{"id":1073,"date":"2013-11-12T08:16:04","date_gmt":"2013-11-12T05:16:04","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/8-5-hollannin-maalaustaide\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T11:04:26","modified_gmt":"2025-11-10T08:04:26","slug":"8-5-maleriet-i-holland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/8-5-maleriet-i-holland\/","title":{"rendered":"8.5<\/span> M\u00e5leriet i Holland"},"content":{"rendered":"\n

Som tidigare framkommit blev Holland en av de mest betydande staterna i Europa. Landet v\u00e4lst\u00e5nd baserade sig fr\u00e4mst p\u00e5 den internationella handeln. Kulturklimatet var t\u00e4mligen frisinnat, tankefrihet r\u00e5dde, och vid sidan om den officiella kalvinismen till\u00e4ts \u00e4ven andra religioner.<\/p>\n\n\n\n

Den reformerta kyrkan beh\u00f6vde inga stora altartavlor, men f\u00f6r konsten fanns en ny kategori best\u00e4llare, den v\u00e4lb\u00e4rgade medelklassen. Tavelm\u00e5leriet blomstrade och konstmarknaden matade ut tavlor med allehanda motiv till k\u00f6pmannaborgerskapets v\u00e4ggar. Nya inriktningar inom bildkonsten etablerades, landskaps-, stilleben- och genrem\u00e5leriet. De \u00e5tergav en mer intim v\u00e4rld \u00e4n den italienska och franska barockkonsten.<\/p>\n\n\n\n

Rembrandt (1609\u20131669)<\/h2>\n\n\n\n

Den mest ryktbara m\u00e5laren var Rembrandt Harmenszoon van Rijn. Sin karri\u00e4r inledde han med sm\u00e4rre religi\u00f6sa arbeten. Det var via grafikbladen som hans rykte spreds. Han utvecklade olika tekniker inom grafiken och bearbetade st\u00e4ndigt sina pl\u00e5tar. Ett flertal av hans grafikblad finns d\u00e4rf\u00f6r i versioner som skiljer sig aningen fr\u00e5n varandra. Efter hans d\u00f6d fortsatte \u00e4ven andra att trycka hans grafik. Grafikblad var samlingsobjekt och f\u00f6rvarades f\u00f6r det mesta inom skyddsp\u00e4rmar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rembrandt: Tre kors, grafikblad, ca 1653 [Metropolitan Museum of Art, New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under Rembrandts livstid var hans mest ber\u00f6mda m\u00e5lning ett stort grupp-portr\u00e4tt som f\u00f6rest\u00e4ller ett jaktlag och som i allm\u00e4nhet g\u00e5r under ben\u00e4mningen Nattvakten (8\/20). De traditionella grupp-portr\u00e4ttens stereotypier undvek han med en effektfull ljushantering och med att avbilda gruppen i dynamisk verksamhet. Ett Caravaggioliknande ljusdunkel och den dramatiska v\u00e4xlingen mellan det skarpt upplysta och skuggpartier g\u00f6r m\u00e5lningen levande och dramatisk.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rembrandt: Nattvakten, 1642 [Rijksmuseum, Amsterdam]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Konstn\u00e4ren som f\u00e5tt njuta av ett liv i \u00f6verfl\u00f6d drevs p\u00e5 \u00e5lderdomen i konkurs. Hans senare produktion \u00e4r till sin karakt\u00e4r mer begrundande, man kunde t.o.m. kalla den filosofisk. Under hela sitt liv m\u00e5lade Rembrandt sj\u00e4lvportr\u00e4tt i litet format. De \u00e5terspeglar Rembrandts andliga utveckling. Hans senare sj\u00e4lvportr\u00e4tt \u00e4r ber\u00f6rande inte bara p.g.a. det personligt m\u00e4nskliga de utstr\u00e5lar utan \u00e4ven f\u00f6r att de \u00e4r tekniskt m\u00e4sterligt utf\u00f6rda. Det \u00e4r som om att han med en medvetet begr\u00e4nsad f\u00e4rgskala manar fram ett varmt ljus (8\/21).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rembrandt: Sj\u00e4lvportr\u00e4tt, ca 1660 [The Iveagh Bequest, Kenwood, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Landskapet, genrebilden och stillebenet<\/h2>\n\n\n\n

K\u00f6pmannaborgerskapet ville ha tavlor som avvek fr\u00e5n den italienska och franska konsten. I Holland under barocken s\u00e5g tre nya inriktningar inom m\u00e5leriet dagens ljus, landskapsm\u00e5leriet, genrebilden och stillebenet. \u00c4ven om samtliga i princip \u00e5terger n\u00e5got bekant i konstbest\u00e4llarnas egen omgivning fick \u00e4ven dessa motivkretsar sina mer dolda betydelseplan.<\/p>\n\n\n\n

Som vi tidigare sett finns det i konsthistorien perioder d\u00e5 landskapets betydelse inom konsten accentuerats. I den venetianska skolan lyfte Bellini och Giorgione landskapet till ett betydelsefullt element i bilden. I Tyskland fanns ocks\u00e5 konstn\u00e4rer som betonade landskapet och fransmannen Lorrain utvecklade en stil som \u00e5tergav det ideala landskapet.<\/p>\n\n\n\n

Det var f\u00f6rst p\u00e5 1600-talet i Holland som landskapsm\u00e5leriet blev en helt egen genre (8\/22). De holl\u00e4ndska landskapsm\u00e5lningarna \u00e5terger skenbart realistiskt de f\u00f6r k\u00f6parna bekanta havs- och landsbygdsscenerierna. Ofta har man dock \u00e4ndrat en aning p\u00e5 vyerna och olika bildelement kan vara b\u00e4rare av dolda budskap med religi\u00f6st moralisk f\u00f6rankring: en v\u00e4g som str\u00e4cker sig mot horisonten kan h\u00e4nvisa till den smala v\u00e4g som den kristna b\u00f6r vandra, en v\u00e4derkvarn \u00e5 sin sida till den korsf\u00e4ste Kristus, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jacob van Ruisdael: V\u00e4derkvarn i Wijk, ca 1665 [Rijksmuseum, Amsterdam]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det finns dolda moraliska budskap \u00e4ven i genrem\u00e5lningarna<\/em>. Dessa, oftast till formatet sm\u00e5 m\u00e5lningar avbildar exempelvis husliga vardagsg\u00f6rom\u00e5l. M\u00e5lningarna har \u00e4nd\u00e5 ofta ett dolt didaktiskt eller moraliskt budskap. Vardagens dygder, flit, \u00f6dmjukhet, etcetera, kan i dessa m\u00e5lningar prisas p\u00e5 ett stillsamt, n\u00e4stan konstaterande s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Det holl\u00e4ndska genrem\u00e5leriets m\u00e4stare \u00e4r Jan Vermeer (1632\u20131675) som i \u00e5rhundraden var helt bortgl\u00f6md. Han m\u00e5lade interi\u00f6rbilder d\u00e4r huvudrollen innehas av t.ex. en kvinna som l\u00e4ser ett brev, av en klavikordspelare eller en konstn\u00e4r med sin modell. Vermeers K\u00f6kspiga \u00e4r ett uts\u00f6kt exempel p\u00e5 denna genre (8\/22b).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Vermeer: K\u00e4rleksbrevet, 1666 [Rijksmuseum, Amsterdam]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vermeers m\u00e5lningar pr\u00e4glas av en n\u00e4stan \u00f6vernaturlig transparens och klarhet. Med en d\u00e4mpad f\u00e4rgskala som fr\u00e4mst g\u00e5r i olika gula och bl\u00e5 toner skapar han en fascinerande, stillast\u00e5ende och utkristalliserad \u00f6gonblicksbild som har n\u00e5got kontemplativt i sig. I interi\u00f6rerna d\u00e4r ett lugnt ljus vilar v\u00e4ljer han ofta n\u00e5gon punkt, t.ex. ett p\u00e4rlhalsband, som lyses upp av ett intensivt ljus.<\/p>\n\n\n\n

Vardagliga f\u00f6rem\u00e5l, blommor, v\u00e4xter och livsmedel, utg\u00f6r oftast motiven f\u00f6r stilleben. P\u00e5 sitt s\u00e4tt kan de ses som en hyllning till v\u00e4lst\u00e5ndet och tryggheten som r\u00e5dde bland medelklassen. Ofta bar m\u00e5lningarna dock p\u00e5 en andlig dimension. I en speciell form av stilleben, memento mori<\/em>, framtr\u00e4der bland alla de hemvana elementen en p\u00e5minnelse om livets ob\u00f6nh\u00f6rliga slut. Ett omkullv\u00e4lt glas, en frukt stadd i f\u00f6rruttnelse eller en vissnad blomma h\u00e4nvisar till alltings f\u00f6rg\u00e4nglighet och till det flyktiga i v\u00e5ra jordiska njutningar (8\/23).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Willem Claez Heda: Stilleben med frukost, 1645 [Gem\u00e4ldegallerie, Dreseden, Tyskland]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som tidigare framkommit blev Holland en av de mest betydande staterna i Europa. Landet v\u00e4lst\u00e5nd […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1551,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-1073","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-talet-barocken-pa-scen-i-italien-och-vasteuropa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1073","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1073"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1073\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2359,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1073\/revisions\/2359"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1551"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1073"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1073"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1073"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}