{"id":1097,"date":"2013-11-12T08:07:51","date_gmt":"2013-11-12T05:07:51","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-1-vallankumouksia-ja-uusia-aatteita\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T17:09:04","modified_gmt":"2026-05-15T14:09:04","slug":"10-1-revolutioner-och-nya-ideer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-1-revolutioner-och-nya-ideer\/","title":{"rendered":"10.1<\/span> Revolutioner och nya id\u00e9er"},"content":{"rendered":"\n

Den serie av revolutioner som kom att omv\u00e4lva den v\u00e4stliga v\u00e4rlden inleddes med den nordamerikanska revolutionen som resulterade i F\u00f6renta Staternas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdeklaration \u00e5r 1779. Den f\u00f6rsta revolutionen i Europa var den franska \u00e5r 1781, och de europeiska revolutionerna, alternerade med \u00e5terst\u00e4llandet av den tidigare makten, fortgick \u00e4nda fram till mitten av 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

En ekonomi som blivit allt svagare, missv\u00e4xt, samt kungens of\u00f6rm\u00e5ga att sk\u00f6ta landets angel\u00e4genheter, var realiter som starkt bidrog till att utl\u00f6sa franska revolutionen. Som en f\u00f6ljd av revolutionen blev Frankrike en konstitutionell monarki och aristokratin ber\u00f6vades makt och egendom. Den blinda revolutionsniten urartade till massavr\u00e4ttningar och till f\u00f6rst\u00f6randet av kulturskatter och till ren st\u00f6ld. \u00c5ren av kaos och vandalism, 1793 och 1794, har d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 gott till historien under ben\u00e4mningen \u201dfrihetens despoti\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Napoleon<\/h2>\n\n\n\n

Revolutionens centrala profil kom att bli Napoleon Bonaparte (1769\u20131821), den segerrika generalen som hade utk\u00e4mpat krig mot s\u00e5v\u00e4l Italien som \u00f6sterrike. \u00c5r VIII enligt den postrevolution\u00e4ra tider\u00e4kningen (d.v.s. \u00e5r 1799) valdes han till landets f\u00f6rste konsul och blev d\u00e4rmed \u00e4ven revolutionsideologins portalgestalt i hela Europa.<\/p>\n\n\n\n

\u00e5r 1804 kr\u00f6nte Napoleon sig sj\u00e4lv till kejsare, helt i strid mot revolutionens ursprungliga ideal och till stor besvikelse f\u00f6r de revolution\u00e4ra intellektuella kretsarna i Europa, och han fortsatte sina er\u00f6vringar som kom att v\u00e4cka starka motreaktioner.<\/p>\n\n\n\n

Konsten under Napoleons tid vid makten l\u00e4t sig frikostigt inspireras av den romerska kulturen. Som det framkom i f\u00f6reg\u00e5ende kapitel hade hans hovm\u00e5lare David i klassicistisk stil m\u00e5lat ett romerskt motiv, Horatiernas ed, som utstr\u00e5lade stark nationell gl\u00f6d och p\u00e5 sitt s\u00e4tt f\u00f6reb\u00e5dade revolutionen. David hyllade nu Napoleon och framst\u00e4llde honom som en romantisk revolutionshj\u00e4lte (10\/1b).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
David: Napoleon Bonaparte [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under kejsartiden tog man i bruk allt vad den romerska kejsartidens konst hade att erbjuda, inte minst triumfb\u00e5gar, och en annan hovm\u00e5lare fick i uppgift att f\u00f6reviga Napoleon som en romersk kejsare i full ornat (10\/1c). Stilinriktningen under den napoleonska tiden kallas f\u00f6r empire<\/em>. Den utvecklades ur klassicismen och referensramarna fanns uttryckligen i den romerska konsten.’<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Anne-Louis Girodet de Rousy Trioson: Kejsar Napoleon I [Chateau de Courson, Essone, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Empirestilen pr\u00e4glade b\u00e5de arkitektur och inredning. Sm\u00e4rre egyptiska h\u00e4nvisningar \u00e5terfinns i empiren efter Napoleons er\u00f6vring av Egypten \u00e5r 1798. Byggnaderna invid Senatstorget i Helsingfors, ritade av den tyskf\u00f6dda arkitekten Carl Ludwig Engel (1778\u20131840), representerar empire och utg\u00f6r en fin helhet (10\/1d).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
C. L. Engel: F\u00f6rslag till Helsingfors universitets bibliotek, genomsk\u00e4rning, 1833.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Revolutionerna och konsten<\/h2>\n\n\n\n

Efter nederlaget vid slaget vid Waterloo, inte l\u00e5ngt efter att Napoleon misslyckats med er\u00f6vringen av s\u00e5v\u00e4l Spanien som Ryssland var han tvungen att avst\u00e5 fr\u00e5n makten \u00e5r 1814. H\u00e4ndelserna i Frankrike hade dock redan satt ig\u00e5ng en process som resulterade i att olika patriotiska r\u00f6relser f\u00f6ddes runt om i Europa och t.o.m. i Latinamerika. Motreaktionerna i ett flertal l\u00e4nder sporrade de nationella tankeg\u00e5ngarna \u00e4n mer och bidrog d\u00e4rmed \u00e4ven till tillblivelsen av nationalstater.<\/p>\n\n\n\n

Uppror och revolutioner f\u00f6rekom i Frankrike, England, Spanien, Italien och Grekland. Grekerna str\u00e4vade efter en befrielse fr\u00e5n det turkiska ottomanv\u00e4ldet. Hela Europa f\u00f6ljde med grekernas frihetskamp. Den engelska poeten Lord Byron (1788\u20131824) deltog i denna kamp och han kom \u00e4ven att d\u00f6 p\u00e5 grekisk mark.<\/p>\n\n\n\n

Den romantiska r\u00f6relsen florerade under b\u00f6rjan av 1800-talet och Byron blev en av r\u00f6relsens mest inflytelserika gestalter. En visuell komprimering av den grekiska frihetskampen finner vi i den franska m\u00e5laren Euge\u0300ne Delacroix verk Grekland vid Missolonghis ruiner (10\/1e). P\u00e5 m\u00e5lningen f\u00f6rkroppsligar en i grekisk nationaldr\u00e4kt kl\u00e4dd barbr\u00f6stad kvinna grekernas heroiska frihetsl\u00e4ngtan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Euge\u0300ne Delacroix: Grekland vid Missolonghis ruiner [Mus\u00e9e des Beaux-Arts, Bordeaux, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hj\u00e4ltemodet, som representerade ett nytt k\u00e4nslol\u00e4ge, blev ett tema som konstn\u00e4rerna som underst\u00f6dde revolutionen omhuldade och varierade runt om i Europa. Ludvig van Beethoven (1770\u20131827) komponerade sin tredje symfoni, den s.k. Eroica- eller Hj\u00e4ltesymfonin, till \u00e4ra f\u00f6r den unga revolution\u00e4ra Napoleon. D\u00e5 Beethoven h\u00f6rde att Napoleon kr\u00f6nt sig till kejsare rev han titelsidan med dedikationen till denne.<\/p>\n\n\n\n

Marselj\u00e4sens revolutionsoptimism och Beethovens tredje symfoni komprimerar n\u00e5got av 1800-talets heroiska st\u00e4mningar, och snarlika k\u00e4nslol\u00e4gen kom i decennier att pr\u00e4gla musiken i Europa. Inom bildkonsten kunde Delacroix m\u00e5lning Friheten p\u00e5 barrikaderna (10\/8) ses som en ikon f\u00f6r revolutionen. I m\u00e5lningen hyllar Dealcroix revolutionen \u00e5r 1830 i Paris.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Euge\u0300ne Delacroix: Friheten p\u00e5 barrikaderna, 1830 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I m\u00e5lningen ses frihetens barbr\u00f6stade inkarnation uppkliven ovanp\u00e5 stupade och hon h\u00e5ller heroiskt revolutionsflaggan, trikoloren, h\u00f6gt, som en uppmuntran f\u00f6r de bev\u00e4pnade revolution\u00e4rer som stormar fram i bakgrunden. M\u00e5lningen pr\u00e4glas av revolution\u00e4r gl\u00f6d, men samtidigt inger den en illusion av pressbildsm\u00e4ssig dokumentarism.<\/p>\n\n\n\n

Verket kan ses som urbilden till all senare revolutionskonst. D\u00e5 franska staten l\u00f6ste in den kort efter att den m\u00e5lats upplevde man att den var s\u00e5 pass stark i sitt uttryck att det var klokast att inte visa den offentligt. F\u00f6rst n\u00e5gra \u00e5rtionden efter sin tillblivelse visades den f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n

Europa tar form<\/h2>\n\n\n\n

Revolutionerna som f\u00f6ljde varandra och reaktionerna runt om i Europa mot Napoleons maktstr\u00e4vanden f\u00f6r\u00e4ndrade inte enbart den andliga atmosf\u00e4ren i Europa, hela Europa \u00e4ndrades i grunden. Processen ledde bl.a. till att Belgien, Rum\u00e4nien och Grekland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater. Env\u00e4ldet eller den absoluta furstemakten f\u00f6rlorade sitt fotf\u00e4ste i Europa och de sista resterna av feodalmakt smulades s\u00f6nder. Liberala tankestr\u00f6mningar spred sig och krav p\u00e5 ens ett visst m\u00e5tt av j\u00e4mlikhet, demokrati och yttrandefrihet st\u00e4lldes. Det nationella lyftes fram och nationalstaterna b\u00f6rjade ta form, ofta genom v\u00e5ld och via lidande.<\/p>\n\n\n\n

I denna nya atmosf\u00e4r g\u00e4llde inte inom konsten de i \u00e5rhundraden omhuldade och omtolkade motiven fr\u00e5n antiken och ren\u00e4ssansen l\u00e4ngre. Konsten under revolutionen hade redan riktat blicken mot mer avl\u00e4gsna kulturer, t.ex. mot det befintliga, inte forna Grekland. I likhet med Lord Byron reste m\u00e5nga konstn\u00e4rer under 1800-talet till l\u00e4nder l\u00e4ngre bort. Den nya teknologin m\u00f6jliggjorde resandet och d\u00e4rmed blev det ocks\u00e5 n\u00e5got av ett mode att resa.<\/p>\n\n\n\n

I och med nationstanken kom \u00e4ven mer perifera europeiska kulturer att hamna i fokus. En italiensk komposit\u00f6r kunde t.ex. komponera en opera som utspelade sig i det forna Skottland samtidigt som den germanska och skandinaviska mytologin inspirerade diktare, m\u00e5lare och komposit\u00f6rer runt om i Europa. Man studerade folkkultur och traditioner och ur dessa tillskansade man sig material f\u00f6r bef\u00e4standet av den nationella kulturen. Komposit\u00f6rer samlade och nedtecknade folkmusik, utg\u00e5ende fr\u00e5n folkdanser skapade koreografer karakt\u00e4rsdanser f\u00f6r baletten och av insamlad folkdiktning sammanst\u00e4llde f\u00f6rfattare hela \u201dnationalepos\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Den officiella konsten tog ofta avstamp i nationstanken, det gamla systemet med mecenater fanns inte l\u00e4ngre, i st\u00e4llet hade \u201dden fria konstn\u00e4ren\u201d bestigit scenen. Konstn\u00e4rens personliga vision, dess \u201duppriktighet\u201d och \u201dsanningsenlighet\u201d, d.v.s. den individuella synen och det individuella anslaget skulle starkt komma att pr\u00e4gla konstens utveckling.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den serie av revolutioner som kom att omv\u00e4lva den v\u00e4stliga v\u00e4rlden inleddes med den nordamerikanska […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1557,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1097","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1097","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1097"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1097\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2744,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1097\/revisions\/2744"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1097"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1097"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1097"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}