{"id":1091,"date":"2013-11-12T08:10:54","date_gmt":"2013-11-12T05:10:54","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/9-5-1700-luvun-ooppera\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:25:43","modified_gmt":"2016-10-06T11:25:43","slug":"9-5-operan-pa-1700-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/9-5-operan-pa-1700-talet\/","title":{"rendered":"
9.5<\/div> Operan p\u00e5 1700-talet"},"content":{"rendered":"

På 1700-talet blev operan populär i så gott som hela Europa. Olika lokala varianter av opera såg dagens ljus. I mitten av seklet hade Wien etablerat sig som operans internationella centra. Den dominerande formen av hov-opera hade redan på 1600- talet utformats till det s.k. opera seria<\/em>, d.v.s. ”den allvarliga operan”.<\/p>\n

Librettona i opera seria var främst koncentrerade på antikens historia, därtill behandlade de emellanåt bibliska motiv, och det bärande temat var oftast en konflikt mellan känsla och plikt. Formen var tämligen schematisk. I allmänhet fanns det sex huvudpersoner, och vanligtvis hade samtliga av dem fem arior att framföra.<\/p>\n

Secco<\/em>-recitativet som så långt som möjligt följde den ursprungliga texten alternerade med ariorna som tolkades med virtuos koloratur. Scenbilderna bestod av arkitektoniska perspektivkulisser. De var oftast frågan om typkulisser som föreställde vissa i operalitteraturen återkommande platser, ett palats, det centrala torget i en stad, etcetera.<\/p>\n

Opera buffa<\/em>, d.v.s. den komiska operan, föddes i Neapel och utvecklades vidare i Venedig där den införlivade element från den folkliga teatern, commedia dell’arte<\/em>. Musikaliskt är den enklare än opera seria och virtuositeten betonas inte. I det tyska språkområdet utvecklades Singspiel, sångspelet, som ofta innehöll lån från folkmelodier och i vilka recitativet ersattes med talad eller deklamerad text.<\/p>\n

Den komiska operan var ytterst populär i synnerhet på de offentliga operahusen. Operia seria bibehöll sin ställning speciellt inom hov-operan. Det finaste bevarade arkitektoniska exemplet på en hov-operabyggnad från 1700-talet finns i Drottningholm utanför Stockholm. Denna teaterbyggnad som Gustav III lät uppföra står än idag i nästan ursprungligt skick, scenmaskineriet är intakt och de av släkten Galli Bibiena planerade kulisshelheterna finns kvar (9\/14).<\/p>\n\n\t\t