{"id":1118,"date":"2013-11-12T08:00:47","date_gmt":"2013-11-12T05:00:47","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-8-uusia-tekniikoita\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:27:38","modified_gmt":"2016-10-06T11:27:38","slug":"10-8-ny-teknik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-8-ny-teknik\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">10.8<\/div> Ny teknik"},"content":{"rendered":"<p>Som tidigare n&auml;mnts upprepade arkitekturen under 1800-talet n&auml;stan tv&aring;ngsm&auml;ssigt tidigare byggstilar. Under stilimitationernas yta skedde &auml;nd&aring; l&aring;ngsamt en revolution som p&aring; ett avg&ouml;rande s&auml;tt kom att f&ouml;r&auml;ndra arkitekturen och dess formspr&aring;k. Det nya var bl.a. att man b&ouml;rjade utnyttja metall, till en b&ouml;rjan uttryckligen gjutj&auml;rn, i byggnadskonstruktioner.<\/p>\n<p>Redan i slutet av 1700-talet hade gjutj&auml;rn anv&auml;nts i brokonstruktioner. S&aring; sm&aring;ningom b&ouml;rjade gjutj&auml;rnskonstruktioner anv&auml;ndas i byggnader med l&auml;gre status, s.k. nyttobyggnader, t.ex. lagerbyggnader och v&auml;xthus. En ny era inleddes i och med v&auml;rldsutst&auml;llningen &aring;r 1852 i London d&auml;r utst&auml;llningens huvudhall, Kristallpalatset (10\/26), var en j&auml;ttelik konstruktion i gjutj&auml;rn och glas. Byggnaden ritades av tr&auml;dg&aring;rdsm&auml;staren och v&auml;xthusingenj&ouml;ren Joseph Paxton (1803&ndash;1865).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1118 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"390\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1026.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1782\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1026.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1026-300x183.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1782\">\n\t\t\t\tJoseph Paxton: Kristallpalatset, 1851 [London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kristallpalatset uppskattades inte till fullo av samtiden, i och med att den helt saknade h&auml;nvisningar till antikens pelarsystem och till gotiken, n&aring;got som majoriteten ans&aring;g vara en n&ouml;dv&auml;ndighet i offentliga byggnader. Den sedermera rivna byggnaden var revolutionerande bl.a. f&ouml;r att man i den f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen anv&auml;nde sig av ett enhetligt modulsystem. Till grundid&eacute;erna i industrialiseringen h&ouml;rde bl.a. prefabrikation och att f&ouml;rflyttandet av st&ouml;rre produkter och element skulle vara s&aring; l&auml;tt som m&ouml;jligt.<\/p>\n<p>Operan i Paris (10\/36; 10\/37) &auml;r ett tidigt exempel p&aring; hur man anv&auml;nde sig av gjutj&auml;rn i s.k. offentliga v&auml;rdebyggnader. Operan ritades &aring;r 1861 av Charles Garnier (1825&ndash; 1898). Till det yttre representerar operan nyren&auml;ssansen och den &ouml;verd&aring;diga nybarocken. Den historiserande fasaden omsluter dock ett enormt scentorn konstruerat av gjutj&auml;rn.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1118 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"420\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1036.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1564\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1036.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1036-300x197.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1564\">\n\t\t\t\tCharles Garnier: Operan, 1861&ndash;1874 [Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"300\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1037.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1783\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1037.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1037-300x141.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1783\">\n\t\t\t\tOperan i Paris i genomsk&auml;rning\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Eiffeltornet, ritat av ingenj&ouml;ren Gustave Eiffel (1832&ndash;1923) f&ouml;r v&auml;rldsutst&auml;llningen i Paris &aring;r 1889, kritiserades, precis som Kristallpalatset, i vida kretsar. Gjutj&auml;rnskonstruktioner anv&auml;ndes &auml;nd&aring; allt oftare. Det allt mer utbredda j&auml;rnv&auml;gsn&auml;tet betydde att allt fler t&aring;gstationer byggdes, och gjutj&auml;rn anv&auml;ndes till perronghallarnas takt&auml;ckning, och till brobyggen etcetera. Metallkonstruktionerna doldes till en b&ouml;rjan med t.ex. tegel och fasaderna kunde h&auml;nvisa s&aring;v&auml;l till antikens arkitektur som till gotiken.<\/p>\n<h2>Art nouveau och jugend<\/h2>\n<p>Den konstinriktning som i Frankrike, Belgien, Spanien och England kallades f&ouml;r <em>art nouveau<\/em> (&rdquo;den nya konsten&rdquo;) och i Tyskland, &ouml;sterrike och bl.a. i Finland fick ben&auml;mningen <em>jugend<\/em> (&rdquo;ungdom&rdquo;) representerade en helt ny estetik, samtidigt som riktningen i arkitektoniska sammanhang utnyttjade metallarkitekturens element och konstruktionssystem.<\/p>\n<p>Riktningen tog avst&aring;nd fr&aring;n klassicism och symmetri och utvecklade en elastisk och levande kurvatur som &aring;terspeglade naturen och olika organiska former, speciellt fr&aring;n v&auml;xtriket. F&ouml;rutom i arkitekturen florerade denna estetik &auml;ven i inredning och inom konstindustrin. I bakgrunden fanns &auml;ven influenser fr&aring;n William Morris och Arts and Crafts Movement som kritiserade industrialiseringen och f&ouml;rordade en str&auml;van tillbaka till det skickliga hantverket och en &aring;terg&aring;ng till m&auml;nskliga dimensioner i det man producerade (10\/29).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1118 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"470\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1029.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1784\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1029.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1029-300x220.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1784\">\n\t\t\t\tAlexandre Charpantier: Matsalen i Adrien Berards villa, ca 1900 [Mus&eacute;e d&rsquo;Orsay, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"505\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1040.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1785\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1040.jpg 505w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1040-237x300.jpg 237w\" sizes=\"(max-width: 505px) 100vw, 505px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1785\">\n\t\t\t\tVictor Horta: Tassel House, interi&ouml;r, 1893. [6 Rue Paul-Emile Janson, Bryssel]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Art nouveau och jugend tog sig olika uttryck p&aring; olika h&aring;ll. Till de mest k&auml;nda arkitekterna inom riktningen h&ouml;r belgaren Victor Horta (1861&ndash;1947), fransm&auml;nnen Hector Guimard (1867&ndash;1942) och Alexandre Charpantier (1856&ndash;1909), spanjoren Antonio Gaudi (1852&ndash;1942) samt &ouml;sterrikaren Otto Wagner (1841&ndash;1918).<\/p>\n<p>I Finland var jugendstilen l&aring;ngt inv&auml;vd i nationalromantiken. D&auml;rf&ouml;r f&ouml;redrog man byggnadsformer, byggnadsmaterial och dekorationsmotiv som man ans&aring;g att &aring;terspeglade det nationella. De viktigaste arkitekterna inom jugend i Finland var den nationalromantiskt inriktade Lars Sonck (1870&ndash;1956), som bl.a. ritat Tammerfors domkyrka och Bergh&auml;lls kyrka i Helsingfors, och Eliel Saarinen (1873&ndash;1950), Herman Gesellius (1874&ndash;1916) och Armas Lindgren (1874&ndash;1929).<\/p>\n<p>Gesellius, Lindgren och Saarinen planerade tillsammans bl.a. Finlands paviljong till v&auml;rldsutst&auml;llningen i Paris &aring;r 1900 samt Finlands nationalmuseum. Periodens m&auml;sterverk anses vara den av Eliel Saarinen ritade j&auml;rnv&auml;gsstationen i Helsingfors.<\/p>\n<p>&auml;ven flera betydande formgivare och konstn&auml;rer i Finland var l&aring;ngt pr&auml;glade av jugendstilen och nationalromantiken. Ville Wallgrens (1855&ndash;1917) staty Havis Amanda representerar den internationella art nouveau-stilen. Akseli Gallen-Kallela (1865&ndash;1931) och Hugo Simberg (1873&ndash;1917) arbetade delvis i en anda av jugend och nationalromantik.<\/p>\n<h2>Skyskraporna<\/h2>\n<p>De f&ouml;rsta skyskraporna i New York hade enbart cirka tio v&aring;ningar, den traditionella byggtekniken m&ouml;jliggjorde inte h&ouml;gre byggnader. D&aring; art nouveaun kom till USA innebar det &auml;ven att man b&ouml;rjade utnyttja metall som byggnadsmaterial. I denna atmosf&auml;r inledde den amerikanska arkitekten Louis Henry Sullivan (1856&ndash;1924) sin bana.<\/p>\n<p>Sullivans f&ouml;rsta skyskrapor byggdes i Chicago som under det ekonomiska uppsvinget &aring;teruppbyggdes efter en f&ouml;r&ouml;dande stadsbrand. I sina h&ouml;ga byggnader tog han i bruk metallkonstruktioner som m&ouml;jliggjorde uppf&ouml;randet av hus som var betydligt h&ouml;gre &auml;n tidigare.<\/p>\n<p>Ett representativt exempel p&aring; hans stil &auml;r Guaranty Building (10\/27) i Buffalo. Sullivan avstod fr&aring;n h&auml;nvisningar till tidigare stilar. Han konstaterade att det var dags att h&aring;lla en paus g&auml;llande det dekorativa som hade pr&auml;glat hela 1800-talet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1118 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"370\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1027.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1786\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1027.jpg 370w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1027-173x300.jpg 173w\" sizes=\"(max-width: 370px) 100vw, 370px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1786\">\n\t\t\t\tLouis H. Sullivan: Guaranty Building, 1894&ndash;1895 [New York]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Enligt Sullivan b&ouml;r form anpassas till funktion, och Guaranty Building uppf&ouml;rdes utg&aring;ende fr&aring;n denna princip, vilket bl.a. betydde att de b&auml;rande st&aring;lkonstruktionerna pr&auml;glade fasadens utformning. Byggnaden domineras av massiva vertikala och pelarlika element som rytmiserar fasaden. Helheten reser sig fr&aring;n en sockel som inhyser aff&auml;rslokaler och accentuerar det horisontala.<\/p>\n<h2>Fotografiet<\/h2>\n<p>Fotografiet kom of&ouml;rm&auml;rkt men radikalt att f&ouml;r&auml;ndra hela bildkulturen och konventionerna kring sj&auml;lva betraktandet. Olika experiment f&ouml;r att utveckla fotograferingskonsten gjordes i Europa och USA redan i b&ouml;rjan av 1800-talet. Amerikanen Henry Fox Talbot (1800&ndash;1877) och fransmannen Louis Daguerre kom p&aring; var sitt h&aring;ll och oberoende av varandra att utveckla metoder f&ouml;r att fixera en bild p&aring; ett underlag (10\/23).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1118 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1023.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1787\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1023.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1023-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1787\">\n\t\t\t\tLouis-Jaques-Mand&eacute; Daguerre: Louvren, 1839 [Mus&eacute;e National des Techniques, C.N.A.M., Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Till en b&ouml;rjan var det Daguerres metod som mest anv&auml;ndes. Den s.k. dagerrotypin &auml;r en process d&auml;r man fixerar bilden p&aring; kopparpl&aring;t &ouml;verdragen med silver. Fotografi- atelj&eacute;erna blev allt vanligare p&aring; 1850-talet och s&aring;ledes kunde n&auml;stan vem som helst till ett rimligt pris l&aring;ta avportr&auml;ttera sig sj&auml;lv.<\/p>\n<p>I konstn&auml;rskretsar f&ouml;rh&ouml;ll man sig till en b&ouml;rjan mestadels avogt till fotograferingskonsten. Fotografier godk&auml;ndes t.ex. inte till offentliga utst&auml;llningar, och m&aring;nga konstn&auml;rer, bland dem Eugene Delacroix, skrev svavelosande texter d&auml;r de utd&ouml;mde den nya tekniken. I Frankrike begrundade man t.o.m. i en utdragen r&auml;tteg&aring;ng om ett fotografi kan vara konst. &Aring;r 1862 besl&ouml;t domstolen sedan att &auml;ven ett fotografi har m&ouml;jligheter att kategoriseras som konst.<\/p>\n<p>Det tidiga fotografiet var stadigt f&ouml;rankrat i det akademiska m&aring;leriets konventioner. Fotoportr&auml;tten liknade till sin komposition portr&auml;ttm&aring;lningar. Aktstudierna i form av fotografier, som nyttjades b&aring;de som pornografi och som ett hj&auml;lpmedel f&ouml;r konstn&auml;rerna, f&ouml;ljde i sina poser och kompositioner l&auml;nge konstakademiernas traditionella kutym f&ouml;r nakenmodellernas poseringsst&auml;llningar.<\/p>\n<p>Fotografiets trumf fanns i dess potential att dokumentera. De tidiga landskaps- och stadsbilderna visar upp en idag f&ouml;rsvunnen v&auml;rld, och s&aring; sm&aring;ningom lyckades man &auml;ven ta fotografier som dokumenterade t.ex. krig och slum.<\/p>\n<p>Den l&aring;nga exponeringstiden f&ouml;rklarar varf&ouml;r de tidiga fotografierna ofta ter sig statiska. Att avbilda r&ouml;relse var l&auml;nge om&ouml;jligt. D&aring; den snabba mekaniska utl&ouml;saren konstruerades p&aring; 1870-talet var det en omv&auml;lvning som innebar att man i en bildserie t.ex. kunde avbilda en galopperande h&auml;st.<\/p>\n<p>Fr&aring;n detta var det inte l&aring;ngt till n&auml;sta revolutionerande landvinning, d.v.s. filmen. Br&ouml;derna Lumie&#768;re visade sina f&ouml;rsta kinematografier i Paris &aring;r 1895. Det som snabbt kom att bli 1900-talets mest betydande masskonstform hade sett dagens ljus.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Som tidigare n&auml;mnts upprepade arkitekturen under 1800-talet n&auml;stan tv&aring;ngsm&auml;ssigt tidigare byggstilar. Under stilimitationernas yta skedde &auml;nd&aring; l&aring;ngsamt en revolution som p&aring; ett avg&ouml;rande s&auml;tt kom att f&ouml;r&auml;ndra arkitekturen och dess formspr&aring;k. Det nya var bl.a. att man b&ouml;rjade utnyttja metall, till en b&ouml;rjan uttryckligen gjutj&auml;rn, i byggnadskonstruktioner. Redan i slutet av 1700-talet hade gjutj&auml;rn anv&auml;nts [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1564,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1118"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1934,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1118\/revisions\/1934"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}