{"id":1121,"date":"2013-11-12T07:59:51","date_gmt":"2013-11-12T04:59:51","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-9-uusia-nakemisen-tapoja\/?lang=sv"},"modified":"2016-10-06T14:27:51","modified_gmt":"2016-10-06T11:27:51","slug":"10-9-nya-satt-att-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-9-nya-satt-att-se\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">10.9<\/div> Nya s\u00e4tt att se"},"content":{"rendered":"<p>Man har diskuterat mycket fr&aring;gan om fotograferandets spridning direkt p&aring;verkade bildkonsten. Det har sagts att d&aring; vem som helst f&ouml;r en ringa penning kunde f&aring; ett fotoportr&auml;tt av sig sj&auml;lv riktades m&aring;larnas uppm&auml;rksamhet fr&aring;n en avbildande &aring;tergivning av verkligheten mot en individuell tolkning av denna verklighet.<\/p>\n<p>Oberoende av om utsagan &auml;r sann eller inte, &auml;r det symptomatiskt att den viktigaste icke-akademiska konstn&auml;rsgruppen i slutet av 1800-talet, <em>impressionisterna<\/em>, f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen st&auml;llde ut tillsammans i den tidiga konstfotografen Nadars atelj&eacute;utrymmen.<\/p>\n<p>Impressionisterna tog sitt namn fr&aring;n namnet p&aring; en tidig tavla av Claude Monet (1840&ndash;1926), den mest renodlade representanten f&ouml;r gruppen. Tavlan &auml;r en hamnvy m&aring;lad med fri och bred penself&ouml;ring och hade inom gruppen d&ouml;pts till Impression av den uppstigande solen (10\/30).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1030.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1565\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1030.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/1030-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1565\">\n\t\t\t\tClaude Monet: Impression, soluppg&aring;ng, 1872 [Mus&eacute;e Marmottan, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ur en akademisk synvinkel var tavlan inte slutf&ouml;rd. Det Monet koncentrerat sig p&aring; var att &aring;terge ett omedelbart synintryck. Det &auml;r denna str&auml;van som f&ouml;renar de olika impressionisterna, &auml;ven om str&auml;vandet fick varierande uttryck.<\/p>\n<p>Japansk konst hade nyligen blivit ett trend-fenomen i Europa, och impressionisterna, framf&ouml;r allt Monet, beundrade japanska tr&auml;snitt. Impressionisterna fascinerades speciellt av det skenbart slumpm&auml;ssiga i tr&auml;snitten, det att landskapen eller m&auml;nniskogestalterna var beskurna lite p&aring; samma vis som ett <em>snap shot<\/em> -fotografi idag.<\/p>\n<p>Monets synintrycksm&aring;lningar och kolorism n&aring;dde sin kulmen i n&auml;ckros-serierna och fasadstudierna av en gotisk kyrka som han p&aring; sin &aring;lderdom m&aring;lade, d&aring; han var n&auml;stan blind.<\/p>\n<p>Boskillnaden mellan den officiella akademiska konsten och de nyskapande individualistkonstn&auml;rerna hade accentuerats redan ett par &aring;rtionden tidigare d&aring; realismens representant Courbet hade presenterat sig p&aring; en egen fr&aring;n Salongerna frikopplad separatutst&auml;llning.<\/p>\n<p>Konflikten kulminerade i och med impressionisterna. Deras f&ouml;rsta utst&auml;llning utd&ouml;mdes totalt, n&aring;got som idag anv&auml;nds som ett paradexempel p&aring; of&ouml;rst&aring;ende och konservativ konstkritik. En av Auguste Renoirs (1841&ndash;1919) m&aring;lningar bem&ouml;ttes med bl.a. f&ouml;ljande text: &rdquo;F&ouml;rs&ouml;k ber&auml;tta &aring;t Renoir att en kvinnas kropp inte &auml;r en obest&auml;md och i uppl&ouml;sning varande k&ouml;ttmassa med gr&ouml;na och violetta fl&auml;ckar&hellip;&rdquo; (10\/31).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1031.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1788\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1031.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1031-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1788\">\n\t\t\t\tPierre-Auguste Renoir: Roddarnas frukost, 1881 [Phillips Collection, USA]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Neoimpressionismen: f&auml;rgens divisionism<\/h2>\n<p>En grupp konstn&auml;rer, som kallades f&ouml;r neoimpressionister eller pointillister (punktm&aring;lare), f&ouml;rde sj&auml;lva urskiljningen av synintrycket &auml;nnu l&auml;ngre &auml;n impressionisterna. Synintrycket var n&aring;got de l&aring;ngt nalkades teoretiskt. Gruppens centralgestalt, Georges Seurat (1859&ndash;1891) delade upp f&auml;rgen i disparata grundelement, punkter, som placerade intill varandra i denna s.k. divisionism gav en verkan av olika och skiftande f&auml;rgytor.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"424\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1032.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1789\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1032.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1032-300x199.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1789\">\n\t\t\t\tGeorges Seurat: La Parade, 1888 [Metropolitan Museum, New York]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Symbolismen: bilden som ett uttryck f&ouml;r anden<\/h2>\n<p>Symbolismen inom bildkonsten hade sin grogrund i den tidiga romantiken och &ouml;ste i synnerhet ur det sena 1800-talets franska poesi. Denna konstriktning som f&ouml;ddes p&aring; 1880-talet var l&aring;ngt parallell med art nouveau och jugend.<\/p>\n<p>Symbolisterna som intresserade sig f&ouml;r religi&ouml;s mystik upplevde att konstens uppgift var att i symbolisk form beskriva djupt liggande k&auml;nslor och andliga fenomen och sanningar. Gruppens ledande gestalt var fransmannen Puvis de Chavanne (1824&ndash; 1898) (10\/28).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"360\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1021.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1790\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1021.jpg 700w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1021-300x154.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1790\">\n\t\t\t\tPierre Puvis de Chavannes. Pastoral, 1882 [Yale University]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Bilden som en tolk f&ouml;r extrema k&auml;nslol&auml;gen<\/h2>\n<p>Till kretsen kring jugend h&ouml;rde &auml;ven norrmannen Edward Munch (1863&ndash;1944). Han var l&auml;nge verksam i Paris som under 1800-talet obestridligen hade blivit den europeiska konstv&auml;rldens centrum. D&auml;r blev han bekant med m&aring;nga betydande samtidskonstn&auml;rer. Och under sin tid i Tyskland var han med om att grunda ett grupp som f&ouml;rde fram den nya konsten, <em>secessionisterna<\/em>.<\/p>\n<p>Munchs starkt laddade m&aring;lningar och grafik f&ouml;rt&auml;tar ofta extrema k&auml;nslol&auml;gen, bl.a. hysteri, sexuell passion, sorg och r&auml;dsla (10\/34). Inom konsten representerar de en djuplodning av det m&auml;nskliga psyket, j&auml;mf&ouml;rbar med Siegmund Freuds mer vetenskapliga forskning.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"489\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1034.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1791\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1034.jpg 489w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1034-229x300.jpg 229w\" sizes=\"(max-width: 489px) 100vw, 489px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1791\">\n\t\t\t\tEdward Munch: Skriet, 1893 [Nasjonalgelleriet, Oslo]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Seendets strategier m&aring;ngfaldigas<\/h2>\n<p>En grupp konstn&auml;rer, ofta betecknade som post-impressionister, l&ouml;sgjorde sig medvetet fr&aring;n impressionistgruppen. Var och en av dem s&ouml;kte det egna och individuella perspektivet och de egna strategierna f&ouml;r sitt m&aring;lande.<\/p>\n<p>T.ex. fransmannen Paul Gaugin (1848&ndash;1903), som i likhet med Monet funnit inspiration i japanska tr&auml;snitt, flyttade till Tahiti, d&auml;r han utvecklade en egen line&auml;r och tv&aring;dimensionell stil, f&ouml;r att avbilda en annan kultur, &aring;terge &rdquo;det andra&rdquo;. Gaugins m&aring;leri har inget gemensamt med 1800-talets orientalism som tog sig an &rdquo;exotiska&rdquo; motiv som i allm&auml;nhet utf&ouml;rdes i en minuti&ouml;s realism i akademisk stil.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"270\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1041.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1792\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1041.jpg 720w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1041-300x113.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 720px) 100vw, 720px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1792\">\n\t\t\t\tPaul Gauguin: Where Do We Come From? What Are We? Where Are We Going?, 1897 [Museum of Fine Arts, Boston]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den likaledes franska Paul C&eacute;zannes (1839&ndash;1906) konst spirade ur en romantisk- realistisk grund. I likhet med den tidigare presenterade landskapsm&aring;laren Corot, som tillh&ouml;rde Barbizons skola, &aring;tergav C&eacute;zanne landskap och stilleben m.m. l&aring;ngt p&aring; ett s&auml;tt som dessa strukturellt tedde sig, utan att f&ouml;rse m&aring;lningarna med vidlyftiga symboliska budskap.<\/p>\n<p>Med sin avskalade palett, till st&ouml;rsta delen best&aring;ende av jordf&auml;rger f&ouml;rutom gr&ouml;nt och bl&aring;tt, analyserade han det han s&aring;g och kom d&auml;rmed fram till olika grundformer, till sf&auml;ren, konen, och cylindern. Det &auml;r som om n&aring;gra av hans verk f&ouml;reb&aring;dade 1900- talets abstrakta konst (10\/35). Samtidigt kom han att verka som en riktningsgivare f&ouml;r kubisterna som br&ouml;t upp bildf&auml;ltet i olika geometriska ytor.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1035.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1793\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1035.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1035-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1793\">\n\t\t\t\tPaul C&eacute;zanne: Mont Sainte-Victoire, 1902.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>En avsaknad av akademisk skolning var inte l&auml;ngre ett hinder p&aring; v&auml;gen mot konstn&auml;rskap. Tulltj&auml;nstemannen Henri Rousseaus (1844&ndash;1910) passion var att m&aring;la. Han beundrade den akademiska stilen, men hans konst var m&auml;ttad med en sagost&auml;mning och hans fr&aring;n perspektivseende befriade landskap, dr&ouml;mbilder och portr&auml;tt var m&aring;lade med en teknik som p&aring;minner om ett barns. Stilen har karakteriserats som s&aring;v&auml;l primitivism som naivism. Idag, i b&ouml;rjan p&aring; 2000-talet, kunde han &auml;ven utkoras till f&ouml;reg&aring;ngare till alla sj&auml;lvl&auml;rda konst&auml;lskande amat&ouml;rer.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"450\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1042.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1794\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1042.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1042-300x211.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1794\">\n\t\t\t\tHenri Rousseau: Sovande zigenare, 1897 [Museum of Modern Art, New York]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>&Auml;ven den holl&auml;ndske konstn&auml;ren Vincent van Gogh (1853&ndash;1890) var sj&auml;lvl&auml;rd. I sitt m&aring;leri utvecklade han en helt egen ultraindividualistisk stil i vilken han inlemmade intryck fr&aring;n s&aring;v&auml;l japanska tr&auml;snitt som m&aring;nga tidigare n&auml;mnda samtida franska m&aring;lare.<\/p>\n<p>Den explosivt expressiva penself&ouml;ring van Gogh nyttjade f&aring;r motiven, det m&aring; vara en blombukett, ett landskap eller ett portr&auml;tt, att pulsera med en skr&auml;mmande kraft (10\/33). Med sin konst som framh&auml;ver en n&auml;stan okontrollerbar k&auml;nsloladdning r&ouml;jde han v&auml;g f&ouml;r 1900-talets expressionister. Hans korta, tragiska och sj&auml;lvdestruktiva liv &ndash; bl.a. skar han av sig sitt ena &ouml;ra &ndash; &auml;r en n&auml;stan arketypisk variant av myten om &rdquo;det missf&ouml;rst&aring;dda konstn&auml;rsgeniet&rdquo;, en myt sprungen ur en under romantiken odlad bild av konstn&auml;ren.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-1121 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"500\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1033.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1795\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1033.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/1033-300x234.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1795\">\n\t\t\t\tVincent van Gogh: Vetef&auml;lt med cypress, 1889 [National Gallery, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Man har diskuterat mycket fr&aring;gan om fotograferandets spridning direkt p&aring;verkade bildkonsten. Det har sagts att d&aring; vem som helst f&ouml;r en ringa penning kunde f&aring; ett fotoportr&auml;tt av sig sj&auml;lv riktades m&aring;larnas uppm&auml;rksamhet fr&aring;n en avbildande &aring;tergivning av verkligheten mot en individuell tolkning av denna verklighet. Oberoende av om utsagan &auml;r sann eller inte, &auml;r [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1565,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1121"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1935,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions\/1935"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1565"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}