{"id":1039,"date":"2013-11-12T08:26:47","date_gmt":"2013-11-12T05:26:47","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-3-varhaisrenessanssin-maalaustaide-antiikin-kristinusko-kohtaamisia\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-14T11:36:15","modified_gmt":"2025-11-14T08:36:15","slug":"7-3-maleriet-under-ungrenassansen-kristendomen-moter-antiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-3-maleriet-under-ungrenassansen-kristendomen-moter-antiken\/","title":{"rendered":"7.3<\/span> M\u00e5leriet under ung­ren\u00e4ssansen: kristen­domen m\u00f6ter antiken"},"content":{"rendered":"\n

M\u00e5nga remarkabla m\u00e5lare verkade under ungren\u00e4ssansen. Enbart n\u00e5gra av dem behandlas nedan. Vissa av dem hade f\u00f6rbundit sig att tj\u00e4na en enda furstesl\u00e4kt och samtidigt en stadsstat, andra ambulerade mellan olika orter och uppdragsgivare.<\/p>\n\n\n\n

Som tidigare framg\u00e5tt pr\u00e4glades tidsepoken av en omv\u00e4rdering av kristendomen, n\u00e5got som senare ledde till reformationen. Olika klosterv\u00e4sen hade sinsemellan avvikande uppfattningar om konstens uppgift. Franciskanerna t.ex. upplevde att den religi\u00f6sa konstens uppgift var att med visuella medel undervisa och emotionellt ber\u00f6ra de troende, f\u00f6rutom att p\u00e5minna dem om grundvalarna f\u00f6r tron.<\/p>\n\n\n\n

Alla f\u00f6rh\u00f6ll sig inte positivt till den av antiken inspirerade nya konsten med dess nakna m\u00e4nniskogestalter. Dominikanermunken och predikanten Savonarola (1452\u20131498) upplevde merparten av periodens konst som en v\u00e4rldslig och ogudaktig lyx och fl\u00e4rd. Han fick till st\u00e5nd en folkr\u00f6relse som s\u00e5g till att or\u00e4kneliga b\u00f6cker och konstverk offentligt br\u00e4ndes p\u00e5 b\u00e5l. Sj\u00e4lv gick han slutligen samma \u00f6de till m\u00f6tes d\u00e5 han konfronterades med p\u00e5vemakten.<\/p>\n\n\n\n

Masaccio (1401\u20131428)<\/h2>\n\n\n\n

Den i f\u00f6rtid d\u00f6da Masaccio var den f\u00f6rsta som i sitt m\u00e5leri till\u00e4mpade perspektivl\u00e4ran som Brunelleschi utvecklat. Han \u00e5terupplivade ocks\u00e5 i sina gestalter den kroppslighet som pr\u00e4glade Giottos konst. Masaccios gestalter \u00e4r fysiskt n\u00e4rvarande och tar sin givna plats i den av perspektivet f\u00f6rdjupade bilden.<\/p>\n\n\n\n

Ett gott exempel p\u00e5 Masaccios m\u00e5lmedvetenhet \u00e4r fresken Treenigheten i kyrkan Santa Maria Novella i Florens (7\/17). I mitten av fresken, i en inramning av ren\u00e4ssansarkitektur, ser vi Gud Fader som handgripligen st\u00f6der den korsf\u00e4ste Kristus. I f\u00f6rgrunden, utanf\u00f6r inramningen, kn\u00e4b\u00f6jer representanter f\u00f6r den sl\u00e4kt som donerat fresken till kyrkan. De \u00e4r avbildade, helt i enlighet med perspektivl\u00e4ran, i st\u00f6rre format \u00e4n den s\u00f6rjande Jungfru Maria och l\u00e4rjungen Johannes, b\u00e5da bel\u00e4gna innanf\u00f6r inramningen. Hela det arkitektoniska rummet \u00e4r likaledes avbildat utg\u00e5ende fr\u00e5n ett centralperspektiv.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Masaccio: Den heliga tre-enigheten, 1425 [Brancacci-kapellet, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att dra slutsatsen att man med hj\u00e4lp av perspektivet f\u00f6rs\u00f6kte skapa en \u201dvetenskapligt\u201d realistisk bild av rummet och de gestalter som befann sig i det. De flesta ren\u00e4ssanskonstn\u00e4rer var dock djupt troende och avbildade ofta kristna motiv. I sj\u00e4lva verket utnyttjade de ofta perspektivet f\u00f6r att framh\u00e4va det andliga budskapet. T.ex. i Masaccios Treenigheten ser vi att centralgestalterna, Gud och Jesus, f\u00f6ljer andra perspektivlagar \u00e4n den omgivande arkitekturen och sidogestalterna. De ter sig n\u00e4rmast som en \u00f6verjordisk syn i den i \u00f6vrigt realistiskt utf\u00f6rda omgivningen.<\/p>\n\n\n\n

Fra Angelico (d\u00f6d 1455)<\/h2>\n\n\n\n

Dominikanermunken Guido di Pietro, b\u00e4ttre k\u00e4nd som Fra Angelico (Broder \u00e4nglalik), personifierar munkpredikanternas ideal, d.v.s. han var en konstn\u00e4r vars bildber\u00e4ttande var enkelt och klart, och samtidigt emotionellt ber\u00f6rande. St\u00f6rsta delen av hans verk \u00e4r fresker i de dominikanerkloster han f\u00f6restod i Fiesole och Florens. I San Marcoklostret i Florens finns fresker f\u00f6rutom i de mer offentliga utrymmena \u00e4ven i munkarnas asketiska kammare, fyrtioen till antalet. Varje kammare \u00e4r f\u00f6rsedd med en m\u00e5lning, flera av dessa \u00e4r m\u00e4sterverk, t.ex. Maria beb\u00e5delse (7\/18).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Fra Angelico: Maria beb\u00e5delse, mitten av 1400-talet [San Marco-klostret, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Maria beb\u00e5delse har Fra Angelico avbildat en \u00e4rke\u00e4ngel som st\u00e5r inf\u00f6r den kn\u00e4b\u00f6jande Maria och bringar henne budet att hon kommer att f\u00f6da Guds Son. De tv\u00e5 gestalterna befinner sig i en valvg\u00e5ng i ett kloster, i en interi\u00f6r typisk f\u00f6r ren\u00e4ssansklostren. P\u00e5 det h\u00e4r viset har h\u00e4ndelsen getts \u201dlokal f\u00f6rankring\u201d, i det h\u00e4r fallet placerats i en samtida omgivning. Den budb\u00e4rande \u00e4ngeln och Maria som \u00f6dmjukt tar emot budet \u00e4r renodlat och enkelt avbildade i ett rum som strikt f\u00f6ljer perspektivlagarna. Framst\u00e4llningss\u00e4ttet g\u00f6r bilden ytterst ber\u00f6rande och accentuerar fromheten under detta f\u00f6r kristendomen s\u00e5 avg\u00f6rande tillf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Piero della Francesca (ca 1420\u20131492)<\/h2>\n\n\n\n

Den m\u00e5lare som mest h\u00e4ngivet f\u00f6rdjupade sig i ungren\u00e4ssansens perspektivl\u00e4ra och i teorierna som kombinerade matematiken och mystiken var den redan tidigare n\u00e4mnda Piero della Francesca. Hans verk \u00e4ger en stor renhet och klarhet och pr\u00e4glas av perspektivlagarna och av l\u00e5n fr\u00e5n antikens arkitektur. Verken har \u00e4ven en monumentalitet och samtidigt en g\u00e5tfullhet som hejdar betraktaren.<\/p>\n\n\n\n

De h\u00e4r dragen \u00e4r dominerande bl.a. i m\u00e5lningen Kristi gisslande (7\/19). Halvt i bakgrunden, i en stramt antikinfluerad omgivning, gisslas Jesus. Ett lugn och en svalhet pr\u00e4glar \u00e5tergivningen av v\u00e5ldet, det \u00e4r som om sj\u00e4lva h\u00e4ndelsen fixerats inne i en kristall. Till h\u00f6ger l\u00e4ngre fram i bilden st\u00e5r tre g\u00e5tfulla gestalter och diskuterar skenbart likgiltigt det tragiska som utspelas i bakgrunden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Piero della Francesca: Kristi gisslande, ca 1455. [Palazzo Ducale, Urbino]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Botticelli (1445\u20131510)<\/h2>\n\n\n\n

Sandro Botticelli var ytterst m\u00e5ngsidig i sin produktion. Bl.a. m\u00e5lade han kristna motiv och portr\u00e4tt, men de kanske intressantaste verken \u00e4r \u00e4nd\u00e5 de som \u00e5terger scener ur antikens mytologi. De mest k\u00e4nda av dessa \u00e4r de tv\u00e5 stora m\u00e5lningarna Venus f\u00f6delse och V\u00e5ren, b\u00e5da best\u00e4llda av sl\u00e4kten Medici som styrde stadsstaten Florens. Vad verken egentliga stod f\u00f6r har inte klarlagts fullt ut. Dessa stora kompositioner var sannolikt inspirerade av tidens nyplatonska ide\u0301v\u00e4rld och m\u00f6jligen av att det vid ren\u00e4ssanshoven fanns ett stort intresse f\u00f6r astrologi.<\/p>\n\n\n\n

I centrum av m\u00e5lningen V\u00e5ren st\u00e5r Venus, sk\u00f6nhetens gudinna, som \u00e4ven astrologiskt \u00e4r betydelsefull (7\/20). Ovanf\u00f6r henne ser vi Cupido, k\u00e4rlekens budb\u00e4rare, som med \u00f6gonen f\u00f6rbundna skjuter iv\u00e4g sina pilar. Mercurius st\u00e5r till v\u00e4nster och invid honom dansar tre sk\u00f6nheter, muserna<\/em>, konstens inspirat\u00f6rer och ett arv fr\u00e5n antiken. Till v\u00e4nster om Venus st\u00e5r Flora, v\u00e5rens och blomstrens gudinna, och s\u00e5r ut blommor ur sina f\u00e5llar, samtidigt som Zefyros, V\u00e4stanvinden, antastar jordnymfen Chloris ur vars mun blommor tr\u00e4nger fram.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Sandro Botticelli: V\u00e5ren, ca 1478 [Uffizierna, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Samtliga gestalter har allts\u00e5 sitt ursprung i antikens mytologi, men sannolikt har de d\u00e4rtill betydelser som enbart den som \u00e4r insatt i nyplatonismen f\u00f6rm\u00e5r uppfatta. Till sitt motiv \u00e4r verket en ren produkt av ren\u00e4ssansen, men i framst\u00e4llningen undviks medvetet det av ren\u00e4ssansen omhuldade perspektivet. Orsaken torde vara att m\u00e5lningarna, s\u00e5v\u00e4l V\u00e5ren som Venus f\u00f6delse, imiterar eller efterbildar estetiken i dyrbara gobel\u00e4nger<\/em>, d.v.s. handv\u00e4vda v\u00e4ggtapeter. De linjerena eleganta gestalterna i m\u00e5lningarna verkar sv\u00e4va i luften medan bakgrunden utg\u00f6rs av en dekorativ bildyta.<\/p>\n\n\n\n

Giovanni Bellini (ca 1427\u20131516)<\/h2>\n\n\n\n

I Venedig fick ren\u00e4ssansen sina egna uttryck. Politiskt och ekonomiskt blickade stadsstaten Venedig fr\u00e4mst \u00f6sterut, mot Bysans och Asien, inte mot det italienska fastlandet. Fr\u00e5n Bysans hemf\u00f6rdes skatter fr\u00e5n antiken, och t.ex. den f\u00f6r Bysans typiska mosaikkonsten fortlevde i Venedig l\u00e4ngre \u00e4n i det \u00f6vriga Italien.<\/p>\n\n\n\n

Det fuktiga havsklimatet l\u00e4mpade sig inte f\u00f6r m\u00e5lningar utf\u00f6rda i tempera eller freskoteknik. Det h\u00e4r \u00e4r antagligen orsaken till att man i Venedig tidigt tog i bruk oljef\u00e4rgstekniken som flaml\u00e4ndska konstn\u00e4rer utvecklat. Som bindemedel f\u00f6r f\u00e4rgpigmenten anv\u00e4ndes olja och inte den i tempera anv\u00e4nda \u00e4ggulan.<\/p>\n\n\n\n

Till de stora namnen i Venedig under ungren\u00e4ssansen h\u00f6r bl.a. den tidigare i korthet behandlade Mantegna, som systematiskt \u00e4gnade sig \u00e5t studier i antikens konst, samt Giovanni Bellini, sin tids mest uppskattade venetianska m\u00e5lare. Bellinis verk \u00e4r ofta mjukt m\u00e5leriska, n\u00e5got som delvis var en f\u00f6ljd av det nya mediet, d.v.s. oljef\u00e4rgen. Hans m\u00e5lningar \u00e4r inte avsk\u00e4rmade \u201dtittsk\u00e5psscener\u201d best\u00e4mda av det brunelleschiska eller florentinska linjeperspektivet. Han vidgade bildupplevelsen i och med att han som element i m\u00e5lningen organiskt inkluderade landskapet samt ett naturligt ljus.<\/p>\n\n\n\n

Hans stil f\u00e5r sitt kanske mest pregnanta uttryck i m\u00e5lningen Madonna av \u00e4ngen (7\/21). Den and\u00e4ktiga Maria-gestalten i f\u00f6rgrunden saknar rent grafiska konturer, i st\u00e4llet \u00e4r det mjuka f\u00e4rgytor och ett ljusspel som pr\u00e4glar utf\u00f6randet. Landskapet i bakgrunden blir ett n\u00e4stan lika viktigt element som centralgestalterna i m\u00e5lningen. Det v\u00e5rliga ljuset som faller \u00f6ver gestalterna och landskapet \u00e4r noga instuderat. Maria och Jesusbarnet \u00e4r avbildade i en f\u00f6r venetianer igenk\u00e4nnbar omgivning och i ett f\u00f6r regionen k\u00e4nnspakt ljus. Bellini var en f\u00f6rebild f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e5lare, bl.a. beundrades han stort av den tyska ren\u00e4ssansens m\u00e4stare Albrecht Du\u0308rer, som kommer att behandlas nedan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Giovanni Bellini: Madonna av \u00e4ngen, ca 1505 [National Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga remarkabla m\u00e5lare verkade under ungren\u00e4ssansen. Enbart n\u00e5gra av dem behandlas nedan. Vissa av dem […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1542,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1039","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1039","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1039"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1039\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2628,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1039\/revisions\/2628"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1542"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1039"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1039"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1039"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}