{"id":963,"date":"2013-11-12T08:50:16","date_gmt":"2013-11-12T05:50:16","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/1-2-varhaisin-taide-metsastava-ja-vaeltava-ihminen\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:58","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:58","slug":"1-2-den-tidigaste-konsten-jagaren-och-nomaden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/1-2-den-tidigaste-konsten-jagaren-och-nomaden\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">1.2<\/div> Den tidigaste konsten: j\u00e4garen och nomaden"},"content":{"rendered":"<p>De &auml;ldsta k&auml;nda f&ouml;rem&aring;len som m&auml;nniskan tillverkat &auml;r olika slag av stenredskap, t.ex. huggvapen och handyxor. De allra &auml;ldsta redskapen, tillverkade f&ouml;r n&auml;stan en och en halv miljon &aring;r sedan, har man funnit i Afrika. I Europa utvecklades stenredskapen markant ca 40 000 f.v.t., bl.a. fick de en vassare egg d&aring; (1\/1).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0101.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1516\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0101.jpg 600w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0101-281x300.jpg 281w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1516\">\n\t\t\t\tI o&#776;versta raden olika typer av de allra tidigaste stenredskapen. I raden under mer avancerade stenredskap och bredvid dessa deras moderna motsvarigheter. [Illustrated History of Europe, 1992]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>M&auml;nniskorna livn&auml;rde sig p&aring; jakt och var ofta tvungna att f&ouml;lja villebr&aring;det. Grottor och olika konstruktioner av naturmaterial tj&auml;nstgjorde som boningar. I t.ex. Ukraina har man hittat sp&aring;r av t&auml;ltliknande hyddor med en st&ouml;dkonstruktion gjord av mammutben (ca 18 000&ndash;15 000 f.v.t.).<\/p>\n<h2>Kvinnliga gudomar<\/h2>\n<p>De &auml;ldsta k&auml;nda bilderna eller &rdquo;konstf&ouml;rem&aring;len&rdquo; som m&auml;nniskan f&ouml;rf&auml;rdigat &auml;r sm&aring; m&auml;nniskoskulpturer i ben och sten. S&aring;dana har hittats p&aring; ett vidstr&auml;ckt omr&aring;de i Europa, i <strong>Mellan&ouml;stern<\/strong>, p&aring; olika h&aring;ll i Ryssland etc. De flesta &aring;terger kvinnor, vilket lett till en <strong>anakronistisk<\/strong> sed att kalla dem f&ouml;r &rdquo;Venus&rdquo;-statyetter.<\/p>\n<p>Den mest k&auml;nda av dessa f&ouml;rhistoriska &rdquo;Venus&rdquo;-statyetter &auml;r den som d&ouml;pts efter sin fyndort till Venus fr&aring;n Willendorf. Denna 11,5 cm h&ouml;ga kalkstensstatyett, daterad till ca 30 000&ndash;25 000 f.v.t. (1\/2), avbildar en arml&ouml;s och ytterst v&auml;l tilltagen kvinna med lockigt h&aring;r. Man har funnit sp&aring;r av f&auml;rg p&aring; statyetten. De yppiga br&ouml;sten och kraftiga h&ouml;ftpartiet som denna och &auml;ven ett flertal senare kvinnostatyetter uppvisar har gjort att man i allm&auml;nhet sammankopplat dem med fruktbarhetskulter. P&aring; grund av sin ringa storlek kan Venus fr&aring;n Willendorf ha varit ett magiskt f&ouml;rem&aring;l som man h&aring;llit i handen under n&aring;gon specifik ritual.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0102.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1517\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0102.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0102-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1517\">\n\t\t\t\t&rdquo;Venus fra&#778;n Willendorff&rdquo;, ca 30 000&ndash;25 000 f.v.t. Kalksten [Naturhistorisches Museum, Wien]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I slutet av 1900-talet etablerades uppfattningen att dessa kvinnostatyetter antyder att samh&auml;llet under sten&aring;ldern var matriarkaliskt, d.v.s. att i centrum f&ouml;r s&aring;v&auml;l familjen som det m&auml;nskliga kollektivet stod kvinnan, inte mannen, som i det senare patriarkala samh&auml;llet, och att hon under denna period &auml;ven hade en central st&auml;llning i den religi&ouml;sa bildv&auml;rlden. Syns&auml;ttet st&ouml;ds av att &auml;ven i de tidiga indiska kulturerna kvinnostatyetterna dominerade. Dessa statyetter g&aring;r under ben&auml;mningen &rdquo;Den stora modern&rdquo; och betraktas som ett slags urformer ur vilka hinduismens kvinnliga gudomar (1\/3) utvecklades.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0103.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1518\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0103.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0103-141x300.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1518\">\n\t\t\t\tEn tidig indisk framsta&#776;llning av &rdquo;Den stora modern&rdquo;. Terrakottaskulptur. Induskulturen, ca 2500 f.v.t. [National Museum, New Delhi]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Det skulle vara fel att p&aring;st&aring; att dessa tidiga statyetter &auml;r de f&ouml;rsta som m&auml;nniskan tillverkat, &auml;ven om de &auml;r de &auml;ldsta konstverken som vi k&auml;nner till. Till en b&ouml;rjan tillverkades figurer och statyetter sannolikt i material som var l&auml;ttare att bearbeta, tr&auml;d, bark etc. Redan under denna f&ouml;rhistoriska tid m&aring;lade m&auml;nniskan ocks&aring; olika figurer p&aring; sin egen kropp.<\/p>\n<p>Den tidiga smyckeskonstens m&aring;ngsidighet framg&aring;r av ett otal fynd p&aring; olika h&aring;ll i v&auml;rlden. Fr.o.m. ca 28 000 f.v.t. f&ouml;rekommer djurtanden allt oftare som smycke, men m&aring;ngfalden av smycken i en och samma grav tyder p&aring; att kvinnor och m&auml;n, olika &aring;ldersgrupper, och m&ouml;jligen personer som tillh&ouml;rde olika stammar och sociala skikt, anv&auml;nde smycken av mycket varierande utformning. Flera av de sm&aring; statyetter man funnit antas i tiderna ha varit en del av n&aring;got smycke och de kan samtidigt ha fungerat som magiska amuletter.<\/p>\n<h2>Grottkonsten<\/h2>\n<p>De &auml;ldsta k&auml;nda grottm&aring;lningarna finns i Frankrike och Spanien (1\/4). Man antar att grottorna var ett slags kultcentra och att m&aring;lningarna tillkom ca 20 000&ndash;12 000 f.v.t., d.v.s. att djurbilderna p&aring; grottv&auml;ggarna inte m&aring;lades samtidigt eller under en kortare tidsrymd utan tillkom under en l&aring;ng period.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0104.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1519\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0104.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0104-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1519\">\n\t\t\t\tGrottma&#778;lningar i en droppstensgrotta. [Cougnat, Lot, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Dessa <strong>grottor<\/strong> har inte varit bost&auml;llen, utan platser f&ouml;r n&aring;got slag av ritualer. Det &auml;r sv&aring;rt att ta sig in i dem, g&aring;ngarna &auml;r ofta s&aring; smala att man &auml;r tvungen att hasa sig fram p&aring; mage.<\/p>\n<p>De tidigaste &rdquo;handavtrycken&rdquo; p&aring; grottv&auml;ggarna &auml;r bokstavligen ett slags avtryck av h&auml;nder. De som skapat &rdquo;avtrycken&rdquo; har pressat sin handflata mot v&auml;ggen och bl&aring;st f&auml;rgpigment &ouml;ver och runt handen s&aring; att det uppst&aring;tt ett s.k. negativt avtryck p&aring; v&auml;ggen(1\/5).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"540\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0105.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1573\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0105.jpg 540w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0105-253x300.jpg 253w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1573\">\n\t\t\t\tHandsilhuett. Silhuetten framsta&#776;lld med att man bla&#778;st ett fa&#776;rga&#776;mne o&#776;ver en hand man tryckt mot klippva&#776;ggen. [Gargas, Haute-Garonne, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Fr&auml;mst uppvisar grottv&auml;ggarna dock bilder av olika djur, bisonoxar, renar, stenbockar och h&auml;star (1\/6). En stor del av de avbildade djuren &auml;r villebr&aring;d. Rovdjur f&ouml;rekommer s&auml;llan. Djuren &auml;r tr&auml;ffs&auml;kert avbildade och utf&ouml;rda i olika teknik. Endel bilder &auml;r linearritningar, andra &auml;r fullt kolorerade och vissa &auml;r gjorda i s.k. &rdquo;r&ouml;ntgenstil&rdquo; som samtidigt visar s&aring;v&auml;l djurets yttre som dess skelett.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0106.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1520\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0106.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0106-300x281.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1520\">\n\t\t\t\tHuvud av no&#776;tboskap. [Lascaux, Dordogne, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ofta &auml;r djuren m&aring;lade till en del ovanp&aring; varandra. Enligt en hypotes &auml;r djuren (&aring;tminstone i vissa fall) m&aring;lade s&aring; att de f&ouml;ljer formationerna i grottv&auml;ggen, vilket f&ouml;rklarar det att m&aring;nga m&aring;lningar ter sig tredimensionella. Enligt hypotesen har de som skapat bilderna s&ouml;kt, i skenet av facklor och sm&aring; oljelampor, efter bekanta djurskepnader i v&auml;ggarnas ytformation och sedan &rdquo;markerat&rdquo; dem med f&auml;rg. Detta kunde f&ouml;rklara att djuren delvis &auml;r m&aring;lade s&aring; att de &ouml;verlappar varandra. Nya ytformationer uppenbarades n&auml;r man flyttade p&aring; ljusk&auml;llan samtidigt som tidigare m&aring;lade bilder f&ouml;rsvann i skugga.<\/p>\n<p>En del av bilderna &auml;r m&ouml;jligen m&aring;lade med primitiva penslar, men det har ocks&aring; framf&ouml;rts en teori att de gjorts med bl&aring;steknik, som de ovan n&auml;mnda s.k. negativa avtrycken. F&auml;rgerna &auml;r jordf&auml;rger, r&ouml;tt, svart och ockra. Bilderna &auml;r genomg&aring;ende gjorda med s&auml;ker hand och djuren &auml;r l&auml;tta att k&auml;nna igen. Framst&auml;llningarna bjuder p&aring; en m&auml;ngd intressanta s&auml;rdag. Den ovan n&auml;mnda &rdquo;r&ouml;ntgenstilen&rdquo; kombinerar iakttagelser av s&aring;v&auml;l det levande djuret som dess skelett. I vissa m&aring;lningar har djurets r&ouml;relse framst&auml;llts p&aring; ett s&auml;tt som p&aring;minner om futuristernas m&aring;lningar i b&ouml;rjan av 1900-talet: djuren har multipla extremiteter och djursp&aring;ren &auml;r markerade med punkter som ger ett intryck av skritt eller annan r&ouml;relse (1\/7).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-963 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0107.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1521\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0107.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0107-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1521\">\n\t\t\t\tA&#776;lg, spra&#778;ngro&#776;relsen visas med hja&#776;lp av en linje besta&#778;ende av punkter. [Lascaux, Dordogne, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Gr&aring;ttm&aring;lningarnas syfte<\/h2>\n<p>M&aring;lningarna &auml;r inte &rdquo;beskurna&rdquo;, d.v.s. de ter sig inte tavellika, utan sprider sig fritt l&auml;ngs v&auml;ggarna, f&ouml;ljer s.a.s. &rdquo;synf&auml;ltets logik&rdquo;. &Auml;nda sedan man fann dessa grottm&aring;lningar har man diskuterat deras funktion och betydelser och ett flertal teorier har framlagts.<\/p>\n<ul><li>Till en b&ouml;rjan utgick man ifr&aring;n att bilderna &aring;terspeglade m&auml;nniskans <strong>behov av att dekorera<\/strong> sin omgivning, d.v.s. att bilderna n&auml;rmast haft en estetisk funktion.<\/li>\n<li>Ett antagande som ofta &aring;terkommer &auml;r att bilderna representerar s.k. <em>sympatisk magi<\/em>, d.v.s. att j&auml;garna med hj&auml;lp av m&aring;lningarna skulle ha f&ouml;rs&ouml;kt s&auml;kerst&auml;lla jaktlyckan och\/eller djurens fruktbarhet. T.ex. avbildningarna av djurhannarnas k&ouml;nsorgan kan ses som ett bel&auml;gg f&ouml;r det sistn&auml;mnda alternativet.<\/li>\n<li>Enligt en teori representerar djurbilderna mytologiska gestalter och s&aring;ledes skulle de inneha en narrativ, d.v.s. ber&auml;ttande och illustrativ funktion i en <strong>mytologi<\/strong>.<\/li>\n<li>Den kosmiska tolkningen ser &aring; sin sida bilderna som h&auml;nvisningar till djurflockarnas vandringar och d&auml;rmed &auml;ven till &aring;rstiderna och i vidare bem&auml;rkelse till naturens och tidens cykler.<\/li>\n<li>Grottm&aring;lningarna har ocks&aring; j&auml;mf&ouml;rts med konsten hos dagens s.k. naturfolk, och man har f&ouml;rs&ouml;kt komma underfund med inneb&ouml;rden i m&aring;lningarna med att studera trosf&ouml;rest&auml;llningar och ritualer hos dessa folk.<\/li>\n<\/ul><p>De flesta f&ouml;rklaringsmodeller relaterar m&aring;lningarna till den tro eller det trossystem som dessa j&auml;gare hade. Det problematiska &auml;r att vi inte vet n&auml;stan n&aring;gonting om de d&aring;tida religi&ouml;sa f&ouml;rest&auml;llningarna. Gravfynd har dock visat att man v&ouml;rdade de d&ouml;da och att man gav dem t.ex. offerg&aring;vor. Det h&auml;r kunde tolkas som ett slags f&ouml;rfaderskult, n&aring;got som f&ouml;rekommit &ouml;verallt i v&auml;rlden och som &auml;ven pr&auml;glat m&aring;nga senare &rdquo;h&ouml;gkulturer&rdquo;.<\/p>\n<p>I allm&auml;nhet karakteriserar man j&auml;garnas v&auml;rldsbild som &rdquo;<strong>animistisk<\/strong>&rdquo;. Med denna n&aring;got sv&auml;vande och generella term h&auml;nvisar man till trossystem som f&ouml;reg&aring;tt de institutionaliserade religioner som vi b&auml;ttre k&auml;nner till. I dessa &auml;ldre trossystem stod naturen och naturelementen i centrum, t.ex. berg, floder och skogar upplevdes som besj&auml;lade, och m&auml;nniskan hade ett n&auml;ra f&ouml;rh&aring;llande till djurv&auml;rlden.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De &auml;ldsta k&auml;nda f&ouml;rem&aring;len som m&auml;nniskan tillverkat &auml;r olika slag av stenredskap, t.ex. huggvapen och handyxor. De allra &auml;ldsta redskapen, tillverkade f&ouml;r n&auml;stan en och en halv miljon &aring;r sedan, har man funnit i Afrika. I Europa utvecklades stenredskapen markant ca 40 000 f.v.t., bl.a. fick de en vassare egg d&aring; (1\/1). M&auml;nniskorna livn&auml;rde sig [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1520,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=963"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1878,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963\/revisions\/1878"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1520"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=963"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=963"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=963"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}