Detta undervisningsmaterial \u00e4r sammanst\u00e4llt f\u00f6r Teaterh\u00f6gskolan och h\u00f6r ihop med den tiodelade f\u00f6rel\u00e4sningsserien \u201dRummet, bilden, id\u00e9ernas v\u00e4rld\u201d. F\u00f6rel\u00e4sningsserien riktar sig fr\u00e4mst till dem som studerar teater och dans. D\u00e4rf\u00f6r inkluderar dessa f\u00f6rel\u00e4sningar i konsthistoria (framf\u00f6rallt i arkitektur och bildkonst) \u00e4ven h\u00e4nvisningar till teater, dans och opera. Min str\u00e4van \u00e4r att visa hur de olika konstomr\u00e5dena pr\u00e4glats av respektive tidsperioders politiska, religi\u00f6sa och filosofiska id\u00e9str\u00f6mningar. Materialet presenterar huvuddragen i konsthistorien fram till slutet av 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n
\u201dKonst\u201d \u00e4r ett t\u00e4mligen senkommet begrepp, sprunget ur v\u00e5r europeiska konstuppfattning. St\u00f6rsta delen av de byggnader, f\u00f6rem\u00e5l och bilder, de s.k. \u201dkonstartefakterna\u201d som behandlas h\u00e4r, har tj\u00e4nat ytterst specifika \u00e4ndam\u00e5l. T.ex. de i undervisningen presenterade f\u00f6rhistoriska f\u00f6rem\u00e5len och bilderna torde ha tj\u00e4nat magiska syften. De speglar sin periods trosf\u00f6rest\u00e4llningar, precis som den medeltida konsten manifesterar olika teologiska trossystem.<\/p>\n\n\n\n
Konsten under de tidigaste perioderna \u00e4r till st\u00f6rsta delen anonym, d.v.s. vi k\u00e4nner till bara enstaka konstskapares namn. Konsten som sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fenomen, som en k\u00e4lla till estetisk och\/eller intellektuell njutning och stimulans, f\u00f6ddes under antiken och blev tongivande fr.o.m. den italienska ren\u00e4ssansen under 1400- och 1500-talen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dKonstn\u00e4ren\u201d som signerade sina verk \u00e5sidosatte efter hand den oftast anonymt arbetande \u201dhantverkaren\u201d. V\u00e5ra idag etablerade uppfattningar om konstn\u00e4ren och konstverket b\u00f6rjade samtidigt ta form. Fr.o.m. 1400-talet \u00e4r en m\u00e5lning oftast en inramad tavla, och en skulptur i sin tur ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt verk frikopplat fr\u00e5n arkitektoniska eller rituella sammanhang.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga av de institutioner eller till dem anknutna fenomen som idag definierar och v\u00e4rdebest\u00e4mmer konsten, d.v.s. samlingar, mus\u00e9er, gallerier, konstkritiken, upphovsr\u00e4tten etc., och som vi uppfattar som sj\u00e4lvklarheter, b\u00f6rjade f\u00e5 sin nuvarande form i Europa f\u00f6rst p\u00e5 1700- och 1800-talen. N\u00e4r borgerskapet blev allt mer tongivande kompletterades mecenatsystemet med \u201dden betalande allm\u00e4nheten\u201d, och revolutionerna som svepte \u00f6ver v\u00e4sterlandet gav upphov till de f\u00f6rsta egentliga politiska konstverken.<\/p>\n\n\n\n
Konstens propagandav\u00e4rde k\u00e4nde man dock till tidigare. De flesta verk som kyrkor och kungahus l\u00e5tit utf\u00f6ra kan \u00e4ven tolkas som effektiv och noga utstuderad visuell propaganda. N\u00e4r den nutida nationalstaten formades blev konsten \u00e4ven ett nationellt projekt som pr\u00e4glade s\u00e5v\u00e4l bildspr\u00e5k som arkitektur. Under ren\u00e4ssansen b\u00f6rjade man uppfatta konstn\u00e4ren som en s\u00e4rskild skapande individ. Denna uppfattning fick nya skiftningar under 1800-talet d\u00e5 myterna om den romantiska konstn\u00e4rshj\u00e4lten och geniet gjorde sig g\u00e4llande.<\/p>\n\n\n\n
Konsthistorien koncentrerade sig l\u00e4nge p\u00e5 olika stilarter. Stil kan givetvis st\u00e5 f\u00f6r konstn\u00e4rens individuella \u201dhandavtryck\u201d. I konsthistorien h\u00e4nvisar man dock oftast till en viss \u201dstilepok\u201d, t.ex. ren\u00e4ssansen, barocken, rokokon. Dessa ben\u00e4mningar \u00e4r mycket generaliserande och uppstod f\u00f6r det mesta senare och var ofta nedl\u00e5tande. Varje stilepok inneh\u00e5ller str\u00e4vanden och estetiska trender av v\u00e4ldigt olika slag. Stilepokerna f\u00f6ljde inte varandra i samma takt p\u00e5 alla h\u00e5ll i Europa, l\u00e4ngden varierade med geografi och betingelser och en och samma epok kunde p\u00e5 olika h\u00e5ll f\u00e5 olika uttryck. D\u00e4rtill pr\u00e4glades t.ex. 1800-talet av imitationsstilar, man upprepade medvetet g\u00e5ngna tidsperioders stilideal.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4nda sedan antiken har f\u00f6r\u00e4ndringarna i konsten beskrivits utg\u00e5ende fr\u00e5n en line\u00e4r syn p\u00e5 konstens utveckling. Konsten i antikens Grekland har t.ex. delats in i arkaisk, klassisk och senklassisk. I en dylik utvecklingsb\u00e5ge projicerar man senare v\u00e4rdegrunder p\u00e5 tidigare konstformer: i den \u201darkaiska\u201d konsten finns fr\u00f6et till den \u201dklassiska\u201d (i efterhand definierade) konsten och i den \u201dsenklassiska\u201d konsten fr\u00e5ng\u00e5s sedan delvis dessa ideal. Denna \u201devolutionsmodell\u201d som anv\u00e4nts inom den europeiska konsthistorien har med varierande framg\u00e5ng till\u00e4mpats \u00e4ven p\u00e5 utomeuropeisk konst.<\/p>\n\n\n\n
Trots sina brister \u00e4r de ovan n\u00e4mnda stiltermerna fortfarande i bruk (utg\u00e5ende fr\u00e5n dem har man \u00e4ven skapat olika avledningar, av termen barock t.ex. det barocka, barockteater, barockopera, barockdans). D\u00e4rf\u00f6r presenterar och karakteriserar detta undervisningsmaterial de olika stilperioderna i huvuddrag och po\u00e4ngterar samtidigt de ibland helt motstridiga str\u00e4vanden som kunde r\u00e5da inom en och samma period.<\/p>\n\n\n\n
Trender och stilriktningar har inte enbart varit fenomen f\u00f6rbeh\u00e5llna konsten, oftast speglar de olika r\u00e5dande id\u00e9str\u00f6mningar och ibland ocks\u00e5 tekniska innovationer. Huvudtexten koncentrerar sig p\u00e5 konsternas historia, n\u00e4tl\u00e4nkarna \u00e5 sin sida erbjuder bakgrundsmaterial i form av komprimerade informationspaket \u00e4ven fr\u00e5n andra omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n
Standardproblemet med dylika brett upplagda konsthistoriska \u00f6versikter \u00e4r att tidsperspektivet f\u00f6rvr\u00e4ngs. S\u00e5ledes behandlas \u00e4ven i detta sammanhang de tidigaste konstperioderna, ca 30 000 \u00e5r, i ett enda kapitel, och Tv\u00e5flodslandet och Egypten, som t\u00e4cker ca 2000 \u00e5r av kulturhistoria, likaledes i ett enda kapitel, medan fr.o.m. ren\u00e4ssansen under 1400- och 1500-talen behandlas varje sekel i ett eget kapitel.<\/p>\n\n\n\n
Detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt har m\u00e4nskliga orsaker. Ju mer tidsm\u00e4ssigt avl\u00e4gsen den behandlade perioden \u00e4r, desto mindre konsthistoriskt och skriftligt material finns det tillg\u00e4ngligt, och en f\u00f6renkling \u00e4r given. D\u00e4remot \u00e4r v\u00e5r kunskap om de senaste \u00e5rhundradena mycket mer detaljerad och flera fenomen idag har sina r\u00f6tter i dessa seklers kulturella yttringar.<\/p>\n\n\n\n
Under 1800-talet minskade kungahusens och kyrkans betydelse som uppdragsgivare och best\u00e4llare av konst. Konstn\u00e4rernas egna str\u00e4vanden blev i motsvarande grad mer framtr\u00e4dande. Mot slutet av \u00e5rhundradet f\u00f6ddes olika parallella stilar, s.k. ismer. M\u00e5nga av dem kunde l\u00e4tt ses som rent konstn\u00e4rliga riktningar, men i sj\u00e4lva verket speglar m\u00e5nga av dem sin tids id\u00e9er och teknologiska landvinningar.<\/p>\n\n\n\n
Symbolismen, prerafaeliterna och Arts and Crafts Movement v\u00e4nde medvetet blickarna mot en f\u00f6rindustriell tid. Impressionismen f\u00f6ddes samtidigt som man studerade synsinnet och utvecklade optiken och fotograferingen s\u00e5g dagens ljus. Kubismen \u00e5 sin sida sammanf\u00f6ll med \u201duppt\u00e4ckten\u201d av afrikansk \u201dprimitiv\u201d skulpturkonst. Futurismen kastade sig med \u00f6ppna armar in i industrialismens utvecklingsoptimism, medan surrealismen h\u00e4ngav sig \u00e5t m\u00e4nniskans undermedvetna, speglande s\u00e5ledes Freuds l\u00e4ror om det undermedvetna och sexualiteten. F\u00f6rel\u00e4sningsserien avslutas med detta dynamiska brytningsskede. 1900-talet, med sina allt mer m\u00e5ngfaldiga str\u00e4vanden och olika nya media, f\u00f6rtj\u00e4nar en helt egen f\u00f6rel\u00e4sningsserie.<\/p>\n\n\n\n
I dagens globala v\u00e4rld \u00e4r det om\u00f6jligt att f\u00f6rs\u00f6ka gestalta kulturella och konstn\u00e4rliga fenomen ur ett Europa-centrerat perspektiv. Under slutet av 1800-talet var st\u00f6rsta delen av jordens l\u00e4nder koloniserade av v\u00e4stv\u00e4rlden och \u00e4ven innan hade den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen anammat element fr\u00e5n andra kulturer. F\u00f6rel\u00e4sningsserien \u201dRummet, bilden, id\u00e9ernas v\u00e4rld\u201d fokuserar \u00e4nd\u00e5 fr\u00e4mst p\u00e5 den v\u00e4sterl\u00e4ndska konsten. Det \u00e4r helt enkelt n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r den skapande konstn\u00e4ren att k\u00e4nna till den egna kulturen. Att k\u00e4nna till och kommentera det f\u00f6rflutna och ge det nya tolkningar \u00e4r d\u00e4rtill en viktig del av sj\u00e4lva kulturen.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att v\u00e5r egen konsttradition skall f\u00e5 vidare ramar finns dock \u00e4ven h\u00e4nvisningar till andra kulturer. Kapitel 5 handlar om bilduppfattningar sprungna ur de olika v\u00e4rldsreligionerna och presenterar komprimerade introduktioner till de visuella v\u00e4rldar som skapats av hinduismen, buddhismen och islam, samt av naturfilosofin i Ostasien.<\/p>\n\n\n\n
Som redan tidigare po\u00e4ngterats \u00e4r historie- och konstforskningen discipliner som \u00e4r underst\u00e4llda st\u00e4ndiga nytolkningar. Givetvis \u00e4r \u00e4ven denna f\u00f6rel\u00e4sningsserie enbart en tolkning. En konstut\u00f6vare kan f\u00f6rst\u00e5s anv\u00e4nda kulturen som material och tolka den egenm\u00e4ktigt, men n\u00e4r tolkningen \u00e4r som mest allm\u00e4ngiltig baserar den sig \u00e4ven p\u00e5 kunskap, inte enbart p\u00e5 disparata intryck. \u00c4mnet \u00e4r dock s\u00e5 o\u00e4ndligt och m\u00e5ngfasetterat att det \u00f6ppnar sig f\u00f6rst efter att man betraktat det fr\u00e5n flera h\u00e5ll och studerat ett otal k\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n
Helsingfors 5.2.2008<\/p>\n\n\n\n
Jukka O. Miettinen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Detta undervisningsmaterial \u00e4r sammanst\u00e4llt f\u00f6r Teaterh\u00f6gskolan och h\u00f6r ihop med den tiodelade f\u00f6rel\u00e4sningsserien \u201dRummet, bilden, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1557,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-945","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rummet-bilder-ideernas-varld"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=945"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2056,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945\/revisions\/2056"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=945"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=945"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=945"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}