{"id":1042,"date":"2013-11-12T08:25:55","date_gmt":"2013-11-12T05:25:55","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-4-renessanssi-italian-ulkopuolella\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:28","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:28","slug":"7-4-renassansen-utanfor-italien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-4-renassansen-utanfor-italien\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7.4<\/div> Ren\u00e4ssansen utanf\u00f6r Italien"},"content":{"rendered":"<p>N&auml;r man diskuterar den ren&auml;ssanstida konsten, d.v.s. konsten under 1400- och 1500- talen, vilar fokus p&aring; Italien. En orsak till detta &auml;r att italienarna sj&auml;lva skrev sin konsthistoria och lyfte fram sina konstn&auml;rer. &Auml;ven p&aring; annat h&aring;ll, d&auml;r det skrevs om konst eller samlades konst, var de italienska konstn&auml;rerna de mest beundrade. Betydande konstn&auml;rer fanns dock &auml;ven p&aring; annat h&aring;ll i Europa. Speciellt den flaml&auml;ndska konsten var vida uppskattad.<\/p>\n<h2>Den flaml&auml;ndska skolan<\/h2>\n<p>Den italienska konsten utvecklades inte i ett vacuum. Man anammade influenser framf&ouml;r allt fr&aring;n Flandern, som under denna period i likhet med Italien var en v&auml;lb&auml;rgad region med aktiva egna religi&ouml;sa r&ouml;relser. I Italien beundrade man flaml&auml;ndsk kyrkomusik, och fr&aring;n Flandern tillgodogjorde man sig den tidigare n&auml;mnda oljem&aring;lningstekniken, som kom att revolutionera den v&auml;sterl&auml;ndska m&aring;larkonsten.<\/p>\n<p>I de flaml&auml;ndska omr&aring;dena utvecklades oljem&aring;leriet redan p&aring; 900-talet, men det var f&ouml;rst p&aring; 1400-talet som man till fullo beh&auml;rskade det vida spektrum som tekniken erbj&ouml;d. J&auml;mf&ouml;rt med temperam&aring;leriet hade oljem&aring;leriet m&aring;nga f&ouml;rdelar. Den snabbt torkande temperaf&auml;rgen vars bindemedel &auml;r &auml;ggula m&aring;las f&ouml;ljdriktigt lager p&aring; lager. N&auml;r man arbetar med den mer l&aring;ngsamt torkande oljef&auml;rgen kan man under sj&auml;lva m&aring;lningsprocessen &auml;ndra f&auml;rgs&auml;ttning och l&auml;gga till detaljer.<\/p>\n<p>Jan van Eyck (ca 1390&ndash;1441) har kallats &rdquo;oljef&auml;rgens uppfinnare&rdquo;. Han m&aring;lade s&aring;v&auml;l religi&ouml;sa verk i stort format som portr&auml;tt som d&aring; &auml;nnu var en s&auml;llsynthet (7\/21b). I hans ytterst detaljrika verk f&ouml;rekommer ocks&aring; ett nytt slag av perspektivsystem, rymdperspektivet. Illusionen av avst&aring;nd skapas inte med det florentinska systemet med linjeperspektiv, utan med att gradvis &auml;ndra p&aring; f&auml;rgskalan. Tekniken &auml;r karakteristisk f&ouml;r oljem&aring;leriet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1042 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0721b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1543\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0721b.jpg 600w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0721b-281x300.jpg 281w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1543\">\n\t\t\t\tJan van Eyck: Kansler Rolins madonna, ca 1434 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den n&aring;got yngre Roger van der Weyden (ca 1400&ndash;1464) tonade ner detaljerna och koncentrerade sig p&aring; helhetsintrycket. Hans m&aring;lning Korsnedtagningen (7\/23) ger en god bild av den flaml&auml;ndska konstens s&auml;rart, d&auml;r en noggrann iakttagelsef&ouml;rm&aring;ga kombineras med en stark religi&ouml;s k&auml;nsla. I Italien och i Spanien beundrade man och samlade p&aring; flaml&auml;ndsk konst och den kom att p&aring;verka m&aring;nga konstn&auml;rer utanf&ouml;r Flanderns gr&auml;nser.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1042 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1694\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1694\">\n\t\t\t\tRogier van der Weyden: Korsnedtagningen, ca 1435 [Museo del Prado, Madrid]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Hieronymus Bosch (1450&ndash;1516)<\/h2>\n<p>En av de konstn&auml;rer som tr&auml;dde fram ur den flaml&auml;ndska konsttraditionen var Hieronymus Bosch. Han var en isolerad vision&auml;r vars verk man &auml;n idag inte till fullo lyckats tolka. Synerna han m&aring;lade kontrasterar bj&auml;rt mot klarheten i den italienska ren&auml;ssansen, men det som fr&auml;mst g&ouml;r honom till en ren&auml;ssanskonstn&auml;r &auml;r hans extrema individualism.<\/p>\n<p>Altartavlan Lustarnas tr&auml;dg&aring;rd kan betraktas som hans mest betydande verk. Den v&auml;nstra panelen &aring;terger Edens lustg&aring;rd, mittpanelen v&auml;rlden innan syndafloden (7\/22), och den h&ouml;gra panelen Helvetet. Helheten verkar inte h&ouml;ra hemma i n&aring;got distinkt teologiskt system, utan best&aring;r av detaljerat &aring;tergivna surrealistiska syner. K&ouml;ttsliga njutningar och &auml;ven konsten (i form av musikinstrument) framst&auml;lls som p&aring;fund av dj&auml;vulen eller hin onde som lockar bort m&auml;nniskan fr&aring;n den smala v&auml;gen och leder henne mot helvetets fasor som &auml;r &aring;tergivna p&aring; den h&ouml;gra altarpanelen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1042 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"520\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0722.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1695\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0722.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0722-300x244.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1695\">\n\t\t\t\tHieronymus Bosch: Lustarnas tr&auml;dg&aring;rd, del av st&ouml;rre altarm&aring;lning, 1503&ndash;1504 [Museo del Prado, Madrid]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Albrecht D&uuml;rer (1471&ndash;1528)<\/h2>\n<p>Den mest helgjutna ren&auml;ssanskonstn&auml;ren utanf&ouml;r Italien &auml;r otvivelaktigt tysken Albrecht Du&#776;rer. Till en b&ouml;rjan verkade han som bokillustrat&ouml;r i Tyskland. I mitten p&aring; 1400-talet hade man utvecklat en metod att g&ouml;ra bildavdrag med metallpl&aring;tar. Du&#776;rer f&ouml;r&auml;dlade denna konstform fullt ut, vilket hans stora grafikblad Den heliga Eustachius vittnar om (7\/23b). Med sin gravyrteknik lyckades han skapa n&auml;stan tredimensionella gestalter och &aring;stadkomma djup och ljusspel i bilderna.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1042 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1696\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723b.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0723b-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1696\">\n\t\t\t\tAlbrecht Du&#776;rer: Sankt Eustachius, gravyr, 1501 [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Du&#776;rers Italienresor kom att radikalt p&aring;verka hans karri&auml;r och livsh&aring;llning. Under dessa resor bekantade han sig f&ouml;rutom med den italienska konsten &auml;ven med humanister och deras tankev&auml;rld. Venetianaren Giovanni Bellini h&ouml;ll han som sin m&auml;stare. Du&#776;rers sj&auml;lvportr&auml;tt (7\/24), d&auml;r han blickar rakt mot betraktaren, &aring;terspeglar en f&ouml;r nordeuropeiska konstn&auml;rer helt ny sj&auml;lvmedvetenhet och sj&auml;lvk&auml;nsla. Du&#776;rer k&auml;mpade &auml;ven, med Italien som f&ouml;rebild, f&ouml;r att m&aring;larens status skulle h&ouml;jas fr&aring;n hantverkare till konstn&auml;r.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1042 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0724.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1697\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0724.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0724-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1697\">\n\t\t\t\tAlbrecht Du&#776;rer: Sj&auml;lvportr&auml;tt, 1500 [Alte Pinakothek, Mu&#776;nchen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N&auml;r man diskuterar den ren&auml;ssanstida konsten, d.v.s. konsten under 1400- och 1500- talen, vilar fokus p&aring; Italien. En orsak till detta &auml;r att italienarna sj&auml;lva skrev sin konsthistoria och lyfte fram sina konstn&auml;rer. &Auml;ven p&aring; annat h&aring;ll, d&auml;r det skrevs om konst eller samlades konst, var de italienska konstn&auml;rerna de mest beundrade. Betydande konstn&auml;rer fanns [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1543,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1042"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1903,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042\/revisions\/1903"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1543"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1042"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1042"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1042"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}