{"id":1032,"date":"2013-11-12T08:28:05","date_gmt":"2013-11-12T05:28:05","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-1-renessanssi-antiikin-uudelleen-heraaminen\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T14:09:11","modified_gmt":"2025-11-07T11:09:11","slug":"7-1-renassansen-antiken-ateruppvaknad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-1-renassansen-antiken-ateruppvaknad\/","title":{"rendered":"7.1<\/span> Ren\u00e4ssansen: antiken \u00e5teruppvaknad"},"content":{"rendered":"\n

Europas befolkning decimerades radikalt p\u00e5 1340-talet av digerd\u00f6den, d.v.s. av en pestepidemi. Medeltidens feodala v\u00e4rld<\/strong> med ideal anknutna till adel och ridderskap f\u00f6rlorade alltmer terr\u00e4ng. I Italien ledde det h\u00e4r till att stadsstaterna b\u00f6rjade blomstra. Fresken Den goda styrelsen av Ambrogio Lorenzetti, i Palazzo Publico i Siena, \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r en tidig italiensk stadsstat. I en stad isolerad av murar ser vi handelsm\u00e4n och representanter f\u00f6r olika yrkesgrupper utf\u00f6ra sina v\u00e4rv. Utanf\u00f6r murarna \u00f6ppnar sig landsbygden som f\u00f6rser staden med livsmedel (7\/4).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Ambrogio Lorenzetti: en del av fresken Den goda styrelsen 1337\u20131339. [Palazzo Publico, Siena]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ide\u0301n om stadsstaten har sitt ursprung i antikens Rom. N\u00e4r feodalsystemet br\u00f6ts s\u00f6nder \u00f6vergick stadsstaterna till en s.k. begr\u00e4nsad demokrati, d\u00e4r stadsr\u00e5den l\u00e5ngt besl\u00f6t om de gemensamma angel\u00e4genheterna. Medlemmarna i r\u00e5det kunde best\u00e5 av handelsm\u00e4n och representanter f\u00f6r olika skr\u00e5n och gillen. Demokratin var dock relativ och l\u00e4mnade utrymme f\u00f6r starka furstesl\u00e4kter. Sl\u00e4kter och stadsstater k\u00e4mpade om den politiska makten, bekrigade varandra, och \u00e4gnade sig \u00e4ven \u00e5t en inb\u00f6rdes t\u00e4vlan inom olika kulturomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Humanismen: m\u00e4nniskan i fokus<\/h2>\n\n\n\n

Ett ide\u0301historiskt skifte \u00e4gde rum. Medeltidens olika teologiska system fick ge vika f\u00f6r humanismen, som tog avstamp i antikens tankev\u00e4rld. Inte heller under medeltiden var arvet fr\u00e5n antiken helt bortgl\u00f6mt. Texter fr\u00e5n antiken hade under medeltiden bevarats och kopierats i klostren. I b\u00f6rjan av 1400-talet blommade dock upp ett helt nytt intresse f\u00f6r den antika traditionen.<\/p>\n\n\n\n

I sj\u00e4lva verket anknyter begreppet \u201dren\u00e4ssans\u201d (ital. rinascimento<\/em>), d.v.s. p\u00e5nyttf\u00f6delse, direkt till att antiken \u00e5terigen finner uppskattning och att man \u00e5terupplivar antika v\u00e4rden. Som konsthistorisk stilterm uppstod den redan i sin samtid, d.v.s. inte i efterhand som de flesta andra stiltermer. L\u00e4rda och bildade i de italienska stadsstaterna under 1400- och 1500-talen var fullkomligt medvetna om detta gemensamma projekt, att \u00e5teruppliva antiken.<\/p>\n\n\n\n

Humanister, s\u00e5v\u00e4l filosofer som f\u00f6rfattare och andra konstn\u00e4rer, l\u00e4ste antikens filosofer, Aristoteles, Platon och Cicero m.fl. Kristendomen \u00f6vergavs dock inte, utan man str\u00e4vade efter att integrera den med antikens tankev\u00e4rld. Nyplatonismen<\/strong>, i vilken bl.a. gud likst\u00e4lldes med ljuset, blev en popul\u00e4r inriktning. Sk\u00f6nheten s\u00e5gs som en guds \u00e5terspegling, vilket gjorde det m\u00f6jligt att i ett kristet sammanhang avbilda antika motiv, inklusive en vacker, t.o.m. naken m\u00e4nniskokropp.<\/p>\n\n\n\n

Proportionerna och sk\u00f6nhetsidealen h\u00e4rleddes \u00e5terigen ur m\u00e4nniskokroppen, och harmonin best\u00e4mdes utg\u00e5ende fr\u00e5n matematikens lagar. Unga m\u00e4n fr\u00e5n de \u00f6vre samh\u00e4llsskikten, ibland ocks\u00e5 kvinnor, skolades i en anda av humanism. Studierna inkluderade den antika vetenskapen, filosofin och litteraturen, samt olika konstinriktningar. B\u00f6rd hade inte l\u00e4ngre samma betydelse som tidigare. Beg\u00e5vning och intelligens ans\u00e5gs viktigare.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 individen befann sig allt mer i fokus blev \u00e4ven portr\u00e4ttkonsten vanligare, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter senantiken. Konstmecenaterna, d.v.s. best\u00e4llarna, ville bli f\u00f6revigade, men p\u00e5 ett f\u00f6rdelaktigt s\u00e4tt. T.ex. avbildade Piero della Francesca tyrannen i Rimini, Sigismondo Malatesta, fromt bedjande (7\/5).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Piero della Francescas [ca 1416\u20131492] portr\u00e4tt av Riminis tyrann Sigismondo. [Templo Malatesta, Rimini]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Antiken i den omgivande verkligheten<\/h2>\n\n\n\n

I Italien fanns m\u00e4ngder med f\u00f6rebilder f\u00f6r den nya arkitekturen och bildkonsten. Ruiner fr\u00e5n antiken fanns n\u00e4stan \u00f6verallt, och det relativt utarmade Rom med sina fornl\u00e4mningar kom sm\u00e5ningom att bli ett betydande centra dit konstn\u00e4rer fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Italien som det \u00f6vriga Europa vallf\u00e4rdade. Ett flertal ren\u00e4ssansm\u00e5lningar uppvisar element fr\u00e5n antik arkitektur och skulptur. T.ex. Andrea Mantegna, som i sina teckningar studerade den antika konsten och arkitekturen, avbildade kristna motiv mot en fond av ruiner fr\u00e5n antiken (7\/6). Arkitekturen under ren\u00e4ssansen utvecklades l\u00e5ngt via studier av antika f\u00f6rebilder, och element fr\u00e5n dessa till\u00e4mpades sedan p\u00e5 nya vis.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Andrea Mantegna: Sankt Sebastian, ca 1470. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ren\u00e4ssansen, som i Italien varade i dryga hundra \u00e5r, delas i allm\u00e4nhet upp i ungren\u00e4ssansen<\/em> (1420\u20131500) och h\u00f6gren\u00e4ssansen<\/em> (1500\u20131530). Perioden efter h\u00f6gren\u00e4ssansen har ofta g\u00e5tt under ben\u00e4mningen manierism<\/em> (1530\u20131564). Ren\u00e4ssansens ide\u0301er och stilideal spred sig l\u00e5ngsamt \u00e4ven till andra l\u00e4nder, bl.a. till Tyskland och England. Den italienska ren\u00e4ssansen fick dock delvis nya karakteristika beroende p\u00e5 nationell och kulturell kontext. T.ex. i Nederl\u00e4nderna pr\u00e4glades konstens utveckling \u00e4ven av den d\u00e4r komponerade musiken och av det flaml\u00e4ndska 1400-tals m\u00e5leriet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Europas befolkning decimerades radikalt p\u00e5 1340-talet av digerd\u00f6den, d.v.s. av en pestepidemi. Medeltidens feodala v\u00e4rld […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1540,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1032","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1032"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2338,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions\/2338"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1540"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}