{"id":1036,"date":"2013-11-12T08:27:30","date_gmt":"2013-11-12T05:27:30","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-2-renessanssin-ymparistot-harmonian-lait\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:03","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:03","slug":"7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7.2<\/div> Ren\u00e4ssansens inverkan p\u00e5 omgivningen: harmonins lagar"},"content":{"rendered":"<p>Centralperspektivet uppfanns under ungren&auml;ssansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377&ndash;1446) som ins&aring;g dess betydelse, men principerna nedtecknades &aring;r 1435 av en annan gigant inom den d&aring;tida arkitekturen, Leon Battista Alberti (1404&ndash;1472).<\/p>\n<p>Centralperspektivet eller enpunktsperspektivet baserar sig p&aring; insikten att alla siktlinjer &auml;r r&auml;ta och underst&auml;llda geometriska lagar, och att dessa linjer sammanstr&aring;lar i en s.k. flyktpunkt i h&ouml;jd med betraktarens &ouml;gon. Inom bildkonsten ledde detta till en konvention i vilken t.ex. en m&aring;lning kan te sig som ett slags sceniskt rum som betraktaren iakttar fr&aring;n en av dess sidor. Denna konvention kom att bli r&aring;dande &auml;nda fram till slutet av 1800-talet, d&aring; den tidens modernister ifr&aring;gasatte konventionens monopolst&auml;llning.<\/p>\n<p>Under slutet av ren&auml;ssansen och framf&ouml;r allt under barocken anv&auml;ndes centralperspektivet flitigt &auml;ven i teatern. Rumsillusionerna p&aring; barockscenerna skapades med att medvetet &ouml;verdriva och manipulera perspektivet.<\/p>\n<p>Flera bildkonstn&auml;rer, bl.a. Piero della Francesca och Paolo Uccello, studerade med iver centralperspektivet (7\/7). M&aring;nga utarbetade &auml;ven handb&ouml;cker som behandlar centralperspektivet. Perspektivet utg&aring;r fr&aring;n geometrins lagar och m&aring;nga humanister &auml;gde ett djupg&aring;ende intresse inte bara f&ouml;r geometrin utan &auml;ven f&ouml;r matematiken. Inspirerade av antiken f&ouml;rs&ouml;kte de &auml;ven i matematiken finna universella sanningar. Bl.a. uppstod en uppfattning om att det r&aring;der ett samband eller en korrespondens mellan s.k. harmoniska tal och universum.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"440\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0707.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1681\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0707.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0707-300x206.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1681\">\n\t\t\t\tTill v&auml;nster Paulo Uccellos perspektivstudie av en nattvardskalk, till h&ouml;ger Piero della Francescas studie av ett huvud som v&auml;nder sig.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Piero della Fransesca var den som djupast gjorde sig f&ouml;rtrogen med sambanden mellan matematiken och m&aring;larkonsten. Det h&auml;r f&ouml;rklarar den otroliga klarheten i hans m&aring;lningar. Bl.a. en m&aring;lning som f&ouml;rest&auml;ller den ideala staden tillskrivs hans verkstad. I m&aring;lningen kan vi se en hel ren&auml;ssansstad vars planering lyder harmonins lagar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"220\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0709.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1682\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0709.jpg 720w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0709-300x92.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 720px) 100vw, 720px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1682\">\n\t\t\t\tDen ideala staden, 1400-talet. [Galleria Nazionale delle Marche, Urbino]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Filippo Brunelleschi (1377&ndash;1446)<\/h2>\n<p>Filippo Brunelleschi, en tidig m&auml;stare inom ren&auml;ssansarkitekturen, representerade en helt ny typ av konstn&auml;r. Anonyma hantverkare och byggm&auml;stare stod bakom allt det som byggdes under medeltiden. Brunelleschi kom fr&aring;n en f&ouml;rm&ouml;gen sl&auml;kt och var i likhet med m&aring;nga av sin tids humanister m&aring;ngsidigt bildad. I hans produktion f&ouml;renas ett dj&auml;rvt nyskapande och ett osvikligt sinne f&ouml;r harmoni.<\/p>\n<p>Landm&auml;rket i Florens och symbolen f&ouml;r stadens d&aring;tida makt &auml;r Domkyrkans kupol (7\/10) ritad av Brunelleschi. Sj&auml;lva uppgiften &ndash; att kr&ouml;na en gotisk marmorbekl&auml;dd katedral med en enorm kupol &ndash; tedde sig redan, rent tekniskt, n&auml;stintill om&ouml;jlig. &Aring;r 1418 presenterades hans v&aring;gade f&ouml;rslag f&ouml;r ett misstroende r&aring;d.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0710.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1683\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0710.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0710-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1683\">\n\t\t\t\tDomkyrkan i Florens. Kupolen ritad av Filippo Brunelleschi, 1420&ndash;1436.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kupolen lyckades &ouml;ver f&ouml;rv&auml;ntningarna, tack vare arkitektoniska principer som tidigare varit ok&auml;nda i Italien. Den var uppbyggd av tv&aring; p&aring; varandra bel&auml;gna skal som st&ouml;dde varandra s&aring; effektivt att man inte beh&ouml;vde n&aring;gra st&ouml;dkonstruktioner. Att arkitekten k&auml;nde till olika principer f&ouml;r kupolkonstruktion, s&aring;v&auml;l fr&aring;n den islamska v&auml;rlden som fr&aring;n det forna Rom, inverkade sannolikt p&aring; det lyckade slutresultatet.<\/p>\n<p>Brunelleschis styrka l&aring;g f&ouml;rutom i det innovativa &auml;ven i hans nytolkningar av antiken. Halvcirkelb&aring;garna och pelarna p&aring; fasaden p&aring; ett av hans tidiga m&auml;sterverk, Hittebarnshuset i Florens, &auml;r f&ouml;rverkligade p&aring; ett helt nytt vis. Det kanske finaste exemplet p&aring; Brunelleschis f&ouml;rm&aring;ga att ur antika arkitektoniska motiv forma n&aring;got som motsvarade ren&auml;ssansens ideal g&auml;llande klarhet och harmoni &auml;r interi&ouml;ren i Pazzikapellet i Florens (7\/11).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0711.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1684\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0711.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0711-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1684\">\n\t\t\t\tFilippo Brunelleschi: Pazzi-kapellet i kyrkan Santa Croze, 1440-talet [Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kapellets formspr&aring;k utg&aring;r fr&aring;n kuben, halvkuben och kupolen. M&ouml;rka pelare och passager ramar in och framh&auml;ver den rumsliga klarheten. Det finns inte en tillstymmelse till den mystik och det dunkel som gotiken tillhandah&ouml;ll. Rummet &auml;r &aring;sk&aring;dligt, klart och logiskt, och man kan inte &auml;ndra eller flytta p&aring; en enda detalj utan att harmonin rubbas.<\/p>\n<h2>Leon Battista Alberti (1404&ndash;1472)<\/h2>\n<p>I Leon Battista Albertis livsverk komprimeras en stor del av de ideal som ren&auml;ssansen lyfte fram. I sj&auml;lva verket kunde han karakteriseras som en ren&auml;ssansm&auml;nniska. F&ouml;rutom arkitekt var han f&ouml;rfattare, skulpt&ouml;r, en m&aring;ngsidig l&auml;rd och en estetikens teoretiker. Han torde vara den f&ouml;rsta &rdquo;yrkesarkitekten&rdquo;, d.v.s. han var inte engagerad i sj&auml;lva byggarbetet, utan stod enbart f&ouml;r planering, p&aring; samma vis som dagens arkitekter.<\/p>\n<p>Han komprimerade det som senare har betraktats som &rdquo;ren&auml;ssansarkitektur&rdquo;. L&aring;ngt baserar sig denna arkitektur p&aring; tolkningar av antikens olika pelarsystem. Han utvecklade ocks&aring; det s.k. <em>kolossalsystemet<\/em>, i vilket pelare och pilastrar &auml;r lika h&ouml;ga som sj&auml;lva fasaden, och till detta system kan tillf&ouml;ras andra pelarsystem i mindre skala. Ide&#769;n till kolossalsystemet fick han fr&aring;n Roms triumfb&aring;gar.<\/p>\n<p>Triumfb&aring;gstemat pr&auml;glar ocks&aring; det i Rimini bel&auml;gna gravmonumentet &ouml;ver San Francesco (7\/12). Ursprungligen var mausoleet en kyrka, som Alberti sedan l&auml;t bekl&auml;da med vit marmor. &Auml;ven i sitt ofullbordade skick f&ouml;rmedlar den Albertis ideal. Fasaden &auml;r rytmiserad med triumfb&aring;gar som st&aring;r f&ouml;r segern &ouml;ver d&ouml;den. Sidov&auml;ggarna inrymmer ett slags minimala rum som var t&auml;nkta f&ouml;r storm&auml;nnens sarkofager. Hela byggnaden p&aring;minner i sin kompakthet och harmoni om antika tempel, &auml;ven om element ur dessa anv&auml;nts p&aring; ett helt nytt vis.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"440\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0712.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1685\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0712.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0712-300x206.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1685\">\n\t\t\t\tLeon Battista Alberti: San Francesco, 1450-talet [Rimini]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Andrea Palladio (1508&ndash;1580)<\/h2>\n<p>Under h&ouml;gren&auml;ssansen verkade ett antal betydande arkitekter, bl.a. Bramante och Michelangelo, den sistn&auml;mnde fr&auml;mst k&auml;nd som skulpt&ouml;r och m&aring;lare och han kommer att behandlas senare i detta kapitel. Andrea Palladio, som b&ouml;rjade sin bana som byggm&auml;stare, anv&auml;nde sig av geometrin och matematiken d&aring; han i sin produktion komprimerade ren&auml;ssansens harmoni-ideal. Han k&auml;nde ytterst v&auml;l till den romerska arkitekturen och var insatt i arkitekturteoretikern <span  data-tooltip=\"Vitruvius, roomalainen sotilasarkkitehti, joka el&auml;m&auml;ns&auml; loppupuolella kirjoitti teoreettisen kirjan arkkitehtuurista. Renesanssiarkkitehdit tutustuivat kirjaan innokkaasti.\" class=\"glossaryLink\">Vitruvius<\/span> skrifter. Han skrev &auml;ven sj&auml;lv handb&ouml;cker i arkitektur.<\/p>\n<p><span  data-tooltip=\"Vitruvius, roomalainen sotilasarkkitehti, joka el&auml;m&auml;ns&auml; loppupuolella kirjoitti teoreettisen kirjan arkkitehtuurista. Renesanssiarkkitehdit tutustuivat kirjaan innokkaasti.\" class=\"glossaryLink\">Vitruvius<\/span> hade redan framlagt teorin att en v&auml;lproportionerad m&auml;nniska med armarna och benen snett utstr&auml;ckta &aring;t sidorna ryms inom de tv&aring; mest fullst&auml;ndiga geometriska figurerna, kvadraten och cirkeln. P&aring; det h&auml;r viset lyckades man kombinera m&auml;nniskokroppen och de geometriska grundformerna &ndash; en str&auml;van som dominerade ren&auml;ssansens estetik. Utg&aring;ende fr&aring;n Vitrivius teori gjorde Leonardo da Vinci sin idag v&auml;lk&auml;nda teckning, som vi kommer att &aring;terkomma till, och Palladio till&auml;mpade teorin i sin arkitektur.<\/p>\n<p>Palladio var en m&aring;ngsidig arkitekt. Han ritade kyrkor, offentliga byggnader, samt den enda bevarade ren&auml;ssansteatern, som presenteras i n&auml;sta kapitel. Den st&ouml;rsta delen av hans produktion best&aring;r dock av f&ouml;r &ouml;verklassen ritade palats och <em>villor<\/em> i f&ouml;rst&auml;derna. Den mest k&auml;nda av dessa &auml;r Villa Rotonda, d&auml;r Palladios harmoniuppfattning p&aring; ett lysande vis kommer till uttryck (7\/13). Den kvadratiska villan kr&ouml;ns av en kupol och alla fyra sidor &auml;r f&ouml;rsedda med utbyggnader som p&aring;minner om joniska tempelgavlar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0713.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1686\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0713.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0713-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1686\">\n\t\t\t\tAndrea Palladio: Villa Rotonda, slutet av 1560-talet [Vicenza]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Palladios stil och ideal levde kvar &auml;nda till slutet av 1800-talet. Den s.k. nypalladianismen var speciellt popul&auml;r i England.<\/p>\n<h2>Skulpturen under ungren&auml;ssansen: det kroppsliga &aring;terkommer<\/h2>\n<p>&auml;ven d&aring; det g&auml;ller skulpturkonsten var ungren&auml;ssansen l&aring;ngt ett &aring;terv&auml;ndande till antikens ideal eller egentligen en nytolkning av antiken. Den nakna m&auml;nniskokroppen fick &aring;terigen avbildas, detta g&auml;llde dock enbart antikens mytologiska gestalter. I och med centralperspektivet fick relieferna djup. Inspirerade av antiken b&ouml;rjade man igen att g&ouml;ra byster, medaljer och statyetter som de rika mecenaterna sedan kunde pryda sina bord med.<\/p>\n<p>Donatello (ca 1386&ndash;1466) &auml;r den mest m&aring;ngsidiga skulpt&ouml;ren under ungren&auml;ssansen. Han arbetade inom skulpturens samtliga delomr&aring;den. Han gjorde reliefer, skulpturer som var delar av en arkitektonisk helhet, tr&auml;skulpturer och monumentalverk. Han hade en exceptionell f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;r varje specifikt motiv hitta en optimalt l&auml;mpad teknik och stil.<\/p>\n<p>Tr&auml;skulpturen av den &aring;ngerfulla Maria Magdalena &auml;r direkt f&ouml;rbryllande (7\/14). Vid en f&ouml;rsta anblick ter den sig medeltida, men mycket snabbt dras uppm&auml;rksamheten till dess naturalism. Maria Magdalena &auml;r kl&auml;dd i trasor och hennes ansikte &auml;r slitet. Realismen har f&aring;tt n&auml;st intill expressionistiska drag.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"230\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0714.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1687\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0714.jpg 230w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0714-108x300.jpg 108w\" sizes=\"(max-width: 230px) 100vw, 230px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1687\">\n\t\t\t\tDonatello: Maria Magdalena, 1453&ndash;1455 [Museo del&rsquo;Opera del Duomo, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Gattamelatas ryttarstaty i Padua &auml;r den f&ouml;rsta ryttarstatyn sedan antiken (7\/15). Statyn f&ouml;rest&auml;ller Venedigs &ouml;verbef&auml;lhavare. Han &auml;r kl&auml;dd i en ren&auml;ssansdr&auml;kt, men hans romerska br&ouml;stharnesk h&auml;nvisar till antiken. Med att skickligt bearbeta proportionerna har Donatello lyckats korrigera klumpigheterna som finns hos f&ouml;rebilden, d.v.s. den romerska ryttarstatyn som f&ouml;rest&auml;ller Marcus Aurelius.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"390\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0715.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1688\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0715.jpg 390w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0715-183x300.jpg 183w\" sizes=\"(max-width: 390px) 100vw, 390px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1688\">\n\t\t\t\tDonatello: Ryttarmonumentet &ouml;ver Gattamelata, 1446&ndash;1450 [Padua]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Donatellos David-staty i brons &auml;r den f&ouml;rsta i naturlig storlek utf&ouml;rda nakenstatyn sedan antiken (7\/16). Den segerrika David st&aring;r med foten vilande p&aring; Goliats avhuggna huvud, men han ter sig mer som en gestalt medveten om sin dragningskraft &auml;n som en hj&auml;lte. Den florentinska &auml;dling som best&auml;llt verket uppskattade sannolikt naken manlig sk&ouml;nhet &auml;ven i andra bem&auml;rkelser &auml;n rent estetiska. Statyns erotiska utstr&aring;lning framh&auml;vs &auml;ven av &ouml;rnvingen som pekar upp ur marken och vidr&ouml;r insidan av Davids l&aring;r. I likhet med andra aspekter och fenomen f&ouml;rknippade med antikens kultur fick &auml;ven homosexualiteten ett uppsving under ren&auml;ssansen. Flera betydande konstn&auml;rer, bl.a. Donatello, var homosexuella, trots att lagen och kyrkan i princip f&ouml;rbj&ouml;d detta.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-1036 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0716.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1689\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0716.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0716-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1689\">\n\t\t\t\tDonatello: David, 1430&ndash;1433 [Museo Nazionale, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Centralperspektivet uppfanns under ungren&auml;ssansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377&ndash;1446) som ins&aring;g dess betydelse, men principerna nedtecknades &aring;r 1435 av en annan gigant inom den d&aring;tida arkitekturen, Leon Battista Alberti (1404&ndash;1472). Centralperspektivet eller enpunktsperspektivet baserar sig p&aring; insikten att alla siktlinjer &auml;r r&auml;ta och underst&auml;llda geometriska lagar, och att dessa linjer sammanstr&aring;lar i en [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1541,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1036"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1902,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions\/1902"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1541"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}