{"id":1112,"date":"2013-11-12T08:02:41","date_gmt":"2013-11-12T05:02:41","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-6-ita-ja-lansi\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T17:13:03","modified_gmt":"2026-05-15T14:13:03","slug":"10-6-ost-och-vast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-6-ost-och-vast\/","title":{"rendered":"10.6<\/span> \u00d6st och v\u00e4st"},"content":{"rendered":"\n

Romantikens l\u00e4ngtan efter det fj\u00e4rran varande och det fr\u00e4mmande kulminerade under 1800-talet i orientalismen. \u201d\u00f6stern\u201d eller \u201dOrienten\u201d som n\u00e5got diffust inbegrep Nordafrika, Mellan\u00f6stern och Asien, uppfattades som ett lockande och g\u00e4ckande \u201dDet Andra\u201d. I detta \u201dOrienten\u201d som det v\u00e4sterl\u00e4ndska sinnet skapat f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla sina egna behov projicerades en hel del av det som den egna kulturen inte representerade eller till\u00e4t, bl.a. en stark sinnlighet, tyranners sadistiska grymheter och en annorlunda sexualitet.<\/p>\n\n\n\n

Fransmannen Eugene Delacroix, som omn\u00e4mnts redan tidigare, skapade en egen ymnigt koloristisk stil som pr\u00e4glas av en friare penself\u00f6ring och ibland kunde han \u00e4ven applicera f\u00e4rgen med ett slags st\u00e4nkteknik p\u00e5 duken. Hans m\u00e5lning Sarnapals d\u00f6d (10\/18) \u00e4r en orientalistisk fantasi som baserar sig p\u00e5 en legend anknuten till Mellan\u00f6sterns historia.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Euge\u0300ne Delacroix: Sarnapals d\u00f6d, 1828 [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ninives konung Sarnapal beordrade, enligt en legend, att hela hans hov skulle d\u00f6 innan han sj\u00e4lv f\u00f6ll offer f\u00f6r fienden. Denna myt om \u201dden \u00f6sterl\u00e4ndska despotens\u201d grymhet b\u00e4ddade f\u00f6r det orgiastiska i framst\u00e4llningen. M\u00e4nniskorna som p\u00e5 ett v\u00e5ldsamt vis uppvisas som om b\u00f6jda, de muskul\u00f6sa manliga kropparna och de underd\u00e5nigt hukande nakna kvinnorna befinner sig i ett veritabelt blodbad. Ett flertal konstn\u00e4rer reste till Nordafrika eller Mellan\u00f6stern d\u00e4r de skissade eller m\u00e5lade. De dokumenterade gatuscener eller skapade egna fantasier ur allt det de upplevt, ofta erotiskt kryddade (10\/19).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jean-L\u00e9on Gerome: Ormtjusaren. [Sterling and Francine Clark Institute, Williamstone, Mass.]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bibelns ber\u00e4ttelse om ton\u00e5rsprinsessan Salome, som efter att hon f\u00f6r sin styvfar dansat De sju sl\u00f6jornas dans fick Johannes D\u00f6parens avhuggna huvud som hon \u00e5stundat, lyftes fram av m\u00e5nga konstn\u00e4rer och Salome och hennes dans etablerades till ett av senromantikens mest popul\u00e4ra motiv (10\/22). Den erbj\u00f6d ett sensationellt tillf\u00e4lle att avbilda en kvinna som \u00e4nda intill vansinnet var \u201dvillig\u201d. Motivet var till den grad fantasieggande att ett av de f\u00f6rsta tryckta fotografialbumen med dansmotiv var helt och h\u00e5llet vigt f\u00f6r olika versioner av Salomes dans.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Gustave Moreau: Salomes dans [Mus\u00e9e Gustave Moreau, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Europeiska konstn\u00e4rer hade p\u00e5 1700-talet intresserat sig f\u00f6r Kina. Intresset skiftade nu mot det islamska kulturomr\u00e5det och i England specifikt mot Indien. De h\u00e4r valen reglerades givetvis av den r\u00e5dande koloniala politiken. Det engelska v\u00e4ldet hade etablerats i Indien som nu var en del av det brittiska imperiet. Drottning Victoria blev i England t.o.m. kr\u00f6nt till Indiens kejsarinna.<\/p>\n\n\n\n

Det mest hisnande exemplet p\u00e5 Indien-vurmen i England torde vara Kungliga paviljongen (10\/5) i Brighton. Stilen kallades f\u00f6r \u201dindisk gotik\u201d. Till en viss utstr\u00e4ckning f\u00f6ljer paviljongen arkitekturen i det mogul-tida Indien och speciellt har den l\u00e5nat drag av det tidigare n\u00e4mnda m\u00e4sterliga Taj Mahal. I likhet med annan orientalistisk konst \u00e4r den \u00e4nd\u00e5 i grunden en skapelse sprungen ur de v\u00e4sterl\u00e4ndska fantasibilderna om fj\u00e4rran kulturer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
John Nash: Den indiska paviljongen, 1810- och 1820-talen [Brighton, England]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4rldsutst\u00e4llningarna<\/h2>\n\n\n\n

Stormakterna i Europa h\u00e4rskade under 1800-talet \u00f6ver st\u00f6rsta delen av jordens yta. I mitten p\u00e5 \u00e5rhundradet etablerades kutymen att anordna stora V\u00e4rldsutst\u00e4llningar d\u00e4r man uppvisade produkter och innovationer inom industri och kultur fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l de industrialiserade l\u00e4nderna som kolonierna.<\/p>\n\n\n\n

Liknande men mer anspr\u00e5ksl\u00f6sa utst\u00e4llningar hade funnits redan p\u00e5 1700-talet, men Londonutst\u00e4llningen \u00e5r 1851, The Great Exhibition of works of industry of All Nations, var startskottet f\u00f6r de storskaliga v\u00e4rldsutst\u00e4llningarna. De anordnades sedan \u00e5rligen p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 dem f\u00f6revisades uttryckligen nya teknologiska innovationer, men \u00e4ven landvinningar inom konsthantverk och arkitektur. Kolonierna var emellan\u00e5t n\u00e4rvarande i form av ghettoliknande \u201dbyar\u201d befolkade med riktiga \u201dinf\u00f6dingar\u201d fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Speciellt betydelsefulla blev de stora v\u00e4rldsutst\u00e4llningar i Paris \u00e5r 1889 och \u00e5r 1900. F\u00f6r 1889 \u00e5rs utst\u00e4llning f\u00f6rvandlade man stora delar av centrala Paris till utst\u00e4llningsomr\u00e5de, d\u00e4r man bl.a. reste samtidens h\u00f6gsta byggnad, Eiffeltornet (10\/24). Den stora paviljongbyggnaden, d\u00f6pt till T\u00f6rnrosas palats, lystes upp med en ny uppfinning, det elektriska ljuset (10\/25).<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
V\u00e4rldsutst\u00e4llningen \u00e5r 1889 spred sig \u00e4ven till centrum av Paris. Dess st\u00f6rsta monument var Eiffel-tornet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Prinsessan T\u00f6rnrosas palats; den elektriska belysningen presenterades p\u00e5 V\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00e5r 1900 [Mus\u00e9e Carnavalet, Pariisi]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\u00e4ven om v\u00e4rldsutst\u00e4llningarna i sj\u00e4lva sin gestaltning \u00e5terspeglade ett av f\u00f6rtryck pr\u00e4glat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt gentemot kolonierna s\u00e5 kunde man de facto i samband med utst\u00e4llningarna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Europa se olika utomeuropeiska konstformer, bl.a. arabisk och indisk dans. Speciellt betydelsefulla kom de indonesiska danserna som framf\u00f6rdes till gamelan-musik att bli. De inspirerade komposit\u00f6rer som Ravel och Debussy till en s.k. musikens impressionism<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00e5r 1900 kom att bli viktig ocks\u00e5 f\u00f6r Finland. Bland alla de nog s\u00e5 fantastiska och i historiserande stil uppf\u00f6rda byggnaderna l\u00e4ngs Seines str\u00e4nder fanns \u00e4ven Finlands nationalromantiska paviljong d\u00e4r de konstindustriella produkterna och konstverken var formgivna eller skapade av de mest renommerade inom finl\u00e4ndsk konst. Paviljongen fick mycken uppm\u00e4rksamhet, vilket \u00e4ven inverkade positivt p\u00e5 finl\u00e4ndarnas nationalk\u00e4nsla och sj\u00e4lvf\u00f6rtroende.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Romantikens l\u00e4ngtan efter det fj\u00e4rran varande och det fr\u00e4mmande kulminerade under 1800-talet i orientalismen. \u201d\u00f6stern\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1562,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1112","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1112"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2750,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112\/revisions\/2750"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1562"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}