{"id":963,"date":"2013-11-12T08:50:16","date_gmt":"2013-11-12T05:50:16","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/1-2-varhaisin-taide-metsastava-ja-vaeltava-ihminen\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T12:39:06","modified_gmt":"2025-11-07T09:39:06","slug":"1-2-den-tidigaste-konsten-jagaren-och-nomaden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/1-2-den-tidigaste-konsten-jagaren-och-nomaden\/","title":{"rendered":"1.2<\/span> Den tidigaste konsten: j\u00e4garen och nomaden"},"content":{"rendered":"\n

De \u00e4ldsta k\u00e4nda f\u00f6rem\u00e5len som m\u00e4nniskan tillverkat \u00e4r olika slag av stenredskap, t.ex. huggvapen och handyxor. De allra \u00e4ldsta redskapen, tillverkade f\u00f6r n\u00e4stan en och en halv miljon \u00e5r sedan, har man funnit i Afrika. I Europa utvecklades stenredskapen markant ca 40 000 f.v.t., bl.a. fick de en vassare egg d\u00e5 (1\/1).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
I o\u0308versta raden olika typer av de allra tidigaste stenredskapen. I raden under mer avancerade stenredskap och bredvid dessa deras moderna motsvarigheter. [Illustrated History of Europe, 1992]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e4nniskorna livn\u00e4rde sig p\u00e5 jakt och var ofta tvungna att f\u00f6lja villebr\u00e5det. Grottor och olika konstruktioner av naturmaterial tj\u00e4nstgjorde som boningar. I t.ex. Ukraina har man hittat sp\u00e5r av t\u00e4ltliknande hyddor med en st\u00f6dkonstruktion gjord av mammutben (ca 18 000\u201315 000 f.v.t.).<\/p>\n\n\n\n

Kvinnliga gudomar<\/h2>\n\n\n\n

De \u00e4ldsta k\u00e4nda bilderna eller \u201dkonstf\u00f6rem\u00e5len\u201d som m\u00e4nniskan f\u00f6rf\u00e4rdigat \u00e4r sm\u00e5 m\u00e4nniskoskulpturer i ben och sten. S\u00e5dana har hittats p\u00e5 ett vidstr\u00e4ckt omr\u00e5de i Europa, i Mellan\u00f6stern<\/strong>, p\u00e5 olika h\u00e5ll i Ryssland etc. De flesta \u00e5terger kvinnor, vilket lett till en anakronistisk<\/strong> sed att kalla dem f\u00f6r \u201dVenus\u201d-statyetter.<\/p>\n\n\n\n

Den mest k\u00e4nda av dessa f\u00f6rhistoriska \u201dVenus\u201d-statyetter \u00e4r den som d\u00f6pts efter sin fyndort till Venus fr\u00e5n Willendorf. Denna 11,5 cm h\u00f6ga kalkstensstatyett, daterad till ca 30 000\u201325 000 f.v.t. (1\/2), avbildar en arml\u00f6s och ytterst v\u00e4l tilltagen kvinna med lockigt h\u00e5r. Man har funnit sp\u00e5r av f\u00e4rg p\u00e5 statyetten. De yppiga br\u00f6sten och kraftiga h\u00f6ftpartiet som denna och \u00e4ven ett flertal senare kvinnostatyetter uppvisar har gjort att man i allm\u00e4nhet sammankopplat dem med fruktbarhetskulter. P\u00e5 grund av sin ringa storlek kan Venus fr\u00e5n Willendorf ha varit ett magiskt f\u00f6rem\u00e5l som man h\u00e5llit i handen under n\u00e5gon specifik ritual.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
\u201dVenus fra\u030an Willendorff\u201d, ca 30 000\u201325 000 f.v.t. Kalksten [Naturhistorisches Museum, Wien]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I slutet av 1900-talet etablerades uppfattningen att dessa kvinnostatyetter antyder att samh\u00e4llet under sten\u00e5ldern var matriarkaliskt, d.v.s. att i centrum f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l familjen som det m\u00e4nskliga kollektivet stod kvinnan, inte mannen, som i det senare patriarkala samh\u00e4llet, och att hon under denna period \u00e4ven hade en central st\u00e4llning i den religi\u00f6sa bildv\u00e4rlden. Syns\u00e4ttet st\u00f6ds av att \u00e4ven i de tidiga indiska kulturerna kvinnostatyetterna dominerade. Dessa statyetter g\u00e5r under ben\u00e4mningen \u201dDen stora modern\u201d och betraktas som ett slags urformer ur vilka hinduismens kvinnliga gudomar (1\/3) utvecklades.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
En tidig indisk framsta\u0308llning av \u201dDen stora modern\u201d. Terrakottaskulptur. Induskulturen, ca 2500 f.v.t. [National Museum, New Delhi]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det skulle vara fel att p\u00e5st\u00e5 att dessa tidiga statyetter \u00e4r de f\u00f6rsta som m\u00e4nniskan tillverkat, \u00e4ven om de \u00e4r de \u00e4ldsta konstverken som vi k\u00e4nner till. Till en b\u00f6rjan tillverkades figurer och statyetter sannolikt i material som var l\u00e4ttare att bearbeta, tr\u00e4d, bark etc. Redan under denna f\u00f6rhistoriska tid m\u00e5lade m\u00e4nniskan ocks\u00e5 olika figurer p\u00e5 sin egen kropp.<\/p>\n\n\n\n

Den tidiga smyckeskonstens m\u00e5ngsidighet framg\u00e5r av ett otal fynd p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Fr.o.m. ca 28 000 f.v.t. f\u00f6rekommer djurtanden allt oftare som smycke, men m\u00e5ngfalden av smycken i en och samma grav tyder p\u00e5 att kvinnor och m\u00e4n, olika \u00e5ldersgrupper, och m\u00f6jligen personer som tillh\u00f6rde olika stammar och sociala skikt, anv\u00e4nde smycken av mycket varierande utformning. Flera av de sm\u00e5 statyetter man funnit antas i tiderna ha varit en del av n\u00e5got smycke och de kan samtidigt ha fungerat som magiska amuletter.<\/p>\n\n\n\n

Grottkonsten<\/h2>\n\n\n\n

De \u00e4ldsta k\u00e4nda grottm\u00e5lningarna finns i Frankrike och Spanien (1\/4). Man antar att grottorna var ett slags kultcentra och att m\u00e5lningarna tillkom ca 20 000\u201312 000 f.v.t., d.v.s. att djurbilderna p\u00e5 grottv\u00e4ggarna inte m\u00e5lades samtidigt eller under en kortare tidsrymd utan tillkom under en l\u00e5ng period.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Grottma\u030alningar i en droppstensgrotta. [Cougnat, Lot, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Dessa grottor<\/strong> har inte varit bost\u00e4llen, utan platser f\u00f6r n\u00e5got slag av ritualer. Det \u00e4r sv\u00e5rt att ta sig in i dem, g\u00e5ngarna \u00e4r ofta s\u00e5 smala att man \u00e4r tvungen att hasa sig fram p\u00e5 mage.<\/p>\n\n\n\n

De tidigaste \u201dhandavtrycken\u201d p\u00e5 grottv\u00e4ggarna \u00e4r bokstavligen ett slags avtryck av h\u00e4nder. De som skapat \u201davtrycken\u201d har pressat sin handflata mot v\u00e4ggen och bl\u00e5st f\u00e4rgpigment \u00f6ver och runt handen s\u00e5 att det uppst\u00e5tt ett s.k. negativt avtryck p\u00e5 v\u00e4ggen(1\/5).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Handsilhuett. Silhuetten framsta\u0308lld med att man bla\u030ast ett fa\u0308rga\u0308mne o\u0308ver en hand man tryckt mot klippva\u0308ggen. [Gargas, Haute-Garonne, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fr\u00e4mst uppvisar grottv\u00e4ggarna dock bilder av olika djur, bisonoxar, renar, stenbockar och h\u00e4star (1\/6). En stor del av de avbildade djuren \u00e4r villebr\u00e5d. Rovdjur f\u00f6rekommer s\u00e4llan. Djuren \u00e4r tr\u00e4ffs\u00e4kert avbildade och utf\u00f6rda i olika teknik. Endel bilder \u00e4r linearritningar, andra \u00e4r fullt kolorerade och vissa \u00e4r gjorda i s.k. \u201dr\u00f6ntgenstil\u201d som samtidigt visar s\u00e5v\u00e4l djurets yttre som dess skelett.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Huvud av no\u0308tboskap. [Lascaux, Dordogne, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ofta \u00e4r djuren m\u00e5lade till en del ovanp\u00e5 varandra. Enligt en hypotes \u00e4r djuren (\u00e5tminstone i vissa fall) m\u00e5lade s\u00e5 att de f\u00f6ljer formationerna i grottv\u00e4ggen, vilket f\u00f6rklarar det att m\u00e5nga m\u00e5lningar ter sig tredimensionella. Enligt hypotesen har de som skapat bilderna s\u00f6kt, i skenet av facklor och sm\u00e5 oljelampor, efter bekanta djurskepnader i v\u00e4ggarnas ytformation och sedan \u201dmarkerat\u201d dem med f\u00e4rg. Detta kunde f\u00f6rklara att djuren delvis \u00e4r m\u00e5lade s\u00e5 att de \u00f6verlappar varandra. Nya ytformationer uppenbarades n\u00e4r man flyttade p\u00e5 ljusk\u00e4llan samtidigt som tidigare m\u00e5lade bilder f\u00f6rsvann i skugga.<\/p>\n\n\n\n

En del av bilderna \u00e4r m\u00f6jligen m\u00e5lade med primitiva penslar, men det har ocks\u00e5 framf\u00f6rts en teori att de gjorts med bl\u00e5steknik, som de ovan n\u00e4mnda s.k. negativa avtrycken. F\u00e4rgerna \u00e4r jordf\u00e4rger, r\u00f6tt, svart och ockra. Bilderna \u00e4r genomg\u00e5ende gjorda med s\u00e4ker hand och djuren \u00e4r l\u00e4tta att k\u00e4nna igen. Framst\u00e4llningarna bjuder p\u00e5 en m\u00e4ngd intressanta s\u00e4rdag. Den ovan n\u00e4mnda \u201dr\u00f6ntgenstilen\u201d kombinerar iakttagelser av s\u00e5v\u00e4l det levande djuret som dess skelett. I vissa m\u00e5lningar har djurets r\u00f6relse framst\u00e4llts p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minner om futuristernas m\u00e5lningar i b\u00f6rjan av 1900-talet: djuren har multipla extremiteter och djursp\u00e5ren \u00e4r markerade med punkter som ger ett intryck av skritt eller annan r\u00f6relse (1\/7).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
A\u0308lg, spra\u030angro\u0308relsen visas med hja\u0308lp av en linje besta\u030aende av punkter. [Lascaux, Dordogne, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Gr\u00e5ttm\u00e5lningarnas syfte<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5lningarna \u00e4r inte \u201dbeskurna\u201d, d.v.s. de ter sig inte tavellika, utan sprider sig fritt l\u00e4ngs v\u00e4ggarna, f\u00f6ljer s.a.s. \u201dsynf\u00e4ltets logik\u201d. \u00c4nda sedan man fann dessa grottm\u00e5lningar har man diskuterat deras funktion och betydelser och ett flertal teorier har framlagts.<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Till en b\u00f6rjan utgick man ifr\u00e5n att bilderna \u00e5terspeglade m\u00e4nniskans behov av att dekorera<\/strong> sin omgivning, d.v.s. att bilderna n\u00e4rmast haft en estetisk funktion.<\/li>\n\n\n\n
  • Ett antagande som ofta \u00e5terkommer \u00e4r att bilderna representerar s.k. sympatisk magi<\/em>, d.v.s. att j\u00e4garna med hj\u00e4lp av m\u00e5lningarna skulle ha f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4kerst\u00e4lla jaktlyckan och\/eller djurens fruktbarhet. T.ex. avbildningarna av djurhannarnas k\u00f6nsorgan kan ses som ett bel\u00e4gg f\u00f6r det sistn\u00e4mnda alternativet.<\/li>\n\n\n\n
  • Enligt en teori representerar djurbilderna mytologiska gestalter och s\u00e5ledes skulle de inneha en narrativ, d.v.s. ber\u00e4ttande och illustrativ funktion i en mytologi<\/strong>.<\/li>\n\n\n\n
  • Den kosmiska tolkningen ser \u00e5 sin sida bilderna som h\u00e4nvisningar till djurflockarnas vandringar och d\u00e4rmed \u00e4ven till \u00e5rstiderna och i vidare bem\u00e4rkelse till naturens och tidens cykler.<\/li>\n\n\n\n
  • Grottm\u00e5lningarna har ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rts med konsten hos dagens s.k. naturfolk, och man har f\u00f6rs\u00f6kt komma underfund med inneb\u00f6rden i m\u00e5lningarna med att studera trosf\u00f6rest\u00e4llningar och ritualer hos dessa folk.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    De flesta f\u00f6rklaringsmodeller relaterar m\u00e5lningarna till den tro eller det trossystem som dessa j\u00e4gare hade. Det problematiska \u00e4r att vi inte vet n\u00e4stan n\u00e5gonting om de d\u00e5tida religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningarna. Gravfynd har dock visat att man v\u00f6rdade de d\u00f6da och att man gav dem t.ex. offerg\u00e5vor. Det h\u00e4r kunde tolkas som ett slags f\u00f6rfaderskult, n\u00e5got som f\u00f6rekommit \u00f6verallt i v\u00e4rlden och som \u00e4ven pr\u00e4glat m\u00e5nga senare \u201dh\u00f6gkulturer\u201d.<\/p>\n\n\n\n

    I allm\u00e4nhet karakteriserar man j\u00e4garnas v\u00e4rldsbild som \u201danimistisk<\/strong>\u201d. Med denna n\u00e5got sv\u00e4vande och generella term h\u00e4nvisar man till trossystem som f\u00f6reg\u00e5tt de institutionaliserade religioner som vi b\u00e4ttre k\u00e4nner till. I dessa \u00e4ldre trossystem stod naturen och naturelementen i centrum, t.ex. berg, floder och skogar upplevdes som besj\u00e4lade, och m\u00e4nniskan hade ett n\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llande till djurv\u00e4rlden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    De \u00e4ldsta k\u00e4nda f\u00f6rem\u00e5len som m\u00e4nniskan tillverkat \u00e4r olika slag av stenredskap, t.ex. huggvapen och […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1520,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-963","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1-den-forhistoriska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=963"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2293,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/963\/revisions\/2293"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1520"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=963"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=963"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=963"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}