{"id":1023,"date":"2013-11-12T08:31:03","date_gmt":"2013-11-12T05:31:03","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/6-3-gotiikka-valon-vallankumous\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T14:01:44","modified_gmt":"2025-11-07T11:01:44","slug":"6-3-gotiken-en-ljusets-revolution","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/6-3-gotiken-en-ljusets-revolution\/","title":{"rendered":"6.3<\/span> Gotiken: en ljusets revolution"},"content":{"rendered":"\n

Den franska kungliga klosterkyrkan Saint Denis, i utkanterna av dagens Paris, stod f\u00e4rdig \u00e5r 1144, och \u00e4r det \u00e4ldsta exemplet p\u00e5 den arkitektur som kom att kallas gotisk. Valvkonstruktionstekniken hade f\u00f6rnyats f\u00f6r att kunna f\u00f6rse v\u00e4ggarna med stora f\u00f6nster. Interi\u00f6ren kom s\u00e5ledes att bli mycket ljusare \u00e4n i de romanska kyrkorna (6\/10).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Korg\u00e5ngen i klosterkyrkan i Saint Denis samt bottenplan, 1140\u20131144, Frankrike<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kyrkobyggnaden var best\u00e4lld av d\u00e5varande abboten i benediktinerklostret i Saint Denis. Abboten, vid namn Suger, hade \u00e4ven utvecklat en \u201dljusets teologi\u201d. I denna teologi kombineras och korsas tankar och ide\u0301er av skolastiker fr\u00e5n olika perioder. Dess fr\u00e4msta tes \u00e4r att Gud \u00e4r det \u00f6vernaturliga ljuset som str\u00e5lar harmoni \u00f6ver jorden. Han trodde bl.a. att ljuset f\u00f6rvandlade materian till n\u00e5got immateriellt.<\/p>\n\n\n\n

Exakt vilken roll Suger innehade i byggprojektet \u00e4r inte k\u00e4nt. Faktum \u00e4r i alla fall att klosterkyrkans ljusa interi\u00f6r med sina glasm\u00e5lningar var revolutionerande. Under de tv\u00e5 f\u00f6ljande decennierna byggdes i regionen tre katedraler i vilka den nya teknologin och estetiken ytterligare utvecklades. Gotiken spred sig till olika delar av Europa och blev snabbt en internationell stilinriktning.<\/p>\n\n\n\n

Gotikens teknologi och estetik: en str\u00e4van mot h\u00f6jderna<\/h2>\n\n\n\n

Spetsb\u00e5garna, typiska f\u00f6r gotiken, hade redan anv\u00e4nts i den romanska arkitekturen. Nu l\u00e4rde man sig att f\u00f6rdela innertakens tyngd med ett system med ribbvalv, vilket gjorde att man kunde anv\u00e4nda l\u00e4ttare byggmaterial. Ribbvalvssystemet innebar att v\u00e4ggarna inte l\u00e4ngre beh\u00f6vde b\u00e4ra upp valvet och d\u00e4rmed blev det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att f\u00f6rse v\u00e4ggarna med f\u00f6nster som fl\u00f6dade av ljus. De s.k. ribborna och ribbknippena som l\u00f6pte upp till spetsb\u00e5garnas kr\u00f6n gav de gotiska kyrkorna en vertikal och mot h\u00f6jderna str\u00e4vande pr\u00e4gel (6\/11).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Konstruktionsprinciper f\u00f6r den gotiska arkitekturen [Pieni taidehistoria, 1985]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Interi\u00f6rerna i de gotiska kyrkorna tedde sig n\u00e4stintill immateriella, samtidigt som exteri\u00f6rerna ofta var skulpturalt ytterst intrikata. Ribbsystemet r\u00e4ckte dock inte till f\u00f6r att b\u00e4ra upp de allt h\u00f6gre och dj\u00e4rvare planerade kyrkobyggnaderna. F\u00f6r att f\u00f6rdela valvens tyngd f\u00f6rs\u00e5gs kyrkorna d\u00e4rf\u00f6r med externa st\u00f6dkonstruktioner, st\u00f6db\u00e5gar som vilade p\u00e5 massiva s.k. str\u00e4vpelare. D\u00e5 ekonomiska realiteter lade sordin p\u00e5 byggandet f\u00f6rblev de gotiska kyrkornas torn ofta ofullbordade.<\/p>\n\n\n\n

Den franska h\u00f6ggotikens fr\u00e4msta m\u00e4sterverk anses vara katedralerna i Chartres, Amiens (6\/12) och Reims. Flera av kyrkorna \u00e4r till\u00e4gnade Jungfru Maria. Mariakulten hade vunnit terr\u00e4ng efter att kyrkan p\u00e5 400-talet upph\u00f6jt henne till \u201dGuds moder\u201d. Gotikens intrikata men stilfulla och harmoniska ribbsystem har j\u00e4mf\u00f6rts med den d\u00e5tida skolastiska<\/strong> teologins intellektuella elegans.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Mittskeppet i katedralen i Amiens samt bottenplan, b\u00f6rjan av 1200-talet, Frankrike<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

D\u00e5 gotiken spred sig till olika delar av Europa, speciellt till Tyskland och England, tog den sig ett flertal lokala uttryck. Under dess slutskede var v\u00e4ggarna ofta av tunn utsirad sten och f\u00f6rsedda med f\u00f6nster dekorerade med glasm\u00e5lningar. 1200-talskyrkan Sainte-Chapelle (6\/13) i Paris \u00e4r ett av de fr\u00e4msta exemplen p\u00e5 detta. Gotikens str\u00e4van mot h\u00f6jderna n\u00e5dde v\u00e4gs \u00e4nde med katedralen i Beauvais, valven hade en h\u00f6jd p\u00e5 48 meter. Konstruktionerna h\u00f6ll inte och kyrkan rasade \u00e5r 1248.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Sainte Chapelle i Paris, mitten p\u00e5 1400-talet<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Glasm\u00e5lningarna: skimrande didaktik<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6nstren i de gotiska kyrkorna fick en central roll i byggnadernas symbolsystem. De f\u00f6rs\u00e5gs med glasm\u00e5lningar. De \u00e4ldsta k\u00e4nda glasm\u00e5lningarna, mosaiker av f\u00e4rgade glasbitar, \u00e4r fr\u00e5n 300-talet, men i och med den gotiska arkitekturen fick dessa m\u00e5lningar en annan betydelse, utstr\u00e5lande \u201devangeliets nya ljus\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det viktigaste f\u00f6nstret i en gotisk katedral \u00e4r det s.k. rosettf\u00f6nstret, som \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 kyrkans v\u00e4stra fasad, ovanf\u00f6r huvuding\u00e5ngen. Med tiden antog rosettf\u00f6nstren betydande proportioner, trotsande vindar och regn, \u00e5terigen ett bevis p\u00e5 det v\u00e5ghalsigt \u00f6verd\u00e5diga i den gotiska byggnadstekniken.<\/p>\n\n\n\n

De b\u00e4st bevarade glasm\u00e5lningarna finns i katedralen i Chartres, vars rosettf\u00f6nster har en diameter p\u00e5 13 meter (6\/14). M\u00e5lningarna p\u00e5 de olika f\u00f6nstren bildar en helhet som strikt f\u00f6ljer bildf\u00f6reskrifterna i teologiska l\u00e4rosatser. Huvudgestalten i den \u00e5t Jungfru Maria helgade katedralens rosettf\u00f6nster, f\u00e4rdigt kring decennieskiftet 1230, \u00e4r f\u00f6ljdriktigt Maria med Jesusbarnet i sin famn, och de \u00f6vriga gestalterna \u00e4r alla v\u00e4nda mot henne.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Ett av rosettf\u00f6nstren i katedralen i Chartres, ca 1230. Frankrike<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

De \u00f6vriga f\u00f6nstren visar scener ur olika helgons liv. Glasm\u00e5lningarna har kallats \u201dde fattigas och icke l\u00e4skunnigas Bibel\u201d. I sj\u00e4lva verket \u00e4r deras bildspr\u00e5k ytterst m\u00e5ngfacetterat, och deras djupaste inneb\u00f6rd klarnar f\u00f6rst n\u00e4r man tar del av de texter de refererar till. Kanske fanns det i tiderna \u00e4ven \u201dguider\u201d som tolkade bildernas budskap f\u00f6r pilgrimerna.<\/p>\n\n\n\n

De gotiska katedralerna var manifestationer av tidens kunskap och kompetens. De v\u00e4ldiga byggprojekten f\u00f6rutsatte v\u00e4l organiserade grupper av hantverkare, med delat ansvar f\u00f6r arbetet. Stenhuggare, skulpt\u00f6rer och glasm\u00e4stare arbetade samspelt under ledning av teologer och byggm\u00e4stare f\u00f6r att skapa arkitektoniska helheter som skulle \u00e5terspegla en gemensam uppfattning om himmelrikets str\u00e5lglans.<\/p>\n\n\n\n

Gotiken i \u00f6vriga l\u00e4nder: det andliga och det v\u00e4rldsliga blandas<\/h2>\n\n\n\n

I de gotiska kyrkorna, precis som i de romanska, finner man merparten av de skulpterade dekorationerna p\u00e5 portalen runt den mot v\u00e4ster v\u00e4nda huvuding\u00e5ngen.
Efter hand som gotiken framskred kom en sj\u00e4lfull elegans att ers\u00e4tta den romanska skulpturens kraftfulla \u201dprimitivitet\u201d och str\u00e4nghet.<\/p>\n\n\n\n

Man studerade antikens konst och vetenskaper, vilket resulterade i att den f\u00f6r antiken s\u00e5 typiska kontrapost-posen p\u00e5 nytt togs i bruk. Likaledes framst\u00e4lldes kl\u00e4desplaggen med sina veck och f\u00e5llar expressivt, \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r det antika arvet n\u00e4rvarande (6\/15). M\u00e5nga gotiska skulpturer \u00e4ger en elegans som kan p\u00e5minna om vindlande l\u00e5gor. \u00c5 andra sidan kan man \u00e4ven sk\u00f6nja en str\u00e4van efter naturalism.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jungfru Maria och Elisabet, ca 1220 [Katedralen i Reims, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I hoven betraktades religi\u00f6sa konstverk allt mer som dyrbara prydnadsf\u00f6rem\u00e5l. \u00c4delmetaller, elfenben och andra v\u00e4rdefulla material anv\u00e4ndes i stor utstr\u00e4ckning. Konstfullt utf\u00f6rda gobel\u00e4nger t\u00e4ckte v\u00e4ggarna och gulddekorerade miniatyrer prydde b\u00f6ckerna.<\/p>\n\n\n\n

\u201dTideboken\u201d, fr\u00e5n 1400-talets Frankrike, \u00e4r ett av de finaste exemplen p\u00e5 gotikens s.k. \u201dsk\u00f6na stil\u201d. I boken presenteras m\u00e5nad f\u00f6r m\u00e5nad de arbeten och aktiviteter man utf\u00f6rde under loppet av ett \u00e5r. Centralperspektivet anv\u00e4ndes inte, men illustrationerna \u00e4r exakta och detaljrika och de lysande f\u00e4rgerna f\u00f6rl\u00e4nar bilderna en sagost\u00e4mning (6\/16).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Illumination av br\u00f6derna Limbourg, ur b\u00f6nboken Le\u0300s Tre\u0300s Tiches Heures du Duc de Berry, b\u00f6rjan av 1400-talet. [Muse\u0301e Conde\u0301, Chantilly, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den franska kungliga klosterkyrkan Saint Denis, i utkanterna av dagens Paris, stod f\u00e4rdig \u00e5r 1144, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1537,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-1023","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medeltiden-i-europa-och-islam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1023"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2332,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023\/revisions\/2332"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}