{"id":1045,"date":"2013-11-12T08:25:16","date_gmt":"2013-11-12T05:25:16","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-5-taysrenessanssi-nerous-ja-renessanssin-umpikuja\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T17:02:32","modified_gmt":"2026-05-15T14:02:32","slug":"7-5-hogrenassansen-genierna-och-renassansens-atervandsgrand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-5-hogrenassansen-genierna-och-renassansens-atervandsgrand\/","title":{"rendered":"7.5<\/span> H\u00f6gren\u00e4ssansen: \u201dgenierna\u201d och ren\u00e4ssansens \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd"},"content":{"rendered":"\n

I Italien var 1500-talet en tid av mots\u00e4ttningar. Betungande krig drabbade olika regioner. Frankrike hotade Nord-Italien, och Rom sk\u00f6vlades av tyskar och spanjorer \u00e5r 1527. \u00c5 andra sidan \u00f6kade Vatikanens makt d\u00e5 p\u00e5ven st\u00e4ndigt befann sig i krig. Den korta perioden mellan \u00e5ren 1500 och 1530 g\u00e5r under ben\u00e4mningen \u201dh\u00f6gren\u00e4ssansen\u201d. Denna period dominerades av tre betydande och m\u00e5ngsidiga konstn\u00e4rer, ofta f\u00f6rknippade med epitetet \u201dgeni<\/strong>\u201d. Dessa tre var Leonardo da Vinci, Rafael och Michelangelo.<\/p>\n\n\n\n

Leonardo da Vinci (1452\u20131519)<\/h2>\n\n\n\n

Trots sin t\u00e4mligen begr\u00e4nsade produktion personifierar Leonardo da Vinci ren\u00e4ssansens uppfattning av \u201duniversalm\u00e4nniskan\u201d, individen som \u00e4r hemmastadd inom olika omr\u00e5den inom konst och vetenskap. \u00c4ven om han inte beh\u00e4rskade latin och saknade kunskaper om antiken drev hans medf\u00f6dda nyfikenhet honom att utforska olika fenomen p\u00e5 djupet, ett drag som f\u00f6reb\u00e5dar den empiriska, erfarenhetsbaserade vetenskapen.<\/p>\n\n\n\n

Han \u00e4gnade sig \u00e5t olika tekniska innovationer, \u00e5t att planera och rita, och det var han som stod f\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket att konstruera ett flygplan. Han ritade \u00e4ven topografiska kartor, planerade scenmaskinerier etc. Hans djupa intresse f\u00f6r m\u00e4nniskokroppen och dess funktioner ledde till att han \u00e4gnade sig \u00e5t dissektion, vilket var i lag str\u00e4ngt f\u00f6rbjudet (dessa blev vanligare f\u00f6rst ett halvt sekel efter Leonardos d\u00f6d). Dissektionerna resulterade sedan i ett antal noggrant utf\u00f6rda anatomiska studier (7\/25).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Leonardo da Vinci: Anatomisk studie<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I likhet med andra ren\u00e4ssanskonstn\u00e4rer var ocks\u00e5 Leonardo intresserad av geometriska idealformer, bl.a. av cirkeln och kvadraten och hur de f\u00f6rh\u00f6ll sig till den ideala m\u00e4nniskokroppen. Inspirerad av den romerska arkitekturteoretikern Vitruvius utf\u00f6rde han sin ber\u00f6mda teckning d\u00e4r m\u00e4nniskan med utstr\u00e4ckta armar st\u00e5r inplacerad i dessa tv\u00e5 grundformer (7\/26). Hans m\u00e5ngsidiga beg\u00e5vning kommer \u00e4ven i uttryck i den \u00f6vers\u00e4ttning han gjort av Vitruvius text, fr\u00e5n latin till italienska, och som han i spegelskrift skrivit \u00f6ver och under sj\u00e4lva teckningen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Leonardo da Vinci: Den ideala m\u00e4nniskan<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Leonardos experimentlusta ledde till att n\u00e5gra av hans centrala verk f\u00f6rblev ofullbordade eller blev f\u00f6rst\u00f6rda. Han f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 utveckla en ny v\u00e4ggm\u00e5lningsteknik. En f\u00f6ljd av detta experiment blev att hans m\u00e5lning Nattvarden, i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano, redan under hans livstid b\u00f6rjade visa tecken p\u00e5 f\u00f6rfall. M\u00e5nga av sina viktiga verk l\u00e4mnade han halvf\u00e4rdiga, det \u00e4r som om han f\u00f6rlorat intresset f\u00f6r dem efter att han l\u00f6st de eventuella tekniska eller andra problemen. De ofullbordade verken ger \u00e4nd\u00e5 en klar bild av hans arbetsmetoder.<\/p>\n\n\n\n

Flera av Leonardos bevarade verk \u00e4ger en m\u00e5ngbottnad g\u00e5tfullhet. Ett bra exempel \u00e4r Mona Lisa, m\u00e5lningen som otvivelaktigt \u00e4r v\u00e4rldens mest k\u00e4nda. Det har skrivits hyllmetrar om den avbildade kvinnan och hennes leende. I sina m\u00e5lningar anv\u00e4nde sig Leonardo av tv\u00e5 specialtekniker, av chiaroscuro<\/em>, d\u00e4r kontrasterande f\u00e4rger \u00e5terspeglar ett slags ljusdunkel eller halvskugga, och av sfumato<\/em>, d.v.s. av en blandning av f\u00e4rger som ger en \u201ddisig\u201d effekt. Mona Lisas g\u00e5tfulla leende \u00e4r utf\u00f6rt i chiaroscuro, ett slags halvskugga vilar \u00f6ver l\u00e4pparnas krusning.<\/p>\n\n\n\n

Dessa tv\u00e5 tekniker och Leonardos intresse f\u00f6r geometriska grundformer kombineras i m\u00e5lningen Anna sj\u00e4lv tredje. I den ser vi Anna och Maria och Jesusbarnet. Anna h\u00e5ller Maria i sin famn och Maria \u00e4r fram\u00e5tlutad h\u00e5llande om Jesus. Tillsammans bildar dessa andligt eteriska gestalter en triangel som vilar p\u00e5 sin bas. Med hj\u00e4lp av chiaroscuro har Leonardo \u00f6ver deras ansikten \u00e5stadkommit ett g\u00e5tfullt spel av ljus och skugga. Disigheten i sfumato lyfter \u00e5 sin sida fram det stora avst\u00e5ndet till det bl\u00e5nande bakgrundslandskapet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Leonardo da Vinci: Anna sj\u00e4lv tredje, 1508\u20131510 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Rafael (1483\u20131520)<\/h2>\n\n\n\n

I Rafaels (Rafaello Sanzios) konst komprimeras den str\u00e4van till harmoni som \u00e4r k\u00e4nnetecknande f\u00f6r ren\u00e4ssansen. Han m\u00e5lade portr\u00e4tt, m\u00e5lningar med madonnamotiv, samt stora v\u00e4ggm\u00e5lningar, s.k. stanze<\/em>, i Vatikanen, i den publika delen av de p\u00e5vliga gemaken. \u00c4ven om samtliga tre ren\u00e4ssansm\u00e4stare, Leonardo, Michelangelo och Rafael, verkade helt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, oberoende av varandra, anammade de emellan\u00e5t element av varandra. Speciellt i Rafaels senare produktion kan vi finna \u00e5terspeglingar av Michelangelos dramatiska utspel.<\/p>\n\n\n\n

Rafael m\u00e5lade flera m\u00e5lningar med Madonnamotiv (7\/28). I m\u00e5lningarna avbildas ofta vid sidan om Maria och Jesusbarnet \u00e4ven Johannes D\u00f6paren som barn. Detta motiv har ingen grund i Bibeln utan baserar sig p\u00e5 en nyplatonsk tolkning. Rafaels Madonnam\u00e5lningar utstr\u00e5lar en fullkomlig frid. Ett d\u00e4mpat ljusdunkel ger gestalternas anleten en stor mjukhet, i \u00f6vrigt vilar ett milt dagsljus \u00f6ver scenerna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rafael: Maria med Jesus och Johannes D\u00f6paren, 1506\u20131507 [Galleria degli Uffizi, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bildv\u00e4rlden p\u00e5 v\u00e4ggm\u00e5lningarna i stanzesalarna i Vatikanen \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l antikens mytologi som Bibeln. I fresken som \u00e4r k\u00e4nd under namnet Skolan i Aten \u00e5tergav Rafael bl.a. centrala representanter f\u00f6r antikens filosofi. Flera av representanterna b\u00e4r dock ren\u00e4ssanst\u00e4nkares och ren\u00e4ssanskonstn\u00e4rers anletsdrag. I m\u00e5lningen Parnassen avbildade Rafael runt Apollon och muserna betydande f\u00f6rfattare fr\u00e5n olika tidsperioder (7\/29). Det som \u00e4r f\u00f6rbryllande \u00e4r att dessa ytterst antikgenomsyrade motiv \u00f6verhuvudtaget till\u00e4ts att m\u00e5las i Vatikanen, i p\u00e5vemaktens allra heligaste.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rafael: Parnassus, ca 1511 [Vatikanen, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den europeiska konsten hade under h\u00f6gren\u00e4ssansen sitt centrum i Vatikanen. P\u00e5ven Julius II samlade omkring sig sin tids fr\u00e4msta arkitekter och konstn\u00e4rer. Man f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4ven officiellt sammanf\u00f6ra kristendomen och humanismen. Det h\u00e4r \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs bl.a. av att Rafael mittemot sina fresker med antika motiv m\u00e5lade kristna teman, bl.a. Disputation om Sakramentet.<\/p>\n\n\n\n

Michelangelo (1475\u20131564)<\/h2>\n\n\n\n

Den mest mots\u00e4gelsefulla gestalten av de tre stora under h\u00f6gren\u00e4ssansen \u00e4r Michelangelo Buonarotti. Han var verksam som skulpt\u00f6r, m\u00e5lare, arkitekt och poet. S\u00e5lunda uppfyllde han ren\u00e4ssansens kriterium p\u00e5 en universalm\u00e4nniska, t.o.m. kriteriet f\u00f6r ett \u201dgeni\u201d. Hans tv\u00e4ra och mots\u00e4gelsefulla karakt\u00e4r, hans m\u00e5ngsidighet, hans arbetsnarkomani och hans n\u00e4st intill demoniska s\u00e4tt att h\u00e4nge sig \u00e5t sina arbetsuppgifter har h\u00e5llit vid liv en mytisk bild av det skapande geniet, geniet framom alla andra.<\/p>\n\n\n\n

Han var uppvuxen i t\u00e4mligen anspr\u00e5ksl\u00f6sa f\u00f6rh\u00e5llanden, men fann redan tidigt gunst hos familjen Medici som h\u00e4rskade i Florens och senare ut\u00f6vade sin makt i Vatikanen och hela det centrala Italien. Michelangelo studerade under familjen Medicis beskydd och tog d\u00e5 intryck av s\u00e5v\u00e4l humanismen som nyplatonska tankeg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n

Davidstatyn (7\/30) betraktas som hans genombrottsverk. Det var den f\u00f6rsta nakenstatyn som sedan antiken \u00f6versteg s.k. naturlig storlek. David \u00e4r otraditionellt \u00e5tergiven, utan Goliats, sin besegrade motst\u00e5ndares, huvud. Michelangelo l\u00f6sgjorde sig fr\u00e5n de antika idealen med att kraftigt \u00f6verdriva kroppsproportionerna. Davids h\u00e4nder och f\u00f6tter \u00e4r oproportionerligt stora, \u00e5drorna st\u00e5r ut i relief, och hans h\u00e5llning f\u00f6rmedlar trots. Skulpturen utstr\u00e5lar sj\u00e4lvmedveten styrka och best\u00e4mdhet och den ans\u00e5gs kanske d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rkroppsliga den s.k. florentinska andan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Michelango: David, 1501\u20131504 [Galleria dell\u2019Academia, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Davidstatyn ledde till ett annat best\u00e4llningsarbete, ett gravmonument \u00f6ver p\u00e5ven Julius II som tillh\u00f6rde sl\u00e4kten Medici. Till Michelangelos stora besvikelse blev monumentet aldrig helt f\u00e4rdigt. P\u00e5ven lyckades \u00e4nd\u00e5 \u00f6vertala Michelangelo att m\u00e5la takfreskerna i katolska kyrkans allra heligaste, d.v.s. Sixtinska kapellet i Vatikanen (7\/31).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Michelangelo: Freskerna i Sixtinska kapellet, 1534\u20131541 [Vatikanen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Uppgiften var kr\u00e4vande, i och med att rummet var t\u00e4ckt av ett tunnvalv och sj\u00e4lva takytan var ansenlig. Michelangelo l\u00f6ste uppgiften p\u00e5 ett originellt vis. Flera centralmotiv \u00e4r h\u00e4mtade ur Bibeln, tolkade dock p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt. T.ex. ser vi en vitsk\u00e4ggig Gud som full av energi st\u00f6rtar mot en naken Adam och v\u00e4cker honom till liv med att vidr\u00f6ra honom med sitt finger.<\/p>\n\n\n\n

Michelangelos intresse f\u00f6r den manliga kroppen manifesteras ocks\u00e5 i de nakna ynglingar han avbildat runt huvudpanelerna och som saknar anknytning till Bibeln. Den m\u00e5ngsidiga framst\u00e4llningen av dessa visar hur Michelangelo passionerat anv\u00e4nde den nakna manskroppen f\u00f6r att tolka laddade k\u00e4nslol\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Ett par \u00e5rtionden senare fick Michelangelo i uppdrag att \u00e4ven m\u00e5la fresken Den yttersta domen p\u00e5 Sixtinska kapellets altarv\u00e4gg. Slutresultatet \u00e4r omskakande. I centrum, inom en solliknande str\u00e5lkrans, st\u00e5r en heroisk Kristus som p\u00e5minner om antikens idealgestalter – en \u00e5sk\u00e5dlig nyplatonsk tolkning d\u00e4r Kristus j\u00e4mst\u00e4lls med Helios, antikens solgud. I de omgivande mardr\u00f6msscenerna st\u00f6rtar de f\u00f6rd\u00f6mda ner i helvetet, bland gestalterna kan vi \u00e4ven se Michelangelo, som en fl\u00e5dd hud, ett drabbande sj\u00e4lvportr\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Michelangelos fresker i Sixtinska kapellet fick inte bara ett positivt mottagande. Tidsandan med dess allt sn\u00e4vare tolerans gjorde att den fr\u00e5n traditionen avvikande ikonografin, och nakengestalterna som var ett arv fr\u00e5n antikens bildv\u00e4rld, f\u00f6rd\u00f6mdes. Efter Michelangelos d\u00f6d m\u00e5lades l\u00e4ndkl\u00e4den p\u00e5 gestalterna p\u00e5 Den yttersta domen.<\/p>\n\n\n\n

Under slutskedet av sitt liv koncentrerade sig Michelangelo p\u00e5 arkitektur och skulptur. Redan innan arbetet med Den yttersta domen hade Michelangelo f\u00f6r sl\u00e4kten Medici planerat ett gravkapell i Florens. Kapellets interi\u00f6rer utformade Michelangelo i en dramatisk anda, utg\u00e5ende fr\u00e5n Brunelleshi. Han avstod fr\u00e5n direkta l\u00e5n fr\u00e5n antiken och gav interi\u00f6rerna en mer skulptural pr\u00e4gel.<\/p>\n\n\n\n

De egentliga skulpturerna blev dock ofullbordade, alla utom en. I arbetet med dessa hade Michelangelo tagit i bruk en ny teknik. Han f\u00f6rf\u00e4rdigade f\u00f6rst miniatyrmodeller av samtliga statyer, varefter hans hj\u00e4lpredor mejslade fram grovversioner till statyerna han senare sj\u00e4lv skulle slutf\u00f6ra. Tekniken blev framledes mer allm\u00e4n n\u00e4r st\u00f6rre skulpturprojekt skulle genomf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n

Peterskyrkan i Vatikanen var den katolska v\u00e4rldens andliga centrum, och att fullborda kyrkobygget blev Michelangelos mest betydelsefulla arkitektoniska projekt. Ett flertal arkitekter hade tidigare varit delaktiga i uppgiften, bland dem h\u00f6gren\u00e4ssansens kanske mest betydande arkitekt, Donato Bramante (1444\u20131514), vars m\u00e5l varit att skapa den ideala kristna helgedomen.<\/p>\n\n\n\n

I nyplatonsk anda str\u00e4vade Bramante att kombinera geometriska idealformer med proportioner h\u00e4rledda ur den ideala m\u00e4nniskokroppen. Resultatet blev en kupolkr\u00f6nt centralbyggnad, som \u00e5terspeglar influenser fr\u00e5n b\u00e5de tidigkristna minneskapell och Pantheon i Rom. P\u00e5 s\u00e5 vis kom kyrkan p\u00e5 ett symboliskt vis att \u00e5terspegla kosmos f\u00f6rmodade skapnad. Bramantes lilla Tempieto-kapell (7\/31b) har antikens rundtempel som f\u00f6rebild.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Donato Bramante: Tempietto, b\u00f6rjan av 1500-talet [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Michelangelo bearbetade Bramantes planritning och planerade l\u00e5ngt kyrkans interi\u00f6r och ytterv\u00e4ggar och gjorde ritningar f\u00f6r kupolen (7\/32). Ytterv\u00e4ggarna utformades skulpturalt: den bastanta horisontala \u00f6vre delen b\u00e4rs upp av v\u00e4ggarnas kraftiga vertikala utbyggnader. Kupolen blev f\u00e4rdig f\u00f6rst efter Michelangelos d\u00f6d under ledning av en annan arkitekt som \u00e4ven gjorde justeringar i de tidigare ritningarna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Michelangelo: Peterskyrkan, 1546\u20131564 [Vatikanen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under sina sista \u00e5r intresserade sig Michelangelo allt mer f\u00f6r de d\u00e5 r\u00e5dande teologiska sp\u00f6rsm\u00e5len. Nyplatonismen och dyrkan av den nakna m\u00e4nniskokroppen fick ge vika f\u00f6r ett mer introvert och sm\u00e4rtfyllt uttryck. Ett av hans sista verk \u00e4r Pieta\u0300, en skulptur som \u00e5terger stunden d\u00e5 Kristus \u00e4r nedtagen fr\u00e5n korset och vilar i sin mors famn (7\/33). Michelangelo l\u00e4mnade medvetet verket ofullbordat. Den starka k\u00e4nsloladdningen och det grovt skissartade i utf\u00f6randet g\u00f6r verket f\u00f6rbryllande \u201dmodernt\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Michelangelo: Pieta\u0300 Rondanini [Castello Sforzesco, Milano]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

H\u00f6gren\u00e4ssansen i Venedig<\/h2>\n\n\n\n

I det v\u00e4lb\u00e4rgade Venedig, en centralort f\u00f6r den d\u00e5tida handeln, utvecklades konsten p\u00e5 ett eget s\u00e4rpr\u00e4glat vis. Staden bibeh\u00f6ll en demokratiliknande styrelsemodell och h\u00f6ll avst\u00e5nd till p\u00e5vemakten. Stora offentliga best\u00e4llningsarbeten sysselsatte m\u00e5nga betydande konstn\u00e4rer. Den venetianska m\u00e5larskolan hade f\u00e5tt sina s\u00e4rdrag redan under ungren\u00e4ssansen, bl.a. hade de tidigare presenterade konstn\u00e4rerna Andrea Mantegna och Giovanni Bellini satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 konsten i staden.<\/p>\n\n\n\n

I Giorgones (ca 1477\u20131510) begr\u00e4nsade produktion framh\u00e4vs, i kontrast till den florentinska klarheten, en mer mystisk och g\u00e5tfull sida av ren\u00e4ssansen. Landskapet framtr\u00e4der i hans m\u00e5lningar som ett n\u00e4stintill sj\u00e4lvst\u00e4ndigt element (7\/33b).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Giorgione: Stormen, ca 1505 [Accademia, Venedig]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under h\u00f6gren\u00e4ssansen utvecklade de venetianska konstn\u00e4rerna en ny m\u00e5lningsteknik som kom att bli den f\u00f6rh\u00e4rskande tekniken i Europa \u00e4nda fram till 1900-talet. Man b\u00f6rjade allt mer m\u00e5la med oljef\u00e4rger p\u00e5 duk. Oljem\u00e5lningstekniken hade sina r\u00f6tter i den flaml\u00e4ndska traditionen och man utvecklade den nu s\u00e5 att det blev m\u00f6jligt att m\u00e5la i skikt och \u00e4ven sj\u00e4lva penselarbetet fick en ny och mer uttrycksfull karakt\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Oljem\u00e5leriets m\u00e4stare var Tizian (Tiziano Vecelli, ca 1490\u20131576). Han var den mest uppskattade m\u00e5laren under ren\u00e4ssansen och var efterfr\u00e5gad p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i Italien och arbetade \u00e4ven en l\u00e4ngre tid f\u00f6r det spanska hovet. Hans produktion best\u00e5r av verk med religi\u00f6sa teman, portr\u00e4tt, och m\u00e5lningar i vilka han fritt tolkar antikens mytologi.<\/p>\n\n\n\n

Den sovande Venus (7\/34), ett av Tizians stora mytologiska verk, kan betraktas som en lovs\u00e5ng till den sensuella k\u00e4rleken. Motivet kom att figurera i en m\u00e5ngfald variationer i den europeiska konsten \u00e4nda fram till mitten av 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Tizian: Venus av Urbino, 1538 [Galleria degli Uffizi, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tintoretto (1518\u20131594) var i likhet med Tizian en av centralgestalterna i den venetianska skolan. I hans \u00f6verd\u00e5diga och ytterst dramatiska religi\u00f6sa kompositioner kan man redan f\u00f6rnimma motreformationens gl\u00f6d. Hans samtida Paolo Veronese (1528\u20131588) fyllde sina virtuosa m\u00e5lningar med precisa detaljer och ett \u00f6verd\u00e5digt raffinemang.<\/p>\n\n\n\n

Manierismen<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5leriet under ren\u00e4ssansens slutskede g\u00e5r i allm\u00e4nhet under ben\u00e4mningen manierism<\/em>. Ben\u00e4mningen \u00e4r h\u00e4rledd ur den italienska termen maniera, som bl.a. betyder stil, s\u00e4tt, \u201dmaner\u201d, men \u00e4ven ett slags grace och t.o.m. ett framh\u00e4vande av den egna stilen eller personligheten. Fenomenet kan s\u00e4gas ha startat med Michelangelo med hans n\u00e4st intill sj\u00e4lvsv\u00e5ldiga s\u00e4tt att i sin konst behandla m\u00e4nniskokroppen, men \u00e4r \u00e4ven vidare relaterat till den under h\u00f6gren\u00e4ssansen bland konstn\u00e4rer etablerade kutymen att skapa en egen stil, man kunde n\u00e4stan tala om \u201dbr\u00e4nding\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Till manierismen kan ocks\u00e5 en s\u00e5 pass tidig konstn\u00e4r som den i Parma verkande Coreggio (Antonio Allegri, 1489\u20131534) r\u00e4knas. Hans fr\u00e4msta verk, kupolfresken i domkyrkan i Parma f\u00f6reb\u00e5dar redan dynamiken i barocken (7\/34b). Han kunde \u00e5terge m\u00e4nniskogestalter i ett slags f\u00f6rkortning, de var avbildade underifr\u00e5n, och p\u00e5 det h\u00e4r viset lyckades han skapa en hisnande himmelsvision i vilken m\u00e4nniskorna sv\u00e4vade och fl\u00f6g i rymden, en kutym som p\u00e5 1600-talet etablerades visavi takm\u00e5lningar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Correggio: Del av kupolm\u00e5lningen i domkyrkan i Parma, 1526\u20131539 [Parma]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Correggios produktion komprimeras det extatiska och sensuella i manierismen. De h\u00e4r dragen \u00e4r dominerande bl.a. i m\u00e5lningen Jupiter och Io (7\/35). P\u00e5 m\u00e5lningen ser vi en naken nymf som f\u00f6rf\u00f6rs av Jupiter som s\u00e4nker sig ner i form av ett moln. Molnet \u00e4r virtuost \u00e5tergivet och den h\u00e4ngivna Ios hud gl\u00f6der av erotik.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Correggio: Jupiter och Io, b\u00f6rjan av 1500-talet [Kunsthistoriches Museum, Wien]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En helt annan v\u00e4rld, en aristokratisk v\u00e4rld d\u00e4r sval elegans r\u00e5der, \u00f6ppnar sig i den likaledes i Parma verksamma Parmigianos (Francesco Mazzola, 1503\u20131540) verk. Hans \u201dmaner\u201d \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs kanske b\u00e4st i m\u00e5lningen Madonnan med den l\u00e5nga halsen (7\/36). I m\u00e5lningen \u00e4r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskokropparna som de arkitektoniska elementen medvetet t\u00e4njda och manipulerade p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00e5r fj\u00e4rran fr\u00e5n de antika idealen och de nyplatonska harmonilagarna. Slutresultatet \u00e4r \u00f6verd\u00e5digt och elegant, men \u00e4ven kyligt och ber\u00e4knat.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Parmigianino: L\u00e5nghalsad madonna, ca 1535 [Galleria degli Uffizi, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Italien var 1500-talet en tid av mots\u00e4ttningar. Betungande krig drabbade olika regioner. Frankrike hotade […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1544,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1045","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1045"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2730,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1045\/revisions\/2730"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1544"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}