{"id":1059,"date":"2013-11-12T08:20:51","date_gmt":"2013-11-12T05:20:51","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/8-2-rooman-barokki\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T10:50:07","modified_gmt":"2025-11-10T07:50:07","slug":"8-2-barocken-i-rom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/8-2-barocken-i-rom\/","title":{"rendered":"8.2<\/span> Barocken i Rom"},"content":{"rendered":"\n

I b\u00f6rjan av 1600-talet pr\u00e4glades Rom av motreformationens ide\u0301er och staden \u00e5teruppbyggdes grandiost. Rom blev ocks\u00e5 l\u00e5ngt en barockstad. Peterskyrkan, i vars planering Bramante, Michelangelo, Rafaels skola och arkitekten Maderna medverkat, stod slutligen f\u00e4rdig. Den blev utpr\u00e4glat ett barockkomplex, d\u00e5 den romerska barockskulpt\u00f6ren och arkitekten Bernini fick f\u00e4rdigt den komplicerade altarkonstruktionen och l\u00e4t anl\u00e4gga en stor rund \u00f6ppen plats framf\u00f6r kyrkan, en plats omsluten av massiva pelarg\u00e5ngar som likt armar famnade kristenheten. P\u00e5 det h\u00e4r f\u00f6r barocken medvetet storstilade viset breder sig kyrkobyggnaden ut mot den omgivande stadsarkitekturen (8\/0).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Peterskyrkan, samt den av Bernini planerade Petersplatsen, 1657<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

De dramatiska effekterna blev ocks\u00e5 allt vanligare i stadsarkitekturen. Man konstruerade storvulna offentliga \u00f6ppna platser som dominerades av springbrunnar prydda med skulpturgrupper och man utnyttjade h\u00f6jdskillnader f\u00f6r att anl\u00e4gga st\u00e5tliga trappor. Det ceremoniella och teatrala blev en del av stadsbilden.<\/p>\n\n\n\n

I samband med motreformationen hade inkvisitionen instiftats f\u00f6r att \u00f6vervaka att k\u00e4tteriet blev utrotat, och en ny orden hade bildats, jesuitorden, vars centrala uppgift var att sprida kristendomen till de nyligen \u201duppt\u00e4ckta\u201d v\u00e4rldsdelarna, Amerika och Asien. Jesuitbr\u00f6draskapets huvudkyrka, Il Gesu i Rom, som stod f\u00e4rdig i slutet av 1500-talet, kom att bli pr\u00e4glande f\u00f6r den romerskkatolska kyrkoarkitekturen runtom i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Dess huvudarkitekt, Giacomo Barozzi da Vignola (1507\u20131573), hade ritat en fungerande kombination av centralbyggnad och l\u00e5ngkyrka och d\u00e4rmed lyckats skapa en rymlig kyrkointeri\u00f6r. Under motreformationen hade man visserligen utvecklat en teori som framh\u00f6ll att en l\u00e5ngkyrka med tv\u00e4rskepp \u00e4gde den ideala formen f\u00f6r en kyrka, eftersom den d\u00e5 \u00e5sk\u00e5dligt symboliserade den korsf\u00e4sta Kristus, men i likhet med motreformationens m\u00e5nga andra regler och ukaser blev denna ide\u0301 inte slaviskt till\u00e4mpad.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Den ideala bottenplanen f\u00f6r en kyrka: kyrkan som den korsf\u00e4stes kropp<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den som planerade och svarade f\u00f6r fasaden p\u00e5 Il Gesu var Ciacomo della porta (8\/1). De b\u00f6jda b\u00e5garna, voluterna<\/em>, som flankerar fasaden \u00e4r direkta barockelement. Fasaden har st\u00e5tt som f\u00f6rebild f\u00f6r hundratals jesuitkyrkor p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Vignola och della Porta: Gesu jesuitkyrka, 1568\u20131584 [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Periodens trosnit och den \u00f6verl\u00e4gsenhetsk\u00e4nsla som detta medf\u00f6rde \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs t.ex. i jesuitkonstn\u00e4ren Fra Andrea Pozzos v\u00e4ldiga takm\u00e5lning i en av jesuiternas kyrkor i Rom. I m\u00e5lningen, Den Heliga Ignatius himlaf\u00e4rd, ser vi jesuitordens grundare Ignatius Loyola upph\u00f6jas till de heligas krets (8\/12).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Andrea Pozzo: Allegori \u00f6ver jesuiternas missionsarbete, 1691\u20131694 [S. Ignazio, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Samtidigt avsl\u00f6jar m\u00e5lningen de europeiska kristnas inst\u00e4llning till befolkningen i de nyligen \u201duppt\u00e4ckta\u201d v\u00e4rldsdelarna. Dessa v\u00e4rldsdelar \u00e5terges allegoriskt som m\u00f6rkhyade kvinnogestalter vars f\u00f6rehavanden eller attribut f\u00f6rknippar dem med respektive v\u00e4rldsdel. \u201dAmerika\u201d b\u00e4r p\u00e5 ett spjut, \u201dAsien\u201d rider p\u00e5 en kamel, etcetera, medan den ljuslockiga \u201dEuropa\u201d, med den kristnas sj\u00e4lvskrivna r\u00e4tt, i sina h\u00e4nder h\u00e5ller maktens attribut, spiran och jordgloben.<\/p>\n\n\n\n

I och med att Pozzo avbildar sina gestalter underifr\u00e5n skapar han ett halsbrytande himlaperspektiv. Det \u00e4r som om kyrkans tak slitits bort och som om ett v\u00e4ldigt sug drog gestalterna mot h\u00f6jderna. I princip hade alla dessa effekter redan anv\u00e4nts av Correggio d\u00e5 han m\u00e5lade kupolm\u00e5lningarna i domkyrkan i Parma. Pozzo, och flera andra barockm\u00e5lare, lade dock ytterligare till en ansenlig m\u00e4ngd med teatral dramatik i sina verk. En gemensam n\u00e4mnare f\u00f6r m\u00e5leriet och barockteatern \u00e4r \u00e4ven att helheten ter sig full\u00e4ndad enbart fr\u00e5n en enda punkt, vilket \u00e4ven Pozzos takm\u00e5lning \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r, och punkten \u00e4r de facto markerad i kyrkans golv med en metallplatta.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Rom spred sig sedan barockens ide\u0301er till olika delar av Europa. I Spanien och Portugal utvecklades barocken p\u00e5 ett helt eget vis och fick ett \u00f6verd\u00e5digt dekorativt uttryck (8\/8) i och med v\u00e4lst\u00e5ndet som uppt\u00e4cktsresorna och er\u00f6vringsexpeditionerna f\u00f6rde med sig. Stilen spred sig \u00e4ven till Amerika och Asien. I Bayern fick barocken ett luftigare uttryck. D\u00e4r berikades palatsarkitekturen med imponerande trapphus som erbj\u00f6d storstilat dramatiska ramar f\u00f6r sociala samlingar (8\/3).<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Balthasar Neumann: Trapphus i slottet Augustusburg, 1740-talet [Bru\u0308hl]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Jaime Bort: Katedralen i Murcia, 1742\u20131754 [Spanien]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Borromini (1599\u20131667)<\/h2>\n\n\n\n

Till den romerska barockarkitekturens stora namn h\u00f6r Francesco Borromini, i vars h\u00e4nder kyrkoarkitekturen frigjorde sig fr\u00e5n ren\u00e4ssansens efterbildningar av antiken. Han avstod \u00e4ven fr\u00e5n de nyplatonska fixeringarna vid att enbart konstruera byggnader och rum utg\u00e5ende fr\u00e5n de ideala geometriska formerna, kvadraten och cirkeln. I hans h\u00e4nder f\u00f6rvandlades kyrkorna, deras fasader och interi\u00f6rer, till en invecklad, n\u00e4st intill nyckfull lek av konvexa och konkava och osymmetriska former (8\/5 & 8\/6).<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Borromini: Sant\u2019Ivo della Sapienza, 1640-talet [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Borromini: Kupolen till kyrkan S. Carlo alle Quattro Fontane, 1638\u20131641 [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Kyrko-interi\u00f6rerna l\u00e4mnade han relativt fria fr\u00e5n dekorativa element. Han undvek dyra stenslag och f\u00e4rggranna utsmyckningar och d\u00e4rmed fick det rent rumsliga huvudrollen. Interi\u00f6ren full\u00e4ndades av kupolen. Trots sin t\u00e4mligen korta karri\u00e4r hann han planera en hel m\u00e4ngd kupolvarianter som sinsemellan var markant olika (8\/7).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Borromini: Fasaden till kyrkan S. Carlo alle Quattro Fontane, 1638\u20131641 [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bernini (1598\u20131680)<\/h2>\n\n\n\n

Den romerska barockens portalfigur \u00e4r den firade skulpt\u00f6ren, arkitekten och m\u00e5laren Gianlorenzo Bernini. F\u00f6rutom att han bidrog till Peterskyrkans exteri\u00f6r och interi\u00f6r var han aktivt med om att forma sj\u00e4lva stadsbilden i Rom, han var delaktig i planerandet av skulpturala arkitektoniska helheter och formgav offentliga monument samt ett flertal betydande statyer.<\/p>\n\n\n\n

Hans tidiga produktion inbegriper portr\u00e4tt samt skulpturer med mytologiska motiv fr\u00e5n antiken. Skulpturen Apollo och Dafne uppvisar en f\u00f6r barocken typisk spiralvriden r\u00f6relse. Den fenomenalt skickliga marmorhanteringen g\u00f6r att man n\u00e4stan kan k\u00e4nna lenheten i hyn hos gestalterna. Dafnes f\u00f6rvandling till ett tr\u00e4d \u00e4r \u00e4ven virtuost framst\u00e4llt (det var hennes enda s\u00e4tt att komma undan Apollos n\u00e4rg\u00e5ngenhet) (8\/11).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bernini: Apollo och Dafne, 1622\u20131625 [Galleria Borghese, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tidigare ber\u00f6rde vi redan den av pelarg\u00e5ngar omg\u00e4rdade Petersplatsen som Bernini planerat. Han anf\u00f6rtroddes ocks\u00e5 att planera Peterskyrkans altarkonstruktion ovanf\u00f6r det st\u00e4lle d\u00e4r man tror att Petrus jordiska kvarlevor \u00e4r bel\u00e4gna. St\u00e4llet var hela den katolska kristenhetens allra heligaste plats, och p\u00e5 sitt s\u00e4tt det som ber\u00e4ttigade p\u00e5vemakten. P\u00e5ven var ju (och \u00e4r) Petrus representant p\u00e5 jorden (8\/9).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bernini: Baldakinen och altaret i Peterskyrkan, 1624\u20131633 [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Peterskyrkans 29 meter h\u00f6ga baldakin, d.v.s. altarhimmel, i f\u00f6rgylld brons, best\u00e5r av fyra pelare som b\u00e4r upp ett takdraperi, \u00e4ven det utf\u00f6rt i brons. De i spiral vridna pelarna, typiska f\u00f6r barocken, anger sannolikt en anknytning till pelarna i Salomos tempel i Jerusalem. I baldakinkonstruktionen finns \u00e4ven andra h\u00e4nvisningar till den kristna historien. I bakgrunden, som om sv\u00e4vande bland moln, l\u00e4t Bernini utf\u00f6ra Petri tron, dagtid effektfullt upplyst av ljuset som filtreras genom f\u00f6nstret.<\/p>\n\n\n\n

Altarkonstruktionen i Peterskyrkan visar redan klart p\u00e5 en str\u00e4van att sammanl\u00e4nka olika konstformer till ett helhetskonstverk, man kunde i detta fall t.o.m. tala om ett slags \u201dinstallationskonst\u201d, d\u00e4r arkitektoniska element, skulpturkonst och en genomt\u00e4nkt ljuss\u00e4ttning skapar en noggrant avv\u00e4gd helhet. Italienarna kallade detta f\u00f6r \u201dun bel composto\u201d. Denna str\u00e4van efter ett helhetskonstverk kulminerar, p\u00e5 ett liknande vis som p\u00e5 barockteaterns scen, speciellt i det av Bernini planerade Cornaro- kapellet, som till\u00e4gnats det kvinnliga helgonet, tillika mystikern, Den Heliga Teresa fr\u00e5n Avila.<\/p>\n\n\n\n

Kapellets centralaltare h\u00e4rb\u00e4rgerar en m\u00e4sterligt utf\u00f6rd marmorskulptur som \u00e5terger Den Heliga Teresa i extas med en \u00e4ngel invid sig, en \u00e4ngel som genomborrar hennes hj\u00e4rta med en gyllene pil (8\/10). Det \u00e4r som om skulpturen skulle sv\u00e4va och den \u00e4r gjord utg\u00e5ende fr\u00e5n Teresas egen beskrivning av sin mystiska syn. \u00c4ven om skulpturen otvivelaktigt \u00e5terger en andlig uppfyllelse har det extatiska i konstverket ocks\u00e5 erotiska undertoner. Den n\u00e4stan medvetsl\u00f6sa Teresa, med t\u00e5rna sammandragna som om i v\u00e4llust, \u00e4r besl\u00e4ktad med Correggios Io-nymf (behandlad i f\u00f6reg\u00e5ende kapitel) som Apollo i form av ett moln f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rf\u00f6ra. I skulpturen \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs den f\u00f6r barocken typiska kombinationen av djup religiositet och sinnlighet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bernini: Den heliga Teresas extas, 1645\u20131652, Cornaro-kapellet [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Skulpturen \u00e4r skickligt belyst fr\u00e5n ovanom bel\u00e4gna dolda f\u00f6nster. Slutresultatet kan j\u00e4mf\u00f6ras med en med noggrannhet belyst teaterscen. Kapellets sidov\u00e4ggar \u00e4r dekorerade i dyrbara material och p\u00e5 v\u00e4ggarna ser vi reliefskulpturer som f\u00f6rest\u00e4ller medlemmar av sl\u00e4kten Cornaro. Teaterf\u00f6rnimmelsen accentueras av att dessa gestalter fr\u00e5n sina b\u00f6nepulpeter iakttar Den Heliga Teresa i extas, och det \u00e4r som om gestalterna, likt en teaterpublik, livligt diskuterar det de ser.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5leriet<\/h2>\n\n\n\n

De centrala dragen i den italienska barockens monumentalm\u00e5lningar presenterades redan tidigare d\u00e5 Pozzos verk Den Heliga Ignatius himlaf\u00e4rd behandlades. Dessa centrala drag \u00e4r \u00f6verd\u00e5dighet, dynamik, och ett utnyttjande av illusionen p\u00e5 ett som g\u00f6r att m\u00e5lningarna \u00f6verskrider de gr\u00e4nser arkitekturen ger.<\/p>\n\n\n\n

Ett v\u00f6rdat namn under den tidiga romerska barocken var Anni\u0301bale Caracci (1560\u2013 1609), som bl.a. m\u00e5lade takfreskerna i Palazzo Farnese i Rom (8\/10b). Caraccis stil \u00e4r l\u00e5ngt p\u00e5verkad av Michelangelos takm\u00e5lningar i Sixtinska kapellet, men han st\u00e5r samtidigt n\u00e4ra illusionismen d\u00e5 han \u00e5terger vissa delar av freskerna som om de vore inramade tavlor uppburna av mansgestalter som \u00e4r m\u00e5lade s\u00e5 att de ter sig som skulpturer. Trots alla specialeffekter i Caraccis produktion \u00e4r \u00e4nd\u00e5 barockens idealism, som hade sina r\u00f6tter i ren\u00e4ssanstraditionen, p\u00e5tagligt n\u00e4rvarande.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Annibale Carracci: Takfresker [Palazzo Farnese, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid sidan om de offentliga konstverken m\u00e5lades under barocken allt mer frist\u00e5ende m\u00e5lningar som saluf\u00f6rdes \u00e5t bl.a. samlare. Antalet privata konstsamlingar \u00f6kade och i och med konstsamlandet blev \u00e4ven konstmarknaden mer omfattande.<\/p>\n\n\n\n

Caravaggio (1571\u20131610)<\/h2>\n\n\n\n

Caravaggio (Michelangelo Merisi) hann trots sitt korta, v\u00e5ldsamma och splittrade liv revolutionera m\u00e5leriet. Han banade v\u00e4g \u00e5t ett helt annat h\u00e5ll \u00e4n t.ex. Anni\u0301bale Caracci som m\u00e5lade \u00e4dla och idealistiska monumentalverk. Caravaggio h\u00e4mtade in naturalismen i konsten och anv\u00e4nde sig av ljuset p\u00e5 ett ytterst dramatiskt s\u00e4tt. Han fick m\u00e5nga efterbildare och p\u00e5verkade ett flertal konstn\u00e4rers stil p\u00e5 olika h\u00e5ll i Europa.<\/p>\n\n\n\n

Ett litet verk fr\u00e5n hans ungdom, ett stilleben best\u00e5ende av \u00e4pplen och v\u00e4xter, f\u00f6reb\u00e5dade redan den naturalism han skulle utveckla. I \u00e4pplena kan man se maskh\u00e5l och en del av v\u00e4xterna \u00e4r vissna, n\u00e5got man inte var van vid i en tid d\u00e5 naturen f\u00f6r det mesta idealiserades. I sina tidiga sj\u00e4lvportr\u00e4tt avbildar Caravaggio sig sj\u00e4lv som Bacchus och i dem f\u00f6renas en sinnlig idealism och en ny naturalism.<\/p>\n\n\n\n

Hans religi\u00f6sa monumentalverk har en laddning som \u00e4r b\u00e5de skakande och ber\u00f6rande. T.ex. Pauli omv\u00e4ndelse bjuder p\u00e5 en \u00f6verraskande vardagsrealism. H\u00e4sten \u00e4r avbildad p\u00e5 ett ytterst naturtroget s\u00e4tt. Paulus som av sin vision slungats till marken \u00e4r som vilken vanlig ung soldat som helst. Styrkan i Paulus vision understryks av det dramatiskt riktade ljuset som han med uppstr\u00e4ckta armar till synes f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e5 upp till (8\/13).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Caravaggio: Pauli omv\u00e4ndelse, ca 1601 [Santa Maria del Popolo, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Caravaggios modeller var vanliga m\u00e4nniskor. Han str\u00e4vade inte efter att idealisera sina objekt. Han gjorde raka motsatsen, avbildade dem som de var, och d\u00e4rmed fick hans religi\u00f6sa verk en s\u00e4llan sk\u00e5dad kraft. Med sin naturalism aktualiserade han bibliska teman, det var som om h\u00e4ndelserna nyligen utspelat sig i m\u00e5larens n\u00e4rkrets. Med att rikta ljuset, i dunklet, ofta t.o.m. i ett m\u00f6rkt bildf\u00e4lt, styr han v\u00e5r blick och komprimerar h\u00e4ndelsen till det v\u00e4sentliga.<\/p>\n\n\n\n

Han modeller kunde vara vanliga gatupojkar. T.ex. hans m\u00e5lningar som f\u00f6rest\u00e4ller Johannes D\u00f6paren v\u00e4ckte anst\u00f6t i och med att han avbildade Johannes som en n\u00e4stan naken yngling. Unga m\u00e4n, sexuella undertoner och t.o.m. ett sadomasochistiskt v\u00e5ld \u00e4r frekventa i en del av hans produktion. Motiven \u00e5terspeglar s\u00e4kert till en del det liv han levde, i Rom hade han bl.a. i ett gatuslagsm\u00e5l tagit livet av en v\u00e4n, och han var involverad i v\u00e5ldsamheter \u00e4ven senare. Han var tvungen att fly till s\u00f6dra Italien och vidare till Malta, och han hann d\u00f6 innan P\u00e5vens ben\u00e5dning n\u00e5dde honom.<\/p>\n\n\n\n

Hans tolkning av David som h\u00e5ller Goliats avhuggna huvud i sin hand (8\/14) \u00e4r psykologiskt m\u00e5ngf\u00f6rgrenad. Vanligen \u00e5terges David triumferande, men i Caravaggios tolkning betraktar den vackra ynglingen Goliats huvud med en blandning av medlidande och sorg, och d\u00e4rtill \u00e4r huvudet ett kusligt sj\u00e4lvportr\u00e4tt av Caravaggio.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Caravaggio: David med Goliats huvud, ca 1606 [Gallerie Borghese, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I b\u00f6rjan av 1600-talet pr\u00e4glades Rom av motreformationens ide\u0301er och staden \u00e5teruppbyggdes grandiost. Rom blev […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1548,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-1059","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-talet-barocken-pa-scen-i-italien-och-vasteuropa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1059"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2353,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1059\/revisions\/2353"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1059"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1059"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1059"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}