{"id":1026,"date":"2013-11-12T08:30:35","date_gmt":"2013-11-12T05:30:35","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/6-4-islam-ja-sen-kuvakasitys-kun-ihmista-ei-saa-kuvata\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T14:05:35","modified_gmt":"2025-11-07T11:05:35","slug":"6-4-islam-och-dess-bildvarld-manniskan-far-ej-avbildas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/6-4-islam-och-dess-bildvarld-manniskan-far-ej-avbildas\/","title":{"rendered":"6.4<\/span> Islam och dess bildv\u00e4rld: m\u00e4nniskan f\u00e5r ej avbildas"},"content":{"rendered":"\n

Islam uppstod p\u00e5 Arabiska halv\u00f6n. Dess grundare Muhammed f\u00f6ddes i Mecka \u00e5r 570 v.t. Sin f\u00f6rsta uppenbarelse fick han av \u00e4rke\u00e4ngeln Gabriel d\u00e5 han var ca fyrtio \u00e5r gammal. Muhammeds samtliga uppenbarelser finns samlade i muslimernas heliga bok, Koranen. Sin litter\u00e4ra form fick Koranen i medlet av 600-talet.<\/p>\n\n\n\n

Likt m\u00e5nga andra religioner har islam bibeh\u00e5llit element fr\u00e5n en animistisk naturuppfattning. I t.ex. Mecka, i muslimernas viktigaste helgedom Kaba, v\u00f6rdas den s.k. Svarta stenen, en meteorit inmurad i ett av byggnadens h\u00f6rn. Stenen har pre-islamskt ursprung. Enligt legenden \u00e4r det \u00e4rke\u00e4ngeln Gabriel som h\u00e4mtat den fr\u00e5n himlen.<\/p>\n\n\n\n

Spridningen och de olika skolorna<\/h2>\n\n\n\n

Muhammeds efterf\u00f6ljare, kaliferna, var framg\u00e5ngsrika d\u00e5 det g\u00e4llde att sprida tron. Redan p\u00e5 600-talet omfattade den islamska v\u00e4rlden ett omr\u00e5de som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Nordafrika till Indien. Under n\u00e4sta sekel kom den islamska maktsf\u00e4ren att inbegripa \u00e4ven Centralasien och Kina. Ocks\u00e5 Spanien blev islamskt. Det \u00f6stromerska och bysantinska v\u00e4ldets centralort Konstantinopel er\u00f6vrades \u00e5r 1453. Den folkrikaste islamska nationen idag \u00e4r Indonesien som islamiserades fredligt p\u00e5 1400-talet. P\u00e5 650-talet delades islam i tv\u00e5 huvudskolor, sunni och shia.<\/p>\n\n\n\n

Bilduppfattningen<\/h2>\n\n\n\n

Islam och judendom har gemensamt ursprung, och inom islam, precis som inom judendomen r\u00e5der ett absolut f\u00f6rbud mot all visuell framst\u00e4llning av gud (\u201dDu skall inte g\u00f6ra dig n\u00e5gon bildstod eller avbild av n\u00e5gonting uppe i himlen…\u201d 2 Mos. 20:4). Koranen f\u00f6rbjuder inte direkt avbildningar av m\u00e4nniskan, men den f\u00f6rbjuder avgudabilder<\/em>. Den islamska traditionen f\u00f6rh\u00e5ller sig dock avogt till avbildandet av m\u00e4nniskor och \u00e4venledes djur.<\/p>\n\n\n\n

En teologisk diskussion i \u00e4mnet inleddes p\u00e5 600-talet och intensifierades p\u00e5 700-talet, samtidigt som en liknande diskussion \u00e4ven f\u00f6rdes inom b\u00e5de kristendomen och judendomen. Inom islam utmynnade diskussionen i tanken att en konstn\u00e4r inte b\u00f6r avbilda n\u00e5gon som helst levande varelse eftersom konstn\u00e4ren vid den yttersta domen borde kunna ingjuta liv i motivet. Om han inte lyckas med detta hamnar han i helvetet. Enligt islam \u00e4r det enbart gud som kan skapa liv.
De fr\u00e4msta orsakerna till bildf\u00f6rbudet \u00e4r :<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. M\u00e4nniskan \u00e4r guds avbild, och f\u00e5r d\u00e4rmed inte \u00e5terges inom konsten, eftersom konsten enbart bristf\u00e4lligt lyckas \u00e5terspegla guds skapelse.<\/li>\n\n\n\n
  2. Ingen avgudabild f\u00e5r finnas mellan m\u00e4nniskan och guds osynliga n\u00e4rvaro.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Islam spreds snabbt till l\u00e4nder och regioner d\u00e4r det redan fanns en egen rik bildtradition, och d\u00e4rf\u00f6r har bildf\u00f6rbudet i de skilda delarna av den islamska v\u00e4rlden till\u00e4mpats mycket olika. Generellt sett har sunnimuslimerna en striktare bildsyn \u00e4n shiamuslimerna.<\/p>\n\n\n\n

    Det finns ett undantag d\u00e5 det g\u00e4ller bildf\u00f6rbudet: miniatyrerna, d.v.s. illustrationerna i handskrifterna. Denna konstart uppn\u00e5dde sin h\u00f6jdpunkt under 1300\u20131500-talen i Persien. Illustrationerna \u00e4r alltid en organisk del av sj\u00e4lva texten, som inom islam utvecklades till en sj\u00e4lvst\u00e4ndig och h\u00f6gt uppskattad konstform, kalligrafin.<\/p>\n\n\n\n

    De m\u00e4nniskogestalter och djurfigurer som f\u00f6rekom i illustrationerna till dessa texter var under den islamska kulturens guld\u00e5lder alltid strikt tv\u00e5dimensionella och starkt stiliserade. P\u00e5 det viset undvek man en f\u00f6rv\u00e4xling med hedniska kultbilder. I miniatyrerna kunde man ibland t.o.m. avbilda profeten Muhammed, men p\u00e5 samtliga avbildningar \u00e4r hans ansikte t\u00e4ckt av en vit duk, detta f\u00f6r att inte bryta mot bildf\u00f6rbudet (6\/17).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Muhammeds nattliga ritt till himlen p\u00e5 sin kvinnoh\u00f6vdade h\u00e4st Buraqilla. Muhammed sj\u00e4lv \u00e4r besl\u00f6jad. Persisk miniatyr fr\u00e5n 1400-talet. [Museet f\u00f6r turkisk och islamsk konst, Istanbul, Turkiet]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Kalligrafin: sk\u00f6nskriften som konst<\/h2>\n\n\n\n

    Kalligrafin, d.v.s. konsten att skriva, st\u00e5r inom islam i en direkt relation till Koranens gudomliga uppenbarelse. Muhammed blev delgiven Koranen som en uppenbarelse. D\u00e4rf\u00f6r st\u00e5r sj\u00e4lva skriften som den \u00e4r nedtecknad med i en direkt relation till islams allra heligaste k\u00e4rna. D\u00e4rtill h\u00e4nvisas det i Korantexten till den \u201do\u00f6vertr\u00e4ffligt sk\u00f6na\u201d skriftliga dr\u00e4kten. Detta har sporrat och sporrar fortfarande kalligrafer som kopierar surorna, d.v.s. kapitlen i Koranen.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Kufisk skrift [The Splendour of Islamic Calligraphy, 1996]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Den skriftform som var f\u00f6rh\u00e4rskande under 600\u20131100-talen var den kufiska (6\/18). \u00c4ven andra skriftstilar utvecklades d\u00e5 islam bredde ut sig till icke-arabiska kulturomr\u00e5den som till\u00e4gnade sig det arabiska skriftsystemet. Kalligrafistilarna har varierat stort. Detta g\u00e4ller inte enbart Koranen, utan \u00e4ven andra texter, s\u00e5v\u00e4l heliga som profana. D\u00e4rtill har moske\u0301er dekorerats med kalligrafi och man har \u00e4ven utnyttjat och utnyttjar fortfarande kalligrafin f\u00f6r att pryda olika produkter inom hantverk och konstindustri (6\/19).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Nedre delen av kupolen till Khoja Ahmad Ysaws mausoleum \u00e4r dekorerad med stiliserad kalligrafi. Slutet av 1300-talet, Iran [Islam: Art and Architecture, 2000]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Ornamentiken: den m\u00f6nstrade o\u00e4ndligheten<\/h2>\n\n\n\n

    Inom den islamska kulturen hade ornamentiken, i likhet med kalligrafin, en framtr\u00e4dande plats. I de omr\u00e5den d\u00e4r islam till en b\u00f6rjan bef\u00e4stes fanns fr\u00e5n tidigare bl.a. grekisk, hellenistisk, romersk och tidigkristen bildkonst. I dessa bilder kan vi redan se ornamentik, oftast dock i form av ett slags inramning av m\u00e4nniskogestalter. Inom islam, som st\u00e4llde sig avvisande till all avbildning av m\u00e4nniskor och djur, utvecklades ornamentiken till en sj\u00e4lvst\u00e4ndig konstform. Hela v\u00e4ggar, f\u00f6rutom textilier och f\u00f6rem\u00e5l av olika slag, dekorerades med rik och intrikat ornamentering (6\/20).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Variationer p\u00e5 en och samma geometriska grundform [Islamic Designs, 1988]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Redan kort efter islams uppkomst, p\u00e5 600-talet, b\u00f6rjade den islamska ornamentiken att finna ett eget uttryck, vilket bl.a. utsmyckningen av Klippmoske\u0301n i Jerusalem visar. I begynnelseskedet avbildades v\u00e4xter i sin helhet, men under de p\u00e5f\u00f6ljande seklen, d\u00e5 bildf\u00f6rbudet allt mer tog \u00f6verhanden, b\u00f6rjade man spj\u00e4lka upp v\u00e4xtmotiven och \u00e4gna sig \u00e5t en allt st\u00f6rre stilisering.<\/p>\n\n\n\n

    Till en b\u00f6rjan utgjordes v\u00e4xtmotiven av bl.a. vinrankor och akantusblad, som anv\u00e4ndes i utsmyckningar redan under antiken, men inom kort schematiserades v\u00e4xterna (blad, blommor och st\u00e4nglar) till geometriska stilfigurer och m\u00f6nster. F\u00f6rutom de teologiska aspekterna inverkade \u00e4ven antikens matematiska traditioner, som fortlevde och \u00e4ven utvecklades i den islamska v\u00e4rlden, p\u00e5 hur man inom islam kom att anv\u00e4nda sig av ornament. M\u00e5nga v\u00e4xtmotiv fick en symbolisk inneb\u00f6rd. L\u00f6vmotiven h\u00e4nvisar till liv och d\u00f6d, vallmon till den eviga vilan etc.<\/p>\n\n\n\n

    Arabesken: en v\u00e4v av variabler<\/h2>\n\n\n\n

    Samspelet mellan geometrin och v\u00e4xtornamentiken gav upphov till det som kallas f\u00f6r arabesken, ett slags m\u00f6nster best\u00e5ende av geometriskt stiliserade v\u00e4xtornament som i princip kan forts\u00e4tta i all o\u00e4ndlighet (6\/21).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Arabeskmotiv som dominerar kupolen p\u00e5 Shah-moske\u0301n i Isfahan, Iran, b\u00f6rjan av 1600-talet [Islam: Art and Architecture, 2000]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Arabesken och \u00e4ven annan islamsk utsmyckning med v\u00e4xtmotiv b\u00e4r p\u00e5 en djup symbolik. Inom islam upplevs naturen i sig som guds konstverk och m\u00e4nniskan \u00e4r enligt Koranen en st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande h\u00e4rskare \u00f6ver naturen. De i princip o\u00e4ndliga v\u00e4xtmotiven p\u00e5minner s\u00e5ledes om guds skapelsearbete. Dessa motiv kan ocks\u00e5 tj\u00e4na som ett slags meditationsobjekt som f\u00f6r tankarna till guds allest\u00e4des n\u00e4rvarande skapelse.<\/p>\n\n\n\n

    Ornamentiken har f\u00e5tt ett flertal olika uttryck i det vida utbredda islamska kulturomr\u00e5det. Ornament i miniatyrformat ser vi i metallarbeten och smycken, och i stor skala p\u00e5 bl.a. v\u00e4ggar. \u00c4ven materialvalen bidrar till ornamentikens m\u00e5ngsidighet, m\u00f6nstren kan graveras i stuck, sten, tr\u00e4 och metall. Den kan utf\u00f6ras som mosaik och som kakelarbeten, eller m\u00e5las p\u00e5 pergament och papper. Ornamenten kan \u00e4ven ses i knutna mattor (6\/22).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    En turkisk s.k. medaljongmatta, 1500-talet [Museet f\u00f6r turkisk och islamsk konst, Istanbul, Turkiet]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Arabeskmotiven utkristalliserades redan p\u00e5 900-talet. D\u00e5 islam spred sig i olika v\u00e4derstreck fick v\u00e4xtmotiven st\u00e4ndigt nya lokala former. Det kinesiska inflytandet p\u00e5 1200\u22121300-talen medf\u00f6rde att enskilda v\u00e4xtmotiv blev popul\u00e4ra. Stilen n\u00e5dde sin h\u00f6jdpunkt i Turkiet, under den osmanska dynastin, i de s.k. Iznik-kaklen och i dekoreringen av k\u00e4rl. I Indien finner vi en naturalistisk v\u00e4xtornamentik som \u00e4r influerad av botaniska illustrationer utf\u00f6rda av jesuitf\u00e4der. Mogulh\u00e4rskarna inf\u00f6rskaffade m\u00e4ngder av dessa bilder till sina samlingar.<\/p>\n\n\n\n

    Paradiset, sinnebilden f\u00f6r himlen<\/h2>\n\n\n\n

    I den islamska v\u00e4rlden hade tr\u00e4dg\u00e5rden en central betydelse och utformades till ett slags landskapskonst. I Koranen beskrivs Paradisets muromg\u00e4rdade tr\u00e4dg\u00e5rd i m\u00e5leriska ordalag, tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r lika stor som himlen och jorden, d\u00e4r \u201dfl\u00f6dar vattnen\u201d, d\u00e4r v\u00e4xer skuggande tr\u00e4d utan t\u00f6rnen, l\u00e4ckra frukter finns i \u00f6verfl\u00f6d, o.s.v.<\/p>\n\n\n\n

    Judendomen och kristendomen omhuldade samma paradisbild som islam. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt, eftersom samtliga dessa religioner uppkommit i en och samma region, i en geografi som domineras av torra \u00f6kenlandskap. D\u00e4rtill spred sig islam till en b\u00f6rjan till omr\u00e5den som likaledes var \u00f6kenlikt karga. I de h\u00e4r omst\u00e4ndigheterna kom tr\u00e4dg\u00e5rden att representera evig v\u00e5r, ymnighet, skugga och str\u00f6mmande vatten, allt det som milj\u00f6n f\u00f6r det mesta inte kunde erbjuda.<\/p>\n\n\n\n

    Paradisets tr\u00e4dg\u00e5rd blev ett centralt tema inom den islamska konsten: redan p\u00e5 700- talet dekorerades v\u00e4ggarna i den stora moske\u0301n i Damaskus med paradisvyer, och motsvarande motiv finner vi i ett otal miniatyrer (6\/23).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Den mystiska tr\u00e4dg\u00e5rden, turkisk miniatyr fr\u00e5n 1300-talet [Museet f\u00f6r turkisk och islamsk konst, Istanbul, Turkiet]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Den islamska tr\u00e4dg\u00e5rden hade ett flertal f\u00f6rebilder. D\u00e5 islam bredde ut sig kom dess paradisbild ofta att pr\u00e4glas av respektive regioners kultur, i v\u00e4st var det romerska f\u00f6rebilder, i \u00f6st bl.a. indiska. Olika typer av tr\u00e4dg\u00e5rdar utvecklades. I urban milj\u00f6 skapades tr\u00e4dg\u00e5rdar av innerg\u00e5rdskarakt\u00e4r och omgivna av gallerier.<\/p>\n\n\n\n

    Tr\u00e4dg\u00e5rdarna i Persien och Indien hade ofta promenadg\u00e5ngar som l\u00f6pte p\u00e5 var sin sida om vattenbass\u00e4nger som bildade ett kors. Det k\u00e4ndaste exemplet \u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rden i anslutning till mausoleet Taj Mahal (6\/24). Ofta begravdes de d\u00f6da i sj\u00e4lva tr\u00e4dg\u00e5rden. Den islamska tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r \u00e4gnad att erinra betraktaren om paradiset, och \u00e4ven att visa att naturen i sig \u00e4r ett konstverk skapat av gud.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a>
    Mausoleet Taj Mahal med dess tr\u00e4dg\u00e5rd med vattenbass\u00e4ng, Agra, Indien, 1600-talet [Islam: Art and Architecture, 2000]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Islam uppstod p\u00e5 Arabiska halv\u00f6n. Dess grundare Muhammed f\u00f6ddes i Mecka \u00e5r 570 v.t. Sin […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1538,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-1026","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-medeltiden-i-europa-och-islam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1026"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2334,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1026\/revisions\/2334"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1538"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}