{"id":1109,"date":"2013-11-12T08:03:22","date_gmt":"2013-11-12T05:03:22","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-5-ranskan-akateeminen-taide-ja-realismi\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T12:21:20","modified_gmt":"2025-11-10T09:21:20","slug":"10-5-den-akademiska-konsten-och-realismen-i-frankrike","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-5-den-akademiska-konsten-och-realismen-i-frankrike\/","title":{"rendered":"10.5<\/span> Den akademiska konsten och realismen i Frankrike"},"content":{"rendered":"\n

Bildkonstakademin i Frankrike hade grundats \u00e5r 1664, under Ludvig XIV:s tid. Till en b\u00f6rjan var det en noggrant \u00f6vervakad institution vars uppgift var att svara f\u00f6r att konstn\u00e4rerna skapade verk som motsvarade den officiella konstsynen. Akademins officiella regelbundet \u00e5terkommande utst\u00e4llningar b\u00f6rjade h\u00e5llas \u00e5r 1673 och fick inom kort ben\u00e4mningen Salonger.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 andra h\u00e5ll i Europa grundades konstakademier under 1700- och \u00e4ven under 1800- talet. Undervisningsmetoderna i dessa var liknande som i Bildkonstakademin i Frankrike. \u00c4ven idealen var l\u00e5ngt de samma. Till en b\u00f6rjan var det antikens konst och de italienska ren\u00e4ssansm\u00e4starna, med Rafael som den mest riktgivande, som man hade som f\u00f6rebild.<\/p>\n\n\n\n

I och med franska revolutionen blev Salong-institutionen \u00f6ppen och en jury ansvarade f\u00f6r valet av verk. Salongerna blev den viktigaste h\u00e4ndelsen inom konstlivet och bes\u00f6ktes dagligen av flera tusen m\u00e4nniskor. Salongerna styrde l\u00e5ngt konstlivets inriktningar. Popul\u00e4ra i mitten p\u00e5 1800-talet var historiska motiv m\u00e5lade i en sval klassisk stil.<\/p>\n\n\n\n

Stilen har karakteriserats som \u201dhistorism<\/em>\u201d. Dess i tiderna mest uppskattade representant var Paul Delaroche (1824\u20131904). Hans m\u00e5lning Lady Jane Grays avr\u00e4ttning ter sig som en noggrant upplyst scen i ett sk\u00e5despel eller en opera med historiskt tema (10\/14). Man lade stor vikt, allt enligt tidens anda, p\u00e5 dr\u00e4kternas historiska autenticitet. Scenerna skulle helst p\u00e5 s\u00e4tt eller annat g\u00f6ra sinnet \u00e4delt eller vara chockerande, i stil med ovan n\u00e4mnda avr\u00e4ttningsscen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Paul Delaroche: Avr\u00e4ttningen av Lady Jane Grey, 1833. [National Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00e4ven en ny form av religi\u00f6st m\u00e5leri, den s.k. religi\u00f6sa genrebilden, utvecklades. I Isidor Pils m\u00e5lning Den barmh\u00e4rtiga systern p\u00e5 sin d\u00f6dsb\u00e4dd (10\/15) \u00e4r alla detaljer ytterst realistiskt \u00e5tergivna. Det \u00e4r som om verket l\u00e5nat sin anda fr\u00e5n \u201ddet k\u00e4nslosamma\u201d som pr\u00e4glade m\u00e5leriet under slutet av 1700-talet. Verket \u00e4r melodramatiskt och trots sina realistiska detaljer tillgjort of\u00f6rvitlig.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Paul Delaroche: Avr\u00e4ttningen av Lady Jane Grey, 1833. [National Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Realismen<\/h2>\n\n\n\n

Det realistiska m\u00e5leriet formades l\u00e5ngt av Gustave Courbets (1819\u20131877) produktion och skriverier under 1850-talet. Han m\u00e5lade bl.a. ett stort verk som avbildade en folklig och lantlig begravning, Begravning i Omans (10\/16). Denna och en annan av hans m\u00e5lningar godk\u00e4ndes inte f\u00f6r Salong-utst\u00e4llningen och han ordnade en egen utst\u00e4llning i st\u00e4llet. P\u00e5 d\u00f6rren till utst\u00e4llningen satte han upp en skylt med texten: \u201dGustave Courbet, realism\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Gustave Courbet: Begravning i Ornans, 1850 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Realism<\/em> inneb\u00e4r att man avbildar fenomen s\u00e5 sanningsenligt det bara \u00e4r m\u00f6jligt. Det d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande steget \u00e4r naturalism<\/em> d\u00e4r fenomenen \u00e5terges utan en specifik tolkning eller stilisering. Ocks\u00e5 inom litteraturen var realismen betydelsefull. Till den litter\u00e4ra realismen r\u00e4knas bl.a. engelsmannen Charles Dickens folkskildringar. I Frankrike representerar Honor\u00e9 Balzac och Emile Zola genren. Tv\u00e5 representanter f\u00f6r realismen inom dramalitteraturen \u00e4r norrmannen Henrik Ibsen och svensken August Strindberg.<\/p>\n\n\n\n

I och med realismen kom konsten att f\u00e5 en st\u00f6rre samh\u00e4llelig betydelse. D\u00e5 man str\u00e4vade att avbilda v\u00e4rlden \u201ds\u00e5dan den \u00e4r\u201d kom en klart samh\u00e4llelig aspekt s\u00e5 gott som automatiskt med. Courbet skildrade \u201ddet fattiga folkets\u201d h\u00e5rda livsbetingelser men samtidigt ocks\u00e5 en m\u00e4nsklig v\u00e4rdighet. P\u00e5 ett liknande vis arbetade \u00e4ven Jean- Francois Millet (1796\u20131875).<\/p>\n\n\n\n

Millets m\u00e5lning Angelus avbildar ett jordbrukarpar som ute p\u00e5 en \u00e5ker stillnar i en tacks\u00e4gelseb\u00f6n invid sin anspr\u00e5ksl\u00f6sa lunch (10\/17). Millets f\u00e4rgskala best\u00e5r precis som Courbets fr\u00e4mst av m\u00f6rka jordf\u00e4rger. Millets realistiska och samtidigt idealiserade avbildningar av arbetande landsortsbor spreds vida som reproduktioner, och f\u00f6r m\u00e5nga representerade dessa en v\u00e4rld d\u00e4r r\u00e4tta v\u00e4rden r\u00e5dde.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jean-Francois Millet: Angelus, 1859 [Mus\u00e9e d\u2019Orsay, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I likhet med m\u00e5nga andra som \u00e4gnade sig \u00e5t det realistiska m\u00e5leriet flyttade \u00e4ven Millet till byn Barbizon n\u00e4ra Paris. Grupperingen d\u00e4r kom ocks\u00e5 att kallas f\u00f6r Barbizonskolan. Till denna skola h\u00f6rde bl.a. Camille Corot (1796\u20131875) som blev k\u00e4nd f\u00f6r sina landskap m\u00e5lade i mjuka toner. Hans landskapsm\u00e5lningar f\u00f6ljer inte l\u00e4ngre riktlinjerna f\u00f6r det ideala franska landskapet och de \u00e4r \u00e4ven fj\u00e4rran fr\u00e5n det romantiska m\u00e5leriets dramatiska sj\u00e4lslandskap. Han arbetade analytiskt och avbildade landskapet s\u00e5 som det s\u00e5g ut i verkligheten (10\/13).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jean-Baptiste Corot: Volterra, 1834 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bildkonstakademin i Frankrike hade grundats \u00e5r 1664, under Ludvig XIV:s tid. Till en b\u00f6rjan var […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1561,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1109","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1109"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2384,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1109\/revisions\/2384"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1561"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}