f6ken fr\u00e5n r\u00f6kelsen fram.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
R\u00f6kelsekar dekorerat med bl.a. De od\u00f6dligas berg, Han-dynastin, 200 f.v.t.\u2013200 v.t. [Museet i Hebei, Kina]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fr\u00e5n \u00e4nnu \u00e4ldre tider finns bevarat litter\u00e4ra h\u00e4nvisningar till kejserliga tr\u00e4dg\u00e5rdar. Tr\u00e4dg\u00e5rdarna torde vara den tidigaste formen av landskapskonst. \u00c4ven dikten och speciellt m\u00e5larkonsten till\u00e4gnade sig landskapet som centralt motiv. Under \u00e5rhundradenas g\u00e5ng kunde den magisk-religi\u00f6sa betydelsen bli mer undanskymd samtidigt som de filosofiska och estetiska aspekterna blev mer framtr\u00e4dande. Balansen mellan yin och yang var dock st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande.<\/p>\n\n\n\n

Landskapsm\u00e5leriet<\/h2>\n\n\n\n

Under Tang-dynastins tid (618\u2212907) blev landskapsm\u00e5leriet en egen konstart. Fr\u00e5n denna tid finns bevarat endast ett fragment av en landskapsm\u00e5lning som legat begravd i Sidenv\u00e4gens \u00f6kensand. Arbeten av periodens legendariska konstn\u00e4rer k\u00e4nner vi endast till via litter\u00e4ra k\u00e4llor. Inte ett enda av dessa konstn\u00e4rers verk har bevarats, \u00e4ven om deras betydelse f\u00f6r konstens utveckling varit oerh\u00f6rt viktig.<\/p>\n\n\n\n

Song-dynastin (960\u22121279) var den kinesiska kulturens guld\u00e5lder. Bl.a. tr\u00e4dg\u00e5rdskonsten och landskapsm\u00e5leriet n\u00e5dde d\u00e5 en h\u00f6jdpunkt som senare inte \u00f6verskridits. Den ide\u0301m\u00e4ssiga bakgrunden till dessa kulturyttringar finner vi i de kinesiska l\u00e4rorna eller tankesystemen, d.v.s. i konfucianismen och taoismen, och i den fr\u00e5n Indien anammade buddhismen.<\/p>\n\n\n\n

Landskapsm\u00e5leriet utvecklades under Song-dynastin till en ytterst f\u00f6rfinad konstform. Denna m\u00e5leritradition h\u00f6rde intimt ihop med poesin, vilket gjorde den \u00e4n mer m\u00e5ngfasetterad. Olika former av resedikter hade en viktig funktion i utvecklingen av landskapsm\u00e5leriet. Det kinesiska landskapsm\u00e5leriet \u00e4r egentligen summan av tre konstformer, d.v.s. av kalligrafin, poesin och m\u00e5larkonsten.<\/p>\n\n\n\n

Kalligrafin<\/em> var ofta ett element som var inlemmat i landskapsm\u00e5lningarna. Dikter eller enstaka strofer, skrivna med tuschpensel, kunde kommentera sj\u00e4lva landskapet. Kalligrafin var den konstform som var allra h\u00f6gst uppskattad, och ofta arbetade m\u00e5larna \u00e4ven som kalligrafer.<\/p>\n\n\n\n

Att l\u00e4sa ett landskap<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r det mesta m\u00e5lade kineserna sina landskap med tusch p\u00e5 papper eller silke. Oftast anv\u00e4ndes enbart svart tusch men med den fick man till st\u00e5nd otroligt m\u00e5ngskiftande nyanser av gr\u00e5tt, inte minst dimma och ljuseffekter. Den monokroma tuschm\u00e5lningen ans\u00e5gs i Kina representera den h\u00f6gsta formen av m\u00e5larkonst. F\u00e4rgerna s\u00e5g man som ov\u00e4sentliga, som ett slags till\u00e4gg som v\u00e4xlade med \u00e5rstiderna.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5lningarna gjordes oftast som vertikala bildrullar samt som horisontala rullm\u00e5lningar.<\/p>\n\n\n\n

Guo Xis m\u00e4sterverk Tidig v\u00e5r fr\u00e5n \u00e5r 1072 (?) h\u00f6r till Songperiodens och egentligen hela det kinesiska landskapsm\u00e5leriets paradverk. Till formen \u00e4r den en vertikal bildrulle. De k\u00e4nsligt utf\u00f6rda bergen h\u00f6ljda i dimma (5\/21) visar att konstn\u00e4ren beh\u00e4rskade tuschtekniken till fullo.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Guo Xi, \u201dTidig v\u00e5r\u201d, vertikal rullm\u00e5lning, 1072 [Palatsmuseet i Taipei, Taiwan]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Horisontala landskapsm\u00e5lningar (5\/22) f\u00f6rvarades i allm\u00e4nhet ihoprullade i bibliotek och man betraktade dem med att rulla upp dem cirka en halvmeter \u00e5t g\u00e5ngen. P\u00e5 s\u00e5 vis p\u00e5minner betraktandet om en naturvandring. Det finns \u00e4ven en interaktiv niv\u00e5 i detta betraktande, betraktaren kan n\u00e4mligen sj\u00e4lv best\u00e4mma i vilken takt han r\u00f6r sig i landskapet och vilka stigar eller vattenled han f\u00f6ljer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
\u201dPaviljonger och villor l\u00e4ngs floder och uppe i bergen\u201d, horisontal bildrulle, tillskriven Yan Wengui, 967\u20131044 [Osaka Municipal Museum of Art, Osaka, Japan]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den som f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00f6ppnar en landskapsrulle st\u00e5r alltid inf\u00f6r \u00f6verraskningar, han eller hon vet t.ex. inte hur l\u00e5ng en rulle \u00e4r, d.v.s. hur l\u00e5ng vandringen i landskapet kommer att bli. En kinesisk betraktare \u00f6ppnade alltid rullen s\u00e5 att han kunde b\u00f6rja vandringen i m\u00e5lningens h\u00f6gra nedre h\u00f6rn, f\u00f6r att sedan framskrida i egen takt mot m\u00e5lningens yttersta v\u00e4nsterkant. Bildl\u00e4sandet \u00e4r ett parallellfenomen till naturvandringar, vilket under Songdynastin h\u00f6rde till favoritsyssels\u00e4ttningarna bland kinesiska l\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n

Bildkompositionerna pr\u00e4glades av en del h\u00e4vdvunna regler. M\u00e5laren utf\u00f6rde aldrig sitt arbete ute i naturen, utan det han sett d\u00e4r transformerade han i sitt arbetsrum, utg\u00e5ende fr\u00e5n specifika f\u00f6reskrifter, till en kompakt helhet, i vilken perspektivpunkten varierar s\u00e5 att betraktaren ges en s\u00e5 m\u00e5ngsidig helhetsbild som m\u00f6jligt av landskapet. Ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt centralperspektiv skulle enbart erbjuda betraktaren en infallsvinkel p\u00e5 helheten.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4dg\u00e5rdar och stenar<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5nga olika tr\u00e4dg\u00e5rdstyper s\u00e5g dagens ljus: kejserliga jakttr\u00e4dg\u00e5rdar, st\u00e5tliga representationstr\u00e4dg\u00e5rdar och sm\u00e5, intima tr\u00e4dg\u00e5rdar d\u00e4r de l\u00e4rda h\u00f6ll till. Tr\u00e4dg\u00e5rden kunde \u00e4ven komprimeras till en miniatyrmodell p\u00e5 den l\u00e4rdes bord, en s.k. tr\u00e4dg\u00e5rd p\u00e5 bricka.<\/p>\n\n\n\n

Kinas kanske ber\u00f6mdaste tr\u00e4dg\u00e5rdar finns i Suzhou i centrala Kina. En typisk tr\u00e4dg\u00e5rd f\u00f6r en l\u00e4rd \u00e4r N\u00e4tm\u00e4starens tr\u00e4dg\u00e5rd. Tr\u00e4dg\u00e5rden utg\u00f6r en intim helhet uppbyggd av paviljonger och gallerier d\u00e4r g\u00e5ngstr\u00e5ken \u00e4r noggrant planerade s\u00e5 att vid varje rastplats \u00f6ppnar sig ett nytt \u00f6verraskande perspektiv. Principen \u00e4r den samma som i landskapsm\u00e5lningar d\u00e4r m\u00e5laren med sin penself\u00f6ring v\u00e4gleder betraktarens blick.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Yu Yuan -tr\u00e4dg\u00e5rden, Suzhou, Kina. [Yu Yuan Garden, Suchow, China]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I sj\u00e4lva verket var flera k\u00e4nda tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitekter landskapsm\u00e5lare. Runda m\u00e5nportar eller arbetsrumsf\u00f6nster fungerade likt tavelramar, strikt avgr\u00e4nsande en noga utt\u00e4nkt landskaps- eller v\u00e4xtkomposition.<\/p>\n\n\n\n

En annan betydande tr\u00e4dg\u00e5rd i Suzhou \u00e4r Lejonskogens tr\u00e4dg\u00e5rd. Den domineras av intrikata formationer av miniatyrberg. Redan under Tangperioden hade petromanin<\/em>, d.v.s. stenmanin, n\u00e5tt sin h\u00f6jdpunkt. En av Tangkejsarna l\u00e4r ha spenderat hela statskassan p\u00e5 att utvidga sin stensamling. Tr\u00e4dg\u00e5rdarnas kollektioner utgjordes f\u00f6rutom av vackra stenar av meteoriter, fossil och mineralformationer (5\/24).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Gongshi, d.v.s. de l\u00e4rdas sten, ofta placerad i arbetsrummet. [Sara Hild\u00e9ns konstmuseum, Tammerfors]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Miniatyrbergen bestod ofta av flera av cement sammanfogade delar. Man kunde patinera stenar med att gr\u00e4va ner dem i marken. F\u00f6r att forma dem placerades de \u00e4ven f\u00f6r tiotals \u00e5r i str\u00f6mmande vatten.<\/p>\n\n\n\n

Metod och betydelse<\/h2>\n\n\n\n

Den kinesiska landskapsm\u00e5laren kopierade s\u00e5ledes inte naturen. Han arbetade s\u00e4llan utomhus. Han var dock tvungen att leva sig in i landskapet: han m\u00e5ste identifiera sig med det, s\u00e5 att han kunde komprimera landskapets innersta v\u00e4sen, men det egentliga arbetet utf\u00f6rdes i en studio, och den konstn\u00e4rliga friheten var begr\u00e4nsad.<\/p>\n\n\n\n

Motivet var bekant och hade upprepats tusentals g\u00e5nger. Ofta var det de gamla m\u00e4starna som dikterade stilen och konstn\u00e4ren var tvungen att v\u00e4lja vilken av m\u00e4starna han skulle vara konstn\u00e4rligt trogen. Sm\u00e5ningom blev landskapsm\u00e5leriet en komplicerad disciplin som f\u00f6rutsatte f\u00f6rutom tekniskt kunnande \u00e4ven kunskap om \u00e4ldre verk, kalligrafi, poesi och historia. Instruktionsb\u00f6cker f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e5lare som tr\u00e4dg\u00e5rdskonstn\u00e4rer utgavs. I dessa var stilarna i handledningssyfte standardiserade.<\/p>\n\n\n\n

\u00e4ven om landskapskonsten periodvis blev akademisk och formell beh\u00f6ll den sin centrala betydelse inte enbart i den kinesiska utan i hela den ostasiatiska konsten. Landskapet, och speciellt motiven med berg och vatten, har p\u00e5 ett flertal s\u00e4tt utnyttjats i de religionsfilosofiska systemen i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

Den i grunden agnostiska konfucianismen anv\u00e4nde sig av naturen i sina moralfilosofiska resonemang. I buddhismen, vars ursprung fanns i Indien, var berget av kosmologiska orsaker redan fr\u00e5n b\u00f6rjan en central symbol, men i den i Kina framvuxna chan<\/em>-buddhismen, som i v\u00e4st \u00e4r b\u00e4ttre k\u00e4nd under sitt japanska namn zen<\/em>-buddhism, fick berget och ocks\u00e5 sj\u00e4lva m\u00e5lningsprocessen egna, typiskt ostasiatiska drag.<\/p>\n\n\n\n

En central tankeg\u00e5ng i zen-buddhismen \u00e4r att m\u00e4nniskan blir upplyst via en pl\u00f6tslig insiktsbringande h\u00e4ndelse. M\u00e5landet blev en meditationsliknande hj\u00e4lp i detta. M\u00e5lningen, ofta uttryckligen landskapsm\u00e5lningen, skulle visualisera den pl\u00f6tsliga insikten om fenomenens inre v\u00e4sen, samband och dolda betydelser. Under Songperioden utvecklades en speciell typ av landskapsm\u00e5lning. I bildens ena kant avbildades en del av ett berg eller ett tr\u00e4d samt \u00e4ven ofta en m\u00e4nniska f\u00f6rsjunken i meditation under en opalskimrande himmel, en tomhet som representerar nirvana (5\/25).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Yuan, \u201dDen l\u00e4rde betraktar m\u00e5nen\u201d, 1190\u20131255. [Hakone Museum, Japan]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sina djupaste dimensioner n\u00e5dde landskapskonsten d\u00e5 den \u00e5terspeglade taoistisk naturfilosofi, ett tankesystem som understr\u00f6k den kosmiska enhet som r\u00e5der mellan natur och m\u00e4nniska. Grunden f\u00f6r denna filosofi utg\u00f6rs av Tao, d.v.s. den naturens ordning som styr v\u00e5r kosmiska tillvaro. D\u00e5 m\u00e4nniskan f\u00f6ljer Tao l\u00e4r hon sig ett naturenligt s\u00e4tt att leva och finner en balans mellan yin och yang.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4sentligt f\u00f6r landskapskonsten \u00e4r att m\u00e4nniskan och de avtryck hennes h\u00e4nder l\u00e4mnar, t.ex. byggnader och broar, har en mer undanskymd position, medan berg, vatten och andra naturelement formar en bild av kosmos runt henne, varav hon bara \u00e4r en liten del.<\/p>\n\n\n\n

Med tusch, p\u00e5 papper eller siden, b\u00f6r konstn\u00e4ren kunna f\u00e5nga qi, den livsenergi som verkar allest\u00e4des i naturen. Qi<\/em> \u00e4r n\u00e4rvarande \u00f6verallt, i gr\u00e4set, tr\u00e4den, bergen, stenarna, molnen och \u00e4ven i m\u00e4nniskorna. Konstn\u00e4ren b\u00f6r beh\u00e4rska sin teknik, d.v.s. ha en penself\u00f6ring som till fullo \u00e5terger livets f\u00f6r\u00e4nderliga puls. I m\u00e5larkonstens s.k. Sex kriterier understryks att symmetri leder till f\u00f6rstelning. Det osymmetriska, som dominerar kompositionen i landskapskonsten, str\u00e4var d\u00e4remot till det naturenliga och d\u00e4rmed \u00e4ven till en likhet med en spontan livsrytm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Ostasien, d.v.s. Kina, Korea och Japan, var en animistisk livssyn f\u00f6rh\u00e4rskande i \u00e5rtusenden. Enligt […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1534,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-1011","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-bildsynen-i-andra-religioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1011"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2324,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions\/2324"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}