{"id":1121,"date":"2013-11-12T07:59:51","date_gmt":"2013-11-12T04:59:51","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/10-9-uusia-nakemisen-tapoja\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T12:35:26","modified_gmt":"2025-11-10T09:35:26","slug":"10-9-nya-satt-att-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/10-9-nya-satt-att-se\/","title":{"rendered":"10.9<\/span> Nya s\u00e4tt att se"},"content":{"rendered":"\n

Man har diskuterat mycket fr\u00e5gan om fotograferandets spridning direkt p\u00e5verkade bildkonsten. Det har sagts att d\u00e5 vem som helst f\u00f6r en ringa penning kunde f\u00e5 ett fotoportr\u00e4tt av sig sj\u00e4lv riktades m\u00e5larnas uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n en avbildande \u00e5tergivning av verkligheten mot en individuell tolkning av denna verklighet.<\/p>\n\n\n\n

Oberoende av om utsagan \u00e4r sann eller inte, \u00e4r det symptomatiskt att den viktigaste icke-akademiska konstn\u00e4rsgruppen i slutet av 1800-talet, impressionisterna<\/em>, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen st\u00e4llde ut tillsammans i den tidiga konstfotografen Nadars atelj\u00e9utrymmen.<\/p>\n\n\n\n

Impressionisterna tog sitt namn fr\u00e5n namnet p\u00e5 en tidig tavla av Claude Monet (1840\u20131926), den mest renodlade representanten f\u00f6r gruppen. Tavlan \u00e4r en hamnvy m\u00e5lad med fri och bred penself\u00f6ring och hade inom gruppen d\u00f6pts till Impression av den uppstigande solen (10\/30).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Claude Monet: Impression, soluppg\u00e5ng, 1872 [Mus\u00e9e Marmottan, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ur en akademisk synvinkel var tavlan inte slutf\u00f6rd. Det Monet koncentrerat sig p\u00e5 var att \u00e5terge ett omedelbart synintryck. Det \u00e4r denna str\u00e4van som f\u00f6renar de olika impressionisterna, \u00e4ven om str\u00e4vandet fick varierande uttryck.<\/p>\n\n\n\n

Japansk konst hade nyligen blivit ett trend-fenomen i Europa, och impressionisterna, framf\u00f6r allt Monet, beundrade japanska tr\u00e4snitt. Impressionisterna fascinerades speciellt av det skenbart slumpm\u00e4ssiga i tr\u00e4snitten, det att landskapen eller m\u00e4nniskogestalterna var beskurna lite p\u00e5 samma vis som ett snap shot<\/em> -fotografi idag.<\/p>\n\n\n\n

Monets synintrycksm\u00e5lningar och kolorism n\u00e5dde sin kulmen i n\u00e4ckros-serierna och fasadstudierna av en gotisk kyrka som han p\u00e5 sin \u00e5lderdom m\u00e5lade, d\u00e5 han var n\u00e4stan blind.<\/p>\n\n\n\n

Boskillnaden mellan den officiella akademiska konsten och de nyskapande individualistkonstn\u00e4rerna hade accentuerats redan ett par \u00e5rtionden tidigare d\u00e5 realismens representant Courbet hade presenterat sig p\u00e5 en egen fr\u00e5n Salongerna frikopplad separatutst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n

Konflikten kulminerade i och med impressionisterna. Deras f\u00f6rsta utst\u00e4llning utd\u00f6mdes totalt, n\u00e5got som idag anv\u00e4nds som ett paradexempel p\u00e5 of\u00f6rst\u00e5ende och konservativ konstkritik. En av Auguste Renoirs (1841\u20131919) m\u00e5lningar bem\u00f6ttes med bl.a. f\u00f6ljande text: \u201dF\u00f6rs\u00f6k ber\u00e4tta \u00e5t Renoir att en kvinnas kropp inte \u00e4r en obest\u00e4md och i uppl\u00f6sning varande k\u00f6ttmassa med gr\u00f6na och violetta fl\u00e4ckar…\u201d (10\/31).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Pierre-Auguste Renoir: Roddarnas frukost, 1881 [Phillips Collection, USA]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Neoimpressionismen: f\u00e4rgens divisionism<\/h2>\n\n\n\n

En grupp konstn\u00e4rer, som kallades f\u00f6r neoimpressionister eller pointillister (punktm\u00e5lare), f\u00f6rde sj\u00e4lva urskiljningen av synintrycket \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n impressionisterna. Synintrycket var n\u00e5got de l\u00e5ngt nalkades teoretiskt. Gruppens centralgestalt, Georges Seurat (1859\u20131891) delade upp f\u00e4rgen i disparata grundelement, punkter, som placerade intill varandra i denna s.k. divisionism gav en verkan av olika och skiftande f\u00e4rgytor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Georges Seurat: La Parade, 1888 [Metropolitan Museum, New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Symbolismen: bilden som ett uttryck f\u00f6r anden<\/h2>\n\n\n\n

Symbolismen inom bildkonsten hade sin grogrund i den tidiga romantiken och \u00f6ste i synnerhet ur det sena 1800-talets franska poesi. Denna konstriktning som f\u00f6ddes p\u00e5 1880-talet var l\u00e5ngt parallell med art nouveau och jugend.<\/p>\n\n\n\n

Symbolisterna som intresserade sig f\u00f6r religi\u00f6s mystik upplevde att konstens uppgift var att i symbolisk form beskriva djupt liggande k\u00e4nslor och andliga fenomen och sanningar. Gruppens ledande gestalt var fransmannen Puvis de Chavanne (1824\u20131898) (10\/28).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
C.F.A. Voysey: Norney, 1897 [England]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bilden som en tolk f\u00f6r extrema k\u00e4nslol\u00e4gen<\/h2>\n\n\n\n

Till kretsen kring jugend h\u00f6rde \u00e4ven norrmannen Edward Munch (1863\u20131944). Han var l\u00e4nge verksam i Paris som under 1800-talet obestridligen hade blivit den europeiska konstv\u00e4rldens centrum. D\u00e4r blev han bekant med m\u00e5nga betydande samtidskonstn\u00e4rer. Och under sin tid i Tyskland var han med om att grunda ett grupp som f\u00f6rde fram den nya konsten, secessionisterna<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Munchs starkt laddade m\u00e5lningar och grafik f\u00f6rt\u00e4tar ofta extrema k\u00e4nslol\u00e4gen, bl.a. hysteri, sexuell passion, sorg och r\u00e4dsla (10\/34). Inom konsten representerar de en djuplodning av det m\u00e4nskliga psyket, j\u00e4mf\u00f6rbar med Siegmund Freuds mer vetenskapliga forskning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Edward Munch: Skriet, 1893 [Nasjonalgelleriet, Oslo]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Seendets strategier m\u00e5ngfaldigas<\/h2>\n\n\n\n

En grupp konstn\u00e4rer, ofta betecknade som post-impressionister, l\u00f6sgjorde sig medvetet fr\u00e5n impressionistgruppen. Var och en av dem s\u00f6kte det egna och individuella perspektivet och de egna strategierna f\u00f6r sitt m\u00e5lande.<\/p>\n\n\n\n

T.ex. fransmannen Paul Gaugin (1848\u20131903), som i likhet med Monet funnit inspiration i japanska tr\u00e4snitt, flyttade till Tahiti, d\u00e4r han utvecklade en egen line\u00e4r och tv\u00e5dimensionell stil, f\u00f6r att avbilda en annan kultur, \u00e5terge \u201ddet andra\u201d. Gaugins m\u00e5leri har inget gemensamt med 1800-talets orientalism som tog sig an \u201dexotiska\u201d motiv som i allm\u00e4nhet utf\u00f6rdes i en minuti\u00f6s realism i akademisk stil.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Paul Gauguin: Where Do We Come From? What Are We? Where Are We Going?, 1897 [Museum of Fine Arts, Boston]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den likaledes franska Paul C\u00e9zannes (1839\u20131906) konst spirade ur en romantisk- realistisk grund. I likhet med den tidigare presenterade landskapsm\u00e5laren Corot, som tillh\u00f6rde Barbizons skola, \u00e5tergav C\u00e9zanne landskap och stilleben m.m. l\u00e5ngt p\u00e5 ett s\u00e4tt som dessa strukturellt tedde sig, utan att f\u00f6rse m\u00e5lningarna med vidlyftiga symboliska budskap.<\/p>\n\n\n\n

Med sin avskalade palett, till st\u00f6rsta delen best\u00e5ende av jordf\u00e4rger f\u00f6rutom gr\u00f6nt och bl\u00e5tt, analyserade han det han s\u00e5g och kom d\u00e4rmed fram till olika grundformer, till sf\u00e4ren, konen, och cylindern. Det \u00e4r som om n\u00e5gra av hans verk f\u00f6reb\u00e5dade 1900-talets abstrakta konst (10\/35). Samtidigt kom han att verka som en riktningsgivare f\u00f6r kubisterna som br\u00f6t upp bildf\u00e4ltet i olika geometriska ytor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Paul C\u00e9zanne: Mont Sainte-Victoire, 1902.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En avsaknad av akademisk skolning var inte l\u00e4ngre ett hinder p\u00e5 v\u00e4gen mot konstn\u00e4rskap. Tulltj\u00e4nstemannen Henri Rousseaus (1844\u20131910) passion var att m\u00e5la. Han beundrade den akademiska stilen, men hans konst var m\u00e4ttad med en sagost\u00e4mning och hans fr\u00e5n perspektivseende befriade landskap, dr\u00f6mbilder och portr\u00e4tt var m\u00e5lade med en teknik som p\u00e5minner om ett barns. Stilen har karakteriserats som s\u00e5v\u00e4l primitivism som naivism. Idag, i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet, kunde han \u00e4ven utkoras till f\u00f6reg\u00e5ngare till alla sj\u00e4lvl\u00e4rda konst\u00e4lskande amat\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Henri Rousseau: Sovande zigenare, 1897 [Museum of Modern Art, New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c4ven den holl\u00e4ndske konstn\u00e4ren Vincent van Gogh (1853\u20131890) var sj\u00e4lvl\u00e4rd. I sitt m\u00e5leri utvecklade han en helt egen ultraindividualistisk stil i vilken han inlemmade intryck fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l japanska tr\u00e4snitt som m\u00e5nga tidigare n\u00e4mnda samtida franska m\u00e5lare.<\/p>\n\n\n\n

Den explosivt expressiva penself\u00f6ring van Gogh nyttjade f\u00e5r motiven, det m\u00e5 vara en blombukett, ett landskap eller ett portr\u00e4tt, att pulsera med en skr\u00e4mmande kraft (10\/33). Med sin konst som framh\u00e4ver en n\u00e4stan okontrollerbar k\u00e4nsloladdning r\u00f6jde han v\u00e4g f\u00f6r 1900-talets expressionister. Hans korta, tragiska och sj\u00e4lvdestruktiva liv \u2013 bl.a. skar han av sig sitt ena \u00f6ra \u2013 \u00e4r en n\u00e4stan arketypisk variant av myten om \u201ddet missf\u00f6rst\u00e5dda konstn\u00e4rsgeniet\u201d, en myt sprungen ur en under romantiken odlad bild av konstn\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Vincent van Gogh: Vetef\u00e4lt med cypress, 1889 [National Gallery, London]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Man har diskuterat mycket fr\u00e5gan om fotograferandets spridning direkt p\u00e5verkade bildkonsten. Det har sagts att […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1565,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1121","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1800-talet-allt-snabbare-forandringar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1121"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2391,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions\/2391"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1565"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}