{"id":1045,"date":"2013-11-12T08:25:16","date_gmt":"2013-11-12T05:25:16","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-5-taysrenessanssi-nerous-ja-renessanssin-umpikuja\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:46","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:46","slug":"7-5-hogrenassansen-genierna-och-renassansens-atervandsgrand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-5-hogrenassansen-genierna-och-renassansens-atervandsgrand\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7.5<\/div> H\u00f6gren\u00e4ssansen: \u201dgenierna\u201d och ren\u00e4ssansens \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd"},"content":{"rendered":"<p>I Italien var 1500-talet en tid av mots&auml;ttningar. Betungande krig drabbade olika regioner. Frankrike hotade Nord-Italien, och Rom sk&ouml;vlades av tyskar och spanjorer &aring;r 1527. &Aring;&nbsp;andra sidan &ouml;kade Vatikanens makt d&aring; p&aring;ven st&auml;ndigt befann sig i krig. Den korta perioden mellan &aring;ren 1500 och 1530 g&aring;r under ben&auml;mningen &rdquo;h&ouml;gren&auml;ssansen&rdquo;. Denna period dominerades av tre betydande och m&aring;ngsidiga konstn&auml;rer, ofta f&ouml;rknippade med epitetet &rdquo;<strong>geni<\/strong>&rdquo;. Dessa tre var Leonardo da Vinci, Rafael och Michelangelo.<\/p>\n<h2>Leonardo da Vinci (1452&ndash;1519)<\/h2>\n<p>Trots sin t&auml;mligen begr&auml;nsade produktion personifierar Leonardo da Vinci ren&auml;ssansens uppfattning av &rdquo;universalm&auml;nniskan&rdquo;, individen som &auml;r hemmastadd inom olika omr&aring;den inom konst och vetenskap. &Auml;ven om han inte beh&auml;rskade latin och saknade kunskaper om antiken drev hans medf&ouml;dda nyfikenhet honom att utforska olika fenomen p&aring; djupet, ett drag som f&ouml;reb&aring;dar den empiriska, erfarenhetsbaserade vetenskapen.<\/p>\n<p>Han &auml;gnade sig &aring;t olika tekniska innovationer, &aring;t att planera och rita, och det var han som stod f&ouml;r det f&ouml;rsta f&ouml;rs&ouml;ket att konstruera ett flygplan. Han ritade &auml;ven topografiska kartor, planerade scenmaskinerier etc. Hans djupa intresse f&ouml;r m&auml;nniskokroppen och dess funktioner ledde till att han &auml;gnade sig &aring;t dissektion, vilket var i lag str&auml;ngt f&ouml;rbjudet (dessa blev vanligare f&ouml;rst ett halvt sekel efter Leonardos d&ouml;d). Dissektionerna resulterade sedan i ett antal noggrant utf&ouml;rda anatomiska studier (7\/25).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"410\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0725.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1698\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0725.jpg 410w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0725-192x300.jpg 192w\" sizes=\"(max-width: 410px) 100vw, 410px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1698\">\n\t\t\t\tLeonardo da Vinci: Anatomisk studie\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I likhet med andra ren&auml;ssanskonstn&auml;rer var ocks&aring; Leonardo intresserad av geometriska idealformer, bl.a. av cirkeln och kvadraten och hur de f&ouml;rh&ouml;ll sig till den ideala m&auml;nniskokroppen. Inspirerad av den romerska arkitekturteoretikern <span  data-tooltip=\"Vitruvius, roomalainen sotilasarkkitehti, joka el&auml;m&auml;ns&auml; loppupuolella kirjoitti teoreettisen kirjan arkkitehtuurista. Renesanssiarkkitehdit tutustuivat kirjaan innokkaasti.\" class=\"glossaryLink\">Vitruvius<\/span> utf&ouml;rde han sin ber&ouml;mda teckning d&auml;r m&auml;nniskan med utstr&auml;ckta armar st&aring;r inplacerad i dessa tv&aring; grundformer (7\/26). Hans m&aring;ngsidiga beg&aring;vning kommer &auml;ven i uttryck i den &ouml;vers&auml;ttning han gjort av <span  data-tooltip=\"Vitruvius, roomalainen sotilasarkkitehti, joka el&auml;m&auml;ns&auml; loppupuolella kirjoitti teoreettisen kirjan arkkitehtuurista. Renesanssiarkkitehdit tutustuivat kirjaan innokkaasti.\" class=\"glossaryLink\">Vitruvius<\/span> text, fr&aring;n latin till italienska, och som han i spegelskrift skrivit &ouml;ver och under sj&auml;lva teckningen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0726.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1544\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0726.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0726-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1544\">\n\t\t\t\tLeonardo da Vinci: Den ideala m&auml;nniskan\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Leonardos experimentlusta ledde till att n&aring;gra av hans centrala verk f&ouml;rblev ofullbordade eller blev f&ouml;rst&ouml;rda. Han f&ouml;rs&ouml;kte ocks&aring; utveckla en ny v&auml;ggm&aring;lningsteknik. En f&ouml;ljd av detta experiment blev att hans m&aring;lning Nattvarden, i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano, redan under hans livstid b&ouml;rjade visa tecken p&aring; f&ouml;rfall. M&aring;nga av sina viktiga verk l&auml;mnade han halvf&auml;rdiga, det &auml;r som om han f&ouml;rlorat intresset f&ouml;r dem efter att han l&ouml;st de eventuella tekniska eller andra problemen. De ofullbordade verken ger &auml;nd&aring; en klar bild av hans arbetsmetoder.<\/p>\n<p>Flera av Leonardos bevarade verk &auml;ger en m&aring;ngbottnad g&aring;tfullhet. Ett bra exempel &auml;r Mona Lisa, m&aring;lningen som otvivelaktigt &auml;r v&auml;rldens mest k&auml;nda. Det har skrivits hyllmetrar om den avbildade kvinnan och hennes leende. I sina m&aring;lningar anv&auml;nde sig Leonardo av tv&aring; specialtekniker, av <em>chiaroscuro<\/em>, d&auml;r kontrasterande f&auml;rger &aring;terspeglar ett slags ljusdunkel eller halvskugga, och av <em>sfumato<\/em>, d.v.s. av en blandning av f&auml;rger som ger en &rdquo;disig&rdquo; effekt. Mona Lisas g&aring;tfulla leende &auml;r utf&ouml;rt i chiaroscuro, ett slags halvskugga vilar &ouml;ver l&auml;pparnas krusning.<\/p>\n<p>Dessa tv&aring; tekniker och Leonardos intresse f&ouml;r geometriska grundformer kombineras i m&aring;lningen Anna sj&auml;lv tredje. I den ser vi Anna och Maria och Jesusbarnet. Anna h&aring;ller Maria i sin famn och Maria &auml;r fram&aring;tlutad h&aring;llande om Jesus. Tillsammans bildar dessa andligt eteriska gestalter en triangel som vilar p&aring; sin bas. Med hj&auml;lp av chiaroscuro har Leonardo &ouml;ver deras ansikten &aring;stadkommit ett g&aring;tfullt spel av ljus och skugga. Disigheten i sfumato lyfter &aring; sin sida fram det stora avst&aring;ndet till det bl&aring;nande bakgrundslandskapet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0727.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1699\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0727.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0727-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1699\">\n\t\t\t\tLeonardo da Vinci: Anna sj&auml;lv tredje, 1508&ndash;1510 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Rafael (1483&ndash;1520)<\/h2>\n<p>I Rafaels (Rafaello Sanzios) konst komprimeras den str&auml;van till harmoni som &auml;r k&auml;nnetecknande f&ouml;r ren&auml;ssansen. Han m&aring;lade portr&auml;tt, m&aring;lningar med madonnamotiv, samt stora v&auml;ggm&aring;lningar, s.k. <em>stanze<\/em>, i Vatikanen, i den publika delen av de p&aring;vliga gemaken. &Auml;ven om samtliga tre ren&auml;ssansm&auml;stare, Leonardo, Michelangelo och Rafael, verkade helt sj&auml;lvst&auml;ndigt, oberoende av varandra, anammade de emellan&aring;t element av varandra. Speciellt i Rafaels senare produktion kan vi finna &aring;terspeglingar av Michelangelos dramatiska utspel.<\/p>\n<p>Rafael m&aring;lade flera m&aring;lningar med Madonnamotiv (7\/28). I m&aring;lningarna avbildas ofta vid sidan om Maria och Jesusbarnet &auml;ven Johannes D&ouml;paren som barn. Detta motiv har ingen grund i Bibeln utan baserar sig p&aring; en nyplatonsk tolkning. Rafaels Madonnam&aring;lningar utstr&aring;lar en fullkomlig frid. Ett d&auml;mpat ljusdunkel ger gestalternas anleten en stor mjukhet, i &ouml;vrigt vilar ett milt dagsljus &ouml;ver scenerna.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0728.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1700\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0728.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0728-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1700\">\n\t\t\t\tRafael: Maria med Jesus och Johannes D&ouml;paren, 1506&ndash;1507 [Galleria degli Uffizi, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Bildv&auml;rlden p&aring; v&auml;ggm&aring;lningarna i stanzesalarna i Vatikanen &auml;r h&auml;mtad fr&aring;n s&aring;v&auml;l antikens mytologi som Bibeln. I fresken som &auml;r k&auml;nd under namnet Skolan i Aten &aring;tergav Rafael bl.a. centrala representanter f&ouml;r antikens filosofi. Flera av representanterna b&auml;r dock ren&auml;ssanst&auml;nkares och ren&auml;ssanskonstn&auml;rers anletsdrag. I m&aring;lningen Parnassen avbildade Rafael runt Apollon och muserna betydande f&ouml;rfattare fr&aring;n olika tidsperioder (7\/29). Det som &auml;r f&ouml;rbryllande &auml;r att dessa ytterst antikgenomsyrade motiv &ouml;verhuvudtaget till&auml;ts att m&aring;las i Vatikanen, i p&aring;vemaktens allra heligaste.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0729.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1701\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0729.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0729-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1701\">\n\t\t\t\tRafael: Parnassus, ca 1511 [Vatikanen, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den europeiska konsten hade under h&ouml;gren&auml;ssansen sitt centrum i Vatikanen. P&aring;ven Julius II samlade omkring sig sin tids fr&auml;msta arkitekter och konstn&auml;rer. Man f&ouml;rs&ouml;kte &auml;ven officiellt sammanf&ouml;ra kristendomen och humanismen. Det h&auml;r &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs bl.a. av att Rafael mittemot sina fresker med antika motiv m&aring;lade kristna teman, bl.a. Disputation om Sakramentet.<\/p>\n<h2>Michelangelo (1475&ndash;1564)<\/h2>\n<p>Den mest mots&auml;gelsefulla gestalten av de tre stora under h&ouml;gren&auml;ssansen &auml;r Michelangelo Buonarotti. Han var verksam som skulpt&ouml;r, m&aring;lare, arkitekt och poet. S&aring;lunda uppfyllde han ren&auml;ssansens kriterium p&aring; en universalm&auml;nniska, t.o.m. kriteriet f&ouml;r ett &rdquo;geni&rdquo;. Hans tv&auml;ra och mots&auml;gelsefulla karakt&auml;r, hans m&aring;ngsidighet, hans arbetsnarkomani och hans n&auml;st intill demoniska s&auml;tt att h&auml;nge sig &aring;t sina arbetsuppgifter har h&aring;llit vid liv en mytisk bild av det skapande geniet, geniet framom alla andra.<\/p>\n<p>Han var uppvuxen i t&auml;mligen anspr&aring;ksl&ouml;sa f&ouml;rh&aring;llanden, men fann redan tidigt gunst hos familjen Medici som h&auml;rskade i Florens och senare ut&ouml;vade sin makt i Vatikanen och hela det centrala Italien. Michelangelo studerade under familjen Medicis beskydd och tog d&aring; intryck av s&aring;v&auml;l humanismen som nyplatonska tankeg&aring;ngar.<\/p>\n<p>Davidstatyn (7\/30) betraktas som hans genombrottsverk. Det var den f&ouml;rsta nakenstatyn som sedan antiken &ouml;versteg s.k. naturlig storlek. David &auml;r otraditionellt &aring;tergiven, utan Goliats, sin besegrade motst&aring;ndares, huvud. Michelangelo l&ouml;sgjorde sig fr&aring;n de antika idealen med att kraftigt &ouml;verdriva kroppsproportionerna. Davids h&auml;nder och f&ouml;tter &auml;r oproportionerligt stora, &aring;drorna st&aring;r ut i relief, och hans h&aring;llning f&ouml;rmedlar trots. Skulpturen utstr&aring;lar sj&auml;lvmedveten styrka och best&auml;mdhet och den ans&aring;gs kanske d&auml;rf&ouml;r f&ouml;rkroppsliga den s.k. florentinska andan.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"360\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0730.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1702\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0730.jpg 360w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0730-169x300.jpg 169w\" sizes=\"(max-width: 360px) 100vw, 360px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1702\">\n\t\t\t\tMichelango: David, 1501&ndash;1504 [Galleria dell&rsquo;Academia, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Davidstatyn ledde till ett annat best&auml;llningsarbete, ett gravmonument &ouml;ver p&aring;ven Julius II som tillh&ouml;rde sl&auml;kten Medici. Till Michelangelos stora besvikelse blev monumentet aldrig helt f&auml;rdigt. P&aring;ven lyckades &auml;nd&aring; &ouml;vertala Michelangelo att m&aring;la takfreskerna i katolska kyrkans allra heligaste, d.v.s. Sixtinska kapellet i Vatikanen (7\/31).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1703\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1703\">\n\t\t\t\tMichelangelo: Freskerna i Sixtinska kapellet, 1534&ndash;1541 [Vatikanen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Uppgiften var kr&auml;vande, i och med att rummet var t&auml;ckt av ett tunnvalv och sj&auml;lva takytan var ansenlig. Michelangelo l&ouml;ste uppgiften p&aring; ett originellt vis. Flera centralmotiv &auml;r h&auml;mtade ur Bibeln, tolkade dock p&aring; ett helt nytt s&auml;tt. T.ex. ser vi en vitsk&auml;ggig Gud som full av energi st&ouml;rtar mot en naken Adam och v&auml;cker honom till liv med att vidr&ouml;ra honom med sitt finger.<\/p>\n<p>Michelangelos intresse f&ouml;r den manliga kroppen manifesteras ocks&aring; i de nakna ynglingar han avbildat runt huvudpanelerna och som saknar anknytning till Bibeln. Den m&aring;ngsidiga framst&auml;llningen av dessa visar hur Michelangelo passionerat anv&auml;nde den nakna manskroppen f&ouml;r att tolka laddade k&auml;nslol&auml;gen.<\/p>\n<p>Ett par &aring;rtionden senare fick Michelangelo i uppdrag att &auml;ven m&aring;la fresken Den yttersta domen p&aring; Sixtinska kapellets altarv&auml;gg. Slutresultatet &auml;r omskakande. I centrum, inom en solliknande str&aring;lkrans, st&aring;r en heroisk Kristus som p&aring;minner om antikens idealgestalter &ndash; en &aring;sk&aring;dlig nyplatonsk tolkning d&auml;r Kristus j&auml;mst&auml;lls med Helios, antikens solgud. I de omgivande mardr&ouml;msscenerna st&ouml;rtar de f&ouml;rd&ouml;mda ner i helvetet, bland gestalterna kan vi &auml;ven se Michelangelo, som en fl&aring;dd hud, ett drabbande sj&auml;lvportr&auml;tt.<\/p>\n<p>Michelangelos fresker i Sixtinska kapellet fick inte bara ett positivt mottagande. Tidsandan med dess allt sn&auml;vare tolerans gjorde att den fr&aring;n traditionen avvikande ikonografin, och nakengestalterna som var ett arv fr&aring;n antikens bildv&auml;rld, f&ouml;rd&ouml;mdes. Efter Michelangelos d&ouml;d m&aring;lades l&auml;ndkl&auml;den p&aring; gestalterna p&aring; Den yttersta domen.<\/p>\n<p>Under slutskedet av sitt liv koncentrerade sig Michelangelo p&aring; arkitektur och skulptur. Redan innan arbetet med Den yttersta domen hade Michelangelo f&ouml;r sl&auml;kten Medici planerat ett gravkapell i Florens. Kapellets interi&ouml;rer utformade Michelangelo i en dramatisk anda, utg&aring;ende fr&aring;n Brunelleshi. Han avstod fr&aring;n direkta l&aring;n fr&aring;n antiken och gav interi&ouml;rerna en mer skulptural pr&auml;gel.<\/p>\n<p>De egentliga skulpturerna blev dock ofullbordade, alla utom en. I arbetet med dessa hade Michelangelo tagit i bruk en ny teknik. Han f&ouml;rf&auml;rdigade f&ouml;rst miniatyrmodeller av samtliga statyer, varefter hans hj&auml;lpredor mejslade fram grovversioner till statyerna han senare sj&auml;lv skulle slutf&ouml;ra. Tekniken blev framledes mer allm&auml;n n&auml;r st&ouml;rre skulpturprojekt skulle genomf&ouml;ras.<\/p>\n<p>Peterskyrkan i Vatikanen var den katolska v&auml;rldens andliga centrum, och att fullborda kyrkobygget blev Michelangelos mest betydelsefulla arkitektoniska projekt. Ett flertal arkitekter hade tidigare varit delaktiga i uppgiften, bland dem h&ouml;gren&auml;ssansens kanske mest betydande arkitekt, Donato Bramante (1444&ndash;1514), vars m&aring;l varit att skapa den ideala kristna helgedomen.<\/p>\n<p>I nyplatonsk anda str&auml;vade Bramante att kombinera geometriska idealformer med proportioner h&auml;rledda ur den ideala m&auml;nniskokroppen. Resultatet blev en kupolkr&ouml;nt centralbyggnad, som &aring;terspeglar influenser fr&aring;n b&aring;de tidigkristna minneskapell och Pantheon i Rom. P&aring; s&aring; vis kom kyrkan p&aring; ett symboliskt vis att &aring;terspegla kosmos f&ouml;rmodade skapnad. Bramantes lilla Tempieto-kapell (7\/31b) har antikens rundtempel som f&ouml;rebild.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"310\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1704\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731b.jpg 310w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0731b-145x300.jpg 145w\" sizes=\"(max-width: 310px) 100vw, 310px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1704\">\n\t\t\t\tDonato Bramante: Tempietto, b&ouml;rjan av 1500-talet [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Michelangelo bearbetade Bramantes planritning och planerade l&aring;ngt kyrkans interi&ouml;r och ytterv&auml;ggar och gjorde ritningar f&ouml;r kupolen (7\/32). Ytterv&auml;ggarna utformades skulpturalt: den bastanta horisontala &ouml;vre delen b&auml;rs upp av v&auml;ggarnas kraftiga vertikala utbyggnader. Kupolen blev f&auml;rdig f&ouml;rst efter Michelangelos d&ouml;d under ledning av en annan arkitekt som &auml;ven gjorde justeringar i de tidigare ritningarna.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0732.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1705\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0732.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0732-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1705\">\n\t\t\t\tMichelangelo: Peterskyrkan, 1546&ndash;1564 [Vatikanen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Under sina sista &aring;r intresserade sig Michelangelo allt mer f&ouml;r de d&aring; r&aring;dande teologiska sp&ouml;rsm&aring;len. Nyplatonismen och dyrkan av den nakna m&auml;nniskokroppen fick ge vika f&ouml;r ett mer introvert och sm&auml;rtfyllt uttryck. Ett av hans sista verk &auml;r Pieta&#768;, en skulptur som &aring;terger stunden d&aring; Kristus &auml;r nedtagen fr&aring;n korset och vilar i sin mors famn&nbsp;(7\/33). Michelangelo l&auml;mnade medvetet verket ofullbordat. Den starka k&auml;nsloladdningen och det grovt skissartade i utf&ouml;randet g&ouml;r verket f&ouml;rbryllande &rdquo;modernt&rdquo;.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1706\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1706\">\n\t\t\t\tMichelangelo: Pieta&#768; Rondanini [Castello Sforzesco, Milano]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>H&ouml;gren&auml;ssansen i Venedig<\/h2>\n<p>I det v&auml;lb&auml;rgade Venedig, en centralort f&ouml;r den d&aring;tida handeln, utvecklades konsten p&aring; ett eget s&auml;rpr&auml;glat vis. Staden bibeh&ouml;ll en demokratiliknande styrelsemodell och h&ouml;ll avst&aring;nd till p&aring;vemakten. Stora offentliga best&auml;llningsarbeten sysselsatte m&aring;nga betydande konstn&auml;rer. Den venetianska m&aring;larskolan hade f&aring;tt sina s&auml;rdrag redan under ungren&auml;ssansen, bl.a. hade de tidigare presenterade konstn&auml;rerna Andrea Mantegna och Giovanni Bellini satt sin pr&auml;gel p&aring; konsten i staden.<\/p>\n<p>I Giorgones (ca 1477&ndash;1510) begr&auml;nsade produktion framh&auml;vs, i kontrast till den florentinska klarheten, en mer mystisk och g&aring;tfull sida av ren&auml;ssansen. Landskapet framtr&auml;der i hans m&aring;lningar som ett n&auml;stintill sj&auml;lvst&auml;ndigt element (7\/33b).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-11 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-11\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"560\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-11-1707\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733b.jpg 560w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0733b-263x300.jpg 263w\" sizes=\"(max-width: 560px) 100vw, 560px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-11-1707\">\n\t\t\t\tGiorgione: Stormen, ca 1505 [Accademia, Venedig]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Under h&ouml;gren&auml;ssansen utvecklade de venetianska konstn&auml;rerna en ny m&aring;lningsteknik som kom att bli den f&ouml;rh&auml;rskande tekniken i Europa &auml;nda fram till 1900-talet. Man b&ouml;rjade allt mer m&aring;la med oljef&auml;rger p&aring; duk. Oljem&aring;lningstekniken hade sina r&ouml;tter i den flaml&auml;ndska traditionen och man utvecklade den nu s&aring; att det blev m&ouml;jligt att m&aring;la i skikt och &auml;ven sj&auml;lva penselarbetet fick en ny och mer uttrycksfull karakt&auml;r.<\/p>\n<p>Oljem&aring;leriets m&auml;stare var Tizian (Tiziano Vecelli, ca 1490&ndash;1576). Han var den mest uppskattade m&aring;laren under ren&auml;ssansen och var efterfr&aring;gad p&aring; m&aring;nga h&aring;ll i Italien och arbetade &auml;ven en l&auml;ngre tid f&ouml;r det spanska hovet. Hans produktion best&aring;r av verk med religi&ouml;sa teman, portr&auml;tt, och m&aring;lningar i vilka han fritt tolkar antikens mytologi.<\/p>\n<p>Den sovande Venus (7\/34), ett av Tizians stora mytologiska verk, kan betraktas som en lovs&aring;ng till den sensuella k&auml;rleken. Motivet kom att figurera i en m&aring;ngfald variationer i den europeiska konsten &auml;nda fram till mitten av 1800-talet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-12 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-12\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-12-1708\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-12-1708\">\n\t\t\t\tTizian: Venus av Urbino, 1538 [Galleria degli Uffizi, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Tintoretto (1518&ndash;1594) var i likhet med Tizian en av centralgestalterna i den venetianska skolan. I hans &ouml;verd&aring;diga och ytterst dramatiska religi&ouml;sa kompositioner kan man redan f&ouml;rnimma motreformationens gl&ouml;d. Hans samtida Paolo Veronese (1528&ndash;1588) fyllde sina virtuosa m&aring;lningar med precisa detaljer och ett &ouml;verd&aring;digt raffinemang.<\/p>\n<h2>Manierismen<\/h2>\n<p>M&aring;leriet under ren&auml;ssansens slutskede g&aring;r i allm&auml;nhet under ben&auml;mningen <em>manierism<\/em>. Ben&auml;mningen &auml;r h&auml;rledd ur den italienska termen maniera, som bl.a. betyder stil, s&auml;tt, &rdquo;maner&rdquo;, men &auml;ven ett slags grace och t.o.m. ett framh&auml;vande av den egna stilen eller personligheten. Fenomenet kan s&auml;gas ha startat med Michelangelo med hans n&auml;st intill sj&auml;lvsv&aring;ldiga s&auml;tt att i sin konst behandla m&auml;nniskokroppen, men &auml;r &auml;ven vidare relaterat till den under h&ouml;gren&auml;ssansen bland konstn&auml;rer etablerade kutymen att skapa en egen stil, man kunde n&auml;stan tala om &rdquo;br&auml;nding&rdquo;.<\/p>\n<p>Till manierismen kan ocks&aring; en s&aring; pass tidig konstn&auml;r som den i Parma verkande Coreggio (Antonio Allegri, 1489&ndash;1534) r&auml;knas. Hans fr&auml;msta verk, kupolfresken i domkyrkan i Parma f&ouml;reb&aring;dar redan dynamiken i barocken (7\/34b). Han kunde &aring;terge m&auml;nniskogestalter i ett slags f&ouml;rkortning, de var avbildade underifr&aring;n, och p&aring; det h&auml;r viset lyckades han skapa en hisnande himmelsvision i vilken m&auml;nniskorna sv&auml;vade och fl&ouml;g i rymden, en kutym som p&aring; 1600-talet etablerades visavi takm&aring;lningar.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-13 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-13\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-13-1709\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734b.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0734b-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-13-1709\">\n\t\t\t\tCorreggio: Del av kupolm&aring;lningen i domkyrkan i Parma, 1526&ndash;1539 [Parma]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I Correggios produktion komprimeras det extatiska och sensuella i manierismen. De h&auml;r dragen &auml;r dominerande bl.a. i m&aring;lningen Jupiter och Io (7\/35). P&aring; m&aring;lningen ser vi en naken nymf som f&ouml;rf&ouml;rs av Jupiter som s&auml;nker sig ner i form av ett moln. Molnet &auml;r virtuost &aring;tergivet och den h&auml;ngivna Ios hud gl&ouml;der av erotik.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-14 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-14\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"280\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0735.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-14-1710\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0735.jpg 280w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0735-131x300.jpg 131w\" sizes=\"(max-width: 280px) 100vw, 280px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-14-1710\">\n\t\t\t\tCorreggio: Jupiter och Io, b&ouml;rjan av 1500-talet [Kunsthistoriches Museum, Wien]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>En helt annan v&auml;rld, en aristokratisk v&auml;rld d&auml;r sval elegans r&aring;der, &ouml;ppnar sig i den likaledes i Parma verksamma Parmigianos (Francesco Mazzola, 1503&ndash;1540) verk. Hans &rdquo;maner&rdquo; &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs kanske b&auml;st i m&aring;lningen Madonnan med den l&aring;nga halsen (7\/36). I m&aring;lningen &auml;r s&aring;v&auml;l m&auml;nniskokropparna som de arkitektoniska elementen medvetet t&auml;njda och manipulerade p&aring; ett s&auml;tt som st&aring;r fj&auml;rran fr&aring;n de antika idealen och de nyplatonska harmonilagarna. Slutresultatet &auml;r &ouml;verd&aring;digt och elegant, men &auml;ven kyligt och ber&auml;knat.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-15 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-15\" class=\"gallery galleryid-1045 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0736.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-15-1711\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0736.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0736-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-15-1711\">\n\t\t\t\tParmigianino: L&aring;nghalsad madonna, ca 1535 [Galleria degli Uffizi, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Italien var 1500-talet en tid av mots&auml;ttningar. Betungande krig drabbade olika regioner. Frankrike hotade Nord-Italien, och Rom sk&ouml;vlades av tyskar och spanjorer &aring;r 1527. &Aring;&nbsp;andra sidan &ouml;kade Vatikanens makt d&aring; p&aring;ven st&auml;ndigt befann sig i krig. Den korta perioden mellan &aring;ren 1500 och 1530 g&aring;r under ben&auml;mningen &rdquo;h&ouml;gren&auml;ssansen&rdquo;. Denna period dominerades av tre betydande [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1544,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1045"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1942,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045\/revisions\/1942"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1544"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}