{"id":1048,"date":"2013-11-12T08:24:36","date_gmt":"2013-11-12T05:24:36","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/7-6-mullistuva-maailma\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T10:36:29","modified_gmt":"2025-11-10T07:36:29","slug":"7-6-varlden-i-omvalvning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/7-6-varlden-i-omvalvning\/","title":{"rendered":"7.6<\/span> V\u00e4rlden i omv\u00e4lvning"},"content":{"rendered":"\n

De kristna br\u00f6draskapen som uppst\u00e5tt redan under sen medeltid hade predikat \u00f6dmjukhet och om det saligg\u00f6rande i fattigdomen. Detta var \u00e4ven k\u00e4rnan i Savonarolas budskap. F\u00f6r sina \u00e5sikter br\u00e4ndes han p\u00e5 b\u00e5l \u00e5r 1498 i Florens. Katolska kyrkans m\u00e5ttl\u00f6sa sl\u00f6saktighet st\u00f6tte p\u00e5 motst\u00e5nd i vida kretsar i b\u00f6rjan av 1500-talet. Missn\u00f6jet fick sin urladdning d\u00e5 Martin Luther (7\/37) \u00e5r 1517 i Wittenberg protesterade mot P\u00e5ven och den r\u00e5dande avlatshandeln. Tio \u00e5r senare var Europa i praktiken tudelat, i en katolsk och en reformert v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Lucas Cranach d.\u00e4.: Martin Luther, 1533 [Herzog Anton Ulrich Museum, Braunschweig, Tyskland]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Konsten under reformationen<\/h2>\n\n\n\n

Luther f\u00f6rh\u00f6ll sig varken negativt eller positivt till bilder. Det var Jean Calvin, som \u00e5r 1532 i Paris inledde sin reformation, som st\u00e4llde sig klart kritiskt till den romersk- katolska kyrkans \u00f6verfl\u00f6dande rikliga bildv\u00e4rld. De reformerta kyrkorna blev av med myckenheten av bilder och gamla v\u00e4ggm\u00e5lningar \u00f6verm\u00e5lades eller t\u00e4cktes, precis som 800 \u00e5r tidigare under bildstriderna i Bysans. Predikstolen och altartavlan blev de centrala elementen i kyrkorummet (7\/38). Vid sidan om de teologiska motiven fanns \u00e4ven v\u00e4rldsliga och politiska intressen, i detta fall den v\u00e4rldsliga maktens intresse f\u00f6r de dyrbarheter som kyrkan innehade.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Strock och Streeck: Den reformerta kyrkan, ca 1700<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Reformationen str\u00e4vade efter att minska kyrkans och pr\u00e4sterskapets makt och verka f\u00f6r en mer direkt kontakt mellan m\u00e4nniskan och gud. Budskapet predikades p\u00e5 folkspr\u00e5k och boktryckarkonsten<\/strong> som fick sitt genombrott p\u00e5 1400-talet m\u00f6jliggjorde att Bibeln spreds vida till olika befolkningslager. Det centrala blev det individuella samvetet, som fick status av moralisk auktoritet. Den reformerta bildtraditionen beh\u00f6vde inga m\u00e4ktiga fresker eller komplicerade bildl\u00e4ror. Krucifixet r\u00e4ckte f\u00f6r att p\u00e5minna om trons grundvalar. S\u00e5som det tidigare presenterade portr\u00e4ttet av Luther visar s\u00e5 betonades intresset f\u00f6r individen, vilket sedan resulterade i flera m\u00e4sterverk inom portr\u00e4ttkonsten.<\/p>\n\n\n\n

Den katolska kyrkans motreaktion<\/h2>\n\n\n\n

I den katolska v\u00e4rlden fick ren\u00e4ssansens humanism ge vika f\u00f6r den kristna teologin, vilket bl.a. kan ses i Michelangelos senare produktion. D\u00e5 man i den reformerta v\u00e4rlden betonade den direkta kontakten mellan den troende och gud, samt den individuella moralen, betonade den katolska kyrkan att fr\u00e4lsningen var avh\u00e4ngig Guds n\u00e5d. P\u00e5ven Paulus III satte in en systematisk motst\u00f6t mot reformationen. Pr\u00e4sterskapets maktmissbruk sattes under lupp, och jesuitorden som grundades av Loyola \u00e5r 1534 stadf\u00e4stes av p\u00e5ven \u00e5r 1540. Under kyrkom\u00f6tet i Trent \u00e5ren 1545\u2013 1563 lade man upp strategin f\u00f6r motreformationen. Konsten ber\u00f6rdes i h\u00f6g grad av kyrkom\u00f6tets beslut. Man gjorde upp en lista p\u00e5 f\u00f6rbjudna b\u00f6cker, man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6renkla musiken och man f\u00f6rs\u00f6kte definiera vad som var passande bildkonst och vad som inte var det.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rlden vidgas ur europeiskt perspektiv<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r kristendomen var 1500-talet en period av splittring men \u00e4ven av expansion. Fr\u00e5n \u00e5r1490 och fram\u00e5t, i och med uppt\u00e4cktsf\u00e4rderna, blev Amerika och Asien n\u00e5bara f\u00f6r europe\u0301erna. Man hade funnit en ny v\u00e4rld och p\u00e5ven delade upp den mellan de l\u00e4nder som s\u00e4nt iv\u00e4g de f\u00f6rsta expeditionerna, d.v.s. Portugal och Spanien. Dessa l\u00e4nder spred sedan entusiastiskt den katolska kristendomen i de \u201dnyfunna\u201d v\u00e4rldsdelarna.<\/p>\n\n\n\n

Uppt\u00e4cktsf\u00e4rderna som radikalt f\u00f6r\u00e4ndrat europe\u0301ernas v\u00e4rldsbild \u00e4ndrade snabbt karakt\u00e4r och blev rena plundringsexpeditioner och resulterade senare i ett direkt kolonialt maktut\u00f6vande. Vid mitten av 1800-talet h\u00e4rskade europe\u0301erna, och bedrev rovdrift, \u00f6ver st\u00f6rsta delen av v\u00e4rlden, ett fenomen vars f\u00f6ljder \u00e4ven \u00e5terspeglas i dagens politiska konflikter och ekonomiska or\u00e4ttvisor.<\/p>\n\n\n\n

Kristendomen spreds redan tidigt till kulturer som aldrig varit i en direkt kontakt med vare sig den antika eller kristna traditionen. Detta ledde till att den kristna konsten tog sig nya uttryck, fick nya tolkningar, t.ex. d\u00e5 indiska hantverkare byggde katolska katedraler eller d\u00e5 centralamerikanska indianer \u00e5terskapade kristna bilder p\u00e5 sitt eget vis, applicerande sina \u00e4ldre trosuppfattningar i dem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De kristna br\u00f6draskapen som uppst\u00e5tt redan under sen medeltid hade predikat \u00f6dmjukhet och om det […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1545,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1048","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1400-och-1500-talen-renassansen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1048"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2347,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1048\/revisions\/2347"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1545"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}