{"id":1109,"date":"2013-11-12T08:03:22","date_gmt":"2013-11-12T05:03:22","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-5-ranskan-akateeminen-taide-ja-realismi\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:27:01","modified_gmt":"2016-10-06T11:27:01","slug":"10-5-den-akademiska-konsten-och-realismen-i-frankrike","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-5-den-akademiska-konsten-och-realismen-i-frankrike\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">10.5<\/div> Den akademiska konsten och realismen i Frankrike"},"content":{"rendered":"<p>Bildkonstakademin i Frankrike hade grundats &aring;r 1664, under Ludvig XIV:s tid. Till en b&ouml;rjan var det en noggrant &ouml;vervakad institution vars uppgift var att svara f&ouml;r att konstn&auml;rerna skapade verk som motsvarade den officiella konstsynen. Akademins officiella regelbundet &aring;terkommande utst&auml;llningar b&ouml;rjade h&aring;llas &aring;r 1673 och fick inom kort ben&auml;mningen Salonger.<\/p>\n<p>P&aring; andra h&aring;ll i Europa grundades konstakademier under 1700- och &auml;ven under 1800- talet. Undervisningsmetoderna i dessa var liknande som i Bildkonstakademin i Frankrike. &Auml;ven idealen var l&aring;ngt de samma. Till en b&ouml;rjan var det antikens konst och de italienska ren&auml;ssansm&auml;starna, med Rafael som den mest riktgivande, som man hade som f&ouml;rebild.<\/p>\n<p>I och med franska revolutionen blev Salong-institutionen &ouml;ppen och en jury ansvarade f&ouml;r valet av verk. Salongerna blev den viktigaste h&auml;ndelsen inom konstlivet och bes&ouml;ktes dagligen av flera tusen m&auml;nniskor. Salongerna styrde l&aring;ngt konstlivets inriktningar. Popul&auml;ra i mitten p&aring; 1800-talet var historiska motiv m&aring;lade i en sval klassisk stil.<\/p>\n<p>Stilen har karakteriserats som &rdquo;<em>historism<\/em>&rdquo;. Dess i tiderna mest uppskattade representant var Paul Delaroche (1824&ndash;1904). Hans m&aring;lning Lady Jane Grays avr&auml;ttning ter sig som en noggrant upplyst scen i ett sk&aring;despel eller en opera med historiskt tema (10\/14). Man lade stor vikt, allt enligt tidens anda, p&aring; dr&auml;kternas historiska autenticitet. Scenerna skulle helst p&aring; s&auml;tt eller annat g&ouml;ra sinnet &auml;delt eller vara chockerande, i stil med ovan n&auml;mnda avr&auml;ttningsscen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1109 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"530\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1014.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1561\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1014.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1014-300x248.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1561\">\n\t\t\t\tPaul Delaroche: Avr&auml;ttningen av Lady Jane Grey, 1833. [National Gallery, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>&auml;ven en ny form av religi&ouml;st m&aring;leri, den s.k. religi&ouml;sa genrebilden, utvecklades. I Isidor Pils m&aring;lning Den barmh&auml;rtiga systern p&aring; sin d&ouml;dsb&auml;dd (10\/15) &auml;r alla detaljer ytterst realistiskt &aring;tergivna. Det &auml;r som om verket l&aring;nat sin anda fr&aring;n &rdquo;det k&auml;nslosamma&rdquo; som pr&auml;glade m&aring;leriet under slutet av 1700-talet. Verket &auml;r melodramatiskt och trots sina realistiska detaljer tillgjort of&ouml;rvitlig.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1109 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1015.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1773\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1015.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1015-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1773\">\n\t\t\t\tIsidore Pils: Den barmh&auml;rtiga Systern p&aring; sin d&ouml;dsb&auml;dd, 1850 [Mus&eacute;e d&rsquo;Orsay, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Realismen<\/h2>\n<p>Det realistiska m&aring;leriet formades l&aring;ngt av Gustave Courbets (1819&ndash;1877) produktion och skriverier under 1850-talet. Han m&aring;lade bl.a. ett stort verk som avbildade en folklig och lantlig begravning, Begravning i Omans (10\/16). Denna och en annan av hans m&aring;lningar godk&auml;ndes inte f&ouml;r Salong-utst&auml;llningen och han ordnade en egen utst&auml;llning i st&auml;llet. P&aring; d&ouml;rren till utst&auml;llningen satte han upp en skylt med texten: &rdquo;Gustave Courbet, realism&rdquo;.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1109 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"320\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1016.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1774\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1016.jpg 720w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1016-300x133.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 720px) 100vw, 720px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1774\">\n\t\t\t\tGustave Courbet: Begravning i Ornans, 1850 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p><em>Realism<\/em> inneb&auml;r att man avbildar fenomen s&aring; sanningsenligt det bara &auml;r m&ouml;jligt. Det d&auml;rp&aring; f&ouml;ljande steget &auml;r <em>naturalism<\/em> d&auml;r fenomenen &aring;terges utan en specifik tolkning eller stilisering. Ocks&aring; inom litteraturen var realismen betydelsefull. Till den litter&auml;ra realismen r&auml;knas bl.a. engelsmannen Charles Dickens folkskildringar. I Frankrike representerar Honor&eacute; Balzac och Emile Zola genren. Tv&aring; representanter f&ouml;r realismen inom dramalitteraturen &auml;r norrmannen Henrik Ibsen och svensken August Strindberg.<\/p>\n<p>I och med realismen kom konsten att f&aring; en st&ouml;rre samh&auml;llelig betydelse. D&aring; man str&auml;vade att avbilda v&auml;rlden &rdquo;s&aring;dan den &auml;r&rdquo; kom en klart samh&auml;llelig aspekt s&aring; gott som automatiskt med. Courbet skildrade &rdquo;det fattiga folkets&rdquo; h&aring;rda livsbetingelser men samtidigt ocks&aring; en m&auml;nsklig v&auml;rdighet. P&aring; ett liknande vis arbetade &auml;ven Jean- Francois Millet (1796&ndash;1875).<\/p>\n<p>Millets m&aring;lning Angelus avbildar ett jordbrukarpar som ute p&aring; en &aring;ker stillnar i en tacks&auml;gelseb&ouml;n invid sin anspr&aring;ksl&ouml;sa lunch (10\/17). Millets f&auml;rgskala best&aring;r precis som Courbets fr&auml;mst av m&ouml;rka jordf&auml;rger. Millets realistiska och samtidigt idealiserade avbildningar av arbetande landsortsbor spreds vida som reproduktioner, och f&ouml;r m&aring;nga representerade dessa en v&auml;rld d&auml;r r&auml;tta v&auml;rden r&aring;dde.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1109 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"540\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1017.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1775\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1017.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1017-300x253.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1775\">\n\t\t\t\tJean-Francois Millet: Angelus, 1859 [Mus&eacute;e d&rsquo;Orsay, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I likhet med m&aring;nga andra som &auml;gnade sig &aring;t det realistiska m&aring;leriet flyttade &auml;ven Millet till byn Barbizon n&auml;ra Paris. Grupperingen d&auml;r kom ocks&aring; att kallas f&ouml;r Barbizonskolan. Till denna skola h&ouml;rde bl.a. Camille Corot (1796&ndash;1875) som blev k&auml;nd f&ouml;r sina landskap m&aring;lade i mjuka toner. Hans landskapsm&aring;lningar f&ouml;ljer inte l&auml;ngre riktlinjerna f&ouml;r det ideala franska landskapet och de &auml;r &auml;ven fj&auml;rran fr&aring;n det romantiska m&aring;leriets dramatiska sj&auml;lslandskap. Han arbetade analytiskt och avbildade landskapet s&aring; som det s&aring;g ut i verkligheten (10\/13).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1109 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"347\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1013.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1776\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1013.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1013-300x163.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1776\">\n\t\t\t\tJean-Baptiste Corot: Volterra, 1834 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bildkonstakademin i Frankrike hade grundats &aring;r 1664, under Ludvig XIV:s tid. Till en b&ouml;rjan var det en noggrant &ouml;vervakad institution vars uppgift var att svara f&ouml;r att konstn&auml;rerna skapade verk som motsvarade den officiella konstsynen. Akademins officiella regelbundet &aring;terkommande utst&auml;llningar b&ouml;rjade h&aring;llas &aring;r 1673 och fick inom kort ben&auml;mningen Salonger. P&aring; andra h&aring;ll i Europa [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1561,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1109"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1930,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109\/revisions\/1930"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1561"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}