{"id":1023,"date":"2013-11-12T08:31:03","date_gmt":"2013-11-12T05:31:03","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/6-3-gotiikka-valon-vallankumous\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:21:03","modified_gmt":"2016-10-06T11:21:03","slug":"6-3-gotiken-en-ljusets-revolution","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/6-3-gotiken-en-ljusets-revolution\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">6.3<\/div> Gotiken: en ljusets revolution"},"content":{"rendered":"<p>Den franska kungliga klosterkyrkan Saint Denis, i utkanterna av dagens Paris, stod f&auml;rdig &aring;r 1144, och &auml;r det &auml;ldsta exemplet p&aring; den arkitektur som kom att kallas gotisk. Valvkonstruktionstekniken hade f&ouml;rnyats f&ouml;r att kunna f&ouml;rse v&auml;ggarna med stora f&ouml;nster. Interi&ouml;ren kom s&aring;ledes att bli mycket ljusare &auml;n i de romanska kyrkorna (6\/10).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0610.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1665\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0610.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0610-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1665\">\n\t\t\t\tKorg&aring;ngen i klosterkyrkan i Saint Denis samt bottenplan, 1140&ndash;1144, Frankrike\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kyrkobyggnaden var best&auml;lld av d&aring;varande abboten i benediktinerklostret i Saint Denis. Abboten, vid namn Suger, hade &auml;ven utvecklat en &rdquo;ljusets teologi&rdquo;. I denna teologi kombineras och korsas tankar och ide&#769;er av skolastiker fr&aring;n olika perioder. Dess fr&auml;msta tes &auml;r att Gud &auml;r det &ouml;vernaturliga ljuset som str&aring;lar harmoni &ouml;ver jorden. Han trodde bl.a. att ljuset f&ouml;rvandlade materian till n&aring;got immateriellt.<\/p>\n<p>Exakt vilken roll Suger innehade i byggprojektet &auml;r inte k&auml;nt. Faktum &auml;r i alla fall att klosterkyrkans ljusa interi&ouml;r med sina glasm&aring;lningar var revolutionerande. Under de tv&aring; f&ouml;ljande decennierna byggdes i regionen tre katedraler i vilka den nya teknologin och estetiken ytterligare utvecklades. Gotiken spred sig till olika delar av Europa och blev snabbt en internationell stilinriktning.<\/p>\n<h2>Gotikens teknologi och estetik: en str&auml;van mot h&ouml;jderna<\/h2>\n<p>Spetsb&aring;garna, typiska f&ouml;r gotiken, hade redan anv&auml;nts i den romanska arkitekturen. Nu l&auml;rde man sig att f&ouml;rdela innertakens tyngd med ett system med ribbvalv, vilket gjorde att man kunde anv&auml;nda l&auml;ttare byggmaterial. Ribbvalvssystemet innebar att v&auml;ggarna inte l&auml;ngre beh&ouml;vde b&auml;ra upp valvet och d&auml;rmed blev det ocks&aring; m&ouml;jligt att f&ouml;rse v&auml;ggarna med f&ouml;nster som fl&ouml;dade av ljus. De s.k. ribborna och ribbknippena som l&ouml;pte upp till spetsb&aring;garnas kr&ouml;n gav de gotiska kyrkorna en vertikal och mot h&ouml;jderna str&auml;vande pr&auml;gel (6\/11).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"420\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0611.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1666\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0611.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0611-300x197.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1666\">\n\t\t\t\tKonstruktionsprinciper f&ouml;r den gotiska arkitekturen [Pieni taidehistoria, 1985]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Interi&ouml;rerna i de gotiska kyrkorna tedde sig n&auml;stintill immateriella, samtidigt som exteri&ouml;rerna ofta var skulpturalt ytterst intrikata. Ribbsystemet r&auml;ckte dock inte till f&ouml;r att b&auml;ra upp de allt h&ouml;gre och dj&auml;rvare planerade kyrkobyggnaderna. F&ouml;r att f&ouml;rdela valvens tyngd f&ouml;rs&aring;gs kyrkorna d&auml;rf&ouml;r med externa st&ouml;dkonstruktioner, st&ouml;db&aring;gar som vilade p&aring; massiva s.k. str&auml;vpelare. D&aring; ekonomiska realiteter lade sordin p&aring; byggandet f&ouml;rblev de gotiska kyrkornas torn ofta ofullbordade.<\/p>\n<p>Den franska h&ouml;ggotikens fr&auml;msta m&auml;sterverk anses vara katedralerna i Chartres, Amiens (6\/12) och Reims. Flera av kyrkorna &auml;r till&auml;gnade Jungfru Maria. Mariakulten hade vunnit terr&auml;ng efter att kyrkan p&aring; 400-talet upph&ouml;jt henne till &rdquo;Guds moder&rdquo;. Gotikens intrikata men stilfulla och harmoniska ribbsystem har j&auml;mf&ouml;rts med den d&aring;tida <strong>skolastiska<\/strong> teologins intellektuella elegans.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0612.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1667\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0612.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0612-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1667\">\n\t\t\t\tMittskeppet i katedralen i Amiens samt bottenplan, b&ouml;rjan av 1200-talet, Frankrike\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>D&aring; gotiken spred sig till olika delar av Europa, speciellt till Tyskland och England, tog den sig ett flertal lokala uttryck. Under dess slutskede var v&auml;ggarna ofta av tunn utsirad sten och f&ouml;rsedda med f&ouml;nster dekorerade med glasm&aring;lningar. 1200-talskyrkan Sainte-Chapelle (6\/13) i Paris &auml;r ett av de fr&auml;msta exemplen p&aring; detta. Gotikens str&auml;van mot h&ouml;jderna n&aring;dde v&auml;gs &auml;nde med katedralen i Beauvais, valven hade en h&ouml;jd p&aring; 48 meter. Konstruktionerna h&ouml;ll inte och kyrkan rasade &aring;r 1248.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0613.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1668\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0613.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0613-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1668\">\n\t\t\t\tSainte Chapelle i Paris, mitten p&aring; 1400-talet\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Glasm&aring;lningarna: skimrande didaktik<\/h2>\n<p>F&ouml;nstren i de gotiska kyrkorna fick en central roll i byggnadernas symbolsystem. De f&ouml;rs&aring;gs med glasm&aring;lningar. De &auml;ldsta k&auml;nda glasm&aring;lningarna, mosaiker av f&auml;rgade glasbitar, &auml;r fr&aring;n 300-talet, men i och med den gotiska arkitekturen fick dessa m&aring;lningar en annan betydelse, utstr&aring;lande &rdquo;evangeliets nya ljus&rdquo;.<\/p>\n<p>Det viktigaste f&ouml;nstret i en gotisk katedral &auml;r det s.k. rosettf&ouml;nstret, som &auml;r bel&auml;get p&aring; kyrkans v&auml;stra fasad, ovanf&ouml;r huvuding&aring;ngen. Med tiden antog rosettf&ouml;nstren betydande proportioner, trotsande vindar och regn, &aring;terigen ett bevis p&aring; det v&aring;ghalsigt &ouml;verd&aring;diga i den gotiska byggnadstekniken.<\/p>\n<p>De b&auml;st bevarade glasm&aring;lningarna finns i katedralen i Chartres, vars rosettf&ouml;nster har en diameter p&aring; 13 meter (6\/14). M&aring;lningarna p&aring; de olika f&ouml;nstren bildar en helhet som strikt f&ouml;ljer bildf&ouml;reskrifterna i teologiska l&auml;rosatser. Huvudgestalten i den &aring;t Jungfru Maria helgade katedralens rosettf&ouml;nster, f&auml;rdigt kring decennieskiftet 1230, &auml;r f&ouml;ljdriktigt Maria med Jesusbarnet i sin famn, och de &ouml;vriga gestalterna &auml;r alla v&auml;nda mot henne.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"570\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0614.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1537\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0614.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0614-300x267.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1537\">\n\t\t\t\tEtt av rosettf&ouml;nstren i katedralen i Chartres, ca 1230. Frankrike\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De &ouml;vriga f&ouml;nstren visar scener ur olika helgons liv. Glasm&aring;lningarna har kallats &rdquo;de fattigas och icke l&auml;skunnigas Bibel&rdquo;. I sj&auml;lva verket &auml;r deras bildspr&aring;k ytterst m&aring;ngfacetterat, och deras djupaste inneb&ouml;rd klarnar f&ouml;rst n&auml;r man tar del av de texter de refererar till. Kanske fanns det i tiderna &auml;ven &rdquo;guider&rdquo; som tolkade bildernas budskap f&ouml;r pilgrimerna.<\/p>\n<p>De gotiska katedralerna var manifestationer av tidens kunskap och kompetens. De v&auml;ldiga byggprojekten f&ouml;rutsatte v&auml;l organiserade grupper av hantverkare, med delat ansvar f&ouml;r arbetet. Stenhuggare, skulpt&ouml;rer och glasm&auml;stare arbetade samspelt under ledning av teologer och byggm&auml;stare f&ouml;r att skapa arkitektoniska helheter som skulle &aring;terspegla en gemensam uppfattning om himmelrikets str&aring;lglans.<\/p>\n<h2>Gotiken i &ouml;vriga l&auml;nder: det andliga och det v&auml;rldsliga blandas<\/h2>\n<p>I de gotiska kyrkorna, precis som i de romanska, finner man merparten av de skulpterade dekorationerna p&aring; portalen runt den mot v&auml;ster v&auml;nda huvuding&aring;ngen.<br>\nEfter hand som gotiken framskred kom en sj&auml;lfull elegans att ers&auml;tta den romanska skulpturens kraftfulla &rdquo;primitivitet&rdquo; och str&auml;nghet.<\/p>\n<p>Man studerade antikens konst och vetenskaper, vilket resulterade i att den f&ouml;r antiken s&aring; typiska kontrapost-posen p&aring; nytt togs i bruk. Likaledes framst&auml;lldes kl&auml;desplaggen med sina veck och f&aring;llar expressivt, &auml;ven h&auml;r &auml;r det antika arvet n&auml;rvarande (6\/15). M&aring;nga gotiska skulpturer &auml;ger en elegans som kan p&aring;minna om vindlande l&aring;gor. &Aring;&nbsp;andra sidan kan man &auml;ven sk&ouml;nja en str&auml;van efter naturalism.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"430\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0615.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1669\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0615.jpg 430w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0615-202x300.jpg 202w\" sizes=\"(max-width: 430px) 100vw, 430px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1669\">\n\t\t\t\tJungfru Maria och Elisabet, ca 1220 [Katedralen i Reims, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I hoven betraktades religi&ouml;sa konstverk allt mer som dyrbara prydnadsf&ouml;rem&aring;l. &Auml;delmetaller, elfenben och andra v&auml;rdefulla material anv&auml;ndes i stor utstr&auml;ckning. Konstfullt utf&ouml;rda gobel&auml;nger t&auml;ckte v&auml;ggarna och gulddekorerade miniatyrer prydde b&ouml;ckerna.<\/p>\n<p>&rdquo;Tideboken&rdquo;, fr&aring;n 1400-talets Frankrike, &auml;r ett av de finaste exemplen p&aring; gotikens s.k. &rdquo;sk&ouml;na stil&rdquo;. I boken presenteras m&aring;nad f&ouml;r m&aring;nad de arbeten och aktiviteter man utf&ouml;rde under loppet av ett &aring;r. Centralperspektivet anv&auml;ndes inte, men illustrationerna &auml;r exakta och detaljrika och de lysande f&auml;rgerna f&ouml;rl&auml;nar bilderna en sagost&auml;mning (6\/16).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1023 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0616.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1670\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0616.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0616-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1670\">\n\t\t\t\tIllumination av br&ouml;derna Limbourg, ur b&ouml;nboken Le&#768;s Tre&#768;s Tiches Heures du Duc de Berry, b&ouml;rjan av 1400-talet. [Muse&#769;e Conde&#769;, Chantilly, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den franska kungliga klosterkyrkan Saint Denis, i utkanterna av dagens Paris, stod f&auml;rdig &aring;r 1144, och &auml;r det &auml;ldsta exemplet p&aring; den arkitektur som kom att kallas gotisk. Valvkonstruktionstekniken hade f&ouml;rnyats f&ouml;r att kunna f&ouml;rse v&auml;ggarna med stora f&ouml;nster. Interi&ouml;ren kom s&aring;ledes att bli mycket ljusare &auml;n i de romanska kyrkorna (6\/10). Kyrkobyggnaden var best&auml;lld [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1537,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1023"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1898,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023\/revisions\/1898"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}