{"id":1073,"date":"2013-11-12T08:16:04","date_gmt":"2013-11-12T05:16:04","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/8-5-hollannin-maalaustaide\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:24:24","modified_gmt":"2016-10-06T11:24:24","slug":"8-5-maleriet-i-holland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/8-5-maleriet-i-holland\/","title":{"rendered":"
8.5<\/div> M\u00e5leriet i Holland"},"content":{"rendered":"

Som tidigare framkommit blev Holland en av de mest betydande staterna i Europa. Landet välstånd baserade sig främst på den internationella handeln. Kulturklimatet var tämligen frisinnat, tankefrihet rådde, och vid sidan om den officiella kalvinismen tilläts även andra religioner.<\/p>\n

Den reformerta kyrkan behövde inga stora altartavlor, men för konsten fanns en ny kategori beställare, den välbärgade medelklassen. Tavelmåleriet blomstrade och konstmarknaden matade ut tavlor med allehanda motiv till köpmannaborgerskapets väggar. Nya inriktningar inom bildkonsten etablerades, landskaps-, stilleben- och genremåleriet. De återgav en mer intim värld än den italienska och franska barockkonsten.<\/p>\n

Rembrandt (1609–1669)<\/h2>\n

Den mest ryktbara målaren var Rembrandt Harmenszoon van Rijn. Sin karriär inledde han med smärre religiösa arbeten. Det var via grafikbladen som hans rykte spreds. Han utvecklade olika tekniker inom grafiken och bearbetade ständigt sina plåtar. Ett flertal av hans grafikblad finns därför i versioner som skiljer sig aningen från varandra. Efter hans död fortsatte även andra att trycka hans grafik. Grafikblad var samlingsobjekt och förvarades för det mesta inom skyddspärmar.<\/p>\n\n\t\t