{"id":1066,"date":"2013-11-12T08:20:10","date_gmt":"2013-11-12T05:20:10","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/8-3-ludvig-xiv-ja-ranskan-barokkiklassismi\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:24:01","modified_gmt":"2016-10-06T11:24:01","slug":"8-3-ludvig-xiv-och-den-franska-barockklassicismen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/8-3-ludvig-xiv-och-den-franska-barockklassicismen\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">8.3<\/div> Ludvig XIV och den franska barockklassicismen"},"content":{"rendered":"<p>I Frankrike styrde Ludvig XIV (1643&ndash;1715) kulturlivet med stadig hand via de konstn&auml;rer han valt ut inom arkitektur, bildkonst, musik, dans och opera. Dessa konstn&auml;rer p&aring;bj&ouml;ds att skapa verk som hyllade konungens env&auml;lde. En av hans ministrar, Jean-Baptiste Colbert, grundade akademier f&ouml;r de olika konstformerna. Akademierna erbj&ouml;d h&ouml;gklassig och systematisk undervisning, men fungerade &auml;ven som kontrollorgan. Via akademierna blev de olika konstformernas motiv och stilar underst&auml;llda majest&auml;tskontroll. Ludvig XIV deltog sj&auml;lv aktivt i utformandet av de olika konstformerna.<\/p>\n<p>Versaillespalatset utanf&ouml;r Paris &auml;r ett lysande och f&ouml;ljdriktigt exempel p&aring; denna hyllning av env&auml;ldet. I detta gigantiska komplex &ouml;vervakade Ludvig den gamla feodaladeln som s&aring; gott som bokstavligen dansade efter hans pipa, samtidigt som rikets angel&auml;genheter sk&ouml;ttes av en nyligen av Ludvig adlad krets.<\/p>\n<p>Ide&#769;n till palatset fick Ludvig av sin finansminister Fouquet som hade l&aring;tit uppf&ouml;ra ett litet men formfull&auml;ndat palats, Vaux-leVicomte (8\/15). Ludvig s&aring;g palatset, blev f&ouml;rtjust, och l&auml;t f&auml;ngsla Fouquet som st&auml;lldes inf&ouml;r r&auml;tta f&ouml;r bedr&auml;geri. Ludvig st&auml;dslade f&ouml;r eget bruk teamet som varit involverat i planerandet av Vaux-le-Vicomte. Till dem h&ouml;rde arkitekten Louis Le Vau (1621&ndash;1670) och tr&auml;dg&aring;rdsarkitekten Andre&#769; Le No&#769;tre (1613&ndash;1700). Le No&#769;tre utvecklade barockens symmetriska formtr&auml;dg&aring;rd, som best&aring;r av st&aring;tliga promenadg&aring;ngar, springbrunnar och tr&auml;d och buskar som klippts i olika geometriska former.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1066 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"641\" height=\"320\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0815.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1730\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0815.jpg 641w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0815-300x150.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 641px) 100vw, 641px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1730\">\n\t\t\t\tLouis Le Vau: Vaux-le-Vicomtes palats, 1612&ndash;1670 [Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Tillsammans med arkitekten Jules Hardouin-Mansart (1646&ndash;1708) skapade teamet Versaillespalatset och dess v&auml;ldiga tr&auml;dg&aring;rd. J&auml;mf&ouml;rt med den italienska barocken &auml;r Ludvig XIV:s stil mer d&auml;mpad och den g&aring;r i allm&auml;nhet under ben&auml;mningen <em>barockklassicism<\/em> (8\/16, 8\/4). Man str&auml;vade efter en upph&ouml;jdhet i allt och &auml;ven de minsta delar i helheten var &auml;gnade att hylla kungen. Hovets m&aring;ngahanda ceremoniella f&ouml;rest&auml;llningar, bl.a. hovbaletter uppf&ouml;rda av hovets medlemmar och nya operor, var apoteoser, lovprisningar till kungen, precis som m&aring;leriet och skulpturen i palatset. Kungen j&auml;mst&auml;lldes med solen, d&auml;rav ben&auml;mningen &rdquo;Solkungen&rdquo;, och med Apollo, b&aring;da tv&aring; centrala motiv i Versailles.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1066 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"380\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0816.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1731\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0816.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0816-300x178.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1731\">\n\t\t\t\tLe Vau och Hardouin-Mansart: Versailles, 1669&ndash;1685 [Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0804.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1732\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0804.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0804-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1732\">\n\t\t\t\tHardouin Mansart och Le Brun: Spegelsalen i Versailles, 1680-talet [Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Claude Lorrain (1600&ndash;1682) och det ideala landskapet<\/h2>\n<p>Den franska barockklassicismens officiella m&aring;lare var chefen f&ouml;r m&aring;leriakademin, Charles Lebrun (1619&ndash;1683), vars h&ouml;gst&auml;mda allegoriska m&aring;lningar uppfyllde helt och h&aring;llet Ludvig XIV:s krav. Lebrun hade tagit intryck av sin landsman Nicolas Poussin (1594&ndash;1665), som studerade och arbetade i huvudsak i Rom. Rom hade bef&auml;st sin plats som ett internationellt centrum f&ouml;r konsten, och dit kom konstn&auml;rer fr&aring;n olika delar av Europa f&ouml;r att idka studier och studera den italienska konsten.<\/p>\n<p>Poussins stil &auml;r d&auml;mpat h&ouml;gst&auml;md, med andra ord barockklassicistisk. Det via ren&auml;ssansen filtrerade antika inflytandet var f&ouml;rh&auml;rskande i hans produktion. En annan fransk m&aring;lare som gjort sig hemmastadd i Rom var Claude Lorrain. Hans stil &auml;r till sin karakt&auml;r lik Poussins, men i flera m&aring;lningar betonar Lorrain landskapet framom m&auml;nniskogestalterna. Man anser att det &auml;r han som skapat det &rdquo;klassiska&rdquo; eller &rdquo;ideala landskapet&rdquo; (8\/18).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1066 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"506\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0818.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1549\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0818.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0818-300x237.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1549\">\n\t\t\t\tClaude Lorrain: Landskap, Psykes fader offrar till Apollo, 1660&ndash;1670 [National Trust, Anglesey Abbey, England]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Lorrain ans&aring;g att landskapsm&aring;leriet h&ouml;rde till de f&ouml;rn&auml;msta formerna av konst. Hans landskap &auml;r i sin asymmetri noggrant komponerade. Byggnader och m&auml;nniskogestalter som oftast har en anknytning till antikens mytologi kompletterar landskapskompositionen skenbart slumpm&auml;ssigt. Det klassiska landskapsm&aring;leriet fick ett flertal efterbildare och etablerades n&auml;stan kliche&#769;m&auml;ssigt s&aring;v&auml;l i m&aring;larkonsten som i teaterscenografier. Lorrain var till den grad popul&auml;r att det gjordes en stor m&auml;ngd f&ouml;rfalskningar av hans verk.<\/p>\n<h2>Den franska hovdansen och barockoperan<\/h2>\n<p>Versailles fungerade &auml;ven som scen f&ouml;r musik, dans och opera. Redan p&aring; 1500-talet hade <em>ballet du cour<\/em>, hovbaletten, utvecklats i Frankrike. Ballet du cour bestod av danssekvenser, allegoriska tabl&aring;er och apoteoser som hyllade kungen. Eftersom balettdanserna baserade sig p&aring; de r&aring;dande s&auml;llskapsdanserna i hovet kunde hovets medlemmar delta i f&ouml;rest&auml;llningarna. &Auml;ven Ludvig XIV, som var k&auml;nd som en skicklig dans&ouml;r, deltog i f&ouml;rest&auml;llningarna, ofta i gestalt av Apollo, som han identifierades med (8\/17). Frankrike kom ocks&aring; att bli det land i vars takt det &ouml;vriga Europa dansade. Franska dansl&auml;rare och franska instruktionsb&ouml;cker i dans spred den franska danstekniken till hoven och societeten i det &ouml;vriga Europa.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1066 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0817.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1733\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0817.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0817-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1733\">\n\t\t\t\tLudvig XIV som Apollo i en hovballett. [Bibliothe&#768;que Nationale, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>F&ouml;r musik och opera, precis som f&ouml;r andra kulturformer, var Italien en inspirationsk&auml;lla i Frankrike. De italienska influenserna fick dock n&auml;stan omedelbart en fransk utformning och resultatet s&aring;v&auml;l inom musik som opera blev en l&auml;tt igenk&auml;nnbar fransk stil.<\/p>\n<p>Ludvig XIV:s hovkomposit&ouml;r var den italienskf&ouml;dda Jean Baptiste Lulli (1632&ndash;1686), som f&ouml;rfranskade sitt efternamn till Lully. Han fick i uppgift att skapa den franska operan. Som tidigare n&auml;mndes grundade man under Ludvigs tid de franska konstakademierna genom vilka kungen noggrant kunde reglera formen och inneh&aring;llet i konsten. Ludvig gav en s.k. kunglig operalicens &aring;t Lully som sedan lystet bevakade sin monopolst&auml;llning under Ludvigs s&aring; gott som hela regenttid.<\/p>\n<p>Fundamentalt f&ouml;r den franska allvarliga operan, <em>tragedie lyrique<\/em> (&auml;ven <em>tragedie en musique<\/em>), var att den respekterade det franska spr&aring;kets naturliga rytm. Den undviker den italienska barockoperans virtuosa figurationer och framskrider som ett slags f&ouml;r&auml;dlad deklamation. Motiven (inte s&auml;llan ett moraliskt dilemma d&auml;r individuella &ouml;nskningar stod i konflikt med f&ouml;rpliktelser) h&auml;rstammade f&ouml;r det mesta fr&aring;n epokens m&auml;stare inom tragedin, Pierre Corneille (1606&ndash;1684) och Jean Baptiste Racinne (1639&ndash;1699). Precis som deras tragedier efterstr&auml;vade den franska barockoperan att f&ouml;lja de aristoteliska enheterna g&auml;llande tid, plats och handling. Operornas m&aring;nga och &auml;ven vidlyftiga dansscener &auml;r &aring; sin sida sprungna ur den franska hovdanstraditionen.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Frankrike styrde Ludvig XIV (1643&ndash;1715) kulturlivet med stadig hand via de konstn&auml;rer han valt ut inom arkitektur, bildkonst, musik, dans och opera. Dessa konstn&auml;rer p&aring;bj&ouml;ds att skapa verk som hyllade konungens env&auml;lde. En av hans ministrar, Jean-Baptiste Colbert, grundade akademier f&ouml;r de olika konstformerna. Akademierna erbj&ouml;d h&ouml;gklassig och systematisk undervisning, men fungerade &auml;ven som [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1549,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1066"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1912,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066\/revisions\/1912"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1549"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1066"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1066"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1066"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}