{"id":1112,"date":"2013-11-12T08:02:41","date_gmt":"2013-11-12T05:02:41","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-6-ita-ja-lansi\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:27:12","modified_gmt":"2016-10-06T11:27:12","slug":"10-6-ost-och-vast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-6-ost-och-vast\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">10.6<\/div> \u00d6st och v\u00e4st"},"content":{"rendered":"<p>Romantikens l&auml;ngtan efter det fj&auml;rran varande och det fr&auml;mmande kulminerade under 1800-talet i orientalismen. &rdquo;&ouml;stern&rdquo; eller &rdquo;Orienten&rdquo; som n&aring;got diffust inbegrep Nordafrika, Mellan&ouml;stern och Asien, uppfattades som ett lockande och g&auml;ckande &rdquo;Det Andra&rdquo;. I detta &rdquo;Orienten&rdquo; som det v&auml;sterl&auml;ndska sinnet skapat f&ouml;r att tillfredsst&auml;lla sina egna behov projicerades en hel del av det som den egna kulturen inte representerade eller till&auml;t, bl.a. en stark sinnlighet, tyranners sadistiska grymheter och en annorlunda sexualitet.<\/p>\n<p>Fransmannen Eugene Delacroix, som omn&auml;mnts redan tidigare, skapade en egen ymnigt koloristisk stil som pr&auml;glas av en friare penself&ouml;ring och ibland kunde han &auml;ven applicera f&auml;rgen med ett slags st&auml;nkteknik p&aring; duken. Hans m&aring;lning Sarnapals d&ouml;d (10\/18) &auml;r en orientalistisk fantasi som baserar sig p&aring; en legend anknuten till Mellan&ouml;sterns historia.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1112 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1018.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1777\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1018.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1018-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1777\">\n\t\t\t\tEuge&#768;ne Delacroix: Sarnapals d&ouml;d, 1828 [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ninives konung Sarnapal beordrade, enligt en legend, att hela hans hov skulle d&ouml; innan han sj&auml;lv f&ouml;ll offer f&ouml;r fienden. Denna myt om &rdquo;den &ouml;sterl&auml;ndska despotens&rdquo; grymhet b&auml;ddade f&ouml;r det orgiastiska i framst&auml;llningen. M&auml;nniskorna som p&aring; ett v&aring;ldsamt vis uppvisas som om b&ouml;jda, de muskul&ouml;sa manliga kropparna och de underd&aring;nigt hukande nakna kvinnorna befinner sig i ett veritabelt blodbad. Ett flertal konstn&auml;rer reste till Nordafrika eller Mellan&ouml;stern d&auml;r de skissade eller m&aring;lade. De dokumenterade gatuscener eller skapade egna fantasier ur allt det de upplevt, ofta erotiskt kryddade (10\/19).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1112 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"430\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1019.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1562\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1019.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1019-300x202.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1562\">\n\t\t\t\tJean-L&eacute;on Gerome: Ormtjusaren. [Sterling and Francine Clark Institute, Williamstone, Mass.]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Bibelns ber&auml;ttelse om ton&aring;rsprinsessan Salome, som efter att hon f&ouml;r sin styvfar dansat De sju sl&ouml;jornas dans fick Johannes D&ouml;parens avhuggna huvud som hon &aring;stundat, lyftes fram av m&aring;nga konstn&auml;rer och Salome och hennes dans etablerades till ett av senromantikens mest popul&auml;ra motiv (10\/22). Den erbj&ouml;d ett sensationellt tillf&auml;lle att avbilda en kvinna som &auml;nda intill vansinnet var &rdquo;villig&rdquo;. Motivet var till den grad fantasieggande att ett av de f&ouml;rsta tryckta fotografialbumen med dansmotiv var helt och h&aring;llet vigt f&ouml;r olika versioner av Salomes dans.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1112 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1022.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1778\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1022.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1022-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1778\">\n\t\t\t\tGustave Moreau: Salomes dans [Mus&eacute;e Gustave Moreau, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Europeiska konstn&auml;rer hade p&aring; 1700-talet intresserat sig f&ouml;r Kina. Intresset skiftade nu mot det islamska kulturomr&aring;det och i England specifikt mot Indien. De h&auml;r valen reglerades givetvis av den r&aring;dande koloniala politiken. Det engelska v&auml;ldet hade etablerats i Indien som nu var en del av det brittiska imperiet. Drottning Victoria blev i England t.o.m. kr&ouml;nt till Indiens kejsarinna.<\/p>\n<p>Det mest hisnande exemplet p&aring; Indien-vurmen i England torde vara Kungliga paviljongen (10\/5) i Brighton. Stilen kallades f&ouml;r &rdquo;indisk gotik&rdquo;. Till en viss utstr&auml;ckning f&ouml;ljer paviljongen arkitekturen i det mogul-tida Indien och speciellt har den l&aring;nat drag av det tidigare n&auml;mnda m&auml;sterliga Taj Mahal. I likhet med annan orientalistisk konst &auml;r den &auml;nd&aring; i grunden en skapelse sprungen ur de v&auml;sterl&auml;ndska fantasibilderna om fj&auml;rran kulturer.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1112 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"450\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1005.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1779\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1005.jpg 450w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1005-211x300.jpg 211w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1779\">\n\t\t\t\tJohn Nash: Den indiska paviljongen, 1810- och 1820-talen [Brighton, England]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>V&auml;rldsutst&auml;llningarna<\/h2>\n<p>Stormakterna i Europa h&auml;rskade under 1800-talet &ouml;ver st&ouml;rsta delen av jordens yta. I mitten p&aring; &aring;rhundradet etablerades kutymen att anordna stora V&auml;rldsutst&auml;llningar d&auml;r man uppvisade produkter och innovationer inom industri och kultur fr&aring;n s&aring;v&auml;l de industrialiserade l&auml;nderna som kolonierna.<\/p>\n<p>Liknande men mer anspr&aring;ksl&ouml;sa utst&auml;llningar hade funnits redan p&aring; 1700-talet, men Londonutst&auml;llningen &aring;r 1851, The Great Exhibition of works of industry of All Nations, var startskottet f&ouml;r de storskaliga v&auml;rldsutst&auml;llningarna. De anordnades sedan &aring;rligen p&aring; olika h&aring;ll i v&auml;rlden.<\/p>\n<p>P&aring; dem f&ouml;revisades uttryckligen nya teknologiska innovationer, men &auml;ven landvinningar inom konsthantverk och arkitektur. Kolonierna var emellan&aring;t n&auml;rvarande i form av ghettoliknande &rdquo;byar&rdquo; befolkade med riktiga &rdquo;inf&ouml;dingar&rdquo; fr&aring;n olika delar av v&auml;rlden.<\/p>\n<p>Speciellt betydelsefulla blev de stora v&auml;rldsutst&auml;llningar i Paris &aring;r 1889 och &aring;r 1900. F&ouml;r 1889 &aring;rs utst&auml;llning f&ouml;rvandlade man stora delar av centrala Paris till utst&auml;llningsomr&aring;de, d&auml;r man bl.a. reste samtidens h&ouml;gsta byggnad, Eiffeltornet (10\/24). Den stora paviljongbyggnaden, d&ouml;pt till T&ouml;rnrosas palats, lystes upp med en ny uppfinning, det elektriska ljuset (10\/25).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1112 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"571\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1024.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1780\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1024.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1024-300x268.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1780\">\n\t\t\t\tV&auml;rldsutst&auml;llningen &aring;r 1889 spred sig &auml;ven till centrum av Paris. Dess st&ouml;rsta monument var Eiffel-tornet.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1025.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1781\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1025.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1025-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1781\">\n\t\t\t\tPrinsessan T&ouml;rnrosas palats; den elektriska belysningen presenterades p&aring; V&auml;rldsutst&auml;llningen i Paris &aring;r 1900 [Mus&eacute;e Carnavalet, Pariisi]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>&auml;ven om v&auml;rldsutst&auml;llningarna i sj&auml;lva sin gestaltning &aring;terspeglade ett av f&ouml;rtryck pr&auml;glat f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt gentemot kolonierna s&aring; kunde man de facto i samband med utst&auml;llningarna f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen i Europa se olika utomeuropeiska konstformer, bl.a. arabisk och indisk dans. Speciellt betydelsefulla kom de indonesiska danserna som framf&ouml;rdes till gamelan-musik att bli. De inspirerade komposit&ouml;rer som Ravel och Debussy till en s.k. <em>musikens impressionism<\/em>.<\/p>\n<p>V&auml;rldsutst&auml;llningen i Paris &aring;r 1900 kom att bli viktig ocks&aring; f&ouml;r Finland. Bland alla de nog s&aring; fantastiska och i historiserande stil uppf&ouml;rda byggnaderna l&auml;ngs Seines str&auml;nder fanns &auml;ven Finlands nationalromantiska paviljong d&auml;r de konstindustriella produkterna och konstverken var formgivna eller skapade av de mest renommerade inom finl&auml;ndsk konst. Paviljongen fick mycken uppm&auml;rksamhet, vilket &auml;ven inverkade positivt p&aring; finl&auml;ndarnas nationalk&auml;nsla och sj&auml;lvf&ouml;rtroende.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Romantikens l&auml;ngtan efter det fj&auml;rran varande och det fr&auml;mmande kulminerade under 1800-talet i orientalismen. &rdquo;&ouml;stern&rdquo; eller &rdquo;Orienten&rdquo; som n&aring;got diffust inbegrep Nordafrika, Mellan&ouml;stern och Asien, uppfattades som ett lockande och g&auml;ckande &rdquo;Det Andra&rdquo;. I detta &rdquo;Orienten&rdquo; som det v&auml;sterl&auml;ndska sinnet skapat f&ouml;r att tillfredsst&auml;lla sina egna behov projicerades en hel del av det som den [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1562,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1112"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1931,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1112\/revisions\/1931"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1562"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}