{"id":1039,"date":"2013-11-12T08:26:47","date_gmt":"2013-11-12T05:26:47","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-3-varhaisrenessanssin-maalaustaide-antiikin-kristinusko-kohtaamisia\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:17","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:17","slug":"7-3-maleriet-under-ungrenassansen-kristendomen-moter-antiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-3-maleriet-under-ungrenassansen-kristendomen-moter-antiken\/","title":{"rendered":"
7.3<\/div> M\u00e5leriet under ungren\u00e4ssansen: kristendomen m\u00f6ter antiken"},"content":{"rendered":"

Många remarkabla målare verkade under ungrenässansen. Enbart några av dem behandlas nedan. Vissa av dem hade förbundit sig att tjäna en enda furstesläkt och samtidigt en stadsstat, andra ambulerade mellan olika orter och uppdragsgivare.<\/p>\n

Som tidigare framgått präglades tidsepoken av en omvärdering av kristendomen, något som senare ledde till reformationen. Olika klosterväsen hade sinsemellan avvikande uppfattningar om konstens uppgift. Franciskanerna t.ex. upplevde att den religiösa konstens uppgift var att med visuella medel undervisa och emotionellt beröra de troende, förutom att påminna dem om grundvalarna för tron.<\/p>\n

Alla förhöll sig inte positivt till den av antiken inspirerade nya konsten med dess nakna människogestalter. Dominikanermunken och predikanten Savonarola (1452–1498) upplevde merparten av periodens konst som en världslig och ogudaktig lyx och flärd. Han fick till stånd en folkrörelse som såg till att oräkneliga böcker och konstverk offentligt brändes på bål. Själv gick han slutligen samma öde till mötes då han konfronterades med påvemakten.<\/p>\n

Masaccio (1401–1428)<\/h2>\n

Den i förtid döda Masaccio var den första som i sitt måleri tillämpade perspektivläran som Brunelleschi utvecklat. Han återupplivade också i sina gestalter den kroppslighet som präglade Giottos konst. Masaccios gestalter är fysiskt närvarande och tar sin givna plats i den av perspektivet fördjupade bilden.<\/p>\n

Ett gott exempel på Masaccios målmedvetenhet är fresken Treenigheten i kyrkan Santa Maria Novella i Florens (7\/17). I mitten av fresken, i en inramning av renässansarkitektur, ser vi Gud Fader som handgripligen stöder den korsfäste Kristus. I förgrunden, utanför inramningen, knäböjer representanter för den släkt som donerat fresken till kyrkan. De är avbildade, helt i enlighet med perspektivläran, i större format än den sörjande Jungfru Maria och lärjungen Johannes, båda belägna innanför inramningen. Hela det arkitektoniska rummet är likaledes avbildat utgående från ett centralperspektiv.<\/p>\n\n\t\t