{"id":978,"date":"2013-11-12T08:45:45","date_gmt":"2013-11-12T05:45:45","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/2-1-mesopotamia\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T12:49:45","modified_gmt":"2025-11-07T09:49:45","slug":"2-1-mesopotamien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/2-1-mesopotamien\/","title":{"rendered":"<span>2.1<\/span> Mesopotamien"},"content":{"rendered":"\n<p>Den \u00e4ldsta av h\u00f6gkulturerna, den mesopotamiska, utvecklades i de l\u00e5gl\u00e4nta omr\u00e5dena l\u00e4ngs Eufrat och Tigris. Mesopotamien saknade naturliga gr\u00e4nser och er\u00f6vrades d\u00e4rf\u00f6r ofta av olika grannfolk. Detta inverkade avg\u00f6rande p\u00e5 hur kulturen i riket utvecklades. Ca 4000 f.v.t. b\u00f6rjade de tidiga neolitiska jordbrukssamh\u00e4llena i det s.k. Tv\u00e5flodslandet visa upp k\u00e4nnetecken p\u00e5 h\u00f6gkultur och fr.o.m. denna tid blomstrade h\u00e4r ett flertal riken. Flera av dem var samtida, och vissa hade er\u00f6vrare lagt grunden till. I huvuddrag var rikena f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Sumer (ca 4000\u20132500 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Det akkadiska riket (ca 2500\u20132200 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Babylonien (ca 1800\u20131600 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Assyrien (ca 1300\u2013600 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Det persiska v\u00e4ldet (ca 550\u2013460 f.v.t.)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Pr\u00e4sterskapets konst: trapporna till himlen<\/h2>\n\n\n\n<p>Den sumeriska kulturen var <strong>teokratisk<\/strong>, d.v.s. lydde under ett pr\u00e4stv\u00e4lde. Man betraktade guden som stadens eller stadsstatens herre och \u00e4gare, medan pr\u00e4sterskapet utgjorde <strong>guds<\/strong> ombud p\u00e5 jorden. Bland bevarade f\u00f6rem\u00e5l finns skulpturer och k\u00e4rl, samt cylindersigill med vars hj\u00e4lp man skapade ett slags bildband eller signeringar n\u00e4r de rullades \u00f6ver \u00e4nnu fuktiga lertavlor.<\/p>\n\n\n\n<p>I det tidiga Mesopotamien var <em>zigguraten<\/em>, d.v.s. trappstegspyramiden, det vanligaste religi\u00f6sa byggnadsverket. Zigguraten utvecklades ur enkla parallellogramformade sakrala byggnader av lertegel. Med tiden v\u00e4xte dessa \u201durtempel\u201d i omf\u00e5ng och man placerade dem p\u00e5 varandra. Den mest imponerade zigguraten var den i Ur, uppf\u00f6rd ca 2100 f.v.t. (2\/1). Basen utgjordes av en v\u00e4ldig rektangul\u00e4r konstruktion vars h\u00f6rn pekade ut mot huvudv\u00e4derstrecken.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"376\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1577\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201-300x176.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">En ziggurat samt en teckning med tempeltornet rekonstruerat, ca 2100 f.v.t. [Ur, Irak]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ovanf\u00f6r basen fanns tv\u00e5 terrassliknande plan, och i mitten p\u00e5 det \u00f6versta planet stod det egentliga templet. Till detta tempel kom man via monumentala portaler bel\u00e4gna p\u00e5 den sida som var v\u00e4nd mot nordost.<\/p>\n\n\n\n<p>Ziggurater byggdes under hela det mesopotamiska rikets storhetstid. I v\u00e5r kristna mytologi (vars r\u00f6tter kan sp\u00e5ras till Mesopotamien) finns begreppet \u201dBabels torn\u201d, som direkt h\u00e4nvisar till zigguraten i Babylon.<\/p>\n\n\n\n<p>I allm\u00e4nhet har man ansett att zigguraten \u00e4r en symbolisk framst\u00e4llning av ett berg som pr\u00e4sterna besteg f\u00f6r att befinna sig n\u00e4rmare gudarna. <strong>Bergssymboliken<\/strong> f\u00f6rekommer inte enbart i Mellan\u00f6stern, vi finner den bl.a. i Bibeln, och \u00e4ven i den tidiga arkitekturen i Asien och Central- och Sydamerika. Byggnadsformen understryker v\u00e4rdehierarkier p\u00e5 ett enkelt och samtidigt verkningsfullt vis. I<br>byggnaden \u00e4r h\u00e4rskaren (den andliga ledaren eller den jordiska) placerad avsev\u00e4rt h\u00f6gre upp \u00e4n alla andra.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Religi\u00f6s extas<\/h2>\n\n\n\n<p>Flera \u00e4ldre mesopotamiska skulpturer utstr\u00e5lar en stark religi\u00f6s k\u00e4nsla, n\u00e5got som kunde liknas vid extas. Runt de viktigaste kultbilderna placerade man s.k. bedjarskulpturer. Dessa bedjare st\u00e5r med h\u00e4nderna kn\u00e4ppta under br\u00f6sth\u00f6jd och stirrar n\u00e4stintill extatiskt framf\u00f6r sig (2\/2). Bedjarna framst\u00e4lldes oftast i en symmetrisk position och de individuella dragen framh\u00e4vdes inte. Den stirrande blicken \u00e5stadkom man med att anv\u00e4nda kul\u00f6rta stenar som \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"420\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1578\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202.jpg 420w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202-197x300.jpg 197w\" sizes=\"auto, (max-width: 420px) 100vw, 420px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Bedjande figuriner, kalksten, \u00f6gonen kul\u00f6rta stenar, ca 2600 f.v.t. [Iraks Nationalmuseum, Bagdad]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Man undvek medvetet att ge gestalterna individuella drag, och de f\u00f6rstorade \u00f6gonen framh\u00e4vde den andliga extasen. Detta i samklang med de str\u00e4ngt symmetriska positionerna \u00e4r \u00e5terkommande fenomen i den religi\u00f6sa konsten \u00e4ven i ett senare Europa. Ett religi\u00f6st verk upplevdes inte enbart som en bild eller avbildning, verket <strong>f\u00f6rkroppsligade<\/strong> den ifr\u00e5gavarande gudomen, ett fenomen som \u00e5terkommer i de flesta religioner.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ber\u00e4ttandets former<\/h2>\n\n\n\n<p>N\u00e4r man framst\u00e4llde reliefer, oavsett om de ingraverades i k\u00e4rl och minnesplaketter eller utf\u00f6rdes p\u00e5 v\u00e4ggar, avsk\u00e4rmades bildf\u00e4ltet i tydliga, ofta ovanp\u00e5 varandra liggande sektorer. Gestalterna st\u00e5r eller r\u00f6r sig p\u00e5 en linje som representerar markplanet. Denna bildstruktur har troligen uppst\u00e5tt samtidigt som den mesopotamiska kilskriften, d.v.s. det f\u00f6rsta skriftsystemet i m\u00e4nsklighetens historia. Betydande litteratur, bl.a. <strong>Gilgamesh<\/strong>, v\u00e4rldens f\u00f6rsta epos, skapades av sumererna.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e4nniskogestalterna som framst\u00e4lls i en bildsektor \u00e4r ofta olika stora. Detta beror inte p\u00e5 ett centralperspektiv i vilket de n\u00e4rmaste gestalterna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de l\u00e4ngre bort bel\u00e4gna. Orsaken till skillnaderna i storlek finner vi i ett s.k. rangordningsperspektiv som p\u00e5bj\u00f6d att de viktigaste m\u00e4nniskorna framst\u00e4lldes i st\u00f6rre format. I ett str\u00e4ngt <strong>hierarkiskt<\/strong> samh\u00e4lle som Mesopotamien var det h\u00e4rskaren, pr\u00e4sterna och \u00f6verhuvudtaget de som hade h\u00f6ga positioner i samh\u00e4llet som avbildades i resligare gestalt.<\/p>\n\n\n\n<p>Framst\u00e4llningen av m\u00e4nniskokroppen f\u00f6ljde ofta ett visst m\u00f6nster, \u00e5tminstone n\u00e4r det g\u00e4llde h\u00f6gt uppsatta personer. F\u00f6tterna framst\u00e4lldes i profil och \u00f6verkroppen var v\u00e4nd mot betraktaren. Personer av l\u00e4gre rang kunde framst\u00e4llas mindre begreppsm\u00e4ssigt, i friare poser. Detta framst\u00e4llningss\u00e4tt f\u00f6rblev allm\u00e4nt r\u00e5dande i Mellan\u00f6stern, Egypten och omr\u00e5dena kring Medelhavet \u00e4nda fram till den grekiska konstens blomstringstid.<\/p>\n\n\n\n<p>Tv\u00e5 betydande <em>stelar<\/em>, d.v.s. minnesm\u00e4rken i form av vertikala stenh\u00e4llar, finns kvar fr\u00e5n den mesopotamiska konstens allra tidigaste period. Den \u00e4ldre av dem, ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver konung Naram Sins seger (2300\u20132200 f.v.t.), visar h\u00e4rskaren n\u00e4r han bestiger ett kr\u00f6n (2\/3). Han \u00e4r avbildad dubbelt st\u00f6rre \u00e4n de \u00f6vriga gestalterna. P\u00e5 sin v\u00e4g uppf\u00f6r berget trampar han de besegrade fienderna under sina f\u00f6tter (ett universellt s\u00e4tt att framst\u00e4lla segrare och f\u00f6rlorare). Stelen anses \u00e4ven vara v\u00e4rldens \u00e4ldsta <strong>landskapsbeskrivning<\/strong>. Samtidigt <em>glorifierar<\/em> den konungens hj\u00e4lted\u00e5d, d.v.s. hyllar d\u00e5det. De realistiska detaljerna och idealiseringen samsas i framst\u00e4llningen, och \u00e4ven gudomarna, i form av stj\u00e4rnsymboler, deltar i idealiseringen av h\u00e4rskarens bragd.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1579\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203-188x300.jpg 188w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Naram-Sinis segerstele, ca 2300\u20132200 f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>En annan betydande stele \u00e4r fr\u00e5n Babyloniens storhetstid (ca 1760 f.v.t.) I stelens \u00f6vre del ser vi konung Hammurabi som emottar en lagtext fr\u00e5n solguden som sitter uppe p\u00e5 ett berg (2\/4). \u00c4ven detta \u00e4r ett universellt s\u00e4tt att \u00e5terge och legitimera h\u00e4rskarens makt. Denna framst\u00e4llning p\u00e5st\u00e5r att en gudom i m\u00e4nniskohamn har valt just Hammurabi att sprida den gudomliga lagen, som i textform finns inhuggen i \u00f6vriga delar av stelen, d\u00e4rav namnet Hammurabis lagstele. Detta \u00e4r den \u00e4ldsta k\u00e4nda lagtexten i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full tall\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1580\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204-150x300.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Hammurabis lagstele, ca 1760 f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Maktens inkarnationer<\/h2>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n den akkadiska tiden (2000 f.v.t.) till Assyriens storhetstid (ca 1300\u2013600 f.v.t.) pr\u00e4glades den mesopotamiska kulturen av att milit\u00e4rv\u00e4ldet allt mer framh\u00e4vdes, n\u00e5got som ocks\u00e5 \u00e5terspeglades i konsten. Till en b\u00f6rjan bibeh\u00f6ll pr\u00e4sterskapet sina positioner, men an efter fick krigsherrarna st\u00f6rre makt. Ett exempel p\u00e5 den m\u00e4sterliga metallgjutningstekniken fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2000-talet f.v.t. \u00e4r ett bronshuvud som f\u00f6rest\u00e4ller en h\u00e4rskare (2\/5). Ursprungligen var \u00e4delstenar inf\u00e4llda i \u00f6gonsocklarna i det i naturlig storlek utf\u00f6rda portr\u00e4ttet. Det lockiga sk\u00e4gget och det fl\u00e4tade h\u00e5ret \u00e4r i detalj \u00e5tergivna och anletsdragen \u00e5terspeglar en v\u00e4ldig styrka och auktoritet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"380\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1525\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205.jpg 380w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205-178x300.jpg 178w\" sizes=\"auto, (max-width: 380px) 100vw, 380px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Bronshuvud, akkadisk h\u00e4rskare, ca 2300\u20132200 f.v.t. [Iraks Nationalmuseum, Bagdad]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Konsten i krigets tj\u00e4nst<\/h2>\n\n\n\n<p>Assyrierna befann sig s\u00e5 gott som oavbrutet i krig och konsten kom att bli ren krigspropaganda. Palatsen som omsl\u00f6ts av bef\u00e4stningsverk blev allt st\u00f6rre, i b\u00f6rjan var grundplanen <em>axial<\/em>, men under assyrierna etablerades bruket att <em>diagonalt<\/em> sammanfoga byggnader och utrymmen med varandra. I de ceremoniella g\u00e5ngarna stod <em>lamassu<\/em>-gestalter vakt. Dessa var ett slags fabeldjur som bar drag av m\u00e4nniska, oxe och f\u00e5gel (2\/6). V\u00e4ktare, i m\u00e4nniskogestalt eller i hybridform som lamassu, f\u00f6rekommer ofta s\u00e5v\u00e4l i Asien som i Europa, men s\u00e4llan har de inkarnerat makten p\u00e5 ett lika skr\u00e4mmande s\u00e4tt som i Assyrien.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1581\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206-188x300.jpg 188w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Monumental v\u00e4ktargestalt, en s.k. lamassu, som b\u00e4r drag av s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniska som djur, ca 720 f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>L\u00e4ngs v\u00e4ggarna l\u00f6pte rader med reliefer. Framst\u00e4llningen av ber\u00e4ttande och <strong>realistiskt<\/strong> utf\u00f6rda reliefserier n\u00e5dde sin kulmen under perioden 800\u2013600 f.v.t. (2\/7). Motiven \u00e4r f\u00f6rknippade med krig, oftast till rituell slakt eller olika segerceremonier. Reliefserierna \u00e4r tidiga exempel p\u00e5 ber\u00e4ttande konst som i detalj beskriver hur en h\u00e4ndelse utvecklas. Man kunde n\u00e4stan tala om episk konst, eftersom de ofta \u00e4r f\u00f6rt\u00e4tade krigsskildringar i vilka ing\u00e5r allt fr\u00e5n f\u00f6rberedelserna till segerfesten.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"260\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1582\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207-300x122.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kunglig lejonjakt, 883\u2013859 f.v.t. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Relieferna kan ses som krigskr\u00f6nikor, f\u00f6revigade i sten, givetvis f\u00f6rmedlande den segrande partens synvinkel. V\u00e5ldet idealiserades intill sadism, och olika s\u00e4tt att dr\u00e4pa s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskor som djur \u00e4r <strong>naturalistiskt<\/strong> avbildat, som om man njutit av de blodiga detaljerna. Bildber\u00e4ttandets ramar vidgades an efter. Vissa detaljer p\u00e5minner n\u00e4stan om ett filmatiskt ber\u00e4ttande. Det finns n\u00e5got serieteckningsm\u00e4ssigt i t.ex. de scener som \u00e5terger frigivandet och d\u00f6dandet av ett lejon, f\u00f6rst ser man lejonet i buren, sedan n\u00e4r det rusar ut, och till slut n\u00e4r det st\u00f6rtar mot sina banem\u00e4ns vapen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"740\" height=\"200\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1583\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208.jpg 740w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208-300x81.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 740px) 100vw, 740px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Ett lejon d\u00f6das, ca 650 f.v.t., Ninive. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">De ceremoniella palatsen<\/h2>\n\n\n\n<p>Mesopotamien var ett av keramikteknologins mer dynamiska centra. Den glaserade keramiken utvecklades d\u00e4r redan p\u00e5 1500-talet f.v.t. Redan d\u00e5 anv\u00e4nde man den som fasadmaterial. Till en b\u00f6rjan imiterade de lysande gr\u00f6na och bl\u00e5 kaklen kanske v\u00e4rdefulla stenar. Det mest monumentala exemplet p\u00e5 fajansfasader i denna region \u00e4r Ishtarporten i Babylon (2\/9). Tillverkningen och anv\u00e4ndningen av formade och glaserade kakel fortsatte under den persiska eran och traditionen levde vidare \u00e4ven under islam.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"600\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1584\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209.jpg 433w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209-217x300.jpg 217w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Rekonstruktion av Ishtarporten i Babylon, ca 575 f.v.t. [Staatliche Museum, Berlin]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Perserkonungen Dareios I l\u00e4t uppf\u00f6ra ett v\u00e4ldigt ceremoniellt centrum, Persepolis, ca 500 f.v.t. De ceremoniella byggnaderna och de dramatiska trapporna f\u00f6ljer till en del grundplanen f\u00f6r ett milit\u00e4rl\u00e4ger. Dimensionerna var enorma. Enbart mottagningshallens areal var 5700 kvadratmeter och h\u00f6jden 18 meter. L\u00e4ngs v\u00e4ggarna var led efter led av soldater avbildade, utmejslade i sten eller utf\u00f6rda i f\u00e4rgat tegel (2\/10). Det centrala motivet \u00e4r det kungliga vaktgardet och ett \u00e5terkommande tema \u00e4r ett lejon som d\u00f6dar en oxe. I ruinerna av palatset finner man mesopotamiska teman fr\u00e5n 3000 \u00e5rs tid, men \u00e4ven motiv fr\u00e5n regioner som perserna er\u00f6vrat, t.ex. Egypten.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"400\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1585\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Reliefer i trappuppg\u00e5ngen till audienshallen, ca 500 f.v.t. [Ruinerna av palatset i Persepolis, Irak]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den \u00e4ldsta av h\u00f6gkulturerna, den mesopotamiska, utvecklades i de l\u00e5gl\u00e4nta omr\u00e5dena l\u00e4ngs Eufrat och Tigris. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1525,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-978","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-de-tidiga-hogkulturerna-mesopotamien-och-egypten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=978"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2302,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978\/revisions\/2302"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1525"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=978"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=978"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=978"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}