{"id":1118,"date":"2013-11-12T08:00:47","date_gmt":"2013-11-12T05:00:47","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-8-uusia-tekniikoita\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T12:30:13","modified_gmt":"2025-11-10T09:30:13","slug":"10-8-ny-teknik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-8-ny-teknik\/","title":{"rendered":"10.8<\/span> Ny teknik"},"content":{"rendered":"\n

Som tidigare n\u00e4mnts upprepade arkitekturen under 1800-talet n\u00e4stan tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt tidigare byggstilar. Under stilimitationernas yta skedde \u00e4nd\u00e5 l\u00e5ngsamt en revolution som p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt kom att f\u00f6r\u00e4ndra arkitekturen och dess formspr\u00e5k. Det nya var bl.a. att man b\u00f6rjade utnyttja metall, till en b\u00f6rjan uttryckligen gjutj\u00e4rn, i byggnadskonstruktioner.<\/p>\n\n\n\n

Redan i slutet av 1700-talet hade gjutj\u00e4rn anv\u00e4nts i brokonstruktioner. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade gjutj\u00e4rnskonstruktioner anv\u00e4ndas i byggnader med l\u00e4gre status, s.k. nyttobyggnader, t.ex. lagerbyggnader och v\u00e4xthus. En ny era inleddes i och med v\u00e4rldsutst\u00e4llningen \u00e5r 1852 i London d\u00e4r utst\u00e4llningens huvudhall, Kristallpalatset (10\/26), var en j\u00e4ttelik konstruktion i gjutj\u00e4rn och glas. Byggnaden ritades av tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren och v\u00e4xthusingenj\u00f6ren Joseph Paxton (1803\u20131865).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Joseph Paxton: Kristallpalatset, 1851 [London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kristallpalatset uppskattades inte till fullo av samtiden, i och med att den helt saknade h\u00e4nvisningar till antikens pelarsystem och till gotiken, n\u00e5got som majoriteten ans\u00e5g vara en n\u00f6dv\u00e4ndighet i offentliga byggnader. Den sedermera rivna byggnaden var revolutionerande bl.a. f\u00f6r att man i den f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen anv\u00e4nde sig av ett enhetligt modulsystem. Till grundid\u00e9erna i industrialiseringen h\u00f6rde bl.a. prefabrikation och att f\u00f6rflyttandet av st\u00f6rre produkter och element skulle vara s\u00e5 l\u00e4tt som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Operan i Paris (10\/36; 10\/37) \u00e4r ett tidigt exempel p\u00e5 hur man anv\u00e4nde sig av gjutj\u00e4rn i s.k. offentliga v\u00e4rdebyggnader. Operan ritades \u00e5r 1861 av Charles Garnier (1825\u2013 1898). Till det yttre representerar operan nyren\u00e4ssansen och den \u00f6verd\u00e5diga nybarocken. Den historiserande fasaden omsluter dock ett enormt scentorn konstruerat av gjutj\u00e4rn.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Charles Garnier: Operan, 1861\u20131874 [Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Operan i Paris i genomsk\u00e4rning<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Eiffeltornet, ritat av ingenj\u00f6ren Gustave Eiffel (1832\u20131923) f\u00f6r v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00e5r 1889, kritiserades, precis som Kristallpalatset, i vida kretsar. Gjutj\u00e4rnskonstruktioner anv\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 allt oftare. Det allt mer utbredda j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet betydde att allt fler t\u00e5gstationer byggdes, och gjutj\u00e4rn anv\u00e4ndes till perronghallarnas takt\u00e4ckning, och till brobyggen etcetera. Metallkonstruktionerna doldes till en b\u00f6rjan med t.ex. tegel och fasaderna kunde h\u00e4nvisa s\u00e5v\u00e4l till antikens arkitektur som till gotiken.<\/p>\n\n\n\n

Art nouveau och jugend<\/h2>\n\n\n\n

Den konstinriktning som i Frankrike, Belgien, Spanien och England kallades f\u00f6r art nouveau<\/em> (\u201dden nya konsten\u201d) och i Tyskland, \u00f6sterrike och bl.a. i Finland fick ben\u00e4mningen jugend<\/em> (\u201dungdom\u201d) representerade en helt ny estetik, samtidigt som riktningen i arkitektoniska sammanhang utnyttjade metallarkitekturens element och konstruktionssystem.<\/p>\n\n\n\n

Riktningen tog avst\u00e5nd fr\u00e5n klassicism och symmetri och utvecklade en elastisk och levande kurvatur som \u00e5terspeglade naturen och olika organiska former, speciellt fr\u00e5n v\u00e4xtriket. F\u00f6rutom i arkitekturen florerade denna estetik \u00e4ven i inredning och inom konstindustrin. I bakgrunden fanns \u00e4ven influenser fr\u00e5n William Morris och Arts and Crafts Movement som kritiserade industrialiseringen och f\u00f6rordade en str\u00e4van tillbaka till det skickliga hantverket och en \u00e5terg\u00e5ng till m\u00e4nskliga dimensioner i det man producerade (10\/29).<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Alexandre Charpantier: Matsalen i Adrien Berards villa, ca 1900 [Mus\u00e9e d\u2019Orsay, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Victor Horta: Tassel House, interi\u00f6r, 1893. [6 Rue Paul-Emile Janson, Bryssel]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Art nouveau och jugend tog sig olika uttryck p\u00e5 olika h\u00e5ll. Till de mest k\u00e4nda arkitekterna inom riktningen h\u00f6r belgaren Victor Horta (1861\u20131947), fransm\u00e4nnen Hector Guimard (1867\u20131942) och Alexandre Charpantier (1856\u20131909), spanjoren Antonio Gaudi (1852\u20131942) samt \u00f6sterrikaren Otto Wagner (1841\u20131918).<\/p>\n\n\n\n

I Finland var jugendstilen l\u00e5ngt inv\u00e4vd i nationalromantiken. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redrog man byggnadsformer, byggnadsmaterial och dekorationsmotiv som man ans\u00e5g att \u00e5terspeglade det nationella. De viktigaste arkitekterna inom jugend i Finland var den nationalromantiskt inriktade Lars Sonck (1870\u20131956), som bl.a. ritat Tammerfors domkyrka och Bergh\u00e4lls kyrka i Helsingfors, och Eliel Saarinen (1873\u20131950), Herman Gesellius (1874\u20131916) och Armas Lindgren (1874\u20131929).<\/p>\n\n\n\n

Gesellius, Lindgren och Saarinen planerade tillsammans bl.a. Finlands paviljong till v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00e5r 1900 samt Finlands nationalmuseum. Periodens m\u00e4sterverk anses vara den av Eliel Saarinen ritade j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n

\u00e4ven flera betydande formgivare och konstn\u00e4rer i Finland var l\u00e5ngt pr\u00e4glade av jugendstilen och nationalromantiken. Ville Wallgrens (1855\u20131917) staty Havis Amanda representerar den internationella art nouveau-stilen. Akseli Gallen-Kallela (1865\u20131931) och Hugo Simberg (1873\u20131917) arbetade delvis i en anda av jugend och nationalromantik.<\/p>\n\n\n\n

Skyskraporna<\/h2>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta skyskraporna i New York hade enbart cirka tio v\u00e5ningar, den traditionella byggtekniken m\u00f6jliggjorde inte h\u00f6gre byggnader. D\u00e5 art nouveaun kom till USA innebar det \u00e4ven att man b\u00f6rjade utnyttja metall som byggnadsmaterial. I denna atmosf\u00e4r inledde den amerikanska arkitekten Louis Henry Sullivan (1856\u20131924) sin bana.<\/p>\n\n\n\n

Sullivans f\u00f6rsta skyskrapor byggdes i Chicago som under det ekonomiska uppsvinget \u00e5teruppbyggdes efter en f\u00f6r\u00f6dande stadsbrand. I sina h\u00f6ga byggnader tog han i bruk metallkonstruktioner som m\u00f6jliggjorde uppf\u00f6randet av hus som var betydligt h\u00f6gre \u00e4n tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Ett representativt exempel p\u00e5 hans stil \u00e4r Guaranty Building (10\/27) i Buffalo. Sullivan avstod fr\u00e5n h\u00e4nvisningar till tidigare stilar. Han konstaterade att det var dags att h\u00e5lla en paus g\u00e4llande det dekorativa som hade pr\u00e4glat hela 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Louis H. Sullivan: Guaranty Building, 1894\u20131895 [New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Enligt Sullivan b\u00f6r form anpassas till funktion, och Guaranty Building uppf\u00f6rdes utg\u00e5ende fr\u00e5n denna princip, vilket bl.a. betydde att de b\u00e4rande st\u00e5lkonstruktionerna pr\u00e4glade fasadens utformning. Byggnaden domineras av massiva vertikala och pelarlika element som rytmiserar fasaden. Helheten reser sig fr\u00e5n en sockel som inhyser aff\u00e4rslokaler och accentuerar det horisontala.<\/p>\n\n\n\n

Fotografiet<\/h2>\n\n\n\n

Fotografiet kom of\u00f6rm\u00e4rkt men radikalt att f\u00f6r\u00e4ndra hela bildkulturen och konventionerna kring sj\u00e4lva betraktandet. Olika experiment f\u00f6r att utveckla fotograferingskonsten gjordes i Europa och USA redan i b\u00f6rjan av 1800-talet. Amerikanen Henry Fox Talbot (1800\u20131877) och fransmannen Louis Daguerre kom p\u00e5 var sitt h\u00e5ll och oberoende av varandra att utveckla metoder f\u00f6r att fixera en bild p\u00e5 ett underlag (10\/23).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Louis-Jaques-Mand\u00e9 Daguerre: Louvren, 1839 [Mus\u00e9e National des Techniques, C.N.A.M., Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Till en b\u00f6rjan var det Daguerres metod som mest anv\u00e4ndes. Den s.k. dagerrotypin \u00e4r en process d\u00e4r man fixerar bilden p\u00e5 kopparpl\u00e5t \u00f6verdragen med silver. Fotografi- atelj\u00e9erna blev allt vanligare p\u00e5 1850-talet och s\u00e5ledes kunde n\u00e4stan vem som helst till ett rimligt pris l\u00e5ta avportr\u00e4ttera sig sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n

I konstn\u00e4rskretsar f\u00f6rh\u00f6ll man sig till en b\u00f6rjan mestadels avogt till fotograferingskonsten. Fotografier godk\u00e4ndes t.ex. inte till offentliga utst\u00e4llningar, och m\u00e5nga konstn\u00e4rer, bland dem Eugene Delacroix, skrev svavelosande texter d\u00e4r de utd\u00f6mde den nya tekniken. I Frankrike begrundade man t.o.m. i en utdragen r\u00e4tteg\u00e5ng om ett fotografi kan vara konst. \u00c5r 1862 besl\u00f6t domstolen sedan att \u00e4ven ett fotografi har m\u00f6jligheter att kategoriseras som konst.<\/p>\n\n\n\n

Det tidiga fotografiet var stadigt f\u00f6rankrat i det akademiska m\u00e5leriets konventioner. Fotoportr\u00e4tten liknade till sin komposition portr\u00e4ttm\u00e5lningar. Aktstudierna i form av fotografier, som nyttjades b\u00e5de som pornografi och som ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r konstn\u00e4rerna, f\u00f6ljde i sina poser och kompositioner l\u00e4nge konstakademiernas traditionella kutym f\u00f6r nakenmodellernas poseringsst\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n

Fotografiets trumf fanns i dess potential att dokumentera. De tidiga landskaps- och stadsbilderna visar upp en idag f\u00f6rsvunnen v\u00e4rld, och s\u00e5 sm\u00e5ningom lyckades man \u00e4ven ta fotografier som dokumenterade t.ex. krig och slum.<\/p>\n\n\n\n

Den l\u00e5nga exponeringstiden f\u00f6rklarar varf\u00f6r de tidiga fotografierna ofta ter sig statiska. Att avbilda r\u00f6relse var l\u00e4nge om\u00f6jligt. D\u00e5 den snabba mekaniska utl\u00f6saren konstruerades p\u00e5 1870-talet var det en omv\u00e4lvning som innebar att man i en bildserie t.ex. kunde avbilda en galopperande h\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n detta var det inte l\u00e5ngt till n\u00e4sta revolutionerande landvinning, d.v.s. filmen. Br\u00f6derna Lumie\u0300re visade sina f\u00f6rsta kinematografier i Paris \u00e5r 1895. Det som snabbt kom att bli 1900-talets mest betydande masskonstform hade sett dagens ljus.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som tidigare n\u00e4mnts upprepade arkitekturen under 1800-talet n\u00e4stan tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt tidigare byggstilar. Under stilimitationernas yta skedde […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1564,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1118","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1118"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2389,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118\/revisions\/2389"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}