{"id":1100,"date":"2013-11-12T08:06:21","date_gmt":"2013-11-12T05:06:21","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-2-arkkitehtuuri-tyyleja-eri-tarpeisiin\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:26:24","modified_gmt":"2016-10-06T11:26:24","slug":"10-2-arkitekturen-stilar-for-olika-behov","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-2-arkitekturen-stilar-for-olika-behov\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">10.2<\/div> Arkitekturen: stilar f\u00f6r olika behov"},"content":{"rendered":"<p>Inom arkitekturen levde nyklassicismen livskraftigt vidare genom hela 1800-talet. An efter l&auml;ge och behov tog den sig olika uttryck. Under Napoleontiden var den starkt influerad av den romerska kejsartidens arkitektur. Som tidigare p&aring;pekats &auml;r de av Engel planerade byggnaderna kring Senatstorget i Helsingfors fina exempel p&aring; denna s.k. empirestil.<\/p>\n<p>Engel var elev till den betydande tyska arkitekten, m&aring;laren och scenografen Karl Friedrich Schinkel (1781&ndash;1841). Schinkel drog en skarp skiljelinje mellan den grekiska och romerska arkitekturen och opererade medvetet med deras respektive specialdrag. I Schinkels h&auml;nder utformades de olika elementen i den klassiska arkitekturen till kraftfulla och framst&aring;ende helheter (10\/3).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1100 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"380\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1003.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1558\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1003.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1003-300x178.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1558\">\n\t\t\t\tKarl Friedrich Schinkel: Teatern vid Gendarmenmarkt, 1812&ndash;1821 [Berlin]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den tyska nyklassiska arkitekturen &aring;terspeglade den livliga diskussion som p&aring;gick om form och funktion. De grekiska pelarsystemen anv&auml;ndes om och om igen. De f&ouml;rknippades med olika egenskaper och t.ex. det doriska pelarsystemet upplevdes som &rdquo;maskulint&rdquo;.<\/p>\n<p>Med dessa pelarsystem &rdquo;markerade&rdquo; man byggnaderna, de var ett slags h&auml;nvisningar g&auml;llande byggnadernas anv&auml;ndning och status. Senatstorget i Helsingfors &auml;r ett gott exempel p&aring; detta. Pelarsystemet i den inte l&auml;ngre vid Senatstorget befintliga huvudvakten var doriskt. Pelarna som pryder universitets huvudbyggnad representerar den joniska stilen och h&auml;nvisar till vetenskapen och konsten. Den h&ouml;gst&auml;mda korintiska stilen stod h&ouml;gst i rang och var reserverad f&ouml;r den regerande makten samt kyrkan. S&aring;ledes byggdes Statsr&aring;dsborgen och Domkyrkan i korintisk stil.<\/p>\n<h2>Gotiken rehabiliteras<\/h2>\n<p>Romantikens idealisering av medeltiden ledde &auml;ven till att den gotiska stilen &aring;terupplivades. Som ett pittoreskt inslag hade man redan p&aring; 1700-talet uppf&ouml;rt &rdquo;medeltida&rdquo; ruiner i engelska landskapstr&auml;dg&aring;rdar och d&aring; gett denna stil epitetet &rdquo;gotisk&rdquo;. Av historiska sk&auml;l upplevde man i England gotiken som en n&auml;st intill nationell stil.<\/p>\n<p>Arkitekten och teoretikern A. Welby Pugin (1812&ndash;1852) lovordade de medeltida spetsvalvskyrkorna. Han ans&aring;g att dessa kyrkor &aring;terspeglade en genuint kristen anda och att i dem material, teknologi och funktion samspelade friktionsfritt. Till gotikens popularitet bidrog &auml;ven 1800-talets intresse f&ouml;r medeltidens litteratur.<\/p>\n<p>Man studerade olika skeden i gotiken och tog sedan i bruk de stilelement som man ans&aring;g vara b&auml;st l&auml;mpade f&ouml;r samtiden s&aring;v&auml;l estetiskt som id&eacute;m&auml;ssigt. Den engelska nygotiska arkitekturens monumentalaste manifestation &auml;r Parlamentsbyggnaden (10\/4) i London, ritat av Sir Charles Barry (1795&ndash;1860) och Augustus Pugin (1812&ndash; 1852).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1100 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"380\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1004.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1761\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1004.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1004-300x178.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1761\">\n\t\t\t\tSir Charles Barry och Augustus Welby Northmore Pugin: Parlamentshuset, 1839&ndash;1852 [London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Imitationsstilarna<\/h2>\n<p><em>Historicism<\/em> &auml;r ett begrepp som bl.a. relaterar till arkitekturstilar under 1800-talet, stilar som &aring;terg&aring;r till stilelement under tidigare epoker eller s.a.s. kommenterar tidigare arkitektur. Perioden var s&aring;ledes eklektisk till sitt v&auml;sen, d.v.s. man anv&auml;nde sig fritt av olika stilar och\/eller kombinerade n&auml;st intill godtyckligt olika stilelement.<\/p>\n<p>Arkitekturen i slutet av 1800-talet pr&auml;glades l&aring;ngt av olika imitationsstilar: nygotik, nyren&auml;ssans, nybarock, nyrokoko, samt nybysantinsk stil m.m. Sin kanske mest s&auml;regna h&ouml;jdpunkt n&aring;dde eklekticismen i den &rdquo;<em>indo-saracenska<\/em>&rdquo; stilen, en stil som britterna officiellt lanserade f&ouml;r offentliga byggnader i sina kolonier. Denna stil, eller stilblandning, inlemmade p&aring; ett ytterst fantasifullt s&auml;tt stilelement fr&aring;n Nordafrika, Indien, och medeltiden och ren&auml;ssansen i Europa.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inom arkitekturen levde nyklassicismen livskraftigt vidare genom hela 1800-talet. An efter l&auml;ge och behov tog den sig olika uttryck. Under Napoleontiden var den starkt influerad av den romerska kejsartidens arkitektur. Som tidigare p&aring;pekats &auml;r de av Engel planerade byggnaderna kring Senatstorget i Helsingfors fina exempel p&aring; denna s.k. empirestil. Engel var elev till den betydande [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1558,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1100"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1926,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100\/revisions\/1926"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1558"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1100"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1100"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1100"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}