{"id":1115,"date":"2013-11-12T08:02:05","date_gmt":"2013-11-12T05:02:05","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-7-myohaisromantiikan-ooppera\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T12:25:17","modified_gmt":"2025-11-10T09:25:17","slug":"10-7-operan-under-senromantiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-7-operan-under-senromantiken\/","title":{"rendered":"10.7<\/span> Operan under senromantiken"},"content":{"rendered":"\n

Tv\u00e5 operakomposit\u00f6rer, italienaren Giuseppi Verdi (1813\u20131901) och tysken Richard Wagner (1813\u20131883), dominerade suver\u00e4nt den europeiska operascenen under mitten och slutet av 1800-talet. Redan under den tidiga romantiken hade operan politiserats, och i och med dessa tv\u00e5 komposit\u00f6rer blev operan en h\u00f6gklassig alleuropeisk konstform som \u00e5terspeglade politiska id\u00e9er eller blev en projektionsyta f\u00f6r dessa.<\/p>\n\n\n\n

Verdi blev den gryende italienska nationalk\u00e4nslans portalfigur och hans verk drabbades ofta av censuren. Wagner, som sj\u00e4lv aktivt deltog i den samh\u00e4lleliga debatten, var under en kortare tid politisk flykting och skrev vid sidan om annat en judefientlig pamflett.<\/p>\n\n\n\n

De hebreiska slavarnas k\u00f6r i Verdis tidiga opera Nabucco (eg. Nebukadnessar, 1847) kom att bli ett slags signaturmelodi f\u00f6r nationalitetstanken. Censuren f\u00f6rbj\u00f6d hans opera Maskeradbalen som handlade om mordet p\u00e5 Gustav III och d\u00e4rf\u00f6r kategoriserades som politiskt k\u00e4nsligt. Operan kunde uppf\u00f6ras f\u00f6rst senare d\u00e5 librettot skrivits om och handlingen utspelades i Boston p\u00e5 1600-talet och huvudpersonen inte l\u00e4ngre var kung.<\/p>\n\n\n\n

Verdi som komposit\u00f6r var djupt rotad i 1800-talets tidiga italienska opera samtidigt som han starkt p\u00e5verkades av den franska grand opera<\/em> -traditionen. I likhet med de stora bel canto<\/em> -komposit\u00f6rerna var han en fullst\u00e4ndigt internationell konstn\u00e4r och hans operor uruppf\u00f6rdes \u00e4ven i metropoler utanf\u00f6r Italien, bl.a. i Paris och Petersburg.<\/p>\n\n\n\n

Verdis operor \u00e5terspeglar i sina teman olika litter\u00e4ra trender under 1800-talet. Shakespeare hade upph\u00f6jts till kretsen av litter\u00e4ra storm\u00e4n. Verdi komponerade tre operor som baserade sig p\u00e5 Shakespeares dramer: Macbeth (1847), Otello (1887) och Falstaff (1893). D\u00e4rtill planerade han l\u00e4nge att ta sig an Kung Lear.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga mer komplicerade och melodramatiska libretton som Verdi tog sig an var sp\u00e4ckade med f\u00f6rsvinnanden och pl\u00f6tsliga \u00e5terseenden och andra s\u00e4regna v\u00e4ndningar. Verdi anv\u00e4nde sig ocks\u00e5 av texter av Schiller, den tyska tidiga romantikens stora f\u00f6rfattare. Till realismen v\u00e4nde han sig d\u00e4remot d\u00e5 han komponerade operan La Traviata (1853) som baserar sig p\u00e5 romanen Kameliadamen av Alexandre Dumas d.y. Operan v\u00e4ckte mycken anst\u00f6t i och med att huvudpersonen var en kurtisan som dog i tuberkulos.<\/p>\n\n\n\n

Verdi var i motsats till Wagner en teoretiker. Men \u00e4ven hos Verdi formades operorna \u00e5t samma h\u00e5ll som hos Wagner. Speciellt i slutet av sin karri\u00e4r str\u00e4vade Verdi efter mer enhetliga musikdramer som inte var strikt uppdelade i recitativ och arior.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rest\u00e4llningarnas musikaliska full\u00f6dighet var nu l\u00e4ttare att uppn\u00e5 i och med att orkesterledaren f\u00e5tt en etablerad position, vilket bl.a. betydde att s\u00e5ngarna inte sj\u00e4lvsv\u00e5ldigt kunde p\u00e5verka tolkningarna. Verdi var \u00e4ven intresserad av upps\u00e4ttningarna av sina operor och till m\u00e5nga av sina verk skrev han noggranna regi-instruktioner.<\/p>\n\n\n\n

Wagner och \u201dframtidens teater\u201d<\/h2>\n\n\n\n

Wagner nedtecknade en hel del av sina tankar och om sin str\u00e4van. Hans skrifter behandlade filosofi, kultur, konst och \u00e4ven politik. Han arbetade med sina operor i \u00e5ratal, t.o.m. i \u00e5rtionden, parallellt med att han utvecklade sin konstsyn. Hans tidigare operor tar \u00e4nnu tydligt avstamp i den tidiga tyska opera- och symfonitraditionen.<\/p>\n\n\n\n

I de senare operorna str\u00e4vade Wagner d\u00e4remot mot en ny operaform som han d\u00f6pte till \u201dframtidens konst\u201d. Hans intention var att skapa ett \u201dallkonstverk\u201d (Gesamtkunstwerk) i vilket musiken, ordet, dramat och det sceniska f\u00f6rverkligandet smalt samman till en fullst\u00e4ndig enhet. Han fick id\u00e9er fr\u00e5n antikens grekiska kultur och samh\u00e4lle. Han trodde att dessa skulle bli riktgivande f\u00f6r utvecklingen i det nya Tyskland.<\/p>\n\n\n\n

Wagner fick \u00e4ven influenser fr\u00e5n Schopenhauer, som framh\u00e4vde att viljan var en m\u00e4nsklig urkraft. I likhet med m\u00e5nga tyska f\u00f6rfattare och m\u00e5lare verksamma under romantiken studerade Wagner folks\u00e4gner och myter som han sedan tolkade i en romantisk anda. Han skrev ocks\u00e5 st\u00f6rsta delen av alla libretton till sina verk och utvecklade i dem ett hyperromantiskt spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n

Hans tankev\u00e4rld fick sitt mest komprimerade uttryck i operan Tristan och Isolde (1859). Operan baserar sig p\u00e5 den keltiska legenden om Tristan som dr\u00e4pt Isoldes brudgum.<\/p>\n\n\n\n

Efter d\u00e5det eskorterar Tristan Isolde till sin morbror, vasallfursten Marke, som \u00e4mnar gifta sig med henne. Under f\u00e4rden beordrar Isolde sin tj\u00e4narinna att ge henne och \u00e4ven Tristan en giftb\u00e4gare. Tj\u00e4narinnan ger dem dock i st\u00e4llet en k\u00e4rleksdryck. Senare, d\u00e5 Marke \u00e4r ute p\u00e5 jakt tr\u00e4ffas Tristan och Isolde i hemlighet. Marke med sitt jakts\u00e4llskap \u00f6verrumplar dem och Tristan utg\u00e5r s\u00e5rad ur m\u00f6tet. Med hj\u00e4lp av en v\u00e4n flyr Tristan till sitt slott d\u00e4r han i feberyrsel v\u00e4ntar p\u00e5 Isolde. Till slottet anl\u00e4nder \u00e4ven Marke som \u00e4mnar f\u00f6rl\u00e5ta de \u00e4lskande. K\u00e4rleken n\u00e5r aldrig sin fullbordan. D\u00e5 Isolde anl\u00e4nder d\u00f6r Tristan i hennes famn.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00f6ver fyra timmar l\u00e5nga operan f\u00e5r sin starka final i scenen d\u00e4r Isolde sjunger om \u201dk\u00e4rleksd\u00f6den\u201d, om den eviga natten, d\u00e4r de \u00e4lskande slutligen f\u00f6renas. Verket h\u00f6jer upp det f\u00f6r romantiken s\u00e5 centrala temat, k\u00e4rleken, som inte kan uppn\u00e5 sin fullbordan i denna v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

I Tristan och Isolde f\u00f6rverkligas Wagners intentioner att f\u00f6rnya musiken. Wagners str\u00e4van att helt inf\u00f6rliva text och musik med varandra kr\u00e4vde en ny s\u00e5ngstil, \u201dtals\u00e5ngen\u201d, och till det nya h\u00f6rde \u00e4ven en str\u00e4van efter \u201dden \u00e4ndl\u00f6sa melodin\u201d och en ledmotivsteknik<\/em>. Ledmotiven \u00e4r inv\u00e4vda som musikaliska teman vilka h\u00e4nsyftar till personer, f\u00f6rem\u00e5l, st\u00e4llen, sinnesst\u00e4mningar etcetera.<\/p>\n\n\n\n

Sin h\u00f6jdpunkt n\u00e5dde Wagners konstn\u00e4rliga str\u00e4van, och egentligen romantiken i hela det tyskspr\u00e5kiga kulturomr\u00e5det, i det fyrdelade verket Nibelungens ring. Dess f\u00f6rsta del, Rhenguldet (1869), utg\u00f6r prologen, och den f\u00f6ljdes sedan av Valkyrian (1870), Siegfried (1876) och Ragnar\u00f6k (1876). Helheten, hela tetralogin, fick sin premi\u00e4r \u00e5r 1876.<\/p>\n\n\n\n

Nibelungens ring v\u00e4ver samman germansk och skandinavisk mytologi. Av dessa element skapade Wagner en egen v\u00e4rldsf\u00f6rklaring och ett eget universum som best\u00e5r av tre niv\u00e5er. P\u00e5 den \u00f6versta niv\u00e5n, i Walhalla, h\u00e4rskar gudarna, p\u00e5 den mellersta niv\u00e5n lever hj\u00e4ltarna och m\u00e4nniskorna, och under jorden sliter och tr\u00e4lar dv\u00e4rgarna.<\/p>\n\n\n\n

Det centrala temat \u00e4r, p\u00e5 schopenhauerskt vis, viljan. I Rhenguldet hamnar guldet som Rhens d\u00f6ttrar bevakar i fel h\u00e4nder (10\/38). Den som lyckas smida en ring av guldet f\u00e5r obegr\u00e4nsad makt men \u00e4r tvungen att f\u00f6rneka k\u00e4rleken. Ringen bringar olycka och f\u00f6r\u00f6delse tills en av Valkyriorna, Bru\u0308nnhilde, till slut i Ragnar\u00f6k f\u00f6rg\u00f6r ringen. D\u00e4rmed f\u00f6rg\u00f6rs \u00e4ven det av gudarna sj\u00e4lviskt skapade Walhalla.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rhenguldet av Richard Wagner fick sitt uruppf\u00f6rande i Mu\u0308nchen \u00e5r 1868.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Denna storvulna episka helhet, som tar \u00f6ver 15 timmar att framf\u00f6ra, \u00e4r den v\u00e4sterl\u00e4ndska operahistoriens i s\u00e4rklass st\u00f6rsta projekt. I detta verk finslipade Wagner sina ledmotiv-tankar. Hela den rikt utsmyckade v\u00e4ven av musik \u00e4r uppbyggd av ledmotiv som korsande och m\u00f6tande varandra genomg\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n

Wagner ville resa ett monument \u00f6ver detta sitt viktigaste verk, ett monument i form av ett eget teaterhus. Festspielhaus i Bayreuth byggdes. Kung Ludvig II som f\u00f6rdjupat sig i komposit\u00f6rens tankev\u00e4rld och konst bidrog ekonomiskt till detta projekt som i \u00f6vrigt finansierades med hj\u00e4lp av en folkinsamling. Det nya i detta amfiteaterformade operahus var att den enorma orkester som Wagners musik kr\u00e4vde var dold f\u00f6r publiken, vilket gjorde att publiken b\u00e4ttre kunde koncentrera sig p\u00e5 h\u00e4ndelserna p\u00e5 scenen.<\/p>\n\n\n\n

Wagners dr\u00f6m om ett \u201dallkonstverk\u201d blev till stora delar f\u00f6rverkligat. Undantaget var sj\u00e4lva iscens\u00e4ttningen. Under komposit\u00f6rens livstid r\u00e5dde \u00e4nnu en historiserande scenestetik. Gudarna i Walhalla var kl\u00e4dda i ett slags vikingakl\u00e4dsel, de bar metallhj\u00e4lmar med horn och var draperade i bj\u00f6rnskinn. Scenografin bestod av traditionella m\u00e5lade landskapskulisser.<\/p>\n\n\n\n

Wagner konstaterade: \u201dJag har skapat en osynlig orkester. Om jag bara kunde skapa en osynlig teater.\u201d Festspielhaus f\u00f6rblev i sl\u00e4kten Wagners \u00e4go och Wagners arv f\u00f6rvaltades ytterst strikt och vaksamt. F\u00f6rst under 1900-talet d\u00e5 el-belysningen gjort sitt int\u00e5g och en ny och mer abstraherande scenestetik vunnit terr\u00e4ng f\u00f6rverkligades Wagners dr\u00f6m om \u201dframtidens konst\u201d \u00e4ven visuellt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tv\u00e5 operakomposit\u00f6rer, italienaren Giuseppi Verdi (1813\u20131901) och tysken Richard Wagner (1813\u20131883), dominerade suver\u00e4nt den europeiska […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1563,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1115","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1115"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1115\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2387,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1115\/revisions\/2387"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1563"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1115"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1115"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}