{"id":1059,"date":"2013-11-12T08:20:51","date_gmt":"2013-11-12T05:20:51","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/8-2-rooman-barokki\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:23:41","modified_gmt":"2016-10-06T11:23:41","slug":"8-2-barocken-i-rom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/8-2-barocken-i-rom\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">8.2<\/div> Barocken i Rom"},"content":{"rendered":"<p>I b&ouml;rjan av 1600-talet pr&auml;glades Rom av motreformationens ide&#769;er och staden &aring;teruppbyggdes grandiost. Rom blev ocks&aring; l&aring;ngt en barockstad. Peterskyrkan, i vars planering Bramante, Michelangelo, Rafaels skola och arkitekten Maderna medverkat, stod slutligen f&auml;rdig. Den blev utpr&auml;glat ett barockkomplex, d&aring; den romerska barockskulpt&ouml;ren och arkitekten Bernini fick f&auml;rdigt den komplicerade altarkonstruktionen och l&auml;t anl&auml;gga en stor rund &ouml;ppen plats framf&ouml;r kyrkan, en plats omsluten av massiva pelarg&aring;ngar som likt armar famnade kristenheten. P&aring; det h&auml;r f&ouml;r barocken medvetet storstilade viset breder sig kyrkobyggnaden ut mot den omgivande stadsarkitekturen (8\/0).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"530\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0800.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1717\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0800.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0800-300x248.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1717\">\n\t\t\t\tPeterskyrkan, samt den av Bernini planerade Petersplatsen, 1657\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De dramatiska effekterna blev ocks&aring; allt vanligare i stadsarkitekturen. Man konstruerade storvulna offentliga &ouml;ppna platser som dominerades av springbrunnar prydda med skulpturgrupper och man utnyttjade h&ouml;jdskillnader f&ouml;r att anl&auml;gga st&aring;tliga trappor. Det ceremoniella och teatrala blev en del av stadsbilden.<\/p>\n<p>I samband med motreformationen hade inkvisitionen instiftats f&ouml;r att &ouml;vervaka att k&auml;tteriet blev utrotat, och en ny orden hade bildats, jesuitorden, vars centrala uppgift var att sprida kristendomen till de nyligen &rdquo;uppt&auml;ckta&rdquo; v&auml;rldsdelarna, Amerika och Asien. Jesuitbr&ouml;draskapets huvudkyrka, Il Gesu i Rom, som stod f&auml;rdig i slutet av 1500-talet, kom att bli pr&auml;glande f&ouml;r den romerskkatolska kyrkoarkitekturen runtom i v&auml;rlden.<\/p>\n<p>Dess huvudarkitekt, Giacomo Barozzi da Vignola (1507&ndash;1573), hade ritat en fungerande kombination av centralbyggnad och l&aring;ngkyrka och d&auml;rmed lyckats skapa en rymlig kyrkointeri&ouml;r. Under motreformationen hade man visserligen utvecklat en teori som framh&ouml;ll att en l&aring;ngkyrka med tv&auml;rskepp &auml;gde den ideala formen f&ouml;r en kyrka, eftersom den d&aring; &aring;sk&aring;dligt symboliserade den korsf&auml;sta Kristus, men i likhet med motreformationens m&aring;nga andra regler och ukaser blev denna ide&#769; inte slaviskt till&auml;mpad.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"590\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0802.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1718\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0802.jpg 590w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0802-277x300.jpg 277w\" sizes=\"(max-width: 590px) 100vw, 590px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1718\">\n\t\t\t\tDen ideala bottenplanen f&ouml;r en kyrka: kyrkan som den korsf&auml;stes kropp\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den som planerade och svarade f&ouml;r fasaden p&aring; Il Gesu var Ciacomo della porta (8\/1). De b&ouml;jda b&aring;garna, <em>voluterna<\/em>, som flankerar fasaden &auml;r direkta barockelement. Fasaden har st&aring;tt som f&ouml;rebild f&ouml;r hundratals jesuitkyrkor p&aring; olika h&aring;ll i v&auml;rlden.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"630\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0801.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1719\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0801.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0801-300x295.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1719\">\n\t\t\t\tVignola och della Porta: Gesu jesuitkyrka, 1568&ndash;1584 [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Periodens trosnit och den &ouml;verl&auml;gsenhetsk&auml;nsla som detta medf&ouml;rde &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs t.ex. i jesuitkonstn&auml;ren Fra Andrea Pozzos v&auml;ldiga takm&aring;lning i en av jesuiternas kyrkor i Rom. I m&aring;lningen, Den Heliga Ignatius himlaf&auml;rd, ser vi jesuitordens grundare Ignatius Loyola upph&ouml;jas till de heligas krets (8\/12).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"470\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0812.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1720\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0812.jpg 720w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0812-300x196.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 720px) 100vw, 720px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1720\">\n\t\t\t\tAndrea Pozzo: Allegori &ouml;ver jesuiternas missionsarbete, 1691&ndash;1694 [S. Ignazio, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Samtidigt avsl&ouml;jar m&aring;lningen de europeiska kristnas inst&auml;llning till befolkningen i de nyligen &rdquo;uppt&auml;ckta&rdquo; v&auml;rldsdelarna. Dessa v&auml;rldsdelar &aring;terges allegoriskt som m&ouml;rkhyade kvinnogestalter vars f&ouml;rehavanden eller attribut f&ouml;rknippar dem med respektive v&auml;rldsdel. &rdquo;Amerika&rdquo; b&auml;r p&aring; ett spjut, &rdquo;Asien&rdquo; rider p&aring; en kamel, etcetera, medan den ljuslockiga &rdquo;Europa&rdquo;, med den kristnas sj&auml;lvskrivna r&auml;tt, i sina h&auml;nder h&aring;ller maktens attribut, spiran och jordgloben.<\/p>\n<p>I och med att Pozzo avbildar sina gestalter underifr&aring;n skapar han ett halsbrytande himlaperspektiv. Det &auml;r som om kyrkans tak slitits bort och som om ett v&auml;ldigt sug drog gestalterna mot h&ouml;jderna. I princip hade alla dessa effekter redan anv&auml;nts av Correggio d&aring; han m&aring;lade kupolm&aring;lningarna i domkyrkan i Parma. Pozzo, och flera andra barockm&aring;lare, lade dock ytterligare till en ansenlig m&auml;ngd med teatral dramatik i sina verk. En gemensam n&auml;mnare f&ouml;r m&aring;leriet och barockteatern &auml;r &auml;ven att helheten ter sig full&auml;ndad enbart fr&aring;n en enda punkt, vilket &auml;ven Pozzos takm&aring;lning &aring;sk&aring;dligg&ouml;r, och punkten &auml;r de facto markerad i kyrkans golv med en metallplatta.<\/p>\n<p>Fr&aring;n Rom spred sig sedan barockens ide&#769;er till olika delar av Europa. I Spanien och Portugal utvecklades barocken p&aring; ett helt eget vis och fick ett &ouml;verd&aring;digt dekorativt uttryck (8\/8) i och med v&auml;lst&aring;ndet som uppt&auml;cktsresorna och er&ouml;vringsexpeditionerna f&ouml;rde med sig. Stilen spred sig &auml;ven till Amerika och Asien. I Bayern fick barocken ett luftigare uttryck. D&auml;r berikades palatsarkitekturen med imponerande trapphus som erbj&ouml;d storstilat dramatiska ramar f&ouml;r sociala samlingar (8\/3).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0808.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1721\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0808.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0808-300x281.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1721\">\n\t\t\t\tJaime Bort: Katedralen i Murcia, 1742&ndash;1754 [Spanien]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"465\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0803.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1546\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0803.jpg 465w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0803-218x300.jpg 218w\" sizes=\"(max-width: 465px) 100vw, 465px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1546\">\n\t\t\t\tBalthasar Neumann: Trapphus i slottet Augustusburg, 1740-talet [Bru&#776;hl]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Borromini (1599&ndash;1667)<\/h2>\n<p>Till den romerska barockarkitekturens stora namn h&ouml;r Francesco Borromini, i vars h&auml;nder kyrkoarkitekturen frigjorde sig fr&aring;n ren&auml;ssansens efterbildningar av antiken. Han avstod &auml;ven fr&aring;n de nyplatonska fixeringarna vid att enbart konstruera byggnader och rum utg&aring;ende fr&aring;n de ideala geometriska formerna, kvadraten och cirkeln. I hans h&auml;nder f&ouml;rvandlades kyrkorna, deras fasader och interi&ouml;rer, till en invecklad, n&auml;st intill nyckfull lek av konvexa och konkava och osymmetriska former (8\/5 &amp; 8\/6).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0805.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1722\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0805.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0805-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1722\">\n\t\t\t\tBorromini: Sant&rsquo;Ivo della Sapienza, 1640-talet [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"490\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0806.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1723\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0806.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0806-300x230.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1723\">\n\t\t\t\tBorromini: Kupolen till kyrkan S. Carlo alle Quattro Fontane, 1638&ndash;1641 [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kyrko-interi&ouml;rerna l&auml;mnade han relativt fria fr&aring;n dekorativa element. Han undvek dyra stenslag och f&auml;rggranna utsmyckningar och d&auml;rmed fick det rent rumsliga huvudrollen. Interi&ouml;ren full&auml;ndades av kupolen. Trots sin t&auml;mligen korta karri&auml;r hann han planera en hel m&auml;ngd kupolvarianter som sinsemellan var markant olika (8\/7).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0807.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1724\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0807.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0807-141x300.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1724\">\n\t\t\t\tBorromini: Fasaden till kyrkan S. Carlo alle Quattro Fontane, 1638&ndash;1641 [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Bernini (1598&ndash;1680)<\/h2>\n<p>Den romerska barockens portalfigur &auml;r den firade skulpt&ouml;ren, arkitekten och m&aring;laren Gianlorenzo Bernini. F&ouml;rutom att han bidrog till Peterskyrkans exteri&ouml;r och interi&ouml;r var han aktivt med om att forma sj&auml;lva stadsbilden i Rom, han var delaktig i planerandet av skulpturala arkitektoniska helheter och formgav offentliga monument samt ett flertal betydande statyer.<\/p>\n<p>Hans tidiga produktion inbegriper portr&auml;tt samt skulpturer med mytologiska motiv fr&aring;n antiken. Skulpturen Apollo och Dafne uppvisar en f&ouml;r barocken typisk spiralvriden r&ouml;relse. Den fenomenalt skickliga marmorhanteringen g&ouml;r att man n&auml;stan kan k&auml;nna lenheten i hyn hos gestalterna. Dafnes f&ouml;rvandling till ett tr&auml;d &auml;r &auml;ven virtuost framst&auml;llt (det var hennes enda s&auml;tt att komma undan Apollos n&auml;rg&aring;ngenhet) (8\/11).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"470\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0811.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1725\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0811.jpg 470w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0811-220x300.jpg 220w\" sizes=\"(max-width: 470px) 100vw, 470px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1725\">\n\t\t\t\tBernini: Apollo och Dafne, 1622&ndash;1625 [Galleria Borghese, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Tidigare ber&ouml;rde vi redan den av pelarg&aring;ngar omg&auml;rdade Petersplatsen som Bernini planerat. Han anf&ouml;rtroddes ocks&aring; att planera Peterskyrkans altarkonstruktion ovanf&ouml;r det st&auml;lle d&auml;r man tror att Petrus jordiska kvarlevor &auml;r bel&auml;gna. St&auml;llet var hela den katolska kristenhetens allra heligaste plats, och p&aring; sitt s&auml;tt det som ber&auml;ttigade p&aring;vemakten. P&aring;ven var ju (och &auml;r) Petrus representant p&aring; jorden (8\/9).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"490\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0809.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1726\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0809.jpg 490w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0809-230x300.jpg 230w\" sizes=\"(max-width: 490px) 100vw, 490px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1726\">\n\t\t\t\tBernini: Baldakinen och altaret i Peterskyrkan, 1624&ndash;1633 [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Peterskyrkans 29 meter h&ouml;ga baldakin, d.v.s. altarhimmel, i f&ouml;rgylld brons, best&aring;r av fyra pelare som b&auml;r upp ett takdraperi, &auml;ven det utf&ouml;rt i brons. De i spiral vridna pelarna, typiska f&ouml;r barocken, anger sannolikt en anknytning till pelarna i Salomos tempel i Jerusalem. I baldakinkonstruktionen finns &auml;ven andra h&auml;nvisningar till den kristna historien. I bakgrunden, som om sv&auml;vande bland moln, l&auml;t Bernini utf&ouml;ra Petri tron, dagtid effektfullt upplyst av ljuset som filtreras genom f&ouml;nstret.<\/p>\n<p>Altarkonstruktionen i Peterskyrkan visar redan klart p&aring; en str&auml;van att sammanl&auml;nka olika konstformer till ett helhetskonstverk, man kunde i detta fall t.o.m. tala om ett slags &rdquo;installationskonst&rdquo;, d&auml;r arkitektoniska element, skulpturkonst och en genomt&auml;nkt ljuss&auml;ttning skapar en noggrant avv&auml;gd helhet. Italienarna kallade detta f&ouml;r &rdquo;un bel composto&rdquo;. Denna str&auml;van efter ett helhetskonstverk kulminerar, p&aring; ett liknande vis som p&aring; barockteaterns scen, speciellt i det av Bernini planerade Cornaro- kapellet, som till&auml;gnats det kvinnliga helgonet, tillika mystikern, Den Heliga Teresa fr&aring;n Avila.<\/p>\n<p>Kapellets centralaltare h&auml;rb&auml;rgerar en m&auml;sterligt utf&ouml;rd marmorskulptur som &aring;terger Den Heliga Teresa i extas med en &auml;ngel invid sig, en &auml;ngel som genomborrar hennes hj&auml;rta med en gyllene pil (8\/10). Det &auml;r som om skulpturen skulle sv&auml;va och den &auml;r gjord utg&aring;ende fr&aring;n Teresas egen beskrivning av sin mystiska syn.&nbsp;&Auml;ven om skulpturen otvivelaktigt &aring;terger en andlig uppfyllelse har det extatiska i konstverket ocks&aring; erotiska undertoner. Den n&auml;stan medvetsl&ouml;sa Teresa, med t&aring;rna sammandragna som om i v&auml;llust, &auml;r besl&auml;ktad med Correggios Io-nymf (behandlad i f&ouml;reg&aring;ende kapitel) som Apollo i form av ett moln f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;rf&ouml;ra. I skulpturen &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs den f&ouml;r barocken typiska kombinationen av djup religiositet och sinnlighet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1727\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1727\">\n\t\t\t\tBernini: Den heliga Teresas extas, 1645&ndash;1652, Cornaro-kapellet [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Skulpturen &auml;r skickligt belyst fr&aring;n ovanom bel&auml;gna dolda f&ouml;nster. Slutresultatet kan j&auml;mf&ouml;ras med en med noggrannhet belyst teaterscen. Kapellets sidov&auml;ggar &auml;r dekorerade i dyrbara material och p&aring; v&auml;ggarna ser vi reliefskulpturer som f&ouml;rest&auml;ller medlemmar av sl&auml;kten Cornaro. Teaterf&ouml;rnimmelsen accentueras av att dessa gestalter fr&aring;n sina b&ouml;nepulpeter iakttar Den Heliga Teresa i extas, och det &auml;r som om gestalterna, likt en teaterpublik, livligt diskuterar det de ser.<\/p>\n<h2>M&aring;leriet<\/h2>\n<p>De centrala dragen i den italienska barockens monumentalm&aring;lningar presenterades redan tidigare d&aring; Pozzos verk Den Heliga Ignatius himlaf&auml;rd behandlades. Dessa centrala drag &auml;r &ouml;verd&aring;dighet, dynamik, och ett utnyttjande av illusionen p&aring; ett som g&ouml;r att m&aring;lningarna &ouml;verskrider de gr&auml;nser arkitekturen ger.<\/p>\n<p>Ett v&ouml;rdat namn under den tidiga romerska barocken var Anni&#769;bale Caracci (1560&ndash; 1609), som bl.a. m&aring;lade takfreskerna i Palazzo Farnese i Rom (8\/10b). Caraccis stil &auml;r l&aring;ngt p&aring;verkad av Michelangelos takm&aring;lningar i Sixtinska kapellet, men han st&aring;r samtidigt n&auml;ra illusionismen d&aring; han &aring;terger vissa delar av freskerna som om de vore inramade tavlor uppburna av mansgestalter som &auml;r m&aring;lade s&aring; att de ter sig som skulpturer. Trots alla specialeffekter i Caraccis produktion &auml;r &auml;nd&aring; barockens idealism, som hade sina r&ouml;tter i ren&auml;ssanstraditionen, p&aring;tagligt n&auml;rvarande.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-11 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-11\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-11-1728\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810b.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0810b-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-11-1728\">\n\t\t\t\tAnnibale Carracci: Takfresker [Palazzo Farnese, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Vid sidan om de offentliga konstverken m&aring;lades under barocken allt mer frist&aring;ende m&aring;lningar som saluf&ouml;rdes &aring;t bl.a. samlare. Antalet privata konstsamlingar &ouml;kade och i och med konstsamlandet blev &auml;ven konstmarknaden mer omfattande.<\/p>\n<h2>Caravaggio (1571&ndash;1610)<\/h2>\n<p>Caravaggio (Michelangelo Merisi) hann trots sitt korta, v&aring;ldsamma och splittrade liv revolutionera m&aring;leriet. Han banade v&auml;g &aring;t ett helt annat h&aring;ll &auml;n t.ex. Anni&#769;bale Caracci som m&aring;lade &auml;dla och idealistiska monumentalverk. Caravaggio h&auml;mtade in naturalismen i konsten och anv&auml;nde sig av ljuset p&aring; ett ytterst dramatiskt s&auml;tt. Han fick m&aring;nga efterbildare och p&aring;verkade ett flertal konstn&auml;rers stil p&aring; olika h&aring;ll i Europa.<\/p>\n<p>Ett litet verk fr&aring;n hans ungdom, ett stilleben best&aring;ende av &auml;pplen och v&auml;xter, f&ouml;reb&aring;dade redan den naturalism han skulle utveckla. I &auml;pplena kan man se maskh&aring;l och en del av v&auml;xterna &auml;r vissna, n&aring;got man inte var van vid i en tid d&aring; naturen f&ouml;r det mesta idealiserades. I sina tidiga sj&auml;lvportr&auml;tt avbildar Caravaggio sig sj&auml;lv som Bacchus och i dem f&ouml;renas en sinnlig idealism och en ny naturalism.<\/p>\n<p>Hans religi&ouml;sa monumentalverk har en laddning som &auml;r b&aring;de skakande och ber&ouml;rande. T.ex. Pauli omv&auml;ndelse bjuder p&aring; en &ouml;verraskande vardagsrealism. H&auml;sten &auml;r avbildad p&aring; ett ytterst naturtroget s&auml;tt. Paulus som av sin vision slungats till marken &auml;r som vilken vanlig ung soldat som helst. Styrkan i Paulus vision understryks av det dramatiskt riktade ljuset som han med uppstr&auml;ckta armar till synes f&ouml;rs&ouml;ker n&aring; upp till (8\/13).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-12 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-12\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0813.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-12-1729\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0813.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0813-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-12-1729\">\n\t\t\t\tCaravaggio: Pauli omv&auml;ndelse, ca 1601 [Santa Maria del Popolo, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Caravaggios modeller var vanliga m&auml;nniskor. Han str&auml;vade inte efter att idealisera sina objekt. Han gjorde raka motsatsen, avbildade dem som de var, och d&auml;rmed fick hans religi&ouml;sa verk en s&auml;llan sk&aring;dad kraft. Med sin naturalism aktualiserade han bibliska teman, det var som om h&auml;ndelserna nyligen utspelat sig i m&aring;larens n&auml;rkrets. Med att rikta ljuset, i dunklet, ofta t.o.m. i ett m&ouml;rkt bildf&auml;lt, styr han v&aring;r blick och komprimerar h&auml;ndelsen till det v&auml;sentliga.<\/p>\n<p>Han modeller kunde vara vanliga gatupojkar. T.ex. hans m&aring;lningar som f&ouml;rest&auml;ller Johannes D&ouml;paren v&auml;ckte anst&ouml;t i och med att han avbildade Johannes som en n&auml;stan naken yngling. Unga m&auml;n, sexuella undertoner och t.o.m. ett sadomasochistiskt v&aring;ld &auml;r frekventa i en del av hans produktion. Motiven &aring;terspeglar s&auml;kert till en del det liv han levde, i Rom hade han bl.a. i ett gatuslagsm&aring;l tagit livet av en v&auml;n, och han var involverad i v&aring;ldsamheter &auml;ven senare. Han var tvungen att fly till s&ouml;dra Italien och vidare till Malta, och han hann d&ouml; innan P&aring;vens ben&aring;dning n&aring;dde honom.<\/p>\n<p>Hans tolkning av David som h&aring;ller Goliats avhuggna huvud i sin hand (8\/14) &auml;r psykologiskt m&aring;ngf&ouml;rgrenad. Vanligen &aring;terges David triumferande, men i Caravaggios tolkning betraktar den vackra ynglingen Goliats huvud med en blandning av medlidande och sorg, och d&auml;rtill &auml;r huvudet ett kusligt sj&auml;lvportr&auml;tt av Caravaggio.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-13 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-13\" class=\"gallery galleryid-1059 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0814.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-13-1548\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0814.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0814-260x300.jpg 260w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-13-1548\">\n\t\t\t\tCaravaggio: David med Goliats huvud, ca 1606 [Gallerie Borghese, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I b&ouml;rjan av 1600-talet pr&auml;glades Rom av motreformationens ide&#769;er och staden &aring;teruppbyggdes grandiost. Rom blev ocks&aring; l&aring;ngt en barockstad. Peterskyrkan, i vars planering Bramante, Michelangelo, Rafaels skola och arkitekten Maderna medverkat, stod slutligen f&auml;rdig. Den blev utpr&auml;glat ett barockkomplex, d&aring; den romerska barockskulpt&ouml;ren och arkitekten Bernini fick f&auml;rdigt den komplicerade altarkonstruktionen och l&auml;t anl&auml;gga en [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1548,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1059"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1943,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059\/revisions\/1943"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1059"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1059"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1059"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}