{"id":1048,"date":"2013-11-12T08:24:36","date_gmt":"2013-11-12T05:24:36","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-6-mullistuva-maailma\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:22:58","modified_gmt":"2016-10-06T11:22:58","slug":"7-6-varlden-i-omvalvning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-6-varlden-i-omvalvning\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">7.6<\/div> V\u00e4rlden i omv\u00e4lvning"},"content":{"rendered":"<p>De kristna br&ouml;draskapen som uppst&aring;tt redan under sen medeltid hade predikat &ouml;dmjukhet och om det saligg&ouml;rande i fattigdomen. Detta var &auml;ven k&auml;rnan i Savonarolas budskap. F&ouml;r sina &aring;sikter br&auml;ndes han p&aring; b&aring;l &aring;r 1498 i Florens. Katolska kyrkans m&aring;ttl&ouml;sa sl&ouml;saktighet st&ouml;tte p&aring; motst&aring;nd i vida kretsar i b&ouml;rjan av 1500-talet. Missn&ouml;jet fick sin urladdning d&aring; Martin Luther (7\/37) &aring;r 1517 i Wittenberg protesterade mot P&aring;ven och den r&aring;dande avlatshandeln. Tio &aring;r senare var Europa i praktiken tudelat, i en katolsk och en reformert v&auml;rld.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1048 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"470\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0737.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1545\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0737.jpg 470w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0737-220x300.jpg 220w\" sizes=\"(max-width: 470px) 100vw, 470px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1545\">\n\t\t\t\tLucas Cranach d.&auml;.: Martin Luther, 1533 [Herzog Anton Ulrich Museum, Braunschweig, Tyskland]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Konsten under reformationen<\/h2>\n<p>Luther f&ouml;rh&ouml;ll sig varken negativt eller positivt till bilder. Det var Jean Calvin, som &aring;r 1532 i Paris inledde sin reformation, som st&auml;llde sig klart kritiskt till den romersk- katolska kyrkans &ouml;verfl&ouml;dande rikliga bildv&auml;rld. De reformerta kyrkorna blev av med myckenheten av bilder och gamla v&auml;ggm&aring;lningar &ouml;verm&aring;lades eller t&auml;cktes, precis som 800 &aring;r tidigare under bildstriderna i Bysans. Predikstolen och altartavlan blev de centrala elementen i kyrkorummet (7\/38). Vid sidan om de teologiska motiven fanns &auml;ven v&auml;rldsliga och politiska intressen, i detta fall den v&auml;rldsliga maktens intresse f&ouml;r de dyrbarheter som kyrkan innehade.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1048 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"540\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0738.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1712\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0738.jpg 540w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0738-253x300.jpg 253w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1712\">\n\t\t\t\tStrock och Streeck: Den reformerta kyrkan, ca 1700\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Reformationen str&auml;vade efter att minska kyrkans och pr&auml;sterskapets makt och verka f&ouml;r en mer direkt kontakt mellan m&auml;nniskan och gud. Budskapet predikades p&aring; folkspr&aring;k och <strong>boktryckarkonsten<\/strong> som fick sitt genombrott p&aring; 1400-talet m&ouml;jliggjorde att Bibeln spreds vida till olika befolkningslager. Det centrala blev det individuella samvetet, som fick status av moralisk auktoritet. Den reformerta bildtraditionen beh&ouml;vde inga m&auml;ktiga fresker eller komplicerade bildl&auml;ror. Krucifixet r&auml;ckte f&ouml;r att p&aring;minna om trons grundvalar. S&aring;som det tidigare presenterade portr&auml;ttet av Luther visar s&aring; betonades intresset f&ouml;r individen, vilket sedan resulterade i flera m&auml;sterverk inom portr&auml;ttkonsten.<\/p>\n<h2>Den katolska kyrkans motreaktion<\/h2>\n<p>I den katolska v&auml;rlden fick ren&auml;ssansens humanism ge vika f&ouml;r den kristna teologin, vilket bl.a. kan ses i Michelangelos senare produktion. D&aring; man i den reformerta v&auml;rlden betonade den direkta kontakten mellan den troende och gud, samt den individuella moralen, betonade den katolska kyrkan att fr&auml;lsningen var avh&auml;ngig Guds n&aring;d. P&aring;ven Paulus III satte in en systematisk motst&ouml;t mot reformationen. Pr&auml;sterskapets maktmissbruk sattes under lupp, och jesuitorden som grundades av Loyola &aring;r 1534 stadf&auml;stes av p&aring;ven &aring;r 1540. Under kyrkom&ouml;tet i Trent &aring;ren 1545&ndash; 1563 lade man upp strategin f&ouml;r motreformationen. Konsten ber&ouml;rdes i h&ouml;g grad av kyrkom&ouml;tets beslut. Man gjorde upp en lista p&aring; f&ouml;rbjudna b&ouml;cker, man f&ouml;rs&ouml;kte f&ouml;renkla musiken och man f&ouml;rs&ouml;kte definiera vad som var passande bildkonst och vad som inte var det.<\/p>\n<h2>V&auml;rlden vidgas ur europeiskt perspektiv<\/h2>\n<p>F&ouml;r kristendomen var 1500-talet en period av splittring men &auml;ven av expansion. Fr&aring;n &aring;r1490 och fram&aring;t, i och med uppt&auml;cktsf&auml;rderna, blev Amerika och Asien n&aring;bara f&ouml;r europe&#769;erna. Man hade funnit en ny v&auml;rld och p&aring;ven delade upp den mellan de l&auml;nder som s&auml;nt iv&auml;g de f&ouml;rsta expeditionerna, d.v.s. Portugal och Spanien. Dessa l&auml;nder spred sedan entusiastiskt den katolska kristendomen i de &rdquo;nyfunna&rdquo; v&auml;rldsdelarna.<\/p>\n<p>Uppt&auml;cktsf&auml;rderna som radikalt f&ouml;r&auml;ndrat europe&#769;ernas v&auml;rldsbild &auml;ndrade snabbt karakt&auml;r och blev rena plundringsexpeditioner och resulterade senare i ett direkt kolonialt maktut&ouml;vande. Vid mitten av 1800-talet h&auml;rskade europe&#769;erna, och bedrev rovdrift, &ouml;ver st&ouml;rsta delen av v&auml;rlden, ett fenomen vars f&ouml;ljder &auml;ven &aring;terspeglas i dagens politiska konflikter och ekonomiska or&auml;ttvisor.<\/p>\n<p>Kristendomen spreds redan tidigt till kulturer som aldrig varit i en direkt kontakt med vare sig den antika eller kristna traditionen. Detta ledde till att den kristna konsten tog sig nya uttryck, fick nya tolkningar, t.ex. d&aring; indiska hantverkare byggde katolska katedraler eller d&aring; centralamerikanska indianer &aring;terskapade kristna bilder p&aring; sitt eget vis, applicerande sina &auml;ldre trosuppfattningar i dem.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De kristna br&ouml;draskapen som uppst&aring;tt redan under sen medeltid hade predikat &ouml;dmjukhet och om det saligg&ouml;rande i fattigdomen. Detta var &auml;ven k&auml;rnan i Savonarolas budskap. F&ouml;r sina &aring;sikter br&auml;ndes han p&aring; b&aring;l &aring;r 1498 i Florens. Katolska kyrkans m&aring;ttl&ouml;sa sl&ouml;saktighet st&ouml;tte p&aring; motst&aring;nd i vida kretsar i b&ouml;rjan av 1500-talet. Missn&ouml;jet fick sin urladdning d&aring; [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1545,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1048"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1907,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions\/1907"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1545"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}