{"id":1103,"date":"2013-11-12T08:05:52","date_gmt":"2013-11-12T05:05:52","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-3-romantiikka\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T12:17:27","modified_gmt":"2025-11-10T09:17:27","slug":"10-3-romantiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-3-romantiken\/","title":{"rendered":"10.3<\/span> Romantiken"},"content":{"rendered":"\n

Den konstn\u00e4rliga riktning som var r\u00e5dande fr\u00e5n slutet av 1700-talet fram till ca 1830 g\u00e5r under ben\u00e4mningen \u201dromantiken\u201d, \u00e4ven om termen ofta ocks\u00e5 anv\u00e4nds d\u00e5 man talar om konsten under hela 1800-talet. De f\u00f6rsta som tog termen i bruk var konstn\u00e4rer och intellektuella i Tyskland. Termen h\u00e4nvisar till de s.k. \u201dromanserna\u201d, bl.a. till medeltida \u00e4ventyrskr\u00f6nikor och legenderna om Kung Arhur och Den Heliga Graal, som redan under det f\u00f6reg\u00e5ende seklet hade r\u00f6nt stor popularitet.<\/p>\n\n\n\n

Romantiken satte sin pr\u00e4gel speciellt p\u00e5 litteraturen, musiken och m\u00e5leriet. Inom arkitekturen och skulpturen var klassicismen \u00e4nnu l\u00e5ngt r\u00e5dande. Romantiken kan ses som en reaktion p\u00e5 upplysningstidens dyrkan av f\u00f6rnuftet. Romantiken lyfte fram de starka k\u00e4nslorna och de intensiva upplevelserna, samt ett nytt s\u00e4tt att uppleva naturen.<\/p>\n\n\n\n

Man trodde att konstn\u00e4ren med sin fantasi n\u00e5dde upp till en universalitet. Konstn\u00e4rskapet fick en ny, n\u00e4st intill \u00f6verm\u00e4nsklig str\u00e5lglans. Denna \u201dromantiska konstn\u00e4rsbild<\/em>\u201d som upph\u00f6jde konstn\u00e4ren till en undantagsvarelse lever seglivat kvar i den v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen.<\/p>\n\n\n\n

Uppfattningen har sina paralleller i Schopenhauers (1788\u20131860) filosofi. Enligt honom styrs m\u00e4nniskan av en str\u00e4van mot eller l\u00e4ngtan efter ett m\u00e5l. Hans p\u00e5st\u00e5ende att \u201dv\u00e4rlden \u00e4r min f\u00f6rest\u00e4llning\u201d komprimerar n\u00e5gonting essentiellt i romantikernas extraordin\u00e4rt subjektiva v\u00e4rldsbild. Sitt mest extrema uttryck fick denna tankeinriktning i slutet av 1800-talet hos Friedrich Nietzsche (1844\u20131900), i \u201dl\u00e4ran om \u00f6verm\u00e4nniskan\u201d, som senare fick sina konsekvenser d\u00e5 den blev en id\u00e9-filosofisk grogrund f\u00f6r nazismen.<\/p>\n\n\n\n

Inom litteraturen var romantiken en guld\u00e5lder f\u00f6r romankonsten och poesin. Ett tidigt normgivande verk \u00e4r Goethes (1749\u20131832) Faust. Andra f\u00f6rfattare verksamma under romantiken var den likas\u00e5 tyska Friedrich Schiller (1759\u20131805), engelsmannen Sir Walter Scott (1772\u20131832) och fransmannen Victor Hugo (1802\u20131885). Popul\u00e4ra var ocks\u00e5 s.k. \u201dgotiska\u201d skr\u00e4ckromaner, som ofta utspelade sig p\u00e5 m\u00e5nbelysta gravg\u00e5rdar och i gotiska ruiner.<\/p>\n\n\n\n

Romantiken tog ytterst olika uttryck i olika l\u00e4nder. Emellan\u00e5t fick den tj\u00e4na nationalitetstanken, \u00e4ven om romantikerna upplevde att den individuella friheten var viktigare \u00e4n nationen. \u00c4ven inom m\u00e5larkonsten v\u00e4nde man sig ifr\u00e5n antika teman och fann inspiration i den lokala litteraturen och i folks\u00e4gner och mytologi. Man k\u00e4mpade medvetet mot den akademiska stilen, fr\u00e4mst den nyklassiska.<\/p>\n\n\n\n

Medvetandets landskap<\/h2>\n\n\n\n

I sin tro var romantikerna inriktade p\u00e5 \u201dnaturen\u201d. Denna tro hade sina r\u00f6tter i Rousseaus tankar om att m\u00e4nniskan b\u00f6r s\u00f6ka sig \u201dtillbaka till naturen\u201d. Enligt honom stod \u201dnaturligheten\u201d f\u00f6r den r\u00e4tta och ursprungliga existensformen. F\u00f6r romantikerna var naturen dock n\u00e5gonting \u00e4nnu st\u00f6rre och man upplevde att konstn\u00e4ren \u201dkommunicerade med naturen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

I de omr\u00e5den d\u00e4r den tyska kulturen var f\u00f6rh\u00e4rskande s\u00e5g man Alperna som det ultimata uttrycket f\u00f6r natur och i landskapsm\u00e5leriet var de ett \u00e5terkommande motiv. Carl Rottmanns (1797\u20131850) Vy \u00f6ver Eibsee (10\/8b) \u00e4r en av m\u00e5nga i denna kategori av m\u00e5lningar som i sina st\u00e4mningar ofta bar p\u00e5 ett heroiskt uttryck. Rottmann accentuerade effekten i denna m\u00e5lning, s.a.s. \u201df\u00f6rb\u00e4ttrade\u201d naturen, med att placera in det p\u00e5 annat h\u00e5ll bel\u00e4gna Mont Blanc i landskapet. Naturens m\u00e4ktighet framh\u00e4vs av att m\u00e4nniskorna p\u00e5 m\u00e5lningen ter sig ytterst sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Carl Rottmann: Vy \u00f6ver Eibsee [Neue Pinakothek, Mu\u0308nchen, Tyskland]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Caspar David Friedrich (1774\u20131840) var den mest betydande av de tyska romantiska m\u00e5larna. Den av tidsandan omhuldade \u201dkommunikationen med naturen\u201d komprimeras i hans m\u00e5lning Vandraren \u00f6ver dimhavet (10\/2). I detta verk ser vi en man som st\u00f6dd p\u00e5 sin vandringsstav begrundar alplandskapet som h\u00f6jer sig ur dimman.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Caspar David Friedrich: Vandraren \u00f6ver dimhavet, ca 1818 [Kunsthalle, Hamburg]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5lningen har n\u00e4stan blivit en logotyp, en emblematisk bild f\u00f6r romantiken. Den komprimerar romantikens l\u00e4ngtan till heroiska h\u00f6jder och dess dragning till allt som \u00e4r fj\u00e4rran. Landskapet f\u00f6rvandlas till betraktarens inre landskap eller snarare till en sinnesst\u00e4mning. Alpvandringen fick inom musiken sin motsvarighet \u00e5r 1914 i Richard Strauss (1864\u20131945) symfoniska dikt Eine Alpensinfonie.<\/p>\n\n\n\n

Den tyska romantiken var l\u00e5ngt en lokal f\u00f6reteelse. F\u00f6rutom av Goethe och arvet efter honom var romantiken inspirerad av den nymornade nationalk\u00e4nslan och id\u00e9n om nationen formulerad av filosofen Gottfried Herder (1744\u20131803). Den tyska romantiken uppblandades med biedermeier<\/em>, en fr\u00e4mst i Tyskland bland borgerskapet florerande variant av nyklassicism. Biedermeierstilen gav sin d\u00e4mpat romantiska pr\u00e4gel \u00e5t diktningen, lied-s\u00e5ngen och kammarmusiken som komponerats f\u00f6r att framf\u00f6ras i hemmen.<\/p>\n\n\n\n

I England utvecklades romantiken l\u00e5ngt ur de lokala traditionerna. Grogrunden finner vi bl.a. i Shakespeares produktion och Miltons diktning, och ocks\u00e5 i den gotiska arkitekturen som i England uppfattades representera en nationell stil.<\/p>\n\n\n\n

I England hade landskapet haft en central position i bildkonsten redan under 1700- talet, Gainsboroughs tidigare presenterade m\u00e5lning \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 detta. Den fria, \u201dnaturliga\u201d tr\u00e4dg\u00e5rden fick i England sitt specifika uttryck p\u00e5 1700-talet och pr\u00e4glade l\u00e5ngt naturuppfattningen p\u00e5 1800-talet s\u00e5v\u00e4l i England som p\u00e5 andra h\u00e5ll i Europa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Engelsk tr\u00e4dg\u00e5rd, Stourhead [Ari Tenhula]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det engelska romantiska landskapsm\u00e5leriets m\u00e4stare anses i allm\u00e4nhet vara John Constable (1776\u20131837). Constables m\u00e5lningar b\u00e4r st\u00e4mningar av domestik karakt\u00e4r och skiljer sig radikalt fr\u00e5n det tyska kulturomr\u00e5dets heroiskt st\u00e4mda bergsvyer. Han m\u00e5lade n\u00e4stan uteslutande landsortsvyer d\u00e4r m\u00e4nniskan starkt satt sin pr\u00e4gel, ofta sina barndomslandskap. P\u00e5 s\u00e5 vis blir verken ett slags minnesbilder av ett bekant och tryggt f\u00f6rg\u00e5nget (10\/11).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
John Constable: Dedhams dal, 1814\u20131815 [Museum of Fine Arts, Boston]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Landskapen tog sig helt annorlunda uttryck i engelsmannen William Turners (1775\u20131851) m\u00e5lningar. I b\u00f6rjan av sin karri\u00e4r m\u00e5lade han t\u00e4mligen konventionella och pedantiskt utf\u00f6rda landskap, men senare frigjorde han sig fr\u00e5n den h\u00e4vdvunna tekniken och hans landskap f\u00f6rvandlades till n\u00e4st intill abstrakta studier i flyktiga ljusfenomen. I sin rikt yppiga kolorism till\u00e4mpade han Goethes f\u00e4rgl\u00e4ra. F\u00f6r Turner var m\u00e5leriet ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l och i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e5terge hav och landskap var det egentligen sj\u00e4lva atmosf\u00e4ren som var motivet (10\/12).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
William Turner: Sn\u00f6storm, \u00e5ngb\u00e5t vid hamninloppet, 1842 [Victoria & Albert Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det stiligt utf\u00f6rda lidandet<\/h2>\n\n\n\n

Romantikerna blundade definitivt inte f\u00f6r or\u00e4ttvisorna i samh\u00e4llet. T.ex. Turner m\u00e5lade sitt ber\u00f6mda verk Slavskeppet f\u00f6r att p\u00e5minna om det monstru\u00f6sa d\u00e5 en kapten l\u00e4mpade \u00f6verbord skeppets last, d.v.s. slavarna han fraktade.<\/p>\n\n\n\n

I Frankrike finner vi det romantiska m\u00e5leriets r\u00f6tter i revolutionstidens heroiska st\u00e4mningar. Eugene Delacroix och hans revolutionsm\u00e5lningar har tidigare n\u00e4mnts. De flesta konstn\u00e4rer ville dock frig\u00f6ra sig fr\u00e5n revolutionens anda. I st\u00e4llet f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma det hj\u00e4ltemodiga intresserade man sig f\u00f6r lidandet, dock i dess heroiska varianter.<\/p>\n\n\n\n

Precis som Turners Slavskeppet baserar sig fransmannen Th\u00e9odore G\u00e9ricaults (1791\u2013 1824) m\u00e5lning Medusas flotte (10\/7) p\u00e5 en verklig och skakande h\u00e4ndelse. Fregatten Medus\u00e9, \u00e4gd av franska staten, led \u00e5r 1816 skeppsbrott, och manskapet avl\u00e4gsnade sig i livb\u00e5tar fr\u00e5n det sjunkande skeppet, l\u00e4mnande passagerarna i havets v\u00e5ld. De som \u00f6verlevde skeppsbrottet \u00f6verlevde enbart f\u00f6r att de \u00e5t sina medpassagerare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Th\u00e9odore G\u00e9ricault: Medusas flotte, 1819 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5lningen v\u00e4ckte stor uppst\u00e5ndelse, och den h\u00f6jdes \u00e4ven i en vidare bem\u00e4rkelse till en politisk allegori, som i sj\u00e4lva verket ans\u00e5gs \u00e5terge det franska folket och samh\u00e4llet indragna i v\u00e5ldsamma omv\u00e4lvningar. M\u00e4nniskan i naturens v\u00e5ld, katastrofer och undantagstillst\u00e5nd, kom att utg\u00f6ra centrala teman under romantiken, \u00e4ven inom scenkonsten.<\/p>\n\n\n\n

Spanjoren Francisco De Goya (1746\u20131828) kom att bli den som skapade den revolutionsrelaterade m\u00e5lning som h\u00f6r till de mest k\u00e4nda idag. Hans m\u00e5lning Den 3 maj 1808 \u00e4r ingen hyllning till den revolution\u00e4ra gl\u00f6den, den v\u00e4nder i st\u00e4llet betraktarens blick mot det blinda v\u00e5ldet som revolutionen f\u00f6der. Goya blev den f\u00f6rsta konstn\u00e4ren som explicit motsatte sig krig (10\/6).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Francisco de Goya: Den 3 maj 1808, 1814 [Prado, Madrid]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5lningen \u00e5terger en scen fr\u00e5n tiden f\u00f6r den franska ockupationen av Spanien. Franska soldater arkebuserar en grupp tillf\u00e5ngatagna upprorsm\u00e4n. I fokus st\u00e5r f\u00f6rsvarsl\u00f6sa civila som helt kallt avr\u00e4ttas av en rad soldater. M\u00e5lningen som \u00e4r medvetet avskalat utf\u00f6rd f\u00f6reb\u00e5dar realismen och det \u00e4r som om den mot betraktaren slungade ut ropet \u201dOr\u00e4ttvist!\u201d. Goya gjorde f\u00f6rutom samh\u00e4llskritiska serier med etsningar \u00e4ven en m\u00e5ngfald med etsningar i vilka krig starkt f\u00f6rd\u00f6mdes.<\/p>\n\n\n\n

Dr\u00f6mmar och visioner<\/h2>\n\n\n\n

Konsten under romantiken fokuserade l\u00e5ngt p\u00e5 extrema k\u00e4nslol\u00e4gen, p\u00e5 det hysteriska f\u00f6rutom p\u00e5 det undermedvetna. Fenomenet kan ses f\u00f6reb\u00e5da det steg som Sigmund Freud (1856\u20131939), psykoanalysens grundare, tog d\u00e5 han kring sekelskiftet 1900 publicerade sina studier i hysteri, samt verk som behandlade sexualitet och dr\u00f6mtydning.<\/p>\n\n\n\n

Den schweiziska konstn\u00e4ren Henry Fuseli (1741\u20131825) specialiserade sig uttryckligen p\u00e5 \u00e5ngestladdade mardr\u00f6mssyner. Hans kanske mest k\u00e4nda verk \u00e4r Mardr\u00f6mmen, som han t.o.m. m\u00e5lade olika versioner av (10\/6b).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Henry Fuseli: Mardr\u00f6mmen [Frankfurter Goethe-Museum, Frankfurt, Tyskland]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 m\u00e5lningen ser vi en av maror anf\u00e4ktad kvinna, avportr\u00e4tterad i en stil som p\u00e5minner om nyklassicismen. Sj\u00e4lva mardr\u00f6mssynerna, ett demoniskt missfoster och en blind h\u00e4st, ser vi uppenbarade som om i bakgrunden och samtidigt ovanom henne. H\u00e4sten etablerades snabbt i det romantiska bildgalleriet, antingen som en st\u00e5tlig ridh\u00e4st eller som ett komplement i mardr\u00f6mmar. Fuseli kan ses f\u00f6reb\u00e5da 1900-talets surrealister, som uttryckligen f\u00f6rdjupade sig i det undermedvetna och dr\u00f6mmarnas v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

\u00e4ven den engelska mystikern, poeten och bildkonstn\u00e4ren William Blake (1757\u20131827) \u00f6ste ur sitt undermedvetna. Han skapade ett helt eget tankesystem, p\u00e5 sitt s\u00e4tt en helt egen religi\u00f6s inriktning. Frimurarna hade redan p\u00e5 1700-talet frigjort sig fr\u00e5n kyrkan och skapat sina egna ritualer utg\u00e5ende fr\u00e5n en egen v\u00e4rldsf\u00f6rklaring. Ocks\u00e5 andra mystiker hade p\u00e5verkat det andliga klimatet i Europa, bl.a. svensken Emanuel Swedenborg (1653\u20131735). Fr.o.m. slutet av 1800-talet kanaliserades denna l\u00e4ngtan efter en ny sorts andlighet l\u00e5ngt till den teosofiska r\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n

Bilderna Blake skapade bestod fr\u00e4mst av handkolorerade etsningar som organiskt h\u00f6rde ihop med hans diktning. Stilm\u00e4ssigt tar dessa bilder avstamp i nyklassicismen d\u00e4r line\u00e4ra konturer betonas (10\/6c). I sin motivsf\u00e4r kombinerade han, f\u00f6ljande sin egen logik, antik mytologi, den bibliska v\u00e4rlden och historiska storm\u00e4n han beundrade. Han var en \u00e4kta och ren vision\u00e4r som ans\u00e5g att fantasin var en guds g\u00e5va.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
William Blake: Natten av Enitharmons gl\u00e4dje [Tate Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

L\u00e4ngtan till det f\u00f6rflutna<\/h2>\n\n\n\n

Industrialiseringen och m\u00e5nga nydaningar i dess k\u00f6lvatten behagade inte alla. P\u00e5 olika h\u00e5ll i Europa l\u00e4ngtade konstn\u00e4rerna tillbaka till det f\u00f6rflutna, till perioder som man ans\u00e5g vara mer \u00e4kta och mer f\u00f6randligade.<\/p>\n\n\n\n

I England grundade William Morris (1834\u20131896) en reformr\u00f6relse, Arts and Crafts Movement, som str\u00e4vade att \u00e5terge hantverket dess v\u00e4rde. Man upplevde att industrialiseringen hade mekaniserat formgivningen och f\u00f6rem\u00e5lsproduktionen. R\u00f6relsen fick m\u00e5nga efterf\u00f6ljare runt om i Europa och i USA, och \u00e4ven i Finland, och den p\u00e5verkade ocks\u00e5 arkitekturen (10\/28).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
C.F.A. Voysey: Norney, 1897 [England]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En grupp engelska bildkonstn\u00e4rer grundade \u00e5r 1845 det s.k. prerafaelitiska<\/em> br\u00f6draskapet som str\u00e4vade att \u00e5terg\u00e5 till den rena andlighet som de upplevde att fanns manifesterat i det italienska m\u00e5leriet f\u00f6re Rafaels tid. I sina m\u00e5lningar f\u00f6redrog de att anv\u00e4nda en line\u00e4r, konturframh\u00e4vande teknik, som ett motdrag mot det f\u00e4rgm\u00e4ttade och fritt m\u00e5leriska i romantikens konst.<\/p>\n\n\n\n

Motivv\u00e4rlden kunde \u00e5terspegla bibliska teman eller scener ur Shakespeare eller vara h\u00e4mtad ur folksagor eller t.o.m. skandinavisk mytologi. Konstn\u00e4rerna \u00e5terspeglade \u00e4ven i sin livsstil den historiska period de beundrade, de kunde kl\u00e4 sig i t.ex. medeltida k\u00e5por. Dante Gabriel Rossettis m\u00e5lning Beata Beatrix (10\/20) \u00e4r m\u00e5lad f\u00f6r att hedra en ung kvinna som var ett slags musa f\u00f6r gruppen och som dog i en \u00f6verdos opium.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Dante Gabriel Rossetti: Beata Beatrix, ca 1863 [Tate Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Idealiseringen av medeltiden n\u00e5dde i Tyskland sin kulmen i en krets av konstn\u00e4rer som d\u00f6pte sitt romersk-katolska \u201dbr\u00f6draskap\u201d till Den Heliga Lukas br\u00f6draskap. De var verksamma fr\u00e4mst i Italien, landet d\u00e4r \u00e4ven de fann k\u00e4llan till sin inspiration. D\u00e4r b\u00f6rjade man kalla dem f\u00f6r nazarener<\/em>, en ben\u00e4mning som etablerades och fortfarande idag anv\u00e4nds om gruppen. Nazarenernas line\u00e4ra stil baserade sig l\u00e5ngt p\u00e5 den italienska ungren\u00e4ssansen och p\u00e5 Rafael. De \u00e5tergav f\u00f6rutom kristna teman \u00e4ven germanska, tysknationella motiv (10\/20b).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Friedrich Overbeck: Italia och Germania [Neue Pinakothek, Mu\u0308nchen, Tyskland]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den konstn\u00e4rliga riktning som var r\u00e5dande fr\u00e5n slutet av 1700-talet fram till ca 1830 g\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1559,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1103","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1103","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1103"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1103\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2380,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1103\/revisions\/2380"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1559"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1103"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1103"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1103"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}