{"id":1029,"date":"2013-11-12T08:28:46","date_gmt":"2013-11-12T05:28:46","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-1400-ja-1500-luvut-renessanssi\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:21:33","modified_gmt":"2016-10-06T11:21:33","slug":"7-1400-och-1500-talen-renassansen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-1400-och-1500-talen-renassansen\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7<\/div> 1400- och 1500-talen: ren\u00e4ssansen"},"content":{"rendered":"<p>P&aring; den italienska halv&ouml;n tog sig den romanska och gotiska stilen andra uttryck &auml;n i det &ouml;vriga Europa. I Italien fanns m&auml;ngder med l&auml;mningar av romersk arkitektur. Detta &aring;terspeglades i den italienska medeltida arkitekturen. Grundplanen f&ouml;r kyrkorna utgick fr&aring;n basilikan, vars form i sin tur har sitt ursprung i de romerska tronhallarna. Utv&auml;ndigt var kyrkorna ofta bekl&auml;dda med marmor och andra v&auml;rdefulla stenarter i olika kul&ouml;rer, en kutym som likaledes h&auml;rr&ouml;rde fr&aring;n den romerska arkitekturen. De &aring;sk&aring;dligt inramade och rytmiserade v&auml;ggytorna avviker med sin harmoni fr&aring;n de nordligare uttrycken f&ouml;r romansk och gotisk arkitektur.<\/p>\n<p>Ett exempel p&aring; den medeltida italienska arkitekturen &auml;r domkyrkan i Pisa, dess <em>baptisterium<\/em>, d.v.s. dopkapell, och det ber&ouml;mda klocktornet (7\/1) som senare kom att luta. De fick sin nuvarande utformning p&aring; 1000&ndash;1200-talen. Sj&auml;lva konstruktionen p&aring; den basilikaformade kyrkan &auml;r tydligt framh&aring;llen. Stenarter i olika f&auml;rger rytmiserar v&auml;ggarna och samma syfte har de h&ouml;gre upp bel&auml;gna pelarmotiven. Enbart spetsb&aring;gsdekorationerna p&aring; dopkapellets ytterv&auml;ggar &aring;terspeglar influenser fr&aring;n gotiken i norr.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1029 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"540\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0701.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1678\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0701.jpg 540w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0701-253x300.jpg 253w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1678\">\n\t\t\t\tDomkyrkan i Pisa samt klocktornet och baptisteriet, 1100- och 1200-talen, Italien\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I Italien under medeltiden &auml;gnade man sig livaktigt &aring;t att omv&auml;rdera kristendomen. Olika skolor uppstod och i anslutning till dem grundades kloster. Franciskus av Assisi (ca 1181&ndash;1226) kritiserade kyrkan f&ouml;r dess v&auml;rldslighet och predikade anspr&aring;ksl&ouml;shet och &ouml;dmjukhet. Hans efterf&ouml;ljare grundade en munkorden, den s.k. Franciskanorden. En av Fransiskus kvinnliga l&auml;rjungar, Den Heliga Clara, grundade &aring; sin sida en organisation f&ouml;r tiggarnunnor. Den Heliga Dominicus (1170&ndash;1221) var centralgestalten i det dominikanska br&ouml;draskapet, som senare kom att bist&aring; jesuiterna.<\/p>\n<h2>Bysans inflytande avtar<\/h2>\n<p>Munkarna betonade enkelhet och klarhet. S&aring; sm&aring;ningom &aring;terspeglades detta ocks&aring; i bildkonsten, s&aring;v&auml;l stilm&auml;ssigt som i sj&auml;lva det visuella ber&auml;ttandet. Den f&ouml;rh&auml;rskande stilen i m&aring;leriet i Italien under medeltiden var den s.k. <em>maniera greca<\/em>, d.v.s. &rdquo;den grekiska stilen&rdquo;. Den bottnade &auml;nnu i h&ouml;g grad i bysantinsk form och konvention. I uttrycket framh&auml;vdes det tv&aring;dimensionella och bakgrunden var ofta f&ouml;rgylld, symboliserande den himmelska prakten.<\/p>\n<p>M&aring;laren Duccio di Buoninsegna (verksam 1278&ndash;1318), fr&aring;n Sienna, har p&aring; en altartavla, Maesta&#768;, avbildat Jungfru Maria p&aring; en tron, med Jesusbarnet i famnen (7\/2). Mariakulten b&ouml;rjade redan p&aring; 300-talet, men vid tiden f&ouml;r altartavlans tillblivelse hade doktrinen om den obefl&auml;ckade avlelsen utkristalliserats, en doktrin som gav Maria en central st&auml;llning i kristendomen. Kulten genererade s&aring;v&auml;l betydande diktning som uts&ouml;kt m&aring;leri, ett fint exempel &auml;r ovann&auml;mnda Maesta&#768; av Duccio. Den gyllene bakgrunden och gestalternas linjerena elegans relaterar till &rdquo;den grekiska stilen&rdquo;. Det nya i m&aring;lningen &auml;r en str&auml;van mot psykologisering, det ber&auml;ttande elementet, samt ett intresse att avbilda sj&auml;lva rummet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1029 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"325\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0702.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1570\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0702.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0702-300x152.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1570\">\n\t\t\t\tDuccio: Jungfru Maria p&aring; sin tron, 1308&ndash;1311 [Museo dell&rsquo;Opera del Duomo, Siena]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Giotto: Ren&auml;ssansens h&auml;rold<\/h2>\n<p>Den mest k&auml;nda italienska konstn&auml;ren under 1300-talet var Giotto (1267&ndash;1337). Redan hans samtida lovordade hans konst, och senare f&ouml;rklarade konsthistorikern Giorgio Vasari (1511&ndash;1574) Giotto vara en f&ouml;reg&aring;ngare till ren&auml;ssansen. I sin konst nyttjade Giotto tidigare ikonografiska modeller, men samtidigt f&ouml;rnyade han dem och gav dem en inte tidigare sk&aring;dad dramatisk utstr&aring;lning.<\/p>\n<p>Som Giottos huvudarbete kan betraktas v&auml;ggm&aring;lningarna i Scrovegnikapellet, d.v.s. Arenakapellet i Padua, utf&ouml;rda mellan &aring;ren 1304 och 1313. Best&auml;llare var en av medlemmarna i den beryktade sl&auml;kten Scrovegni. Sl&auml;kten &auml;gnade sig &aring;t ocker och kapellprojektet ogillades d&auml;rf&ouml;r av m&aring;nga samtida. V&auml;ggm&aring;lningarna gjordes i en teknik kallad fresco secco, i vilken f&auml;rg&auml;mnena kemiskt fixeras i murbruket. P.g.a. detta b&ouml;r m&aring;lningarna utf&ouml;ras snabbt p&aring; fuktigt bruk.<\/p>\n<p>P&aring; kapellets v&auml;ggar avbildade Giotto nyckelepisoder (7\/3) ur Nya Testamentet. M&aring;lningarna &auml;r till sin karakt&auml;r kristallklara och l&auml;tta att tyda. Episoderna presenteras som om de vore uppf&ouml;rda p&aring; en scen, och en str&auml;van efter det som senare kom att kallas centralperspektiv ger m&aring;lningarna en k&auml;nsla av rymd som ingen tidigare m&aring;lare lyckats f&ouml;rmedla. &Auml;ven m&auml;nniskogestalterna &auml;r n&auml;st intill skulpturalt framst&auml;llda, de &auml;r tredimensionella, inte l&auml;ngre elegant tv&aring;dimensionella.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1029 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0703.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1539\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0703.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0703-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1539\">\n\t\t\t\tGiotto: Kristi begr&aring;tande, 1304&ndash;1313 [Scrovegni-kapellet, Padua]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I scenen Kristus begr&aring;tes &auml;r det anm&auml;rkningsv&auml;rda den svidande styrkan i sj&auml;lva k&auml;nslouttrycket. Gesterna och poserna &auml;r som tagna ur en tragedi. I sj&auml;lva verket kan det finnas ber&ouml;ringspunkter med en senare f&ouml;rsvunnen kyrkoteater. K&auml;nslouttrycket &auml;r extremt utan att det st&ouml;r klarheten i ber&auml;ttandet. P&aring; ett exceptionellt s&auml;tt sammanstr&aring;lar det religi&ouml;sa, det monumentala och en form av realism.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P&aring; den italienska halv&ouml;n tog sig den romanska och gotiska stilen andra uttryck &auml;n i det &ouml;vriga Europa. I Italien fanns m&auml;ngder med l&auml;mningar av romersk arkitektur. Detta &aring;terspeglades i den italienska medeltida arkitekturen. Grundplanen f&ouml;r kyrkorna utgick fr&aring;n basilikan, vars form i sin tur har sitt ursprung i de romerska tronhallarna. Utv&auml;ndigt var kyrkorna [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1570,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1029"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1900,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029\/revisions\/1900"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1029"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1029"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1029"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}