{"id":972,"date":"2013-11-12T08:47:20","date_gmt":"2013-11-12T05:47:20","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/1-5-varhaisimmat-esitysmuodot\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:58","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:58","slug":"1-5-de-aldsta-formerna-av-rituell-dans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/1-5-de-aldsta-formerna-av-rituell-dans\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">1.5<\/div> De \u00e4ldsta formerna av rituell dans"},"content":{"rendered":"<p>Som det ovan framg&aring;tt &auml;r det sv&aring;rt, oavsett alla konkreta fynd, att skapa sig en uppfattning om de &auml;ldsta formerna f&ouml;r m&auml;nsklig kultur. &Auml;nnu sv&aring;rare &auml;r det att visualisera de &auml;ldsta &rdquo;f&ouml;rest&auml;llningarna&rdquo;, riterna och de till stunden bundna evenemangen. Psykologer som studerat barnets utveckling, och ocks&aring; endel dansantropologer, har &auml;nd&aring; framf&ouml;rt hypotesen att det fysiska, dansrelaterade uttrycket har f&ouml;reg&aring;tt t.ex. spr&aring;kbaserade f&ouml;rest&auml;llningsformer.<\/p>\n<p>I dansantropoligin har man definierat olika grundformer f&ouml;r dans (stiliserad r&ouml;relse). En av grundformerna &auml;r &rdquo;krigarens dans&rdquo;, d.v.s. en serie r&ouml;relser som utg&aring;r fr&aring;n ett slags urformer f&ouml;r stridsf&auml;rdighet. Dessa r&ouml;relser kunde befr&auml;mja ut&ouml;varens fysik och &auml;ven vara en del av &ouml;vningarna i vapenhantering, men liknande r&ouml;relsem&ouml;nster kunde ocks&aring; fungera som ritualer eller vara en del av dem.<\/p>\n<p>&rdquo;Fruktbarhetsdanserna&rdquo; var sammanknippade med parbildning, och &auml;r det fortfarande. I f&aring;gelv&auml;rlden &auml;r t.ex. tj&auml;derspelen ett exempel p&aring; detta fenomen. Bl.a. m&aring;nga afrikanska stammar anordnar evenemang d&auml;r unga som uppn&aring;tt k&ouml;nsmogen &aring;lder presenterar sig f&ouml;r varandra med hj&auml;lp av dans. I v&aring;r egen kultur torde pardansen vara det mest typiska exemplet p&aring; fruktbarhetsdans.<\/p>\n<p>&rdquo;De kosmiska danserna&rdquo; &aring;terspeglar planeternas r&ouml;relser. Ringdansen i vilken man r&ouml;r sig runt en mittpunkt &auml;r ett enkelt och &aring;sk&aring;dligt exempel p&aring; detta. Ett annat och mer avancerat exempel &auml;r de turkiska dansande dervischernas <em>sema-ritual<\/em>, i vilken dansarna r&ouml;r sig i en vid cirkel i dansutrymmet samtidigt som de cirklar kring sin egen mittaxel och p&aring; detta s&auml;tt imiterar himlakropparnas r&ouml;relser. Om man &aring;terigen ger fantasin vingar kan man visualisera hur det kunde ha g&aring;tt till i t.ex. Stonehenge: ringdanser kunde ha dansats i cirkelg&aring;ngen som flankerades av stenh&auml;llar och omsl&ouml;t det allra heligaste. Till de centrala ritualerna i t.ex. hinduismen och buddismen h&ouml;r fortfarande det att man vandrar runt en helig byggnad.<\/p>\n<p>Det ovan relaterade baserar sig p&aring; spekulation och\/eller p&aring; forskning som man gjort bland dagens naturfolk. Bevarade f&ouml;rem&aring;l och m&aring;lningar verkar &auml;nd&aring; att st&ouml;da uppfattningen att en av de centrala f&ouml;rhistoriska f&ouml;rest&auml;llningsformerna var &rdquo;djurdansen&rdquo; i vilken de dansande imiterade djurens r&ouml;relser och egenskaper.<\/p>\n<p>T.ex. den m&aring;lning som man funnit i en grotta i Frankrike och som f&ouml;rest&auml;ller en m&auml;nniska utstyrd i skinn och horn av &auml;lg eller vildren (1\/12) h&auml;nvisar till detta, liksom djurmotiven som f&ouml;rekommer p&aring; ett flertal f&ouml;rhistoriska masker. Dessa r&ouml;relser som imiterar djur, d.v.s. &rdquo;djurr&ouml;relser&rdquo;, representerar sannolikt den allra &auml;ldsta formen av dans. P.g.a. att de d&aring;tida jaktvapnen inte var s&auml;rdeles effektiva ville j&auml;garna komma s&aring; n&auml;ra sitt byte som m&ouml;jligt. Detta underl&auml;ttades av att j&auml;garen r&ouml;rde sig obem&auml;rkt, m&ouml;jligen h&auml;rmande djurens r&ouml;relser.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-972 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0112.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1576\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0112.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0112-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1576\">\n\t\t\t\tDansare maskerad till djur [Trois-Frere&#768;s, Frankrike]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>&aring; andra sidan kunde djurdanserna i likhet med grottm&aring;lningarna ha varit uttryck f&ouml;r sympatisk magi, d.v.s. att man med att upprepa djurens r&ouml;relser och med att leva sig in&nbsp;i deras v&auml;sen hoppades f&aring; kontakt med dem och samtidigt eventuellt garantera deras fruktbarhet och s&aring;ledes &auml;ven jaktlyckan. Allt detta &auml;r givetvis spekulation, men faktum &auml;r att djurdanser &auml;r rikt f&ouml;retr&auml;dda i de flesta kulturer, s&aring;v&auml;l i forntid som idag. Den v&auml;sterl&auml;ndska balettens fr&auml;msta klassiker, Svansj&ouml;n, bjuder t.ex. p&aring; masscener d&auml;r konststycket l&aring;ngt handlar om att visa upp svanens sj&auml;lva v&auml;sen.<\/p>\n<p>Ocks&aring; i schamanistiska ritualer kunde ett djurs ande ta schamanpr&auml;sten i besittning. I den nordliga schamanismen h&ouml;rde bl.a. bj&ouml;rnen och &auml;lgen (1\/13) till dessa djur, och av f&aring;glarna t.ex. &ouml;rnen. Om man j&auml;mf&ouml;r bilden av en sten&aring;ldersm&auml;nniska draperad i djurhud med en 1800-talsframst&auml;llning av en schaman &auml;r likheterna i&ouml;gonenfallande. Om man &aring;terigen ger fritt utlopp &aring;t sin fantasi &auml;r det l&auml;tt att f&ouml;rest&auml;lla sig att den schamanistiska trancen h&auml;rr&ouml;r ur f&ouml;rhistorisk tid d&aring; m&auml;nniskan levde i ett ytterst n&auml;ra f&ouml;rh&aring;llande till naturen och djurv&auml;rlden.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-972 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"470\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0113.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1524\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0113.jpg 470w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0113-220x300.jpg 220w\" sizes=\"(max-width: 470px) 100vw, 470px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1524\">\n\t\t\t\tSiberisk shaman [Animals and the Origins of Dance, 1981]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Som det ovan framg&aring;tt &auml;r det sv&aring;rt, oavsett alla konkreta fynd, att skapa sig en uppfattning om de &auml;ldsta formerna f&ouml;r m&auml;nsklig kultur. &Auml;nnu sv&aring;rare &auml;r det att visualisera de &auml;ldsta &rdquo;f&ouml;rest&auml;llningarna&rdquo;, riterna och de till stunden bundna evenemangen. Psykologer som studerat barnets utveckling, och ocks&aring; endel dansantropologer, har &auml;nd&aring; framf&ouml;rt hypotesen att det fysiska, [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1524,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=972"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1884,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972\/revisions\/1884"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=972"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=972"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=972"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}