{"id":972,"date":"2013-11-12T08:47:20","date_gmt":"2013-11-12T05:47:20","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/1-5-varhaisimmat-esitysmuodot\/?lang=sv"},"modified":"2026-05-15T16:52:34","modified_gmt":"2026-05-15T13:52:34","slug":"1-5-de-aldsta-formerna-av-rituell-dans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/1-5-de-aldsta-formerna-av-rituell-dans\/","title":{"rendered":"1.5<\/span> De \u00e4ldsta formerna av rituell dans"},"content":{"rendered":"\n

Som det ovan framg\u00e5tt \u00e4r det sv\u00e5rt, oavsett alla konkreta fynd, att skapa sig en uppfattning om de \u00e4ldsta formerna f\u00f6r m\u00e4nsklig kultur. \u00c4nnu sv\u00e5rare \u00e4r det att visualisera de \u00e4ldsta \u201df\u00f6rest\u00e4llningarna\u201d, riterna och de till stunden bundna evenemangen. Psykologer som studerat barnets utveckling, och ocks\u00e5 endel dansantropologer, har \u00e4nd\u00e5 framf\u00f6rt hypotesen att det fysiska, dansrelaterade uttrycket har f\u00f6reg\u00e5tt t.ex. spr\u00e5kbaserade f\u00f6rest\u00e4llningsformer.<\/p>\n\n\n\n

I dansantropoligin har man definierat olika grundformer f\u00f6r dans (stiliserad r\u00f6relse). En av grundformerna \u00e4r \u201dkrigarens dans\u201d, d.v.s. en serie r\u00f6relser som utg\u00e5r fr\u00e5n ett slags urformer f\u00f6r stridsf\u00e4rdighet. Dessa r\u00f6relser kunde befr\u00e4mja ut\u00f6varens fysik och \u00e4ven vara en del av \u00f6vningarna i vapenhantering, men liknande r\u00f6relsem\u00f6nster kunde ocks\u00e5 fungera som ritualer eller vara en del av dem.<\/p>\n\n\n\n

\u201dFruktbarhetsdanserna\u201d var sammanknippade med parbildning, och \u00e4r det fortfarande. I f\u00e5gelv\u00e4rlden \u00e4r t.ex. tj\u00e4derspelen ett exempel p\u00e5 detta fenomen. Bl.a. m\u00e5nga afrikanska stammar anordnar evenemang d\u00e4r unga som uppn\u00e5tt k\u00f6nsmogen \u00e5lder presenterar sig f\u00f6r varandra med hj\u00e4lp av dans. I v\u00e5r egen kultur torde pardansen vara det mest typiska exemplet p\u00e5 fruktbarhetsdans.<\/p>\n\n\n\n

\u201dDe kosmiska danserna\u201d \u00e5terspeglar planeternas r\u00f6relser. Ringdansen i vilken man r\u00f6r sig runt en mittpunkt \u00e4r ett enkelt och \u00e5sk\u00e5dligt exempel p\u00e5 detta. Ett annat och mer avancerat exempel \u00e4r de turkiska dansande dervischernas sema-ritual<\/em>, i vilken dansarna r\u00f6r sig i en vid cirkel i dansutrymmet samtidigt som de cirklar kring sin egen mittaxel och p\u00e5 detta s\u00e4tt imiterar himlakropparnas r\u00f6relser. Om man \u00e5terigen ger fantasin vingar kan man visualisera hur det kunde ha g\u00e5tt till i t.ex. Stonehenge: ringdanser kunde ha dansats i cirkelg\u00e5ngen som flankerades av stenh\u00e4llar och omsl\u00f6t det allra heligaste. Till de centrala ritualerna i t.ex. hinduismen och buddismen h\u00f6r fortfarande det att man vandrar runt en helig byggnad.<\/p>\n\n\n\n

Det ovan relaterade baserar sig p\u00e5 spekulation och\/eller p\u00e5 forskning som man gjort bland dagens naturfolk. Bevarade f\u00f6rem\u00e5l och m\u00e5lningar verkar \u00e4nd\u00e5 att st\u00f6da uppfattningen att en av de centrala f\u00f6rhistoriska f\u00f6rest\u00e4llningsformerna var \u201ddjurdansen\u201d i vilken de dansande imiterade djurens r\u00f6relser och egenskaper.<\/p>\n\n\n\n

T.ex. den m\u00e5lning som man funnit i en grotta i Frankrike och som f\u00f6rest\u00e4ller en m\u00e4nniska utstyrd i skinn och horn av \u00e4lg eller vildren (1\/12) h\u00e4nvisar till detta, liksom djurmotiven som f\u00f6rekommer p\u00e5 ett flertal f\u00f6rhistoriska masker. Dessa r\u00f6relser som imiterar djur, d.v.s. \u201ddjurr\u00f6relser\u201d, representerar sannolikt den allra \u00e4ldsta formen av dans. P.g.a. att de d\u00e5tida jaktvapnen inte var s\u00e4rdeles effektiva ville j\u00e4garna komma s\u00e5 n\u00e4ra sitt byte som m\u00f6jligt. Detta underl\u00e4ttades av att j\u00e4garen r\u00f6rde sig obem\u00e4rkt, m\u00f6jligen h\u00e4rmande djurens r\u00f6relser.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Dansare maskerad till djur [Trois-Frere\u0300s, Frankrike]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00e5 andra sidan kunde djurdanserna i likhet med grottm\u00e5lningarna ha varit uttryck f\u00f6r sympatisk magi, d.v.s. att man med att upprepa djurens r\u00f6relser och med att leva sig in i deras v\u00e4sen hoppades f\u00e5 kontakt med dem och samtidigt eventuellt garantera deras fruktbarhet och s\u00e5ledes \u00e4ven jaktlyckan. Allt detta \u00e4r givetvis spekulation, men faktum \u00e4r att djurdanser \u00e4r rikt f\u00f6retr\u00e4dda i de flesta kulturer, s\u00e5v\u00e4l i forntid som idag. Den v\u00e4sterl\u00e4ndska balettens fr\u00e4msta klassiker, Svansj\u00f6n, bjuder t.ex. p\u00e5 masscener d\u00e4r konststycket l\u00e5ngt handlar om att visa upp svanens sj\u00e4lva v\u00e4sen.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 i schamanistiska ritualer kunde ett djurs ande ta schamanpr\u00e4sten i besittning. I den nordliga schamanismen h\u00f6rde bl.a. bj\u00f6rnen och \u00e4lgen (1\/13) till dessa djur, och av f\u00e5glarna t.ex. \u00f6rnen. Om man j\u00e4mf\u00f6r bilden av en sten\u00e5ldersm\u00e4nniska draperad i djurhud med en 1800-talsframst\u00e4llning av en schaman \u00e4r likheterna i\u00f6gonenfallande. Om man \u00e5terigen ger fritt utlopp \u00e5t sin fantasi \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00f6rest\u00e4lla sig att den schamanistiska trancen h\u00e4rr\u00f6r ur f\u00f6rhistorisk tid d\u00e5 m\u00e4nniskan levde i ett ytterst n\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llande till naturen och djurv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Siberisk shaman [Animals and the Origins of Dance, 1981]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som det ovan framg\u00e5tt \u00e4r det sv\u00e5rt, oavsett alla konkreta fynd, att skapa sig en […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1524,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-972","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1-den-forhistoriska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=972"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2710,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/972\/revisions\/2710"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=972"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=972"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=972"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}