{"id":1100,"date":"2013-11-12T08:06:21","date_gmt":"2013-11-12T05:06:21","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-2-arkkitehtuuri-tyyleja-eri-tarpeisiin\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T11:46:33","modified_gmt":"2025-11-10T08:46:33","slug":"10-2-arkitekturen-stilar-for-olika-behov","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-2-arkitekturen-stilar-for-olika-behov\/","title":{"rendered":"10.2<\/span> Arkitekturen: stilar f\u00f6r olika behov"},"content":{"rendered":"\n

Inom arkitekturen levde nyklassicismen livskraftigt vidare genom hela 1800-talet. An efter l\u00e4ge och behov tog den sig olika uttryck. Under Napoleontiden var den starkt influerad av den romerska kejsartidens arkitektur. Som tidigare p\u00e5pekats \u00e4r de av Engel planerade byggnaderna kring Senatstorget i Helsingfors fina exempel p\u00e5 denna s.k. empirestil.<\/p>\n\n\n\n

Engel var elev till den betydande tyska arkitekten, m\u00e5laren och scenografen Karl Friedrich Schinkel (1781\u20131841). Schinkel drog en skarp skiljelinje mellan den grekiska och romerska arkitekturen och opererade medvetet med deras respektive specialdrag. I Schinkels h\u00e4nder utformades de olika elementen i den klassiska arkitekturen till kraftfulla och framst\u00e5ende helheter (10\/3).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Karl Friedrich Schinkel: Teatern vid Gendarmenmarkt, 1812\u20131821 [Berlin]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den tyska nyklassiska arkitekturen \u00e5terspeglade den livliga diskussion som p\u00e5gick om form och funktion. De grekiska pelarsystemen anv\u00e4ndes om och om igen. De f\u00f6rknippades med olika egenskaper och t.ex. det doriska pelarsystemet upplevdes som \u201dmaskulint\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Med dessa pelarsystem \u201dmarkerade\u201d man byggnaderna, de var ett slags h\u00e4nvisningar g\u00e4llande byggnadernas anv\u00e4ndning och status. Senatstorget i Helsingfors \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 detta. Pelarsystemet i den inte l\u00e4ngre vid Senatstorget befintliga huvudvakten var doriskt. Pelarna som pryder universitets huvudbyggnad representerar den joniska stilen och h\u00e4nvisar till vetenskapen och konsten. Den h\u00f6gst\u00e4mda korintiska stilen stod h\u00f6gst i rang och var reserverad f\u00f6r den regerande makten samt kyrkan. S\u00e5ledes byggdes Statsr\u00e5dsborgen och Domkyrkan i korintisk stil.<\/p>\n\n\n\n

Gotiken rehabiliteras<\/h2>\n\n\n\n

Romantikens idealisering av medeltiden ledde \u00e4ven till att den gotiska stilen \u00e5terupplivades. Som ett pittoreskt inslag hade man redan p\u00e5 1700-talet uppf\u00f6rt \u201dmedeltida\u201d ruiner i engelska landskapstr\u00e4dg\u00e5rdar och d\u00e5 gett denna stil epitetet \u201dgotisk\u201d. Av historiska sk\u00e4l upplevde man i England gotiken som en n\u00e4st intill nationell stil.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekten och teoretikern A. Welby Pugin (1812\u20131852) lovordade de medeltida spetsvalvskyrkorna. Han ans\u00e5g att dessa kyrkor \u00e5terspeglade en genuint kristen anda och att i dem material, teknologi och funktion samspelade friktionsfritt. Till gotikens popularitet bidrog \u00e4ven 1800-talets intresse f\u00f6r medeltidens litteratur.<\/p>\n\n\n\n

Man studerade olika skeden i gotiken och tog sedan i bruk de stilelement som man ans\u00e5g vara b\u00e4st l\u00e4mpade f\u00f6r samtiden s\u00e5v\u00e4l estetiskt som id\u00e9m\u00e4ssigt. Den engelska nygotiska arkitekturens monumentalaste manifestation \u00e4r Parlamentsbyggnaden (10\/4) i London, ritat av Sir Charles Barry (1795\u20131860) och Augustus Pugin (1812\u2013 1852).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Sir Charles Barry och Augustus Welby Northmore Pugin: Parlamentshuset, 1839\u20131852 [London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Imitationsstilarna<\/h2>\n\n\n\n

Historicism<\/em> \u00e4r ett begrepp som bl.a. relaterar till arkitekturstilar under 1800-talet, stilar som \u00e5terg\u00e5r till stilelement under tidigare epoker eller s.a.s. kommenterar tidigare arkitektur. Perioden var s\u00e5ledes eklektisk till sitt v\u00e4sen, d.v.s. man anv\u00e4nde sig fritt av olika stilar och\/eller kombinerade n\u00e4st intill godtyckligt olika stilelement.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekturen i slutet av 1800-talet pr\u00e4glades l\u00e5ngt av olika imitationsstilar: nygotik, nyren\u00e4ssans, nybarock, nyrokoko, samt nybysantinsk stil m.m. Sin kanske mest s\u00e4regna h\u00f6jdpunkt n\u00e5dde eklekticismen i den \u201dindo-saracenska<\/em>\u201d stilen, en stil som britterna officiellt lanserade f\u00f6r offentliga byggnader i sina kolonier. Denna stil, eller stilblandning, inlemmade p\u00e5 ett ytterst fantasifullt s\u00e4tt stilelement fr\u00e5n Nordafrika, Indien, och medeltiden och ren\u00e4ssansen i Europa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inom arkitekturen levde nyklassicismen livskraftigt vidare genom hela 1800-talet. An efter l\u00e4ge och behov tog […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1558,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1100","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1100"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2376,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1100\/revisions\/2376"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1558"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1100"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1100"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1100"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}