{"id":1020,"date":"2013-11-12T08:31:43","date_gmt":"2013-11-12T05:31:43","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/6-2-romaaninen-taide-eurooppa-peittyy-kirkkojen-valkeaan-vaippaan\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T16:58:40","modified_gmt":"2026-05-15T13:58:40","slug":"6-2-den-romanska-konsten-europa-holjs-i-kyrkornas-vita-skrud","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/6-2-den-romanska-konsten-europa-holjs-i-kyrkornas-vita-skrud\/","title":{"rendered":"6.2<\/span> Den romanska konsten: Europa \u201dh\u00f6ljs i kyrkornas vita skrud\u201d"},"content":{"rendered":"\n

Kring \u00e5r 1000 blev den centraleuropeiska kristna kulturen allt mer enhetlig. Trots sina tragikomiska f\u00f6rvecklingar kom Korst\u00e5gen p\u00e5 1000\u20131200-talen \u2212 med syftet att befria Jerusalem fr\u00e5n det muslimska v\u00e4ldet \u2212 att till en del f\u00f6rena kristenheten. Feodalv\u00e4ldet satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 perioden, och inte minst p\u00e5 klosterv\u00e4sendet som etablerade sig och expanderade.<\/p>\n\n\n\n

Pilgrimsstr\u00e5ken sammanband viktiga st\u00e4der och centra och utvecklades till ett v\u00e4gn\u00e4t som kom att gagna handelns utveckling. P\u00e5 centrala st\u00e4llen, d\u00e4r str\u00e5ken korsade varandra, byggdes kyrkor, katedraler och kloster. Byggmaterialet utgjordes av sten och tekniken som utnyttjades var i stort densamma som i det gamla Rom, bl.a. anv\u00e4nde man sig av rundb\u00e5gar och valv. Stilen kom f\u00f6rst senare, p\u00e5 1800-talet, att kallas f\u00f6r den \u201dromanska\u201d, som i sj\u00e4lva verket till en b\u00f6rjan var en ironiserande term som stod f\u00f6r n\u00e5got som inte var \u00e4kta eller ursprungligt romerskt. Den romanska konstens blomstringstid inf\u00f6ll under 1000\u22121200-talen.<\/p>\n\n\n\n

Romansk kyrkoarkitektur: ett majest\u00e4tiskt ljusdunkel<\/h2>\n\n\n\n

Den romanska stilen utvecklades till en b\u00f6rjan, under de f\u00f6rsta decennierna av 1000-talet, inom det franska klosterv\u00e4sendet. Klosterkyrkan i Cluny (6\/4) h\u00f6r till de f\u00f6rsta monumentala byggnaderna som utf\u00f6rts i denna stil. I den kan man se, liksom i den n\u00e5got senare byggda Saint-Sernin-basilikan, ett uppenbart arkitektoniskt nyt\u00e4nkande. Kyrkorummen som \u00e4r indelade i fem skepp har valvtak av sten, tekniken man anv\u00e4nde sig av inbegrep s\u00e5v\u00e4l g\u00f6rdelb\u00e5gar som tunnvalv.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Klosterkyrkan i Cluny, fasad samt bottenplan, 1000- och 1100-talet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den halvrunda absiden eller utbyggnaden d\u00e4r altaret \u00e4r bel\u00e4get ut\u00f6kades med mindre absider i vilka pr\u00e4sterna dagligen h\u00f6ll m\u00e4ssor, och s\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklades altarrummet till det vi idag k\u00e4nner till som koret<\/em>. I korkapellen f\u00f6rvarades \u00e4ven reliker. Under medeltiden var dessa reliker attraktioner som lockade till sig pilgrimer fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran.<\/p>\n\n\n\n

De dagliga m\u00e4ssorna och den st\u00e4ndigt st\u00f6rre str\u00f6mmen av pilgrimer kr\u00e4vde rymligare kyrkobyggnader. D\u00e4rf\u00f6r ut\u00f6kades kyrkornas mittskepp med sidoskepp vilket gjorde att kyrkornas bottenplan allt mer b\u00f6rjade likna ett kors.<\/p>\n\n\n\n

I den romanska arkitekturen utnyttjade man s\u00e5ledes relativt klumpiga valvkonstruktioner. De tunga tunnvalven av sten vilade ofta p\u00e5 tjocka stenv\u00e4ggar. Eftersom v\u00e4ggarna skulle b\u00e4ra upp en v\u00e4ldig tyngd kunde de inte f\u00f6rses med stora f\u00f6nster\u00f6ppningar. De romanska kyrkorna ger ett majest\u00e4tiskt intryck, samtidigt som det inne i dem r\u00e5der ett ljusdunkel (6\/5).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Mittskeppet i Saint Sernin-basilikan i Toulouse. 1000- och 1100-talen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den romanska kyrkoarkitekturen utvecklades till en b\u00f6rjan i Frankrike, men n\u00e4r den vann terr\u00e4ng i andra europeiska l\u00e4nder, fr\u00e4mst Tyskland och England, kom det arkitektoniska utf\u00f6randet att variera.<\/p>\n\n\n\n

Bildkonsten: en andlig expressionism<\/h2>\n\n\n\n

Krucifixet \u2212 den korsf\u00e4ste, lidande Kristus \u2212 bef\u00e4stes fr.o.m. b\u00f6rjan av 1000-talet till den mest centrala kultbilden i den v\u00e4stliga kristendomen (6\/6). Uttrycket avviker radikalt fr\u00e5n de bysantinska ikonernas fridpr\u00e4glade s\u00e4tt att avbilda den korsf\u00e4ste. Krucifixen \u00e5terger Kristi lidande och n\u00f6d p\u00e5 ett djupt ber\u00f6rande, ofta skakande s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Krusifix, s.k. \u201dPestkreuz\u201d, 1304, Tyskland [St. Maria im Kapitol, K\u00f6ln]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00e4ven reliefer och bokillustrationer genomgick en f\u00f6rnyelse. Sm\u00e5ningom avstod man fr\u00e5n f\u00f6rebilder med ursprung i hellenismen. I den bysantinska konsten tj\u00e4nade ikonerna och mosaikerna liturgiska \u00e4ndam\u00e5l och j\u00e4mst\u00e4lldes med de heliga texterna. D\u00e4rf\u00f6r skulle de f\u00f6rbli of\u00f6r\u00e4nderliga. I v\u00e4st blev bildkonstens uppgift delvis att f\u00f6rsk\u00f6na omgivningen, delvis att p\u00e5minna om olika viktiga skeden och h\u00e4ndelser i s\u00e5v\u00e4l fr\u00e4lsarens som helgonens liv. Konsten fick en didaktisk, d.v.s. undervisande funktion.<\/p>\n\n\n\n

Ett nytt kristet bildspr\u00e5k uppstod. Det var k\u00e4nslom\u00e4ttat och anv\u00e4nde sig av dramatiska element. Skeenden avgr\u00e4nsades i klara, l\u00e4tt igenk\u00e4nnbara scener. Gester och minspel utgick inte l\u00e4ngre fr\u00e5n antikens retoriska profileringar och f\u00f6ljde inte heller den strikt preciserade ikonografin i Bysans. I st\u00e4llet kom starkt \u00e5tergivna k\u00e4nslor samt teatrala gester och kompositioner att anv\u00e4ndas f\u00f6r att understryka inneh\u00e5llet i scenerna (6\/7).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Kristus tv\u00e4ttar l\u00e4rjungarnas f\u00f6tter, tysk miniatyr fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1000-talet [Bayerische Staatsbibliothek, Mu\u0308nchen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Till det finaste inom den romanska skulpturkonsten i Frankrike h\u00f6r de stora reliefkompositioner som utv\u00e4ndigt smyckade ett otal kyrkoportaler (6\/8). Huvuddelen av dessa utgjordes av ett halvcirkelformat s.k. tympanon-f\u00e4lt i vars mitt man ofta kan se en str\u00e4ng Kristusgestalt. Ut\u00f6ver f\u00e4ltet var \u00e4ven d\u00f6rrkarmarna dekorerade. Motiven var m\u00e5ngahanda, allt fr\u00e5n profeter och \u00e4nglar till m\u00e4nniskor d\u00f6mda till evig f\u00f6rd\u00f6melse. Inga stilistiska likheter med antiken f\u00f6rekom l\u00e4ngre och gestalterna var ofta sammanst\u00e4llda i fantastiska, n\u00e4stintill surrealistiska helheter (6\/9).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
\u00d6vre delen av portalen till katedralen i Autun, ca 1130, Frankrike.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Detalj av portalen till kyrkan i Souillac, b\u00f6rjan av 1100-talet [Perigord, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kyrkan manifesterade allt mer den kollektiva tron. Anonyma byggm\u00e4stare stod f\u00f6r reliefernas och skulpturernas formgivning och arbetet utf\u00f6rdes av likas\u00e5 anonyma hantverksm\u00e4stare. Kyrkobyggnaderna utgjorde manifestationer f\u00f6r en kollektiv v\u00e4rldsbild och detaljerna och de dekorativa elementen speglade olika teologiska tidsfenomen. Kyrkorna var \u00e4ven sin tids \u201dkollektiva konstverk\u201d, i vilka olika konstformer j\u00e4mb\u00f6rdigt tj\u00e4nade ett gemensamt \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kring \u00e5r 1000 blev den centraleuropeiska kristna kulturen allt mer enhetlig. Trots sina tragikomiska f\u00f6rvecklingar […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1536,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-1020","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medeltiden-i-europa-och-islam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1020"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2722,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020\/revisions\/2722"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1536"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1020"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1020"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1020"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}