{"id":1011,"date":"2013-11-12T08:35:22","date_gmt":"2013-11-12T05:35:22","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/5-3-ita-aasian-maisemaperinne-luonnon-meditointi\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:20:11","modified_gmt":"2016-10-06T11:20:11","slug":"5-3-landskapet-i-den-ostasiatiska-traditionen-meditation-over-naturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/5-3-landskapet-i-den-ostasiatiska-traditionen-meditation-over-naturen\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">5.3<\/div> Landskapet i den ostasiatiska traditionen: meditation \u00f6ver naturen"},"content":{"rendered":"<p>I Ostasien, d.v.s. Kina, Korea och Japan, var en animistisk livssyn f&ouml;rh&auml;rskande i &aring;rtusenden. Enligt denna livssyn var bl.a. himlakropparna och naturelementen besj&auml;lade. Solen, m&aring;nen, vinden etc. hade sina egna gudomar, likaledes skogarna, tr&auml;den, haven, floderna och bergen.<\/p>\n<p>Redan tidigt betraktades berg och vatten som centrala naturelement, d&auml;rf&ouml;r kallas landskapsm&aring;lning i Kina fortfarande f&ouml;r <em>shanshuihua<\/em>, d.v.s. bergvattenm&aring;lning. Det maskulina <em>yang<\/em>-elementets v&auml;sen komprimeras i berget: det stiger upp&aring;t, &auml;r h&aring;rt och &auml;ger en klarhet. Den feminina <em>yin<\/em>-energin representeras &aring; sin sida av vattnet: det &auml;r fuktigt, m&ouml;rkt och f&ouml;ljsamt (5\/19).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"580\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0519.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1653\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0519.jpg 580w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0519-272x300.jpg 272w\" sizes=\"(max-width: 580px) 100vw, 580px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1653\">\n\t\t\t\tBergslandskap i Kina [Foto Fan Chi-ko]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De kinesiska religionsfilosofiska tankesystemen, taoismen och konfucianismen, samt den senare fr&aring;n Indien anammade buddhismen, uppvisar alla en v&ouml;rdnad f&ouml;r berg. Enligt den kinesiska kosmologin utg&ouml;rs koordinatpunkterna i universum av fem berg, fyra p&aring; sidorna och ett i mitten.<\/p>\n<p>I den taoistiska traditionen &auml;r bergen de od&ouml;dligas hemvist. Konfucianismen &aring; sin sida har v&ouml;rdat enkelheten i det lantliga livet, och i l&auml;ran figurerar berg och vatten som moralfilosofiska symboler. I den buddhistiska kosmologin utg&ouml;rs v&auml;rldens mittaxel av berget <strong>Meru<\/strong> p&aring; vars topp gudar med ett ursprung i hinduismen bor.<\/p>\n<h2>Landskapet blir konst<\/h2>\n<p>De &auml;ldsta bevarade avbildningarna av berg i kinesisk konst &auml;r fr&aring;n Han-dynastins tid, d.v.s. fr&aring;n &aring;r 100 f.v.t., och finns p&aring; r&ouml;kelsekar av brons. Locken till dessa &aring;terger de od&ouml;dligas berg (5\/20) befolkat av mytiska varelser, och mellan de utsirade bergskr&ouml;nen ringlade r&ouml;ken fr&aring;n r&ouml;kelsen fram.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0520.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1654\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0520.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0520-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1654\">\n\t\t\t\tR&ouml;kelsekar dekorerat med bl.a. De od&ouml;dligas berg, Han-dynastin, 200 f.v.t.&ndash;200 v.t. [Museet i Hebei, Kina]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Fr&aring;n &auml;nnu &auml;ldre tider finns bevarat litter&auml;ra h&auml;nvisningar till kejserliga tr&auml;dg&aring;rdar. Tr&auml;dg&aring;rdarna torde vara den tidigaste formen av landskapskonst. &Auml;ven dikten och speciellt m&aring;larkonsten till&auml;gnade sig landskapet som centralt motiv. Under &aring;rhundradenas g&aring;ng kunde den magisk-religi&ouml;sa betydelsen bli mer undanskymd samtidigt som de filosofiska och estetiska aspekterna blev mer framtr&auml;dande. Balansen mellan yin och yang var dock st&auml;ndigt n&auml;rvarande.<\/p>\n<h2>Landskapsm&aring;leriet<\/h2>\n<p>Under Tang-dynastins tid (618&minus;907) blev landskapsm&aring;leriet en egen konstart. Fr&aring;n denna tid finns bevarat endast ett fragment av en landskapsm&aring;lning som legat begravd i Sidenv&auml;gens &ouml;kensand. Arbeten av periodens legendariska konstn&auml;rer k&auml;nner vi endast till via litter&auml;ra k&auml;llor. Inte ett enda av dessa konstn&auml;rers verk har bevarats, &auml;ven om deras betydelse f&ouml;r konstens utveckling varit oerh&ouml;rt viktig.<\/p>\n<p>Song-dynastin (960&minus;1279) var den kinesiska kulturens guld&aring;lder. Bl.a. tr&auml;dg&aring;rdskonsten och landskapsm&aring;leriet n&aring;dde d&aring; en h&ouml;jdpunkt som senare inte &ouml;verskridits. Den ide&#769;m&auml;ssiga bakgrunden till dessa kulturyttringar finner vi i de kinesiska l&auml;rorna eller tankesystemen, d.v.s. i konfucianismen och taoismen, och i den fr&aring;n Indien anammade buddhismen.<\/p>\n<p>Landskapsm&aring;leriet utvecklades under Song-dynastin till en ytterst f&ouml;rfinad konstform. Denna m&aring;leritradition h&ouml;rde intimt ihop med poesin, vilket gjorde den &auml;n mer m&aring;ngfasetterad. Olika former av resedikter hade en viktig funktion i utvecklingen av landskapsm&aring;leriet. Det kinesiska landskapsm&aring;leriet &auml;r egentligen summan av tre konstformer, d.v.s. av kalligrafin, poesin och m&aring;larkonsten.<\/p>\n<p><em>Kalligrafin<\/em> var ofta ett element som var inlemmat i landskapsm&aring;lningarna. Dikter eller enstaka strofer, skrivna med tuschpensel, kunde kommentera sj&auml;lva landskapet. Kalligrafin var den konstform som var allra h&ouml;gst uppskattad, och ofta arbetade m&aring;larna &auml;ven som kalligrafer.<\/p>\n<h2>Att l&auml;sa ett landskap<\/h2>\n<p>F&ouml;r det mesta m&aring;lade kineserna sina landskap med tusch p&aring; papper eller silke. Oftast anv&auml;ndes enbart svart tusch men med den fick man till st&aring;nd otroligt m&aring;ngskiftande nyanser av gr&aring;tt, inte minst dimma och ljuseffekter. Den monokroma tuschm&aring;lningen ans&aring;gs i Kina representera den h&ouml;gsta formen av m&aring;larkonst. F&auml;rgerna s&aring;g man som ov&auml;sentliga, som ett slags till&auml;gg som v&auml;xlade med &aring;rstiderna.<\/p>\n<p>M&aring;lningarna gjordes oftast som vertikala bildrullar samt som horisontala rullm&aring;lningar.<\/p>\n<p>Guo Xis m&auml;sterverk Tidig v&aring;r fr&aring;n &aring;r 1072 (?) h&ouml;r till Songperiodens och egentligen hela det kinesiska landskapsm&aring;leriets paradverk. Till formen &auml;r den en vertikal bildrulle. De k&auml;nsligt utf&ouml;rda bergen h&ouml;ljda i dimma (5\/21) visar att konstn&auml;ren beh&auml;rskade tuschtekniken till fullo.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0521.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1534\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0521.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0521-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1534\">\n\t\t\t\tGuo Xi, &rdquo;Tidig v&aring;r&rdquo;, vertikal rullm&aring;lning, 1072 [Palatsmuseet i Taipei, Taiwan]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Horisontala landskapsm&aring;lningar (5\/22) f&ouml;rvarades i allm&auml;nhet ihoprullade i bibliotek och man betraktade dem med att rulla upp dem cirka en halvmeter &aring;t g&aring;ngen. P&aring; s&aring; vis p&aring;minner betraktandet om en naturvandring. Det finns &auml;ven en interaktiv niv&aring; i detta betraktande, betraktaren kan n&auml;mligen sj&auml;lv best&auml;mma i vilken takt han r&ouml;r sig i landskapet och vilka stigar eller vattenled han f&ouml;ljer.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"340\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0522.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1655\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0522.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0522-300x159.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1655\">\n\t\t\t\t&rdquo;Paviljonger och villor l&auml;ngs floder och uppe i bergen&rdquo;, horisontal bildrulle, tillskriven Yan Wengui, 967&ndash;1044 [Osaka Municipal Museum of Art, Osaka, Japan]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den som f&ouml;rsta g&aring;ngen &ouml;ppnar en landskapsrulle st&aring;r alltid inf&ouml;r &ouml;verraskningar, han eller hon vet t.ex. inte hur l&aring;ng en rulle &auml;r, d.v.s. hur l&aring;ng vandringen i landskapet kommer att bli. En kinesisk betraktare &ouml;ppnade alltid rullen s&aring; att han kunde b&ouml;rja vandringen i m&aring;lningens h&ouml;gra nedre h&ouml;rn, f&ouml;r att sedan framskrida i egen takt mot m&aring;lningens yttersta v&auml;nsterkant. Bildl&auml;sandet &auml;r ett parallellfenomen till naturvandringar, vilket under Songdynastin h&ouml;rde till favoritsyssels&auml;ttningarna bland kinesiska l&auml;rda.<\/p>\n<p>Bildkompositionerna pr&auml;glades av en del h&auml;vdvunna regler. M&aring;laren utf&ouml;rde aldrig sitt arbete ute i naturen, utan det han sett d&auml;r transformerade han i sitt arbetsrum, utg&aring;ende fr&aring;n specifika f&ouml;reskrifter, till en kompakt helhet, i vilken perspektivpunkten varierar s&aring; att betraktaren ges en s&aring; m&aring;ngsidig helhetsbild som m&ouml;jligt av landskapet. Ett v&auml;sterl&auml;ndskt centralperspektiv skulle enbart erbjuda betraktaren en infallsvinkel p&aring; helheten.<\/p>\n<h2>Tr&auml;dg&aring;rdar och stenar<\/h2>\n<p>M&aring;nga olika tr&auml;dg&aring;rdstyper s&aring;g dagens ljus: kejserliga jakttr&auml;dg&aring;rdar, st&aring;tliga representationstr&auml;dg&aring;rdar och sm&aring;, intima tr&auml;dg&aring;rdar d&auml;r de l&auml;rda h&ouml;ll till. Tr&auml;dg&aring;rden kunde &auml;ven komprimeras till en miniatyrmodell p&aring; den l&auml;rdes bord, en s.k. tr&auml;dg&aring;rd p&aring; bricka.<\/p>\n<p>Kinas kanske ber&ouml;mdaste tr&auml;dg&aring;rdar finns i Suzhou i centrala Kina. En typisk tr&auml;dg&aring;rd f&ouml;r en l&auml;rd &auml;r N&auml;tm&auml;starens tr&auml;dg&aring;rd. Tr&auml;dg&aring;rden utg&ouml;r en intim helhet uppbyggd av paviljonger och gallerier d&auml;r g&aring;ngstr&aring;ken &auml;r noggrant planerade s&aring; att vid varje rastplats &ouml;ppnar sig ett nytt &ouml;verraskande perspektiv. Principen &auml;r den samma som i landskapsm&aring;lningar d&auml;r m&aring;laren med sin penself&ouml;ring v&auml;gleder betraktarens blick.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0523.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1656\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0523.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0523-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1656\">\n\t\t\t\tYu Yuan -tr&auml;dg&aring;rden, Suzhou, Kina. [Yu Yuan Garden, Suchow, China]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I sj&auml;lva verket var flera k&auml;nda tr&auml;dg&aring;rdsarkitekter landskapsm&aring;lare. Runda m&aring;nportar eller arbetsrumsf&ouml;nster fungerade likt tavelramar, strikt avgr&auml;nsande en noga utt&auml;nkt landskaps- eller v&auml;xtkomposition.<\/p>\n<p>En annan betydande tr&auml;dg&aring;rd i Suzhou &auml;r Lejonskogens tr&auml;dg&aring;rd. Den domineras av intrikata formationer av miniatyrberg. Redan under Tangperioden hade <em>petromanin<\/em>, d.v.s. stenmanin, n&aring;tt sin h&ouml;jdpunkt. En av Tangkejsarna l&auml;r ha spenderat hela statskassan p&aring; att utvidga sin stensamling. Tr&auml;dg&aring;rdarnas kollektioner utgjordes f&ouml;rutom av vackra stenar av meteoriter, fossil och mineralformationer (5\/24).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"326\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0524.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1657\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0524.jpg 326w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0524-153x300.jpg 153w\" sizes=\"(max-width: 326px) 100vw, 326px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1657\">\n\t\t\t\tGongshi, d.v.s. de l&auml;rdas sten, ofta placerad i arbetsrummet. [Sara Hild&eacute;ns konstmuseum, Tammerfors]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Miniatyrbergen bestod ofta av flera av cement sammanfogade delar. Man kunde patinera stenar med att gr&auml;va ner dem i marken. F&ouml;r att forma dem placerades de &auml;ven f&ouml;r tiotals &aring;r i str&ouml;mmande vatten.<\/p>\n<h2>Metod och betydelse<\/h2>\n<p>Den kinesiska landskapsm&aring;laren kopierade s&aring;ledes inte naturen. Han arbetade s&auml;llan utomhus. Han var dock tvungen att leva sig in i landskapet: han m&aring;ste identifiera sig med det, s&aring; att han kunde komprimera landskapets innersta v&auml;sen, men det egentliga arbetet utf&ouml;rdes i en studio, och den konstn&auml;rliga friheten var begr&auml;nsad.<\/p>\n<p>Motivet var bekant och hade upprepats tusentals g&aring;nger. Ofta var det de gamla m&auml;starna som dikterade stilen och konstn&auml;ren var tvungen att v&auml;lja vilken av m&auml;starna han skulle vara konstn&auml;rligt trogen. Sm&aring;ningom blev landskapsm&aring;leriet en komplicerad disciplin som f&ouml;rutsatte f&ouml;rutom tekniskt kunnande &auml;ven kunskap om &auml;ldre verk, kalligrafi, poesi och historia. Instruktionsb&ouml;cker f&ouml;r s&aring;v&auml;l m&aring;lare som tr&auml;dg&aring;rdskonstn&auml;rer utgavs. I dessa var stilarna i handledningssyfte standardiserade.<\/p>\n<p>&auml;ven om landskapskonsten periodvis blev akademisk och formell beh&ouml;ll den sin centrala betydelse inte enbart i den kinesiska utan i hela den ostasiatiska konsten. Landskapet, och speciellt motiven med berg och vatten, har p&aring; ett flertal s&auml;tt utnyttjats i de religionsfilosofiska systemen i omr&aring;det.<\/p>\n<p>Den i grunden agnostiska konfucianismen anv&auml;nde sig av naturen i sina moralfilosofiska resonemang. I buddhismen, vars ursprung fanns i Indien, var berget av kosmologiska orsaker redan fr&aring;n b&ouml;rjan en central symbol, men i den i Kina framvuxna <em>chan<\/em>-buddhismen, som i v&auml;st &auml;r b&auml;ttre k&auml;nd under sitt japanska namn <em>zen<\/em>-buddhism, fick berget och ocks&aring; sj&auml;lva m&aring;lningsprocessen egna, typiskt ostasiatiska drag.<\/p>\n<p>En central tankeg&aring;ng i zen-buddhismen &auml;r att m&auml;nniskan blir upplyst via en pl&ouml;tslig insiktsbringande h&auml;ndelse. M&aring;landet blev en meditationsliknande hj&auml;lp i detta. M&aring;lningen, ofta uttryckligen landskapsm&aring;lningen, skulle visualisera den pl&ouml;tsliga insikten om fenomenens inre v&auml;sen, samband och dolda betydelser. Under Songperioden utvecklades en speciell typ av landskapsm&aring;lning. I bildens ena kant avbildades en del av ett berg eller ett tr&auml;d samt &auml;ven ofta en m&auml;nniska f&ouml;rsjunken i meditation under en opalskimrande himmel, en tomhet som representerar nirvana (5\/25).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1011 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0525.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1658\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0525.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0525-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1658\">\n\t\t\t\tYuan, &rdquo;Den l&auml;rde betraktar m&aring;nen&rdquo;, 1190&ndash;1255. [Hakone Museum, Japan]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Sina djupaste dimensioner n&aring;dde landskapskonsten d&aring; den &aring;terspeglade taoistisk naturfilosofi, ett tankesystem som understr&ouml;k den kosmiska enhet som r&aring;der mellan natur och m&auml;nniska. Grunden f&ouml;r denna filosofi utg&ouml;rs av Tao, d.v.s. den naturens ordning som styr v&aring;r kosmiska tillvaro. D&aring; m&auml;nniskan f&ouml;ljer Tao l&auml;r hon sig ett naturenligt s&auml;tt att leva och finner en balans mellan yin och yang.<\/p>\n<p>V&auml;sentligt f&ouml;r landskapskonsten &auml;r att m&auml;nniskan och de avtryck hennes h&auml;nder l&auml;mnar, t.ex. byggnader och broar, har en mer undanskymd position, medan berg, vatten och andra naturelement formar en bild av kosmos runt henne, varav hon bara &auml;r en liten del.<\/p>\n<p>Med tusch, p&aring; papper eller siden, b&ouml;r konstn&auml;ren kunna f&aring;nga qi, den livsenergi som verkar allest&auml;des i naturen. <em>Qi<\/em> &auml;r n&auml;rvarande &ouml;verallt, i gr&auml;set, tr&auml;den, bergen, stenarna, molnen och &auml;ven i m&auml;nniskorna. Konstn&auml;ren b&ouml;r beh&auml;rska sin teknik, d.v.s. ha en penself&ouml;ring som till fullo &aring;terger livets f&ouml;r&auml;nderliga puls. I m&aring;larkonstens s.k. Sex kriterier understryks att symmetri leder till f&ouml;rstelning. Det osymmetriska, som dominerar kompositionen i landskapskonsten, str&auml;var d&auml;remot till det naturenliga och d&auml;rmed &auml;ven till en likhet med en spontan livsrytm.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Ostasien, d.v.s. Kina, Korea och Japan, var en animistisk livssyn f&ouml;rh&auml;rskande i &aring;rtusenden. Enligt denna livssyn var bl.a. himlakropparna och naturelementen besj&auml;lade. Solen, m&aring;nen, vinden etc. hade sina egna gudomar, likaledes skogarna, tr&auml;den, haven, floderna och bergen. Redan tidigt betraktades berg och vatten som centrala naturelement, d&auml;rf&ouml;r kallas landskapsm&aring;lning i Kina fortfarande f&ouml;r shanshuihua, [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1534,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1011"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1939,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions\/1939"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}