{"id":1017,"date":"2013-11-12T08:32:21","date_gmt":"2013-11-12T05:32:21","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/6-1-varhaiskeskiaika\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T13:55:31","modified_gmt":"2025-11-07T10:55:31","slug":"6-1-den-aldre-medeltiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/6-1-den-aldre-medeltiden\/","title":{"rendered":"6.1<\/span> Den \u00e4ldre medeltiden"},"content":{"rendered":"\n

Efter att det romerska v\u00e4ldet i b\u00f6rjan av 400-talet g\u00e5tt under intr\u00e4dde en tid av oreda d\u00e5 olika folkgrupper begav sig ut p\u00e5 vandring \u00f6ver stora delar av den europeiska kontinenten. Schismen mellan den \u00f6stliga och v\u00e4stliga kristendomen gjorde att den kulturella tyngdpunkten f\u00f6rflyttades till det gamla romerska imperiets norra gr\u00e4nstrakter. Er\u00f6vrarfolken, till en b\u00f6rjan germanerna, till\u00e4gnade sig den kristna kulturen varmed den ocks\u00e5 kom att f\u00e5 nya skiftningar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Portalen i Urnes stavkyrka, Norge, 1000-talet [Maailman taide: Keskiajan taide, 1967]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Er\u00f6vrarfolkens konst: labyrintiskt fl\u00e4tade slingor<\/h2>\n\n\n\n

De omr\u00e5den och folk som den kristna kulturen kom att influera hade en egen konststil, en band- och fl\u00e4tm\u00f6nsterornamentik (6\/1), som var vida utbredd. Stilen pr\u00e4glas av slingor och knutar, skickligt sammanfl\u00e4tade, samt av spiralformer, och ofta ing\u00e5r i ornamentiken \u00e4ven djurhuvuden och detaljer ur olika djurs anatomi. M\u00f6nstren b\u00e4r p\u00e5 magiska betydelser. Stilen \u00e4r besl\u00e4ktad med den centralasiatiska s.k. djurstilen. Dylika ornamenterade konstverk har man funnit p\u00e5 olika h\u00e5ll i norra och v\u00e4stra Europa. D\u00e5 kristendomen b\u00f6rjade spridas b\u00f6rjade man ocks\u00e5 inf\u00f6ra kristna motiv i dessa fl\u00e4tade m\u00f6nster.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Kristi monogram, Kells bok, b\u00f6rjan av 800-talet, Irland [Trinity College Library, Dublin]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Iriska bokillustrationer: den keltiska ornamentiken i kristet bruk<\/h2>\n\n\n\n

Den romerska kyrkan s\u00e4nde mission\u00e4rer till England och Irland vid sekelskiftet 600. D\u00e5 l\u00e4rostriderna i mitten p\u00e5 600-talet upph\u00f6rde inleddes den irl\u00e4ndska konstens blomstringstid och inom kort blev den keltiska stilen med fl\u00e4tade m\u00f6nster inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt kristen. Detta blev m\u00e4rkbart s\u00e5v\u00e4l i smycken som i steninristningar. Sitt mest storslagna uttryck fick stilen i miniatyrm\u00e5lningarna eller illuminationerna, d.v.s. illustrationerna i olika handskrifter.<\/p>\n\n\n\n

Den iriska konsten blomstrade i de sm\u00e5 klostren. P\u00e5 Irland var klostrens uppgift, precis som de kristna klostrens i det \u00f6vriga Europa, att erbjuda en m\u00f6jlighet till askes och avskildhet, men d\u00e4rtill skulle de \u00e4ven vara centra f\u00f6r forskning och undervisning och i en vidare bem\u00e4rkelse sprida kultur. I klostrens scriptorier<\/em>, ett slags kopieringsverkst\u00e4der, gjordes avskrifter f\u00f6rutom av kristen litteratur ocks\u00e5 av verk fr\u00e5n antiken.<\/p>\n\n\n\n

Stilm\u00e4ssigt var de tidiga kristna illuminationerna relaterade till den hellenistiska och romerska traditionen. S\u00e5ledes var t.ex. portr\u00e4tten av profeterna och evangelisterna ofta utf\u00f6rda i samma stil som filosofportr\u00e4tten under antiken. I den iriska kulturen, som inte varit knuten till denna tradition, utvecklades miniatyrerna i en helt annan riktning.<\/p>\n\n\n\n

Stilm\u00e4ssigt f\u00f6ljde illustrationerna den \u00e4ldre fl\u00e4tornamentiken. Flertalet miniatyrer \u00e4r uppenbart besl\u00e4ktade med de fl\u00e4tdekorerade smyckena. Ett av de k\u00e4ndaste verken med irisk illuminationskonst \u00e4r Book of Kells<\/em> tillkommen i b\u00f6rjan av 800-talet. Den best\u00e5r av f\u00f6r meditationsbruk tillt\u00e4nkta korta stycken ur evangelierna. Varje stycke inleds med en labyrintiskt ornamenterad stor anfang (6\/2), d.v.s. initialbokstav, som i sin detaljrikedom och sitt konstf\u00e4rdiga utf\u00f6rande \u00e4r enast\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n

Den karolingiska konsten: dr\u00f6mmen om ett kristet romerskt imperium<\/h2>\n\n\n\n

En i Europa \u00e5terkommande fix ide\u0301 har varit att \u00e5teruppliva det romerska riket. Det f\u00f6rsta \u00e5terupplivningsf\u00f6rs\u00f6ket skedde mellan \u00e5ren 742 och 814, under Karl den Store, vars rike omfattade ett omr\u00e5de som i stort sammanfaller med dagens Tyskland, Belgien, Nederl\u00e4nderna, Frankrike och Schweiz. \u00c5r 800 kr\u00f6ntes han i Peterskyrkan av p\u00e5ven till romersk kejsare.<\/p>\n\n\n\n

Perioden kallas f\u00f6r den karolingiska tiden<\/em>. Kulturen under denna period pr\u00e4glades av att man \u00e5terupplivade romerska traditioner och av renovation, d.v.s. f\u00f6rnyelse. Kejsarens palatskapell hade San Vitale i Ravenna som f\u00f6rlaga och \u00e4ven i \u00f6vrigt omgav sig kejsaren med direkta l\u00e5n fr\u00e5n den romerska kejsarkultens visuella v\u00e4rld. Latinet rensades fr\u00e5n senare influenser och man studerade antikens litteratur och konst.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt b\u00f6rjade en helt ny kristen bildv\u00e4rld att ta form. Evangelisten i Ebbo- evangeliet fr\u00e5n 800-talets b\u00f6rjan \u00e4r \u00e4nnu avbildad i en stil som b\u00e4r sp\u00e5r av hellenismen, men visar samtidigt upp helt nya visuella drag. Den sittande evangelisten (6\/3) \u00e4r m\u00e5lad med en expressiv, d.v.s. uttrycksfull penself\u00f6ring, som om han vibrerade av andlig extas, och det \u00e4r som om \u00e4ven den omgivande naturen \u00e5terspeglade detta.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Evangelisten Matteus, Ebbo evangeliebok, Tyskland, b\u00f6rjan av 800-talet [Bibliotheque Municipal, Epernay]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter att det romerska v\u00e4ldet i b\u00f6rjan av 400-talet g\u00e5tt under intr\u00e4dde en tid av […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1535,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-1017","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medeltiden-i-europa-och-islam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1017"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2327,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017\/revisions\/2327"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}