{"id":1029,"date":"2013-11-12T08:28:46","date_gmt":"2013-11-12T05:28:46","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-1400-ja-1500-luvut-renessanssi\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T17:00:05","modified_gmt":"2026-05-15T14:00:05","slug":"7-1400-och-1500-talen-renassansen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-1400-och-1500-talen-renassansen\/","title":{"rendered":"7<\/span> 1400- och 1500-talen: ren\u00e4ssansen"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 den italienska halv\u00f6n tog sig den romanska och gotiska stilen andra uttryck \u00e4n i det \u00f6vriga Europa. I Italien fanns m\u00e4ngder med l\u00e4mningar av romersk arkitektur. Detta \u00e5terspeglades i den italienska medeltida arkitekturen. Grundplanen f\u00f6r kyrkorna utgick fr\u00e5n basilikan, vars form i sin tur har sitt ursprung i de romerska tronhallarna. Utv\u00e4ndigt var kyrkorna ofta bekl\u00e4dda med marmor och andra v\u00e4rdefulla stenarter i olika kul\u00f6rer, en kutym som likaledes h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n den romerska arkitekturen. De \u00e5sk\u00e5dligt inramade och rytmiserade v\u00e4ggytorna avviker med sin harmoni fr\u00e5n de nordligare uttrycken f\u00f6r romansk och gotisk arkitektur.<\/p>\n\n\n\n

Ett exempel p\u00e5 den medeltida italienska arkitekturen \u00e4r domkyrkan i Pisa, dess baptisterium<\/em>, d.v.s. dopkapell, och det ber\u00f6mda klocktornet (7\/1) som senare kom att luta. De fick sin nuvarande utformning p\u00e5 1000\u20131200-talen. Sj\u00e4lva konstruktionen p\u00e5 den basilikaformade kyrkan \u00e4r tydligt framh\u00e5llen. Stenarter i olika f\u00e4rger rytmiserar v\u00e4ggarna och samma syfte har de h\u00f6gre upp bel\u00e4gna pelarmotiven. Enbart spetsb\u00e5gsdekorationerna p\u00e5 dopkapellets ytterv\u00e4ggar \u00e5terspeglar influenser fr\u00e5n gotiken i norr.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Domkyrkan i Pisa samt klocktornet och baptisteriet, 1100- och 1200-talen, Italien<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Italien under medeltiden \u00e4gnade man sig livaktigt \u00e5t att omv\u00e4rdera kristendomen. Olika skolor uppstod och i anslutning till dem grundades kloster. Franciskus av Assisi (ca 1181\u20131226) kritiserade kyrkan f\u00f6r dess v\u00e4rldslighet och predikade anspr\u00e5ksl\u00f6shet och \u00f6dmjukhet. Hans efterf\u00f6ljare grundade en munkorden, den s.k. Franciskanorden. En av Fransiskus kvinnliga l\u00e4rjungar, Den Heliga Clara, grundade \u00e5 sin sida en organisation f\u00f6r tiggarnunnor. Den Heliga Dominicus (1170\u20131221) var centralgestalten i det dominikanska br\u00f6draskapet, som senare kom att bist\u00e5 jesuiterna.<\/p>\n\n\n\n

Bysans inflytande avtar<\/h2>\n\n\n\n

Munkarna betonade enkelhet och klarhet. S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e5terspeglades detta ocks\u00e5 i bildkonsten, s\u00e5v\u00e4l stilm\u00e4ssigt som i sj\u00e4lva det visuella ber\u00e4ttandet. Den f\u00f6rh\u00e4rskande stilen i m\u00e5leriet i Italien under medeltiden var den s.k. maniera greca<\/em>, d.v.s. \u201dden grekiska stilen\u201d. Den bottnade \u00e4nnu i h\u00f6g grad i bysantinsk form och konvention. I uttrycket framh\u00e4vdes det tv\u00e5dimensionella och bakgrunden var ofta f\u00f6rgylld, symboliserande den himmelska prakten.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5laren Duccio di Buoninsegna (verksam 1278\u20131318), fr\u00e5n Sienna, har p\u00e5 en altartavla, Maesta\u0300, avbildat Jungfru Maria p\u00e5 en tron, med Jesusbarnet i famnen (7\/2). Mariakulten b\u00f6rjade redan p\u00e5 300-talet, men vid tiden f\u00f6r altartavlans tillblivelse hade doktrinen om den obefl\u00e4ckade avlelsen utkristalliserats, en doktrin som gav Maria en central st\u00e4llning i kristendomen. Kulten genererade s\u00e5v\u00e4l betydande diktning som uts\u00f6kt m\u00e5leri, ett fint exempel \u00e4r ovann\u00e4mnda Maesta\u0300 av Duccio. Den gyllene bakgrunden och gestalternas linjerena elegans relaterar till \u201dden grekiska stilen\u201d. Det nya i m\u00e5lningen \u00e4r en str\u00e4van mot psykologisering, det ber\u00e4ttande elementet, samt ett intresse att avbilda sj\u00e4lva rummet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Duccio: Jungfru Maria p\u00e5 sin tron, 1308\u20131311 [Museo dell\u2019Opera del Duomo, Siena]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Giotto: Ren\u00e4ssansens h\u00e4rold<\/h2>\n\n\n\n

Den mest k\u00e4nda italienska konstn\u00e4ren under 1300-talet var Giotto (1267\u20131337). Redan hans samtida lovordade hans konst, och senare f\u00f6rklarade konsthistorikern Giorgio Vasari (1511\u20131574) Giotto vara en f\u00f6reg\u00e5ngare till ren\u00e4ssansen. I sin konst nyttjade Giotto tidigare ikonografiska modeller, men samtidigt f\u00f6rnyade han dem och gav dem en inte tidigare sk\u00e5dad dramatisk utstr\u00e5lning.<\/p>\n\n\n\n

Som Giottos huvudarbete kan betraktas v\u00e4ggm\u00e5lningarna i Scrovegnikapellet, d.v.s. Arenakapellet i Padua, utf\u00f6rda mellan \u00e5ren 1304 och 1313. Best\u00e4llare var en av medlemmarna i den beryktade sl\u00e4kten Scrovegni. Sl\u00e4kten \u00e4gnade sig \u00e5t ocker och kapellprojektet ogillades d\u00e4rf\u00f6r av m\u00e5nga samtida. V\u00e4ggm\u00e5lningarna gjordes i en teknik kallad fresco secco, i vilken f\u00e4rg\u00e4mnena kemiskt fixeras i murbruket. P.g.a. detta b\u00f6r m\u00e5lningarna utf\u00f6ras snabbt p\u00e5 fuktigt bruk.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kapellets v\u00e4ggar avbildade Giotto nyckelepisoder (7\/3) ur Nya Testamentet. M\u00e5lningarna \u00e4r till sin karakt\u00e4r kristallklara och l\u00e4tta att tyda. Episoderna presenteras som om de vore uppf\u00f6rda p\u00e5 en scen, och en str\u00e4van efter det som senare kom att kallas centralperspektiv ger m\u00e5lningarna en k\u00e4nsla av rymd som ingen tidigare m\u00e5lare lyckats f\u00f6rmedla. \u00c4ven m\u00e4nniskogestalterna \u00e4r n\u00e4st intill skulpturalt framst\u00e4llda, de \u00e4r tredimensionella, inte l\u00e4ngre elegant tv\u00e5dimensionella.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Giotto: Kristi begr\u00e5tande, 1304\u20131313 [Scrovegni-kapellet, Padua]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I scenen Kristus begr\u00e5tes \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rda den svidande styrkan i sj\u00e4lva k\u00e4nslouttrycket. Gesterna och poserna \u00e4r som tagna ur en tragedi. I sj\u00e4lva verket kan det finnas ber\u00f6ringspunkter med en senare f\u00f6rsvunnen kyrkoteater. K\u00e4nslouttrycket \u00e4r extremt utan att det st\u00f6r klarheten i ber\u00e4ttandet. P\u00e5 ett exceptionellt s\u00e4tt sammanstr\u00e5lar det religi\u00f6sa, det monumentala och en form av realism.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 den italienska halv\u00f6n tog sig den romanska och gotiska stilen andra uttryck \u00e4n i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1570,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25,18],"tags":[],"class_list":["post-1029","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen","category-rummet-bilder-ideernas-varld"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1029"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2725,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1029\/revisions\/2725"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1029"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1029"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1029"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}