{"id":978,"date":"2013-11-12T08:45:45","date_gmt":"2013-11-12T05:45:45","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/2-1-mesopotamia\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:58","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:58","slug":"2-1-mesopotamien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/2-1-mesopotamien\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">2.1<\/div> Mesopotamien"},"content":{"rendered":"<p>Den &auml;ldsta av h&ouml;gkulturerna, den mesopotamiska, utvecklades i de l&aring;gl&auml;nta omr&aring;dena l&auml;ngs Eufrat och Tigris. Mesopotamien saknade naturliga gr&auml;nser och er&ouml;vrades d&auml;rf&ouml;r ofta av olika grannfolk. Detta inverkade avg&ouml;rande p&aring; hur kulturen i riket utvecklades. Ca 4000 f.v.t. b&ouml;rjade de tidiga neolitiska jordbrukssamh&auml;llena i det s.k. Tv&aring;flodslandet visa upp k&auml;nnetecken p&aring; h&ouml;gkultur och fr.o.m. denna tid blomstrade h&auml;r ett flertal riken. Flera av dem var samtida, och vissa hade er&ouml;vrare lagt grunden till. I huvuddrag var rikena f&ouml;ljande:<\/p>\n<ul><li>Sumer (ca 4000&ndash;2500 f.v.t.)<\/li>\n<li>Det akkadiska riket (ca 2500&ndash;2200 f.v.t.)<\/li>\n<li>Babylonien (ca 1800&ndash;1600 f.v.t.)<\/li>\n<li>Assyrien (ca 1300&ndash;600 f.v.t.)<\/li>\n<li>Det persiska v&auml;ldet (ca 550&ndash;460 f.v.t.)<\/li>\n<\/ul><h2>Pr&auml;sterskapets konst: trapporna till himlen<\/h2>\n<p>Den sumeriska kulturen var <strong>teokratisk<\/strong>, d.v.s. lydde under ett pr&auml;stv&auml;lde. Man betraktade guden som stadens eller stadsstatens herre och &auml;gare, medan pr&auml;sterskapet utgjorde <strong>guds<\/strong> ombud p&aring; jorden. Bland bevarade f&ouml;rem&aring;l finns skulpturer och k&auml;rl, samt cylindersigill med vars hj&auml;lp man skapade ett slags bildband eller signeringar n&auml;r de rullades &ouml;ver &auml;nnu fuktiga lertavlor.<\/p>\n<p>I det tidiga Mesopotamien var <em>zigguraten<\/em>, d.v.s. trappstegspyramiden, det vanligaste religi&ouml;sa byggnadsverket. Zigguraten utvecklades ur enkla parallellogramformade sakrala byggnader av lertegel. Med tiden v&auml;xte dessa &rdquo;urtempel&rdquo; i omf&aring;ng och man placerade dem p&aring; varandra. Den mest imponerade zigguraten var den i Ur, uppf&ouml;rd ca 2100 f.v.t. (2\/1). Basen utgjordes av en v&auml;ldig rektangul&auml;r konstruktion vars h&ouml;rn pekade ut mot huvudv&auml;derstrecken.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"376\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1577\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0201-300x176.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1577\">\n\t\t\t\tEn ziggurat samt en teckning med tempeltornet rekonstruerat, ca 2100 f.v.t. [Ur, Irak]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Ovanf&ouml;r basen fanns tv&aring; terrassliknande plan, och i mitten p&aring; det &ouml;versta planet stod det egentliga templet. Till detta tempel kom man via monumentala portaler bel&auml;gna p&aring; den sida som var v&auml;nd mot nordost.<\/p>\n<p>Ziggurater byggdes under hela det mesopotamiska rikets storhetstid. I v&aring;r kristna mytologi (vars r&ouml;tter kan sp&aring;ras till Mesopotamien) finns begreppet &rdquo;Babels torn&rdquo;, som direkt h&auml;nvisar till zigguraten i Babylon.<\/p>\n<p>I allm&auml;nhet har man ansett att zigguraten &auml;r en symbolisk framst&auml;llning av ett berg som pr&auml;sterna besteg f&ouml;r att befinna sig n&auml;rmare gudarna. <strong>Bergssymboliken<\/strong> f&ouml;rekommer inte enbart i Mellan&ouml;stern, vi finner den bl.a. i Bibeln, och &auml;ven i den tidiga arkitekturen i Asien och Central- och Sydamerika. Byggnadsformen understryker v&auml;rdehierarkier p&aring; ett enkelt och samtidigt verkningsfullt vis. I<br>\nbyggnaden &auml;r h&auml;rskaren (den andliga ledaren eller den jordiska) placerad avsev&auml;rt h&ouml;gre upp &auml;n alla andra.<\/p>\n<h2>Religi&ouml;s extas<\/h2>\n<p>Flera &auml;ldre mesopotamiska skulpturer utstr&aring;lar en stark religi&ouml;s k&auml;nsla, n&aring;got som kunde liknas vid extas. Runt de viktigaste kultbilderna placerade man s.k. bedjarskulpturer. Dessa bedjare st&aring;r med h&auml;nderna kn&auml;ppta under br&ouml;sth&ouml;jd och stirrar n&auml;stintill extatiskt framf&ouml;r sig (2\/2). Bedjarna framst&auml;lldes oftast i en symmetrisk position och de individuella dragen framh&auml;vdes inte. Den stirrande blicken &aring;stadkom man med att anv&auml;nda kul&ouml;rta stenar som &ouml;gon.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"420\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1578\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202.jpg 420w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0202-197x300.jpg 197w\" sizes=\"(max-width: 420px) 100vw, 420px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1578\">\n\t\t\t\tBedjande figuriner, kalksten, &ouml;gonen kul&ouml;rta stenar, ca 2600 f.v.t. [Iraks Nationalmuseum, Bagdad]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Man undvek medvetet att ge gestalterna individuella drag, och de f&ouml;rstorade &ouml;gonen framh&auml;vde den andliga extasen. Detta i samklang med de str&auml;ngt symmetriska positionerna &auml;r &aring;terkommande fenomen i den religi&ouml;sa konsten &auml;ven i ett senare Europa. Ett religi&ouml;st verk upplevdes inte enbart som en bild eller avbildning, verket <strong>f&ouml;rkroppsligade<\/strong> den ifr&aring;gavarande gudomen, ett fenomen som &aring;terkommer i de flesta religioner.<\/p>\n<h2>Ber&auml;ttandets former<\/h2>\n<p>N&auml;r man framst&auml;llde reliefer, oavsett om de ingraverades i k&auml;rl och minnesplaketter eller utf&ouml;rdes p&aring; v&auml;ggar, avsk&auml;rmades bildf&auml;ltet i tydliga, ofta ovanp&aring; varandra liggande sektorer. Gestalterna st&aring;r eller r&ouml;r sig p&aring; en linje som representerar markplanet. Denna bildstruktur har troligen uppst&aring;tt samtidigt som den mesopotamiska kilskriften, d.v.s. det f&ouml;rsta skriftsystemet i m&auml;nsklighetens historia. Betydande litteratur, bl.a. <strong>Gilgamesh<\/strong>, v&auml;rldens f&ouml;rsta epos, skapades av sumererna.<\/p>\n<p>M&auml;nniskogestalterna som framst&auml;lls i en bildsektor &auml;r ofta olika stora. Detta beror inte p&aring; ett centralperspektiv i vilket de n&auml;rmaste gestalterna &auml;r st&ouml;rre &auml;n de l&auml;ngre bort bel&auml;gna. Orsaken till skillnaderna i storlek finner vi i ett s.k. rangordningsperspektiv som p&aring;bj&ouml;d att de viktigaste m&auml;nniskorna framst&auml;lldes i st&ouml;rre format. I ett str&auml;ngt <strong>hierarkiskt<\/strong> samh&auml;lle som Mesopotamien var det h&auml;rskaren, pr&auml;sterna och &ouml;verhuvudtaget de som hade h&ouml;ga positioner i samh&auml;llet som avbildades i resligare gestalt.<\/p>\n<p>Framst&auml;llningen av m&auml;nniskokroppen f&ouml;ljde ofta ett visst m&ouml;nster, &aring;tminstone n&auml;r det g&auml;llde h&ouml;gt uppsatta personer. F&ouml;tterna framst&auml;lldes i profil och &ouml;verkroppen var v&auml;nd mot betraktaren. Personer av l&auml;gre rang kunde framst&auml;llas mindre begreppsm&auml;ssigt, i friare poser. Detta framst&auml;llningss&auml;tt f&ouml;rblev allm&auml;nt r&aring;dande i Mellan&ouml;stern, Egypten och omr&aring;dena kring Medelhavet &auml;nda fram till den grekiska konstens blomstringstid.<\/p>\n<p>Tv&aring; betydande <em>stelar<\/em>, d.v.s. minnesm&auml;rken i form av vertikala stenh&auml;llar, finns kvar fr&aring;n den mesopotamiska konstens allra tidigaste period. Den &auml;ldre av dem, ett minnesm&auml;rke &ouml;ver konung Naram Sins seger (2300&ndash;2200 f.v.t.), visar h&auml;rskaren n&auml;r han bestiger ett kr&ouml;n (2\/3). Han &auml;r avbildad dubbelt st&ouml;rre &auml;n de &ouml;vriga gestalterna. P&aring; sin v&auml;g uppf&ouml;r berget trampar han de besegrade fienderna under sina f&ouml;tter (ett universellt s&auml;tt att framst&auml;lla segrare och f&ouml;rlorare). Stelen anses &auml;ven vara v&auml;rldens &auml;ldsta <strong>landskapsbeskrivning<\/strong>. Samtidigt <em>glorifierar<\/em> den konungens hj&auml;lted&aring;d, d.v.s. hyllar d&aring;det. De realistiska detaljerna och idealiseringen samsas i framst&auml;llningen, och &auml;ven gudomarna, i form av stj&auml;rnsymboler, deltar i idealiseringen av h&auml;rskarens bragd.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1579\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0203-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1579\">\n\t\t\t\tNaram-Sinis segerstele, ca 2300&ndash;2200 f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>En annan betydande stele &auml;r fr&aring;n Babyloniens storhetstid (ca 1760 f.v.t.) I stelens &ouml;vre del ser vi konung Hammurabi som emottar en lagtext fr&aring;n solguden som sitter uppe p&aring; ett berg (2\/4). &Auml;ven detta &auml;r ett universellt s&auml;tt att &aring;terge och legitimera h&auml;rskarens makt. Denna framst&auml;llning p&aring;st&aring;r att en gudom i m&auml;nniskohamn har valt just Hammurabi att sprida den gudomliga lagen, som i textform finns inhuggen i &ouml;vriga delar av stelen, d&auml;rav namnet Hammurabis lagstele. Detta &auml;r den &auml;ldsta k&auml;nda lagtexten i v&auml;rlden.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1580\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0204-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1580\">\n\t\t\t\tHammurabis lagstele, ca 1760 f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Maktens inkarnationer<\/h2>\n<p>Fr&aring;n den akkadiska tiden (2000 f.v.t.) till Assyriens storhetstid (ca 1300&ndash;600 f.v.t.) pr&auml;glades den mesopotamiska kulturen av att milit&auml;rv&auml;ldet allt mer framh&auml;vdes, n&aring;got som ocks&aring; &aring;terspeglades i konsten. Till en b&ouml;rjan bibeh&ouml;ll pr&auml;sterskapet sina positioner, men an efter fick krigsherrarna st&ouml;rre makt. Ett exempel p&aring; den m&auml;sterliga metallgjutningstekniken fr&aring;n b&ouml;rjan av 2000-talet f.v.t. &auml;r ett bronshuvud som f&ouml;rest&auml;ller en h&auml;rskare (2\/5). Ursprungligen var &auml;delstenar inf&auml;llda i &ouml;gonsocklarna i det i naturlig storlek utf&ouml;rda portr&auml;ttet. Det lockiga sk&auml;gget och det fl&auml;tade h&aring;ret &auml;r i detalj &aring;tergivna och anletsdragen &aring;terspeglar en v&auml;ldig styrka och auktoritet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"380\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1525\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205.jpg 380w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0205-178x300.jpg 178w\" sizes=\"(max-width: 380px) 100vw, 380px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1525\">\n\t\t\t\tBronshuvud, akkadisk h&auml;rskare, ca 2300&ndash;2200 f.v.t. [Iraks Nationalmuseum, Bagdad]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Konsten i krigets tj&auml;nst<\/h2>\n<p>Assyrierna befann sig s&aring; gott som oavbrutet i krig och konsten kom att bli ren krigspropaganda. Palatsen som omsl&ouml;ts av bef&auml;stningsverk blev allt st&ouml;rre, i b&ouml;rjan var grundplanen <em>axial<\/em>, men under assyrierna etablerades bruket att <em>diagonalt<\/em> sammanfoga byggnader och utrymmen med varandra. I de ceremoniella g&aring;ngarna stod <em>lamassu<\/em>-gestalter vakt. Dessa var ett slags fabeldjur som bar drag av m&auml;nniska, oxe och f&aring;gel (2\/6). V&auml;ktare, i m&auml;nniskogestalt eller i hybridform som lamassu, f&ouml;rekommer ofta s&aring;v&auml;l i Asien som i Europa, men s&auml;llan har de inkarnerat makten p&aring; ett lika skr&auml;mmande s&auml;tt som i Assyrien.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1581\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0206-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1581\">\n\t\t\t\tMonumental v&auml;ktargestalt, en s.k. lamassu, som b&auml;r drag av s&aring;v&auml;l m&auml;nniska som djur, ca 720 f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>L&auml;ngs v&auml;ggarna l&ouml;pte rader med reliefer. Framst&auml;llningen av ber&auml;ttande och <strong>realistiskt<\/strong> utf&ouml;rda reliefserier n&aring;dde sin kulmen under perioden 800&ndash;600 f.v.t. (2\/7). Motiven &auml;r f&ouml;rknippade med krig, oftast till rituell slakt eller olika segerceremonier. Reliefserierna &auml;r tidiga exempel p&aring; ber&auml;ttande konst som i detalj beskriver hur en h&auml;ndelse utvecklas. Man kunde n&auml;stan tala om episk konst, eftersom de ofta &auml;r f&ouml;rt&auml;tade krigsskildringar i vilka ing&aring;r allt fr&aring;n f&ouml;rberedelserna till segerfesten.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"260\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1582\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0207-300x122.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1582\">\n\t\t\t\tKunglig lejonjakt, 883&ndash;859 f.v.t. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Relieferna kan ses som krigskr&ouml;nikor, f&ouml;revigade i sten, givetvis f&ouml;rmedlande den segrande partens synvinkel. V&aring;ldet idealiserades intill sadism, och olika s&auml;tt att dr&auml;pa s&aring;v&auml;l m&auml;nniskor som djur &auml;r <strong>naturalistiskt<\/strong> avbildat, som om man njutit av de blodiga detaljerna. Bildber&auml;ttandets ramar vidgades an efter. Vissa detaljer p&aring;minner n&auml;stan om ett filmatiskt ber&auml;ttande. Det finns n&aring;got serieteckningsm&auml;ssigt i t.ex. de scener som &aring;terger frigivandet och d&ouml;dandet av ett lejon, f&ouml;rst ser man lejonet i buren, sedan n&auml;r det rusar ut, och till slut n&auml;r det st&ouml;rtar mot sina banem&auml;ns vapen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"740\" height=\"200\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1583\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208.jpg 740w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0208-300x81.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 740px) 100vw, 740px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1583\">\n\t\t\t\tEtt lejon d&ouml;das, ca 650 f.v.t., Ninive. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>De ceremoniella palatsen<\/h2>\n<p>Mesopotamien var ett av keramikteknologins mer dynamiska centra. Den glaserade keramiken utvecklades d&auml;r redan p&aring; 1500-talet f.v.t. Redan d&aring; anv&auml;nde man den som fasadmaterial. Till en b&ouml;rjan imiterade de lysande gr&ouml;na och bl&aring; kaklen kanske v&auml;rdefulla stenar. Det mest monumentala exemplet p&aring; fajansfasader i denna region &auml;r Ishtarporten i Babylon (2\/9). Tillverkningen och anv&auml;ndningen av formade och glaserade kakel fortsatte under den persiska eran och traditionen levde vidare &auml;ven under islam.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"433\" height=\"600\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1584\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209.jpg 433w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0209-217x300.jpg 217w\" sizes=\"(max-width: 433px) 100vw, 433px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1584\">\n\t\t\t\tRekonstruktion av Ishtarporten i Babylon, ca 575 f.v.t. [Staatliche Museum, Berlin]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Perserkonungen Dareios I l&auml;t uppf&ouml;ra ett v&auml;ldigt ceremoniellt centrum, Persepolis, ca 500 f.v.t. De ceremoniella byggnaderna och de dramatiska trapporna f&ouml;ljer till en del grundplanen f&ouml;r ett milit&auml;rl&auml;ger. Dimensionerna var enorma. Enbart mottagningshallens areal var 5700 kvadratmeter och h&ouml;jden 18 meter. L&auml;ngs v&auml;ggarna var led efter led av soldater avbildade, utmejslade i sten eller utf&ouml;rda i f&auml;rgat tegel (2\/10). Det centrala motivet &auml;r det kungliga vaktgardet och ett &aring;terkommande tema &auml;r ett lejon som d&ouml;dar en oxe. I ruinerna av palatset finner man mesopotamiska teman fr&aring;n 3000 &aring;rs tid, men &auml;ven motiv fr&aring;n regioner som perserna er&ouml;vrat, t.ex. Egypten.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-978 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1585\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0210-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1585\">\n\t\t\t\tReliefer i trappuppg&aring;ngen till audienshallen, ca 500 f.v.t. [Ruinerna av palatset i Persepolis, Irak]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den &auml;ldsta av h&ouml;gkulturerna, den mesopotamiska, utvecklades i de l&aring;gl&auml;nta omr&aring;dena l&auml;ngs Eufrat och Tigris. Mesopotamien saknade naturliga gr&auml;nser och er&ouml;vrades d&auml;rf&ouml;r ofta av olika grannfolk. Detta inverkade avg&ouml;rande p&aring; hur kulturen i riket utvecklades. Ca 4000 f.v.t. b&ouml;rjade de tidiga neolitiska jordbrukssamh&auml;llena i det s.k. Tv&aring;flodslandet visa upp k&auml;nnetecken p&aring; h&ouml;gkultur och fr.o.m. denna [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1525,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=978"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1936,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/978\/revisions\/1936"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1525"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=978"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=978"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=978"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}