{"id":1036,"date":"2013-11-12T08:27:30","date_gmt":"2013-11-12T05:27:30","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-2-renessanssin-ymparistot-harmonian-lait\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T17:01:01","modified_gmt":"2026-05-15T14:01:01","slug":"7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar\/","title":{"rendered":"7.2<\/span> Ren\u00e4ssansens inverkan p\u00e5 omgivningen: harmonins lagar"},"content":{"rendered":"\n

Centralperspektivet uppfanns under ungren\u00e4ssansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377\u20131446) som ins\u00e5g dess betydelse, men principerna nedtecknades \u00e5r 1435 av en annan gigant inom den d\u00e5tida arkitekturen, Leon Battista Alberti (1404\u20131472).<\/p>\n\n\n\n

Centralperspektivet eller enpunktsperspektivet baserar sig p\u00e5 insikten att alla siktlinjer \u00e4r r\u00e4ta och underst\u00e4llda geometriska lagar, och att dessa linjer sammanstr\u00e5lar i en s.k. flyktpunkt i h\u00f6jd med betraktarens \u00f6gon. Inom bildkonsten ledde detta till en konvention i vilken t.ex. en m\u00e5lning kan te sig som ett slags sceniskt rum som betraktaren iakttar fr\u00e5n en av dess sidor. Denna konvention kom att bli r\u00e5dande \u00e4nda fram till slutet av 1800-talet, d\u00e5 den tidens modernister ifr\u00e5gasatte konventionens monopolst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n

Under slutet av ren\u00e4ssansen och framf\u00f6r allt under barocken anv\u00e4ndes centralperspektivet flitigt \u00e4ven i teatern. Rumsillusionerna p\u00e5 barockscenerna skapades med att medvetet \u00f6verdriva och manipulera perspektivet.<\/p>\n\n\n\n

Flera bildkonstn\u00e4rer, bl.a. Piero della Francesca och Paolo Uccello, studerade med iver centralperspektivet (7\/7). M\u00e5nga utarbetade \u00e4ven handb\u00f6cker som behandlar centralperspektivet. Perspektivet utg\u00e5r fr\u00e5n geometrins lagar och m\u00e5nga humanister \u00e4gde ett djupg\u00e5ende intresse inte bara f\u00f6r geometrin utan \u00e4ven f\u00f6r matematiken. Inspirerade av antiken f\u00f6rs\u00f6kte de \u00e4ven i matematiken finna universella sanningar. Bl.a. uppstod en uppfattning om att det r\u00e5der ett samband eller en korrespondens mellan s.k. harmoniska tal och universum.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Till v\u00e4nster Paulo Uccellos perspektivstudie av en nattvardskalk, till h\u00f6ger Piero della Francescas studie av ett huvud som v\u00e4nder sig.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Piero della Fransesca var den som djupast gjorde sig f\u00f6rtrogen med sambanden mellan matematiken och m\u00e5larkonsten. Det h\u00e4r f\u00f6rklarar den otroliga klarheten i hans m\u00e5lningar. Bl.a. en m\u00e5lning som f\u00f6rest\u00e4ller den ideala staden tillskrivs hans verkstad. I m\u00e5lningen kan vi se en hel ren\u00e4ssansstad vars planering lyder harmonins lagar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Den ideala staden, 1400-talet. [Galleria Nazionale delle Marche, Urbino]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Filippo Brunelleschi (1377\u20131446)<\/h2>\n\n\n\n

Filippo Brunelleschi, en tidig m\u00e4stare inom ren\u00e4ssansarkitekturen, representerade en helt ny typ av konstn\u00e4r. Anonyma hantverkare och byggm\u00e4stare stod bakom allt det som byggdes under medeltiden. Brunelleschi kom fr\u00e5n en f\u00f6rm\u00f6gen sl\u00e4kt och var i likhet med m\u00e5nga av sin tids humanister m\u00e5ngsidigt bildad. I hans produktion f\u00f6renas ett dj\u00e4rvt nyskapande och ett osvikligt sinne f\u00f6r harmoni.<\/p>\n\n\n\n

Landm\u00e4rket i Florens och symbolen f\u00f6r stadens d\u00e5tida makt \u00e4r Domkyrkans kupol (7\/10) ritad av Brunelleschi. Sj\u00e4lva uppgiften \u2013 att kr\u00f6na en gotisk marmorbekl\u00e4dd katedral med en enorm kupol \u2013 tedde sig redan, rent tekniskt, n\u00e4stintill om\u00f6jlig. \u00c5r 1418 presenterades hans v\u00e5gade f\u00f6rslag f\u00f6r ett misstroende r\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Domkyrkan i Florens. Kupolen ritad av Filippo Brunelleschi, 1420\u20131436.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kupolen lyckades \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntningarna, tack vare arkitektoniska principer som tidigare varit ok\u00e4nda i Italien. Den var uppbyggd av tv\u00e5 p\u00e5 varandra bel\u00e4gna skal som st\u00f6dde varandra s\u00e5 effektivt att man inte beh\u00f6vde n\u00e5gra st\u00f6dkonstruktioner. Att arkitekten k\u00e4nde till olika principer f\u00f6r kupolkonstruktion, s\u00e5v\u00e4l fr\u00e5n den islamska v\u00e4rlden som fr\u00e5n det forna Rom, inverkade sannolikt p\u00e5 det lyckade slutresultatet.<\/p>\n\n\n\n

Brunelleschis styrka l\u00e5g f\u00f6rutom i det innovativa \u00e4ven i hans nytolkningar av antiken. Halvcirkelb\u00e5garna och pelarna p\u00e5 fasaden p\u00e5 ett av hans tidiga m\u00e4sterverk, Hittebarnshuset i Florens, \u00e4r f\u00f6rverkligade p\u00e5 ett helt nytt vis. Det kanske finaste exemplet p\u00e5 Brunelleschis f\u00f6rm\u00e5ga att ur antika arkitektoniska motiv forma n\u00e5got som motsvarade ren\u00e4ssansens ideal g\u00e4llande klarhet och harmoni \u00e4r interi\u00f6ren i Pazzikapellet i Florens (7\/11).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Filippo Brunelleschi: Pazzi-kapellet i kyrkan Santa Croze, 1440-talet [Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kapellets formspr\u00e5k utg\u00e5r fr\u00e5n kuben, halvkuben och kupolen. M\u00f6rka pelare och passager ramar in och framh\u00e4ver den rumsliga klarheten. Det finns inte en tillstymmelse till den mystik och det dunkel som gotiken tillhandah\u00f6ll. Rummet \u00e4r \u00e5sk\u00e5dligt, klart och logiskt, och man kan inte \u00e4ndra eller flytta p\u00e5 en enda detalj utan att harmonin rubbas.<\/p>\n\n\n\n

Leon Battista Alberti (1404\u20131472)<\/h2>\n\n\n\n

I Leon Battista Albertis livsverk komprimeras en stor del av de ideal som ren\u00e4ssansen lyfte fram. I sj\u00e4lva verket kunde han karakteriseras som en ren\u00e4ssansm\u00e4nniska. F\u00f6rutom arkitekt var han f\u00f6rfattare, skulpt\u00f6r, en m\u00e5ngsidig l\u00e4rd och en estetikens teoretiker. Han torde vara den f\u00f6rsta \u201dyrkesarkitekten\u201d, d.v.s. han var inte engagerad i sj\u00e4lva byggarbetet, utan stod enbart f\u00f6r planering, p\u00e5 samma vis som dagens arkitekter.<\/p>\n\n\n\n

Han komprimerade det som senare har betraktats som \u201dren\u00e4ssansarkitektur\u201d. L\u00e5ngt baserar sig denna arkitektur p\u00e5 tolkningar av antikens olika pelarsystem. Han utvecklade ocks\u00e5 det s.k. kolossalsystemet<\/em>, i vilket pelare och pilastrar \u00e4r lika h\u00f6ga som sj\u00e4lva fasaden, och till detta system kan tillf\u00f6ras andra pelarsystem i mindre skala. Ide\u0301n till kolossalsystemet fick han fr\u00e5n Roms triumfb\u00e5gar.<\/p>\n\n\n\n

Triumfb\u00e5gstemat pr\u00e4glar ocks\u00e5 det i Rimini bel\u00e4gna gravmonumentet \u00f6ver San Francesco (7\/12). Ursprungligen var mausoleet en kyrka, som Alberti sedan l\u00e4t bekl\u00e4da med vit marmor. \u00c4ven i sitt ofullbordade skick f\u00f6rmedlar den Albertis ideal. Fasaden \u00e4r rytmiserad med triumfb\u00e5gar som st\u00e5r f\u00f6r segern \u00f6ver d\u00f6den. Sidov\u00e4ggarna inrymmer ett slags minimala rum som var t\u00e4nkta f\u00f6r storm\u00e4nnens sarkofager. Hela byggnaden p\u00e5minner i sin kompakthet och harmoni om antika tempel, \u00e4ven om element ur dessa anv\u00e4nts p\u00e5 ett helt nytt vis.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Leon Battista Alberti: San Francesco, 1450-talet [Rimini]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Andrea Palladio (1508\u20131580)<\/h2>\n\n\n\n

Under h\u00f6gren\u00e4ssansen verkade ett antal betydande arkitekter, bl.a. Bramante och Michelangelo, den sistn\u00e4mnde fr\u00e4mst k\u00e4nd som skulpt\u00f6r och m\u00e5lare och han kommer att behandlas senare i detta kapitel. Andrea Palladio, som b\u00f6rjade sin bana som byggm\u00e4stare, anv\u00e4nde sig av geometrin och matematiken d\u00e5 han i sin produktion komprimerade ren\u00e4ssansens harmoni-ideal. Han k\u00e4nde ytterst v\u00e4l till den romerska arkitekturen och var insatt i arkitekturteoretikern Vitruvius skrifter. Han skrev \u00e4ven sj\u00e4lv handb\u00f6cker i arkitektur.<\/p>\n\n\n\n

Vitruvius hade redan framlagt teorin att en v\u00e4lproportionerad m\u00e4nniska med armarna och benen snett utstr\u00e4ckta \u00e5t sidorna ryms inom de tv\u00e5 mest fullst\u00e4ndiga geometriska figurerna, kvadraten och cirkeln. P\u00e5 det h\u00e4r viset lyckades man kombinera m\u00e4nniskokroppen och de geometriska grundformerna \u2013 en str\u00e4van som dominerade ren\u00e4ssansens estetik. Utg\u00e5ende fr\u00e5n Vitrivius teori gjorde Leonardo da Vinci sin idag v\u00e4lk\u00e4nda teckning, som vi kommer att \u00e5terkomma till, och Palladio till\u00e4mpade teorin i sin arkitektur.<\/p>\n\n\n\n

Palladio var en m\u00e5ngsidig arkitekt. Han ritade kyrkor, offentliga byggnader, samt den enda bevarade ren\u00e4ssansteatern, som presenteras i n\u00e4sta kapitel. Den st\u00f6rsta delen av hans produktion best\u00e5r dock av f\u00f6r \u00f6verklassen ritade palats och villor<\/em> i f\u00f6rst\u00e4derna. Den mest k\u00e4nda av dessa \u00e4r Villa Rotonda, d\u00e4r Palladios harmoniuppfattning p\u00e5 ett lysande vis kommer till uttryck (7\/13). Den kvadratiska villan kr\u00f6ns av en kupol och alla fyra sidor \u00e4r f\u00f6rsedda med utbyggnader som p\u00e5minner om joniska tempelgavlar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Andrea Palladio: Villa Rotonda, slutet av 1560-talet [Vicenza]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Palladios stil och ideal levde kvar \u00e4nda till slutet av 1800-talet. Den s.k. nypalladianismen var speciellt popul\u00e4r i England.<\/p>\n\n\n\n

Skulpturen under ungren\u00e4ssansen: det kroppsliga \u00e5terkommer<\/h2>\n\n\n\n

\u00e4ven d\u00e5 det g\u00e4ller skulpturkonsten var ungren\u00e4ssansen l\u00e5ngt ett \u00e5terv\u00e4ndande till antikens ideal eller egentligen en nytolkning av antiken. Den nakna m\u00e4nniskokroppen fick \u00e5terigen avbildas, detta g\u00e4llde dock enbart antikens mytologiska gestalter. I och med centralperspektivet fick relieferna djup. Inspirerade av antiken b\u00f6rjade man igen att g\u00f6ra byster, medaljer och statyetter som de rika mecenaterna sedan kunde pryda sina bord med.<\/p>\n\n\n\n

Donatello (ca 1386\u20131466) \u00e4r den mest m\u00e5ngsidiga skulpt\u00f6ren under ungren\u00e4ssansen. Han arbetade inom skulpturens samtliga delomr\u00e5den. Han gjorde reliefer, skulpturer som var delar av en arkitektonisk helhet, tr\u00e4skulpturer och monumentalverk. Han hade en exceptionell f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r varje specifikt motiv hitta en optimalt l\u00e4mpad teknik och stil.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4skulpturen av den \u00e5ngerfulla Maria Magdalena \u00e4r direkt f\u00f6rbryllande (7\/14). Vid en f\u00f6rsta anblick ter den sig medeltida, men mycket snabbt dras uppm\u00e4rksamheten till dess naturalism. Maria Magdalena \u00e4r kl\u00e4dd i trasor och hennes ansikte \u00e4r slitet. Realismen har f\u00e5tt n\u00e4st intill expressionistiska drag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Donatello: Maria Magdalena, 1453\u20131455 [Museo del\u2019Opera del Duomo, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Gattamelatas ryttarstaty i Padua \u00e4r den f\u00f6rsta ryttarstatyn sedan antiken (7\/15). Statyn f\u00f6rest\u00e4ller Venedigs \u00f6verbef\u00e4lhavare. Han \u00e4r kl\u00e4dd i en ren\u00e4ssansdr\u00e4kt, men hans romerska br\u00f6stharnesk h\u00e4nvisar till antiken. Med att skickligt bearbeta proportionerna har Donatello lyckats korrigera klumpigheterna som finns hos f\u00f6rebilden, d.v.s. den romerska ryttarstatyn som f\u00f6rest\u00e4ller Marcus Aurelius.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Donatello: Ryttarmonumentet \u00f6ver Gattamelata, 1446\u20131450 [Padua]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Donatellos David-staty i brons \u00e4r den f\u00f6rsta i naturlig storlek utf\u00f6rda nakenstatyn sedan antiken (7\/16). Den segerrika David st\u00e5r med foten vilande p\u00e5 Goliats avhuggna huvud, men han ter sig mer som en gestalt medveten om sin dragningskraft \u00e4n som en hj\u00e4lte. Den florentinska \u00e4dling som best\u00e4llt verket uppskattade sannolikt naken manlig sk\u00f6nhet \u00e4ven i andra bem\u00e4rkelser \u00e4n rent estetiska. Statyns erotiska utstr\u00e5lning framh\u00e4vs \u00e4ven av \u00f6rnvingen som pekar upp ur marken och vidr\u00f6r insidan av Davids l\u00e5r. I likhet med andra aspekter och fenomen f\u00f6rknippade med antikens kultur fick \u00e4ven homosexualiteten ett uppsving under ren\u00e4ssansen. Flera betydande konstn\u00e4rer, bl.a. Donatello, var homosexuella, trots att lagen och kyrkan i princip f\u00f6rbj\u00f6d detta.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Donatello: David, 1430\u20131433 [Museo Nazionale, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Centralperspektivet uppfanns under ungren\u00e4ssansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377\u20131446) som ins\u00e5g dess betydelse, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1541,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1036","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1036"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2727,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1036\/revisions\/2727"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1541"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}