{"id":1091,"date":"2013-11-12T08:10:54","date_gmt":"2013-11-12T05:10:54","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/9-5-1700-luvun-ooppera\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T11:40:01","modified_gmt":"2025-11-10T08:40:01","slug":"9-5-operan-pa-1700-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/9-5-operan-pa-1700-talet\/","title":{"rendered":"9.5<\/span> Operan p\u00e5 1700-talet"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 1700-talet blev operan popul\u00e4r i s\u00e5 gott som hela Europa. Olika lokala varianter av opera s\u00e5g dagens ljus. I mitten av seklet hade Wien etablerat sig som operans internationella centra. Den dominerande formen av hov-opera hade redan p\u00e5 1600- talet utformats till det s.k. opera seria<\/em>, d.v.s. \u201dden allvarliga operan\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Librettona i opera seria var fr\u00e4mst koncentrerade p\u00e5 antikens historia, d\u00e4rtill behandlade de emellan\u00e5t bibliska motiv, och det b\u00e4rande temat var oftast en konflikt mellan k\u00e4nsla och plikt. Formen var t\u00e4mligen schematisk. I allm\u00e4nhet fanns det sex huvudpersoner, och vanligtvis hade samtliga av dem fem arior att framf\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Secco<\/em>-recitativet som s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt f\u00f6ljde den ursprungliga texten alternerade med ariorna som tolkades med virtuos koloratur. Scenbilderna bestod av arkitektoniska perspektivkulisser. De var oftast fr\u00e5gan om typkulisser som f\u00f6rest\u00e4llde vissa i operalitteraturen \u00e5terkommande platser, ett palats, det centrala torget i en stad, etcetera.<\/p>\n\n\n\n

Opera buffa<\/em>, d.v.s. den komiska operan, f\u00f6ddes i Neapel och utvecklades vidare i Venedig d\u00e4r den inf\u00f6rlivade element fr\u00e5n den folkliga teatern, commedia dell\u2019arte<\/em>. Musikaliskt \u00e4r den enklare \u00e4n opera seria och virtuositeten betonas inte. I det tyska spr\u00e5komr\u00e5det utvecklades Singspiel, s\u00e5ngspelet, som ofta inneh\u00f6ll l\u00e5n fr\u00e5n folkmelodier och i vilka recitativet ersattes med talad eller deklamerad text.<\/p>\n\n\n\n

Den komiska operan var ytterst popul\u00e4r i synnerhet p\u00e5 de offentliga operahusen. Operia seria bibeh\u00f6ll sin st\u00e4llning speciellt inom hov-operan. Det finaste bevarade arkitektoniska exemplet p\u00e5 en hov-operabyggnad fr\u00e5n 1700-talet finns i Drottningholm utanf\u00f6r Stockholm. Denna teaterbyggnad som Gustav III l\u00e4t uppf\u00f6ra st\u00e5r \u00e4n idag i n\u00e4stan ursprungligt skick, scenmaskineriet \u00e4r intakt och de av sl\u00e4kten Galli Bibiena planerade kulisshelheterna finns kvar (9\/14).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Scenen p\u00e5 Drottningholms slottsteater, Carlo Bibbienas ursprungliga scenografi, 1700-talet [Sverige]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Operareformen: en str\u00e4van efter antikens anda<\/h2>\n\n\n\n

Den v\u00e4rdediskussion som pr\u00e4glade st\u00e4mningarna inom kulturlivet under hela 1700- talet \u00e5terspeglades \u00e4ven i scenkonsten under denna period. Diskussionen st\u00e4llde bl.a. rokokons sinnlighet mot upplysningens str\u00e4van efter en f\u00f6rnuftets och \u201dnaturlighetens\u201d seger. \u00c4ven operorna uttryckte en l\u00e4ngtan efter en enhetlighet. Man ville komma bort fr\u00e5n det schematiska alternerandet mellan de koloraturm\u00e4ttade virtuosariorna och recitativen och komma fram till en mer helgjuten form. Det man ville var \u201den \u00e4del enkelhet och stilla storhet\u201d, f\u00f6r att citera Winckelmanns definition av den antika konstens v\u00e4sen.<\/p>\n\n\n\n

Operareformen<\/em>, d.v.s. operans f\u00f6rnyelse p\u00e5 1700-talet, f\u00f6rknippas i allm\u00e4nhet med den b\u00f6hmiska komposit\u00f6ren Christoph Willibald Gluck (1717\u20131787), fr\u00e4mst verksam i Wien. Gluck var f\u00f6r all del inte ensam ansvarig f\u00f6r f\u00f6rnyelsen, men termen \u201dreformoperor\u201d syftar direkt p\u00e5 tre operor av Gluck: Orfeus och Eurydike (1762), Alceste (1767) och Ifigenia i Aulis (1773).<\/p>\n\n\n\n

\u00e5terigen hade man g\u00e5tt tillbaka till Aristoteles och tidens, rummets och handlingens enhet. Man str\u00e4vade efter en h\u00f6gst\u00e4mdhet som man ans\u00e5g att h\u00f6rde det klassiska till. Gluck komponerade \u00e4ven ett antal opera seria samt en del l\u00e4ttare repertoar. I sina reformoperor f\u00f6rs\u00f6kte han medvetet frig\u00f6ra sig fr\u00e5n secco-recitativet och inf\u00f6rliva de vokala h\u00f6jdpunkterna i den musikaliska helheten som ibland \u00e4ven inkluderade dansscener.<\/p>\n\n\n\n

Ballet d\u2019action<\/h2>\n\n\n\n

Baletten som har sitt ursprung i den franska hovdansen hade \u00e4ven den funnit sin v\u00e4g till offentliga scener, och inte enbart som ett inslag i olika operor, utan som en helt sj\u00e4lvst\u00e4ndig konstform (9\/15). Den som skissade upp nya riktlinjer f\u00f6r baletten, med operareformen som f\u00f6rebild, var balettm\u00e4staren och teoretikern Jean-Georges Noverre (1727\u20131810). I st\u00e4llet f\u00f6r splittrade dansscener ville han ha en sceniskt enhetlig ber\u00e4ttelse och vid sidan om den rena dansen ville han ha pantomim som f\u00f6rde ber\u00e4ttelsen fram\u00e5t. Denna ber\u00e4ttelsefokuserade balett kallade han f\u00f6r ballet d\u2019action<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Dr\u00e4ktskiss gjord sannolikt f\u00f6r Noverres balett, 1788<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mozart: 1700-talet summeras, romantiken f\u00f6reb\u00e5das<\/h2>\n\n\n\n

Wolfgang Amadeus Mozart (1756\u20131791), internationellt k\u00e4nd som ett musikens underbarn, komponerade ett flertal operor, s\u00e5v\u00e4l allvarliga som komiska, samt Singspiel, d.v.s. tyskspr\u00e5kiga s\u00e5ngspel. Hans operaproduktion inbegriper s\u00e5 gott som alla former av opera. Mozart var 11 \u00e5r d\u00e5 han fick sin f\u00f6rsta operabest\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n

Mozart var egentligen inte en operareformator, \u00e4ven om hans operor var annorlunda och hade en mer kompakt karakt\u00e4r \u00e4n tidigare operor. I sina centrala opera-verk avstod han fr\u00e5n da capo-ariorna som var \u00e4gnade \u00e5t att framh\u00e4va virtuositet. Handlingen f\u00f6rs fram\u00e5t med hj\u00e4lp av dynamiska ensemble<\/em>-scener, d.v.s. gruppscener och m\u00e4ktiga finaler, i st\u00e4llet f\u00f6r med torra recitativ. Han str\u00e4vade efter en musikalisk enhetlighet och kunde med sin musik gestalta karakt\u00e4rer som \u00e4gde ett psykologiskt djup och var trov\u00e4rdiga.<\/p>\n\n\n\n

Motiven i hans mest full\u00f6diga operor \u00e5terspeglade ofta centrala teman i 1700-talets europeiska litteratur och bildkonst. Det tyskspr\u00e5kiga s\u00e5ngspelet Enleveringen ur Seraljen (1782) utspelar sig i \u201d\u00f6sterlandet\u201d, d\u00e4r en i grunden \u00e4del sultan till sitt harem f\u00e5tt en vacker europeisk ungm\u00f6. Sultanens \u00e4dla och humana sinne g\u00f6r att han varken vill eller kan f\u00f6rf\u00f6ra henne och till slut f\u00e5r hon \u00e5terv\u00e4nda till den hon har k\u00e4r.
\ufffc
Enleveringen ur Seraljen \u00e4r ett verk som till fullo \u00e4r pr\u00e4glat av upplysningstidens anda. Turkarna som nyligen f\u00f6rjagats fr\u00e5n Wiens portar framst\u00e4lls i sympatisk dager. Sultanens beslut att l\u00e4mna sin f\u00e5nge i fred \u00e4r ett uttryck f\u00f6r f\u00f6rnuftets seger, n\u00e5got som var betecknande f\u00f6r upplysningen. Verket \u00e4r till sitt v\u00e4sen en s.k. r\u00e4ddningsopera<\/em> d\u00e4r allt faller finurligt p\u00e5 plats i en intrigv\u00e4ndning i slutet. Samtidigt erbjuder verket en m\u00f6jlighet att driva med kulturella skillnader.<\/p>\n\n\n\n

Figaros br\u00f6llop (1786) baserar sig p\u00e5 ett sk\u00e5despel av Beaumarchais. Operan utspelar sig i greven Almavivas hov, d\u00e4r greven, utg\u00e5ende fr\u00e5n \u201dr\u00e4tten till f\u00f6rsta natten\u201d, planerar att g\u00e5 i s\u00e4ng med sin hustrus kammarjungfru. Detta h\u00e4nvisar till kutymen att en adelsman hade r\u00e4tt att ligga med sina underlydande \u00e4nda fram till deras br\u00f6llopsnatt.<\/p>\n\n\n\n

Grevens maka, grevinnan, \u00e4r olycklig och pl\u00e5gad, negligerad av sin man. Den p\u00e5hittiga kammarjungfrun och hennes f\u00e4stman intrigerar tillsammans med n\u00e5gra andra s\u00e5 att det nattliga m\u00f6tet utfaller till grevinnans fav\u00f6r. Det \u00e4r grevinnan utkl\u00e4dd till kammarjungfru som infinner sig till k\u00e4rleksm\u00f6tet. D\u00e5 greven uppt\u00e4cker att han i tr\u00e4dg\u00e5rdens dunkel \u00e4lskat med sin egen hustru \u00e5ngrar han i uttrycksfulla gester sitt upps\u00e5t och allt slutar i gemytliga tecken.<\/p>\n\n\n\n

Precis som den samtida litteraturen kritiserar Figaros br\u00f6llop aristokratin och tar upp fr\u00e5gan om kvinnans st\u00e4llning. Slutscenen i den nattliga tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r som en scenisk variant av Watteaus m\u00e5lning Fetes galantes<\/em>, d.v.s. operan slutar i en nattlig \u00e4lskogsfest. Under erotikens yta glimmar en m\u00f6rkare ton, \u00e5terspeglande grevinnans sm\u00e4rta och f\u00f6rnedring.<\/p>\n\n\n\n

Don Giovanni (1787) baserar sig p\u00e5 den ursprungligen spanska ber\u00e4ttelsen om Don Juan, den av sex beroende, som utan att sky n\u00e5gra som helst medel f\u00e4ller kvinna som kvinna. Myten h\u00e4nvisar till periodens \u201dfrit\u00e4nkare\u201d, libertinerna, som ans\u00e5g sig st\u00e5 \u00f6ver r\u00e5dande moralkodex. 1700-talets mest beryktade libertin var Markis de Sade, vars namn \u00e4ven \u00e4r upphovet till termen \u201dsadism\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Don Giovannis fr\u00e4ckhet f\u00e5r honom dock p\u00e5 fall d\u00e5 kommend\u00f6ren som han m\u00f6rdat uppenbarar sig i skepnad av en stenstod p\u00e5 en fest Don Giovanni anordnat. Statyn erbjuder honom en m\u00f6jlighet till \u00e5nger, men Don Giovanni v\u00e4grar att ta emot erbjudandet med p\u00e5f\u00f6ljd att statyn drar ner honom i underjorden. Med Don Giovanni och det m\u00f6rka och demoniska i denna gestalt tar Mozart ett steg mot romantiken.<\/p>\n\n\n\n

Operan Cosi\u0300 fan tutte (S\u00e5 g\u00f6r de alla, eller skola f\u00f6r \u00e4lskande, 1790) bjuder p\u00e5 en blandning av rokokons lek med sinnligheten och upplysningstidens rationella och analytiska grepp. Intrigen i verket tar avstamp i att en \u00e4ldre cynisk herre sl\u00e5r vad med tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4lskade ynglingar om att deras k\u00e4restor i ett k\u00e4rvt l\u00e4ge inte kommer att vara dem trogna. Ynglingarna \u00e4r \u00f6vertygade om att deras respektive v\u00e4ninnor inte sviker dem och g\u00e5r in med detta i vadslagningen.<\/p>\n\n\n\n

Ynglingarna l\u00e5tsas att de blir kommenderade ut i krig och s\u00e5ledes l\u00e4mnas v\u00e4ninnorna ensamma i sorg. Ynglingarna \u00e5terv\u00e4nder dock inom kort, utkl\u00e4dda till \u00f6sterl\u00e4ndska \u00e4dlingar och en h\u00e4nsynsl\u00f6s t\u00e4vlan inleds d\u00e5 ynglingarna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rf\u00f6ra varandras k\u00e4restor. Ynglingarna blir bitterligen besvikna d\u00e5 de lyckas i sina upps\u00e5t. Pr\u00f6vningen avsl\u00f6jas: v\u00e4ninnorna \u00e5ngrar sin svaghet och s\u00f6ker sig tillbaka till sina respektive \u201dursprungliga\u201d pojkv\u00e4nner.<\/p>\n\n\n\n

Verket har ofta kritiserats f\u00f6r att helt sakna moral. Vilket det \u00e4ven g\u00f6r, i och med att det f\u00f6rs\u00f6ker visa att k\u00e4nslan i den erotiska k\u00e4rleken \u00e4r sann trots nyckfullheten. K\u00e4nslorna och mekanismerna i skeendet avsl\u00f6jas nogsamt s\u00e4rskilda. Rokokons sinnlighetspr\u00e4glade glimmer v\u00e4nds ut och in av upplysningstidens analytiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Mozarts sista opera Zauberfl\u00f6te, d.v.s. Trollfl\u00f6jten (1791), f\u00f6reb\u00e5dar redan, precis som Don Giovanni, romantiken. Till form och tematik \u00e4r verken dock helt olika varandra. Don Giovanni \u00e4r sprungen ur den italienska operans v\u00e4rld medan Trollfl\u00f6jten har sina r\u00f6tter i den tyskspr\u00e5kiga s\u00e5ngspelstraditionen.<\/p>\n\n\n\n

Trollfl\u00f6jten h\u00f6r intimt samman med den p\u00e5 1700-talet inflytelserika Frimurarorden. Musiken inneh\u00e5ller element som st\u00e5r n\u00e4ra frimurarnas musik och intrigen behandlar initiationer<\/em>, d.v.s. invigningsriter, som organiskt h\u00f6r samman med frimureriet. Den unga prinsen \u00e4r tvungen att g\u00e5 igenom en m\u00e4ngd pr\u00f6vningar och initieringar f\u00f6r att f\u00e5 den han \u00e4lskar (9\/16).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Karl Friedrich Schinkel: Scenografiskiss f\u00f6r Mozarts Trollfl\u00f6jten, 1816 [Staatliche Museen zu Berlin, Berlin]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 1700-talet blev operan popul\u00e4r i s\u00e5 gott som hela Europa. Olika lokala varianter av […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1555,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-1091","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1700-talet-rokokon-och-upplysningens-tidevarv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1091"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1091\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2370,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1091\/revisions\/2370"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1555"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}