{"id":1094,"date":"2013-11-12T08:09:31","date_gmt":"2013-11-12T05:09:31","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-1800-luku-kiihtyva-muutos\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:25:58","modified_gmt":"2016-10-06T11:25:58","slug":"10-1800-talet-allt-snabbare-forandringar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-1800-talet-allt-snabbare-forandringar\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro twodig\">10<\/div> 1800-talet: allt snabbare f\u00f6r\u00e4ndringar"},"content":{"rendered":"<p>Under 1800-talet genomgick Europa, precis som v&auml;rlden i &ouml;vrigt, avg&ouml;rande f&ouml;r&auml;ndringar som l&aring;ngt kom att utg&ouml;ra grunden f&ouml;r det som komma skulle. Industrialiseringen hade b&ouml;rjat redan i slutet av 1700-talet i England. Under 1800-talet kom &auml;ven Belgien, Frankrike, Tyskland och Schweiz att bli industrialiserade, och av de asiatiska l&auml;nderna Japan.<\/p>\n<p>Industrialiseringen gjorde &auml;ven jordbruket mer effektivt, vilket ledde till en st&ouml;rre stabilitet inom livsmedelsproduktionen. &Aring;ngkraften m&ouml;jliggjorde flera nya former av industri och gjorde sj&ouml;farten effektivare och var &auml;ven en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r de allt mer expanderande j&auml;rnv&auml;gsn&auml;ten. Resandet och distributionen av varor underl&auml;ttades betydligt. Produktionen och distributionen av elektricitet inverkade p&aring; m&aring;ngt och mycket, bl.a. till att telegrafen allm&auml;nt togs i bruk, och &auml;ven den bidrog till att sammanf&ouml;ra olika delar av v&auml;rlden.<\/p>\n<p>Ett effektivare jordbruk, b&auml;ttre h&auml;lsov&aring;rd och immigration ledde till en n&auml;stan explosionsartat snabb befolknings&ouml;kning i Europa. En allt st&ouml;rre del av befolkningen bodde i st&auml;der, storst&auml;derna s&aring;g dagens ljus. Under 1800-talet &ouml;kade inv&aring;narantalet i t.ex. London fr&aring;n en knapp miljon till n&auml;rmare fem miljoner och i Paris fr&aring;n drygt en halv miljon till tre miljoner.<\/p>\n<p>D&aring; aristokratin blev av med sina r&auml;ttigheter och privilegier v&auml;xte en stor och livskraftig medelklass fram. Denna medelklass &auml;gnade sig &auml;ven &aring;t konst, en del gjorde best&auml;llningar, andra s.a.s. konsumerade konst. En sk&auml;mtbild med interi&ouml;rer fr&aring;n ett h&ouml;ghus i Paris (10\/1) &aring;terger stadens samh&auml;llsstruktur p&aring; 1800-talet. &Auml;ven konstn&auml;rerna kom ofta fr&aring;n medelklassen. M&aring;nga levde p&aring; sitt konstn&auml;rskap och allt mer s&auml;llan tj&auml;nade de kyrkan eller hovet. D&auml;rmed kom ocks&aring; deras egen tankev&auml;rld och egna str&auml;vanden att pr&auml;gla inneh&aring;llet i det de skapade.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1094 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1001.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1556\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1001.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1001-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1556\">\n\t\t\t\tInv&aring;nare i ett femv&aring;ningshus i Paris, ca 1850 [Karikatyr av Lavielle]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I de industrialiserade st&auml;derna accentuerades de sociala problemen. Om jordbrukarnas livsmilj&ouml;er ofta var fattiga s&aring; levde speciellt arbetarna i st&auml;derna i olidliga, ohygieniska omst&auml;ndigheter. Det sociala uppvaknandet h&ouml;ll p&aring; att f&ouml;da fram en ny konstriktning, realismen. Ur samma premisser utarbetade Marx och Engels sina analyser av proletariatets st&auml;llning. Den f&ouml;rsta delen av Karl Marx verk Kapitalet utkom &aring;r 1867. Ett halvt sekel senare kom detta verk att bli en &rdquo;bibel&rdquo; f&ouml;r hundratals miljoner m&auml;nniskor.<\/p>\n<p>Reformer gjordes redan p&aring; 1800-talet. Baron Hausman fick i uppgift att f&ouml;rnya Paris centrum. Han l&auml;t riva en ansenlig del av den gamla ohygieniska staden och p&aring; dessa omr&aring;den planerade han breda bulevarder, skv&auml;rer och parker. I bostadshusen hade man tagit h&auml;lsoaspekterna i beaktande. De hade bl.a. balkonger och avlopp, och dricksvattenf&ouml;rs&ouml;rjningen var rationellt omh&auml;ndertagen.<\/p>\n<p>Man f&ouml;rs&ouml;kte bli av med anv&auml;ndandet av barnarbetskraft och i Tyskland b&ouml;rjade man utbetala &aring;lderspension &aring;r 1880. Slaveriet och slavhandeln avskaffades p&aring; m&aring;nga h&aring;ll under loppet av 1800-talet.<\/p>\n<p>Kvinnans st&auml;llning blev an efter b&auml;ttre. I Storbritannien hade kvinnan redan en tid f&aring;tt r&aring;da &ouml;ver sin egendom. I och med industrialiseringen och urbaniseringen fick kvinnorna arbete som bl.a. sekreterare, telefonister och butiksbitr&auml;den. Ocks&aring; kvinnor fick nu m&ouml;jlighet att studera och i slutet av &aring;rhundradet b&ouml;rjade suffragettr&ouml;relsen kr&auml;va att &auml;ven kvinnan kunde delta aktivt i politiken.<\/p>\n<p>Kyrkans hade redan under 1700-talet i avg&ouml;rande grad f&ouml;rlorat sitt grepp om m&auml;nniskans sinne och tankar. Vetenskapens landvinningar hade &auml;ndrat m&auml;nniskornas v&auml;rldsbild och Darwins <strong>evolutionsteori<\/strong> ifr&aring;gasatte slutgiltigt Bibeln som bokstavlig sanning.<\/p>\n<p>&auml;ven inom konsten var 1800-talet en omv&auml;lvningarnas tid. Perioden &auml;r sv&aring;r att karakterisera med en stilterm eller tv&aring;. B&ouml;rjan av seklet pr&auml;glades av n&aring;got som allm&auml;nt karakteriserades som &rdquo;romantik&rdquo;, s&aring;v&auml;l inom m&aring;leri som musik och litteratur. Denna &rdquo;romantik&rdquo; &auml;r dock sv&aring;rdefinierad, inte minst f&ouml;r att den tog sig s&aring; olika uttryck i olika l&auml;nder i och med att nationalismen hade skapat ett behov av en utpr&auml;glat nationell konst.<\/p>\n<p>Vid sidan om romantiken beh&ouml;ll klassicismen sin position, speciellt inom arkitekturen och den akademiska konsten. Efter mitten p&aring; seklet revolutionerade den nya gjutj&auml;rnsteknologin arkitekturen samtidigt som bildkonstn&auml;rerna b&ouml;rjade gestalta v&auml;rlden p&aring; helt nya s&auml;tt, fria fr&aring;n klassicismens och den akademiska konstens fj&auml;ttrar.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under 1800-talet genomgick Europa, precis som v&auml;rlden i &ouml;vrigt, avg&ouml;rande f&ouml;r&auml;ndringar som l&aring;ngt kom att utg&ouml;ra grunden f&ouml;r det som komma skulle. Industrialiseringen hade b&ouml;rjat redan i slutet av 1700-talet i England. Under 1800-talet kom &auml;ven Belgien, Frankrike, Tyskland och Schweiz att bli industrialiserade, och av de asiatiska l&auml;nderna Japan. Industrialiseringen gjorde &auml;ven jordbruket mer [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1556,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1094"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1924,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094\/revisions\/1924"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1556"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}