{"id":1036,"date":"2013-11-12T08:27:30","date_gmt":"2013-11-12T05:27:30","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-2-renessanssin-ymparistot-harmonian-lait\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:03","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:03","slug":"7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-2-renassansens-inverkan-pa-omgivningen-harmonins-lagar\/","title":{"rendered":"
7.2<\/div> Ren\u00e4ssansens inverkan p\u00e5 omgivningen: harmonins lagar"},"content":{"rendered":"

Centralperspektivet uppfanns under ungrenässansen. Sannolikt var det arkitekten Filippo Brunelleschi (1377–1446) som insåg dess betydelse, men principerna nedtecknades år 1435 av en annan gigant inom den dåtida arkitekturen, Leon Battista Alberti (1404–1472).<\/p>\n

Centralperspektivet eller enpunktsperspektivet baserar sig på insikten att alla siktlinjer är räta och underställda geometriska lagar, och att dessa linjer sammanstrålar i en s.k. flyktpunkt i höjd med betraktarens ögon. Inom bildkonsten ledde detta till en konvention i vilken t.ex. en målning kan te sig som ett slags sceniskt rum som betraktaren iakttar från en av dess sidor. Denna konvention kom att bli rådande ända fram till slutet av 1800-talet, då den tidens modernister ifrågasatte konventionens monopolställning.<\/p>\n

Under slutet av renässansen och framför allt under barocken användes centralperspektivet flitigt även i teatern. Rumsillusionerna på barockscenerna skapades med att medvetet överdriva och manipulera perspektivet.<\/p>\n

Flera bildkonstnärer, bl.a. Piero della Francesca och Paolo Uccello, studerade med iver centralperspektivet (7\/7). Många utarbetade även handböcker som behandlar centralperspektivet. Perspektivet utgår från geometrins lagar och många humanister ägde ett djupgående intresse inte bara för geometrin utan även för matematiken. Inspirerade av antiken försökte de även i matematiken finna universella sanningar. Bl.a. uppstod en uppfattning om att det råder ett samband eller en korrespondens mellan s.k. harmoniska tal och universum.<\/p>\n\n\t\t