{"id":1032,"date":"2013-11-12T08:28:05","date_gmt":"2013-11-12T05:28:05","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-1-renessanssi-antiikin-uudelleen-heraaminen\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:21:49","modified_gmt":"2016-10-06T11:21:49","slug":"7-1-renassansen-antiken-ateruppvaknad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-1-renassansen-antiken-ateruppvaknad\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7.1<\/div> Ren\u00e4ssansen: antiken \u00e5teruppvaknad"},"content":{"rendered":"<p>Europas befolkning decimerades radikalt p&aring; 1340-talet av digerd&ouml;den, d.v.s. av en pestepidemi. Medeltidens <strong>feodala v&auml;rld<\/strong> med ideal anknutna till adel och ridderskap f&ouml;rlorade alltmer terr&auml;ng. I Italien ledde det h&auml;r till att stadsstaterna b&ouml;rjade blomstra. Fresken Den goda styrelsen av Ambrogio Lorenzetti, i Palazzo Publico i Siena, &aring;sk&aring;dligg&ouml;r en tidig italiensk stadsstat. I en stad isolerad av murar ser vi handelsm&auml;n och representanter f&ouml;r olika yrkesgrupper utf&ouml;ra sina v&auml;rv. Utanf&ouml;r murarna &ouml;ppnar sig landsbygden som f&ouml;rser staden med livsmedel (7\/4).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1032 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"320\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0704.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1679\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0704.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0704-300x150.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1679\">\n\t\t\t\tAmbrogio Lorenzetti: en del av fresken Den goda styrelsen 1337&ndash;1339. [Palazzo Publico, Siena]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ide&#769;n om stadsstaten har sitt ursprung i antikens Rom. N&auml;r feodalsystemet br&ouml;ts s&ouml;nder &ouml;vergick stadsstaterna till en s.k. begr&auml;nsad demokrati, d&auml;r stadsr&aring;den l&aring;ngt besl&ouml;t om de gemensamma angel&auml;genheterna. Medlemmarna i r&aring;det kunde best&aring; av handelsm&auml;n och representanter f&ouml;r olika skr&aring;n och gillen. Demokratin var dock relativ och l&auml;mnade utrymme f&ouml;r starka furstesl&auml;kter. Sl&auml;kter och stadsstater k&auml;mpade om den politiska makten, bekrigade varandra, och &auml;gnade sig &auml;ven &aring;t en inb&ouml;rdes t&auml;vlan inom olika kulturomr&aring;den.<\/p>\n<h2>Humanismen: m&auml;nniskan i fokus<\/h2>\n<p>Ett ide&#769;historiskt skifte &auml;gde rum. Medeltidens olika teologiska system fick ge vika f&ouml;r humanismen, som tog avstamp i antikens tankev&auml;rld. Inte heller under medeltiden var arvet fr&aring;n antiken helt bortgl&ouml;mt. Texter fr&aring;n antiken hade under medeltiden bevarats och kopierats i klostren. I b&ouml;rjan av 1400-talet blommade dock upp ett helt nytt intresse f&ouml;r den antika traditionen.<\/p>\n<p>I sj&auml;lva verket anknyter begreppet &rdquo;ren&auml;ssans&rdquo; (ital. <em>rinascimento<\/em>), d.v.s. p&aring;nyttf&ouml;delse, direkt till att antiken &aring;terigen finner uppskattning och att man &aring;terupplivar antika v&auml;rden. Som konsthistorisk stilterm uppstod den redan i sin samtid, d.v.s. inte i efterhand som de flesta andra stiltermer. L&auml;rda och bildade i de italienska stadsstaterna under 1400- och 1500-talen var fullkomligt medvetna om detta gemensamma projekt, att &aring;teruppliva antiken.<\/p>\n<p>Humanister, s&aring;v&auml;l filosofer som f&ouml;rfattare och andra konstn&auml;rer, l&auml;ste antikens filosofer, Aristoteles, Platon och Cicero m.fl. Kristendomen &ouml;vergavs dock inte, utan man str&auml;vade efter att integrera den med antikens tankev&auml;rld. <strong>Nyplatonismen<\/strong>, i vilken bl.a. gud likst&auml;lldes med ljuset, blev en popul&auml;r inriktning. Sk&ouml;nheten s&aring;gs som en guds &aring;terspegling, vilket gjorde det m&ouml;jligt att i ett kristet sammanhang avbilda antika motiv, inklusive en vacker, t.o.m. naken m&auml;nniskokropp.<\/p>\n<p>Proportionerna och sk&ouml;nhetsidealen h&auml;rleddes &aring;terigen ur m&auml;nniskokroppen, och harmonin best&auml;mdes utg&aring;ende fr&aring;n matematikens lagar. Unga m&auml;n fr&aring;n de &ouml;vre samh&auml;llsskikten, ibland ocks&aring; kvinnor, skolades i en anda av humanism. Studierna inkluderade den antika vetenskapen, filosofin och litteraturen, samt olika konstinriktningar. B&ouml;rd hade inte l&auml;ngre samma betydelse som tidigare. Beg&aring;vning och intelligens ans&aring;gs viktigare.<\/p>\n<p>D&aring; individen befann sig allt mer i fokus blev &auml;ven portr&auml;ttkonsten vanligare, f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen efter senantiken. Konstmecenaterna, d.v.s. best&auml;llarna, ville bli f&ouml;revigade, men p&aring; ett f&ouml;rdelaktigt s&auml;tt. T.ex. avbildade Piero della Francesca tyrannen i Rimini, Sigismondo Malatesta, fromt bedjande (7\/5).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1032 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"360\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0705.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1680\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0705.jpg 360w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0705-169x300.jpg 169w\" sizes=\"(max-width: 360px) 100vw, 360px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1680\">\n\t\t\t\tPiero della Francescas [ca 1416&ndash;1492] portr&auml;tt av Riminis tyrann Sigismondo. [Templo Malatesta, Rimini]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Antiken i den omgivande verkligheten<\/h2>\n<p>I Italien fanns m&auml;ngder med f&ouml;rebilder f&ouml;r den nya arkitekturen och bildkonsten. Ruiner fr&aring;n antiken fanns n&auml;stan &ouml;verallt, och det relativt utarmade Rom med sina fornl&auml;mningar kom sm&aring;ningom att bli ett betydande centra dit konstn&auml;rer fr&aring;n s&aring;v&auml;l Italien som det &ouml;vriga Europa vallf&auml;rdade. Ett flertal ren&auml;ssansm&aring;lningar uppvisar element fr&aring;n antik arkitektur och skulptur. T.ex. Andrea Mantegna, som i sina teckningar studerade den antika konsten och arkitekturen, avbildade kristna motiv mot en fond av ruiner fr&aring;n antiken (7\/6). Arkitekturen under ren&auml;ssansen utvecklades l&aring;ngt via studier av antika f&ouml;rebilder, och element fr&aring;n dessa till&auml;mpades sedan p&aring; nya vis.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1032 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"340\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0706.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1540\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0706.jpg 340w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0706-159x300.jpg 159w\" sizes=\"(max-width: 340px) 100vw, 340px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1540\">\n\t\t\t\tAndrea Mantegna: Sankt Sebastian, ca 1470. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ren&auml;ssansen, som i Italien varade i dryga hundra &aring;r, delas i allm&auml;nhet upp i <em>ungren&auml;ssansen<\/em> (1420&ndash;1500) och <em>h&ouml;gren&auml;ssansen<\/em> (1500&ndash;1530). Perioden efter h&ouml;gren&auml;ssansen har ofta g&aring;tt under ben&auml;mningen <em>manierism<\/em> (1530&ndash;1564). Ren&auml;ssansens ide&#769;er och stilideal spred sig l&aring;ngsamt &auml;ven till andra l&auml;nder, bl.a. till Tyskland och England. Den italienska ren&auml;ssansen fick dock delvis nya karakteristika beroende p&aring; nationell och kulturell kontext. T.ex. i Nederl&auml;nderna pr&auml;glades konstens utveckling &auml;ven av den d&auml;r komponerade musiken och av det flaml&auml;ndska 1400- talsm&aring;leriet.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Europas befolkning decimerades radikalt p&aring; 1340-talet av digerd&ouml;den, d.v.s. av en pestepidemi. Medeltidens feodala v&auml;rld med ideal anknutna till adel och ridderskap f&ouml;rlorade alltmer terr&auml;ng. I Italien ledde det h&auml;r till att stadsstaterna b&ouml;rjade blomstra. Fresken Den goda styrelsen av Ambrogio Lorenzetti, i Palazzo Publico i Siena, &aring;sk&aring;dligg&ouml;r en tidig italiensk stadsstat. I en stad [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1540,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1032"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1901,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions\/1901"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1540"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}