{"id":1042,"date":"2013-11-12T08:25:55","date_gmt":"2013-11-12T05:25:55","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-4-renessanssi-italian-ulkopuolella\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T10:27:00","modified_gmt":"2025-11-10T07:27:00","slug":"7-4-renassansen-utanfor-italien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-4-renassansen-utanfor-italien\/","title":{"rendered":"7.4<\/span> Ren\u00e4ssansen utanf\u00f6r Italien"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r man diskuterar den ren\u00e4ssanstida konsten, d.v.s. konsten under 1400- och 1500- talen, vilar fokus p\u00e5 Italien. En orsak till detta \u00e4r att italienarna sj\u00e4lva skrev sin konsthistoria och lyfte fram sina konstn\u00e4rer. \u00c4ven p\u00e5 annat h\u00e5ll, d\u00e4r det skrevs om konst eller samlades konst, var de italienska konstn\u00e4rerna de mest beundrade. Betydande konstn\u00e4rer fanns dock \u00e4ven p\u00e5 annat h\u00e5ll i Europa. Speciellt den flaml\u00e4ndska konsten var vida uppskattad.<\/p>\n\n\n\n

Den flaml\u00e4ndska skolan<\/h2>\n\n\n\n

Den italienska konsten utvecklades inte i ett vacuum. Man anammade influenser framf\u00f6r allt fr\u00e5n Flandern, som under denna period i likhet med Italien var en v\u00e4lb\u00e4rgad region med aktiva egna religi\u00f6sa r\u00f6relser. I Italien beundrade man flaml\u00e4ndsk kyrkomusik, och fr\u00e5n Flandern tillgodogjorde man sig den tidigare n\u00e4mnda oljem\u00e5lningstekniken, som kom att revolutionera den v\u00e4sterl\u00e4ndska m\u00e5larkonsten.<\/p>\n\n\n\n

I de flaml\u00e4ndska omr\u00e5dena utvecklades oljem\u00e5leriet redan p\u00e5 900-talet, men det var f\u00f6rst p\u00e5 1400-talet som man till fullo beh\u00e4rskade det vida spektrum som tekniken erbj\u00f6d. J\u00e4mf\u00f6rt med temperam\u00e5leriet hade oljem\u00e5leriet m\u00e5nga f\u00f6rdelar. Den snabbt torkande temperaf\u00e4rgen vars bindemedel \u00e4r \u00e4ggula m\u00e5las f\u00f6ljdriktigt lager p\u00e5 lager. N\u00e4r man arbetar med den mer l\u00e5ngsamt torkande oljef\u00e4rgen kan man under sj\u00e4lva m\u00e5lningsprocessen \u00e4ndra f\u00e4rgs\u00e4ttning och l\u00e4gga till detaljer.<\/p>\n\n\n\n

Jan van Eyck (ca 1390\u20131441) har kallats \u201doljef\u00e4rgens uppfinnare\u201d. Han m\u00e5lade s\u00e5v\u00e4l religi\u00f6sa verk i stort format som portr\u00e4tt som d\u00e5 \u00e4nnu var en s\u00e4llsynthet (7\/21b). I hans ytterst detaljrika verk f\u00f6rekommer ocks\u00e5 ett nytt slag av perspektivsystem, rymdperspektivet. Illusionen av avst\u00e5nd skapas inte med det florentinska systemet med linjeperspektiv, utan med att gradvis \u00e4ndra p\u00e5 f\u00e4rgskalan. Tekniken \u00e4r karakteristisk f\u00f6r oljem\u00e5leriet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jan van Eyck: Kansler Rolins madonna, ca 1434 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den n\u00e5got yngre Roger van der Weyden (ca 1400\u20131464) tonade ner detaljerna och koncentrerade sig p\u00e5 helhetsintrycket. Hans m\u00e5lning Korsnedtagningen (7\/23) ger en god bild av den flaml\u00e4ndska konstens s\u00e4rart, d\u00e4r en noggrann iakttagelsef\u00f6rm\u00e5ga kombineras med en stark religi\u00f6s k\u00e4nsla. I Italien och i Spanien beundrade man och samlade p\u00e5 flaml\u00e4ndsk konst och den kom att p\u00e5verka m\u00e5nga konstn\u00e4rer utanf\u00f6r Flanderns gr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rogier van der Weyden: Korsnedtagningen, ca 1435 [Museo del Prado, Madrid]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hieronymus Bosch (1450\u20131516)<\/h2>\n\n\n\n

En av de konstn\u00e4rer som tr\u00e4dde fram ur den flaml\u00e4ndska konsttraditionen var Hieronymus Bosch. Han var en isolerad vision\u00e4r vars verk man \u00e4n idag inte till fullo lyckats tolka. Synerna han m\u00e5lade kontrasterar bj\u00e4rt mot klarheten i den italienska ren\u00e4ssansen, men det som fr\u00e4mst g\u00f6r honom till en ren\u00e4ssanskonstn\u00e4r \u00e4r hans extrema individualism.<\/p>\n\n\n\n

Altartavlan Lustarnas tr\u00e4dg\u00e5rd kan betraktas som hans mest betydande verk. Den v\u00e4nstra panelen \u00e5terger Edens lustg\u00e5rd, mittpanelen v\u00e4rlden innan syndafloden (7\/22), och den h\u00f6gra panelen Helvetet. Helheten verkar inte h\u00f6ra hemma i n\u00e5got distinkt teologiskt system, utan best\u00e5r av detaljerat \u00e5tergivna surrealistiska syner. K\u00f6ttsliga njutningar och \u00e4ven konsten (i form av musikinstrument) framst\u00e4lls som p\u00e5fund av dj\u00e4vulen eller hin onde som lockar bort m\u00e4nniskan fr\u00e5n den smala v\u00e4gen och leder henne mot helvetets fasor som \u00e4r \u00e5tergivna p\u00e5 den h\u00f6gra altarpanelen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Hieronymus Bosch: Lustarnas tr\u00e4dg\u00e5rd, del av st\u00f6rre altarm\u00e5lning, 1503\u20131504 [Museo del Prado, Madrid]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Albrecht D\u00fcrer (1471\u20131528)<\/h2>\n\n\n\n

Den mest helgjutna ren\u00e4ssanskonstn\u00e4ren utanf\u00f6r Italien \u00e4r otvivelaktigt tysken Albrecht Du\u0308rer. Till en b\u00f6rjan verkade han som bokillustrat\u00f6r i Tyskland. I mitten p\u00e5 1400-talet hade man utvecklat en metod att g\u00f6ra bildavdrag med metallpl\u00e5tar. Du\u0308rer f\u00f6r\u00e4dlade denna konstform fullt ut, vilket hans stora grafikblad Den heliga Eustachius vittnar om (7\/23b). Med sin gravyrteknik lyckades han skapa n\u00e4stan tredimensionella gestalter och \u00e5stadkomma djup och ljusspel i bilderna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Albrecht Du\u0308rer: Sankt Eustachius, gravyr, 1501 [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Du\u0308rers Italienresor kom att radikalt p\u00e5verka hans karri\u00e4r och livsh\u00e5llning. Under dessa resor bekantade han sig f\u00f6rutom med den italienska konsten \u00e4ven med humanister och deras tankev\u00e4rld. Venetianaren Giovanni Bellini h\u00f6ll han som sin m\u00e4stare. Du\u0308rers sj\u00e4lvportr\u00e4tt (7\/24), d\u00e4r han blickar rakt mot betraktaren, \u00e5terspeglar en f\u00f6r nordeuropeiska konstn\u00e4rer helt ny sj\u00e4lvmedvetenhet och sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Du\u0308rer k\u00e4mpade \u00e4ven, med Italien som f\u00f6rebild, f\u00f6r att m\u00e5larens status skulle h\u00f6jas fr\u00e5n hantverkare till konstn\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Albrecht Du\u0308rer: Sj\u00e4lvportr\u00e4tt, 1500 [Alte Pinakothek, Mu\u0308nchen]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r man diskuterar den ren\u00e4ssanstida konsten, d.v.s. konsten under 1400- och 1500- talen, vilar fokus […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1543,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1042","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1042"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2344,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1042\/revisions\/2344"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1543"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1042"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1042"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1042"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}