{"id":960,"date":"2013-11-12T08:50:48","date_gmt":"2013-11-12T05:50:48","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/1-1-perusongelmia\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-06T12:25:10","modified_gmt":"2025-11-06T09:25:10","slug":"1-1-grundproblem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/1-1-grundproblem\/","title":{"rendered":"1.1<\/span> Grundproblem"},"content":{"rendered":"\n

Oklarheter i klassificeringen<\/h2>\n\n\n\n

Den f\u00f6rhistoriska tiden utg\u00f6rs av tidsperioderna innan skriftspr\u00e5ken utvecklades, d.v.s. det finns ingen \u201dhistorisk\u201d eller skriftlig dokumentation fr\u00e5n denna tid. V\u00e5r kunskap om denna era, som varade i hundratusentals \u00e5r, baserar sig fr\u00e4mst p\u00e5 arkeologi och forskningen inom konsthistoria. Under 1800-talet etablerades ett klassificeringssystem f\u00f6r den f\u00f6rhistoriska konsten i Europa. Klassificeringen utgick fr\u00e5n kronologi, material och teknologi.
Enligt detta system indelas den f\u00f6rhistoriska tiden i:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. sten\u00e5ldern,<\/li>\n\n\n\n
  2. brons\u00e5ldern och<\/li>\n\n\n\n
  3. j\u00e4rn\u00e5ldern.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Sten\u00e5ldern indelas \u00e5 sin sida i<\/p>\n\n\n\n

      \n
    1. den paleolitiska, d.v.s. \u00e4ldre sten\u00e5ldern (ca 40 000\/30 000\u201310 000 f.v.t.),<\/li>\n\n\n\n
    2. den mesolitiska, d.v.s. mellersta sten\u00e5ldern (10 000\u20134000 f.v.t.) och<\/li>\n\n\n\n
    3. den neolitiska, d.v.s. yngre sten\u00e5ldern (ca 4000\u20131200 f.v.t.).<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

      Dessa schematiska klassificeringar har man med varierande framg\u00e5ng \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6kt till\u00e4mpa globalt. Problemet har varit att historien f\u00f6r det mesta inte framskrider som en kronologisk utvecklingsber\u00e4ttelse. P\u00e5 olika h\u00e5ll kan perioderna variera i l\u00e4ngd eller helt eller delvis tidsm\u00e4ssigt sammanfalla och ibland \u00e4r det t.o.m. sv\u00e5rt att identifiera en viss period. Fenomen anknutna till klimat och milj\u00f6 (t.ex. tillg\u00e5ngen p\u00e5 r\u00e5varor) varierade avsev\u00e4rt i olika kulturer och motsvarade inte alltid f\u00f6rh\u00e5llandena i Europa, d\u00e4rifr\u00e5n klassificeringskriterierna utg\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n

      Klassificeringssystemet anv\u00e4nds \u00e4ven ofta n\u00e4r man h\u00e4nvisar till ett s.k. \u201dutvecklingsskede\u201d. Man kan t.ex. s\u00e4ga att en viss stam eller folkgrupp lever i \u201dden neolitiska sten\u00e5ldern\u201d, d.v.s. att dessa m\u00e4nniskors vardag, teknologi och f\u00f6rem\u00e5l p\u00e5minner om fenomen som man vanligtvis f\u00f6rknippar med den neolitiska sten\u00e5ldern. Vi kan d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt g\u00f6ra oss skyldiga till ett Europa-centrerat syns\u00e4tt (\u201deurocentrism\u201d), d.v.s. att vi bed\u00f6mer andra kulturer utg\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e5r egen kultur.<\/p>\n\n\n\n

      Det approximativa i tidsbest\u00e4mningen<\/h2>\n\n\n\n

      D\u00e4rtill \u00e4r den f\u00f6rhistorisk konsten helt enkelt sv\u00e5r att tidsbest\u00e4mma. M\u00e4nniskan har tillverkat verktyg under hundratusentals \u00e5r och skapat det vi idag klassificerar som \u201dkonstverk\u201d i ca 30 000 \u00e5r. Dateringen av dessa verk har varit ytterst problematisk. I olika konsthistoriska och arkeologiska k\u00e4lltexter har dateringarna varierat stort. Idag m\u00f6jligg\u00f6r nya metoder, bl.a. kol-14-dateringen, i vissa fall en st\u00f6rre precision, men fortfarande \u00e4r en del viktiga f\u00f6rem\u00e5l daterade enbart p\u00e5 n\u00e5gra tusen \u00e5r n\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

      Tolkningarnas m\u00e5ngfald<\/h2>\n\n\n\n

      Den totala avsaknaden av skriftligt k\u00e4llmaterial och de n\u00e4stan ofattbara tidsperspektiven g\u00f6r det besv\u00e4rligt att uttyda den f\u00f6rhistoriska konsten. Vi har ingen klar inblick i de religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningar och trossystem som dessa tidiga f\u00f6rem\u00e5l och bilder \u00e5terspeglar. Det h\u00e4r har lett till att den f\u00f6rhistoriska konsten tolkats ur sinsemellan mycket olika perspektiv. Ju mindre vi vet om n\u00e5gon tidsperiod, desto l\u00e4ttare \u00e4r det f\u00f6r oss att projicera v\u00e5ra egna trosf\u00f6rest\u00e4llningar och uppfattningar p\u00e5 perioden.<\/p>\n\n\n\n

      \u00c5 andra sidan, om vi inte \u00e4r ute efter vetenskapligt bevisbara sanningar och erk\u00e4nner att historieforskningen, och speciellt forskningen i konsthistoria, i sista hand handlar om nytolkningar, bjuder den f\u00f6rhistoriska konsten det m\u00e4nskliga sinnet p\u00e5 stimulerande material. Den f\u00f6rhistoriska konsten, s\u00e5v\u00e4l dess bildv\u00e4rld som forna ritualer och andra urformer f\u00f6r dans och teater, har intresserat ett otal 1900-talskonstn\u00e4rer. Konstn\u00e4rerna har genom studier av denna urtida konst, eller via inlevelse, str\u00e4vat efter att n\u00e5 n\u00e5got av det evigt och urminnes m\u00e4nskliga, inte minst m\u00e4nniskans tidiga relation till naturen.<\/p>\n\n\n\n

      Ett s\u00e4tt att nalkas den f\u00f6rhistoriska konsten \u00e4r att g\u00f6ra en j\u00e4mf\u00f6rande studie utg\u00e5ende fr\u00e5n dagens \u201dprimitiva\u201d naturfolk och kulturformer som \u00e4nnu b\u00e4r sp\u00e5r av sten-, brons- och j\u00e4rn\u00e5ldern. Slutledningarna kan dock enbart vara riktgivande, f\u00f6r de \u201dprimitiva\u201d kulturerna kan i sj\u00e4lva verket vara ytterst rikt utformade och differentierade. \u00c4ven om man kan finna snarlika uttryck i dessa kulturers arkitektur, f\u00f6rem\u00e5l och framst\u00e4llningsformer, \u00e4r skillnaderna ofta mer markanta \u00e4n likheterna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Oklarheter i klassificeringen Den f\u00f6rhistoriska tiden utg\u00f6rs av tidsperioderna innan skriftspr\u00e5ken utvecklades, d.v.s. det finns […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-960","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1-den-forhistoriska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/960","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=960"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/960\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2088,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/960\/revisions\/2088"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=960"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=960"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=960"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}