{"id":1088,"date":"2013-11-12T08:11:40","date_gmt":"2013-11-12T05:11:40","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/9-4-uusklassismi-antiikki-tulkitaan-jalleen-uudelleen\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:25:30","modified_gmt":"2016-10-06T11:25:30","slug":"9-4-nyklassicismen-antiken-tolkas-aterigen-pa-nytt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/9-4-nyklassicismen-antiken-tolkas-aterigen-pa-nytt\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">9.4<\/div> Nyklassicismen: Antiken tolkas \u00e5terigen p\u00e5 nytt"},"content":{"rendered":"<p>En beundran av antiken fortsatte och den antika konsten inspirerade st&auml;ndigt till nya tolkningar. Inte bara barocken och dess avyttring rokokon (oftare d&aring; i interi&ouml;rer &auml;n i exteri&ouml;rer) &ouml;ste ur antiken, under 1700-talet &aring;terspeglade arkitekturen &ouml;verlag de antika idealen, antingen direkt eller inspirerade via ren&auml;ssansen. I Frankrike t.ex. planerade Jacques Germain Souffolt (1713&ndash;1780) en kyrka vars gavlar var ett direkt l&aring;n fr&aring;n romersk tempelarkitektur samtidigt som den var kr&ouml;nt av en i engelsk stil utf&ouml;rd barockkupol (9\/9b). Efter revolutionen fick byggnaden en ny funktion och d&ouml;ptes till Panth&eacute;on.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0909b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1554\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0909b.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0909b-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1554\">\n\t\t\t\tJacques Germain Soufflot: Panth&eacute;on, 1755&ndash;1792 [Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den fr&auml;msta inspirationsk&auml;llan i England f&ouml;rblev Palladio, en av h&ouml;gren&auml;ssansens stora arkitekter. Ett tidigt exempel p&aring; den engelska palladiska klassicismen &auml;r Chiswick House (9\/9c), planerad av konstsamlaren Lord Burlington i samr&aring;d med arkitekten William Kent. Byggnaden &auml;r utformad med Palladios Villa Rotonda som f&ouml;rlaga.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"450\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909c.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1748\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909c.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909c-300x211.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1748\">\n\t\t\t\tLord Burlington och William Kent: Chiswick House, p&aring;b&ouml;rjad 1725 [N&auml;ra London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Det nya i &aring;teranknytningen till antiken var intresset f&ouml;r den ursprungliga antika konsten, d.v.s. man intresserade sig inte enbart f&ouml;r tolkningar f&ouml;rmedlade via ren&auml;ssansen. Ett exempel p&aring; detta &auml;r den av Karl Langhans planerade stadsporten Brandenburger Tor (9\/9d) i Berlin. Som inspiration f&ouml;r denna doriskt ceremoniella, strama och &rdquo;maskulina&rdquo; &auml;report stod portalbyggnaden, propyl&eacute;n, i <span  data-tooltip=\"Akropolis tarkoittaa linnavuorta, joka yleens&auml; sijaitsi poliksen eli kaupunkivaltion keskell&auml;. Siell&auml; sijaitsivat t&auml;rkeimm&auml;t temppelit ja julkiset rakennukset.\" class=\"glossaryLink\">Akropolis<\/span> i Athen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"320\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909d.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1749\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909d.jpg 720w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0909d-300x133.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 720px) 100vw, 720px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1749\">\n\t\t\t\tKarl Langhans: Brandenburger Tor, 1788&ndash;1791 [Berlin]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Den engelska tr&auml;dg&aring;rden<\/h2>\n<p>Nyklassicisterna var inte intresserade av barockens ceremoniella tr&auml;dg&aring;rdar som var symmetriskt utformade kring en mittaxel. Man riktade sig i st&auml;llet in p&aring; en &rdquo;naturlig&rdquo; och &rdquo;f&ouml;rnuftig&rdquo; tr&auml;dg&aring;rdsomgivning som man ans&aring;g &aring;terspeglade antika ideal. En viktig inspirat&ouml;r var den tidigare presenterade franska m&aring;laren Claude Lorainn som i sina verk skapat &rdquo;det ideala landskapet&rdquo;, d&auml;r fritt v&auml;xande tr&auml;d ramar in ett b&ouml;ljande &auml;ngslandskap med tempel och ruiner utstuderat utspridda som blickf&aring;ng i terr&auml;ngen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0908b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1750\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0908b.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0908b-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1750\">\n\t\t\t\tEngelsk tr&auml;dg&aring;rd, Stourhead [Ari Tenhula]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>En dylik skenbart av tillf&auml;lligheter tillkommen tr&auml;dg&aring;rd etablerade sig i England i mitten p&aring; 1700-talet. Den kallas d&auml;rf&ouml;r f&ouml;r &rdquo;engelsk landskapstr&auml;dg&aring;rd&rdquo; eller helt enkelt f&ouml;r &rdquo;engelsk tr&auml;dg&aring;rd&rdquo;. Det k&auml;ndaste exemplet &auml;r Kew Gardens utanf&ouml;r London. Den &rdquo;engelska tr&auml;dg&aring;rden&rdquo; spred sig snabbt runt om i Europa och f&ouml;rblev l&auml;nge den mest popul&auml;ra formen f&ouml;r tr&auml;dg&aring;rd.<\/p>\n<h2>Winckelmann: nyklassicismens teoretiker<\/h2>\n<p>Man studerade och s&ouml;kte inspiration i antikens kultur och detta kom att bli den gemensamma n&auml;mnaren f&ouml;r en ansenlig m&auml;ngd europeiska konstn&auml;rer, forskare och konstintresserade som bes&ouml;kte Italien, framf&ouml;r allt Rom, eller bodde d&auml;r, under andra h&auml;lften av 1700-talet. En av dessa var den tyske l&auml;rde Johann Joachim Winckelmann (1717&ndash;1768). I egenskap av forskare och konstteoretiker blev han snabbt den riktgivande inom nyklassicismen.<\/p>\n<p>Han studerade systematiskt romersk och grekisk konst och str&auml;vade efter att l&auml;ra k&auml;nna igen originalverk och identifiera senare kopior. Han beundrade speciellt den hellenistiska konsten. Till ideal f&ouml;r nyklassicismen upph&ouml;jde han fr&auml;mst senantika verk och romerska kopior av dessa, bl.a. Belvederes Apollo. M&aring;nga av hans skrifter blev vida spridda i Europa och d&auml;rmed ocks&aring; hans uppfattningar om den klassiska konsten. M&aring;nga med stor tyngd inom kulturlivet var p&aring;verkade av hans tankeg&aring;ngar, bland annat Goethe och Lessing.<\/p>\n<p>Winckelmanns ideal utgick s&aring;ledes fr&aring;n senantika verk. Det var verk uttryckligen fr&aring;n denna period som inspirerade honom till den ber&ouml;mda definitionen av antikens konst, d.v.s. att denna konst utstr&aring;lar &rdquo;&auml;del enkelhet och stilla storhet&rdquo;. &Auml;ven om senare arkeologiska fynd och nyare forskning inom konsthistoria ger en mycket mer m&aring;ngfacetterad bild av konsten under antiken, d.v.s. att antiken inte enbart var ett &rdquo;marmorvitt&rdquo; fenomen, uppskattas Winckelmann fortfarande f&ouml;r sin f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r antiken och som l&auml;rofader f&ouml;r en hel stilriktning.<\/p>\n<h2>Canova (1757&ndash;1822): det h&ouml;gst&auml;mda format i marmor<\/h2>\n<p>Winckelmanns n&aring;got sterila uppfattning om antiken som ett samspel best&aring;ende av full&auml;ndade former i rent vitt ser vi f&ouml;rverkligat i den italienska skulpt&ouml;ren Antonio Canovas produktion. Han gjorde skulpturgrupper, portr&auml;tt i helfigur, gravmonument etcetera. Han baserade sina verk p&aring; hellenistiska f&ouml;rlagor och utgick samtidigt fr&aring;n Winckelmanns imitationsteori, d.v.s. han varken imiterade eller kopierade sina f&ouml;rebilder, utan i sitt skapande anv&auml;nde han sig av andan i dem.<\/p>\n<p>Hans skulpturgrupp Amor och Psyche &auml;r en konstf&auml;rdig studie i vridna och b&ouml;jda m&auml;nniskokroppar (9\/10). De n&aring;got t&auml;njda och linjerena kropparna &auml;r ett arv fr&aring;n hellenismen. Kropparna &auml;r dock ber&ouml;vade k&ouml;ttslighet och sinnlighet och har i st&auml;llet n&aring;got h&ouml;gst&auml;mt &ouml;ver sig. &Auml;ven denna stilart m&ouml;jliggjorde erotik till viss utstr&auml;ckning, dock insvept i det h&ouml;gst&auml;mda, n&aring;got som &aring;sk&aring;dligg&ouml;rs bl.a. i den nyklassicistiska m&aring;lningen Endymions dr&ouml;m (9\/11) av konstn&auml;ren Girodet de Roussy-Trioson (1767&ndash;1824) som tillh&ouml;r den franska romantiska skolan.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"189\" height=\"200\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0910.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1751\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1751\">\n\t\t\t\tAntonio Canova: Amor och Psyke, 1787&ndash;1793 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0911.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1752\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0911.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0911-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1752\">\n\t\t\t\tGirodet de Roussy-Trioson: Endymions dr&ouml;m, 1793 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>David (1748&ndash;1825): fr&aring;n antiken till idealismen<\/h2>\n<p>av portalfigurerna inom det nyklassicistiska m&aring;leriet var fransmannen Jacques- Louis David. Precis som m&aring;ngen annan konstn&auml;r s&ouml;kte han inspiration och l&auml;rdom i Rom. Sin konstn&auml;rliga grundutbildning hade han f&aring;tt p&aring; konstakademin i Paris men han fortsatte sedan sina studier i den franska akademin i Rom. Han var l&aring;ngt en representant f&ouml;r den officiella akademiska konstuppfattningen enligt vilken konsten har en didaktisk uppgift, fr&auml;mst att h&ouml;ja moralen, och i sina arbeten f&ouml;rverkligade han denna konstpolitiska syn.<\/p>\n<p>I ett tidigt verk, Horatiernas ed, som han m&aring;lade i Rom, kan vi se hur den svala nyklassicismen f&aring;r ge vika f&ouml;r ett idealistiskt patos (9\/12). I verket som utstr&aring;lar manlig kraft kan vi se tre historiska gestalter, de tre br&ouml;derna Horatius, i f&auml;rd med att sv&auml;ra en ed att de &auml;r redo att offra sig f&ouml;r fosterlandet. I denna m&aring;lning fylld av patriotisk entusiasm f&ouml;rblir kvinnogestalterna enbart bleka staffagefigurer.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1753\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1753\">\n\t\t\t\tJacques-Louis David: Horatiernas ed, 1784&ndash;1785 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Caravaggios dramatiska behandling av ljuset stod s&auml;kert f&ouml;r den konstn&auml;rliga inspirationen, och den idealistiska grogrunden torde finnas i Rousseaus samh&auml;lleliga skrifter. Verket var de facto best&auml;llt av Franska akademin, officiella instanser torde d&auml;rf&ouml;r st&aring; bakom valet av motiv. Efter att David &aring;terv&auml;nt till Frankrike deltog han aktivt i franska revolutionen. Han blev d&auml;rmed ocks&aring; Revolutionens m&aring;lare f&ouml;rutom Napoleons hovm&aring;lare.<\/p>\n<p>Om Horatiernas ed var ett f&ouml;rsta f&ouml;rs&ouml;k att formulera en idealistisk fosterl&auml;ndskhet i en visuell utformning betraktas Davids m&aring;lning Marats d&ouml;d (9\/12b) som det f&ouml;rsta exemplet p&aring; politisk konst. M&aring;lningen som f&ouml;rest&auml;ller den av rojalisterna m&ouml;rdade revolution&auml;ra journalisten Jean-Paul Marat har en caravaggio-lik dramatisk ljuss&auml;ttning och &auml;r skakande stramt f&ouml;rverkligad.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1088 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"487\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1754\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912b.jpg 487w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0912b-228x300.jpg 228w\" sizes=\"(max-width: 487px) 100vw, 487px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1754\">\n\t\t\t\tJacques-Louis David: Marats d&ouml;d, 1793 [Mus&eacute;es Royaux des Beaux-Arts de Belgique, Bryssel]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En beundran av antiken fortsatte och den antika konsten inspirerade st&auml;ndigt till nya tolkningar. Inte bara barocken och dess avyttring rokokon (oftare d&aring; i interi&ouml;rer &auml;n i exteri&ouml;rer) &ouml;ste ur antiken, under 1700-talet &aring;terspeglade arkitekturen &ouml;verlag de antika idealen, antingen direkt eller inspirerade via ren&auml;ssansen. I Frankrike t.ex. planerade Jacques Germain Souffolt (1713&ndash;1780) en kyrka [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1554,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1088"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1088"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1088\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1944,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1088\/revisions\/1944"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1554"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1088"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1088"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1088"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}