{"id":981,"date":"2013-11-12T08:45:12","date_gmt":"2013-11-12T05:45:12","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/2-2-egypti\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:58","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:58","slug":"2-2-egypten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/2-2-egypten\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">2.2<\/div> Egypten"},"content":{"rendered":"<p>I motsats till Mesopotamien var Egypten avsk&auml;rmat av naturliga gr&auml;nser. D&auml;rf&ouml;r kunde den egyptiska kulturen utvecklas relativt ost&ouml;rd av fiendeanfall eller p&aring;verkan utifr&aring;n. Egypten var inte heller likt Mesopotamien uppdelat i stadsstater som bekrigade varandra, i faraonernas Egypten r&aring;dde centralstyre. Faraonerna betraktades som gudar, de var inte som i Mesopotamien enbart gudarnas representanter.<\/p>\n<p>Det ovann&auml;mnda f&ouml;rklarar f&ouml;r sin del den osedvanliga stilistiska enhetligheten i den egyptiska konsttraditionen och dess l&aring;ngvarighet, och &auml;ven <em>det konservativa<\/em>, det att man h&ouml;ll sig till traditionen. Fr&aring;nsett n&aring;gra invasioner och perioder av splittring visar Egyptens historia upp en kontinuitet fr&aring;n dynasti till dynasti, n&aring;got som &auml;ven gav en uniformitet &aring;t konsten. F&ouml;rst p&aring; 1100-talet f.v.t. upph&ouml;rde byggandet av v&auml;ldiga monument. Och ett och ett halvt sekel senare invaderas Egypten av assyrierna och senare av perserna och av Alexander den Store.<\/p>\n<p>Huvudepokerna i det forna Egypten &auml;r:<\/p>\n<ul><li>Gamla riket (ca 2700&ndash;2300 f.v.t.)<\/li>\n<li>Mellersta riket (ca 2000&ndash;1570 f.v.t.)<\/li>\n<li>Nya riket (ca 1570&ndash;1085 f.v.t.)<\/li>\n<li>Restaurationstiden (ca 1100&ndash;330 f.v.t.)<\/li>\n<\/ul><h2>Pyramiderna<\/h2>\n<p>Den mest specifika arkitektoniska konstruktionen i det tidiga Egypten var <em>pyramiden<\/em>. Pyramiden &auml;r ett gravmonument med kvadratisk bas och triangul&auml;ra upp&aring;t avsmalnande sidor. Precis som zigguraterna i Mesopotamien utvecklades pyramiderna sannolikt fr&aring;n en parallellogramformad liten byggnad (<em>mastaba<\/em>). Dessa byggnader b&ouml;rjade man sedan placera ovanp&aring; varandra och p&aring; detta vis utvecklades de s.k. trappstegspyramiderna som f&ouml;regick de egentliga pyramiderna. Den mest k&auml;nda trappstegspyramiden &auml;r konung Zosers 66 meter h&ouml;ga pyramid (ca 2700 f.v.t.) (2\/11). Pyramiden tillskrivs &ouml;verstepr&auml;sten Imhotep. Han h&ouml;r till de f&aring; arkitekter man k&auml;nner till fr&aring;n den tidiga historien och han dyrkades t.o.m. som gud.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1566\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1566\">\n\t\t\t\tFarao Zosers trappstegspyramid, ca 2700 f.v.t. [Sakkara, Egypten]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den b&auml;st bevarade av de klassiska pyramiderna med sl&auml;ta sidor &auml;r Kheops pyramid som &auml;r 137 meter h&ouml;g och vars sidor best&aring;r av liksidiga trianglar (2\/12). Pyramidens h&ouml;rn &auml;r riktade mot huvudv&auml;derstrecken. Den t&auml;cker en yta p&aring; 5,25 hektar. Enligt en grekisk historiker tog det tjugo &aring;r att bygga pyramiden.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"520\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1586\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212-300x244.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1586\">\n\t\t\t\tKheops pyramid i genomsk&auml;rning\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De st&ouml;rsta pyramiderna var faraonernas och deras sl&auml;ktingars gravar. Mumierna f&ouml;rvarades i en kammare under pyramiden. Gravmonumenten ans&aring;gs trygga den avlidne evigt liv och samh&auml;llet v&auml;lg&aring;ng. Tidigare trodde man att pyramiderna restes enbart med slavarbete, men den h&ouml;ga kvaliteten p&aring; stenhuggningen och stenbearbetningen, speciellt n&auml;r det g&auml;ller det idag l&aring;ngt f&ouml;rst&ouml;rda ytskiktet, vittnar om ansenlig yrkesskicklighet.<\/p>\n<p>Byggandet av pyramider upph&ouml;rde kort efter att Nya riket etablerats, ca 1500 f.v.t. Pyramiderna har st&aring;tt i stort sett intakta fram till v&aring;ra dagar. Gravplundrare har dock f&ouml;r l&auml;nge sedan t&ouml;mt gravkamrarna, de sv&aring;rframkomliga och labyrintiska g&aring;ngarna har inte utgjort n&aring;got hinder. Graven h&auml;rb&auml;rgerade den avlidnes mumie, en minnesstaty och gravf&ouml;rem&aring;l, t.ex. m&ouml;bler som man hoppades skulle trygga den avlidne ett bekv&auml;mt och v&auml;rdigt hinsides liv. Graven ans&aring;gs vara m&auml;nniskans slutgiltiga hem, det jordiska hemmet var bara en tillf&auml;llig boning.<\/p>\n<h2>D&ouml;dskulten<\/h2>\n<p>Den enda kulturen som gett livet efter d&ouml;den en lika central st&auml;llning som den egyptiska &auml;r den kinesiska. I b&aring;da dessa kulturer pr&auml;glades konstens och hela samh&auml;llets utveckling l&aring;ngt av detta hinsidesperspektiv. I Egypten f&ouml;rklaras detta perspektiv delvis av hur man uppfattade m&auml;nniskans sj&auml;l. Man trodde att sj&auml;len bestod av tre parallella uppenbarelseformer, <em>Ba<\/em>, <em>Ah<\/em> och <em>Ka<\/em>. Ba var lik en &rdquo;v&aring;lnad&rdquo; som kunde frig&ouml;ra sig fr&aring;n kroppen och &aring;terv&auml;nda till den. Ah var m&auml;nniskans personlighet som efter d&ouml;den f&ouml;rflyttade sig till himlen. Ka &aring; sin sida representerade m&auml;nniskan under hennes levnad och samtidigt den kosmiska energin som f&ouml;rst efter d&ouml;den manifesterades i sin fulla styrka.<\/p>\n<p>Gravkonsten skapades fr&auml;mst f&ouml;r att erbjuda en plats och en omgivning d&auml;r Ka f&ouml;r evigt kunde vistas. D&auml;rf&ouml;r var pyramidernas och f&ouml;r det mesta gravarnas viktigaste f&ouml;rem&aring;l en staty som f&ouml;rest&auml;llde den avlidne och i vilken den avlidnes Ka tog sin boning (2\/13). De &ouml;vriga f&ouml;rem&aring;lens, reliefernas och m&aring;lningarnas syfte var att f&ouml;reviga den avlidnes jordiska framg&aring;ngar och samtidigt garantera den avlidne alla de bekv&auml;mligheter, fritidssysslor etc., som han eller hon njutit av under sitt liv.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"325\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1587\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213.jpg 325w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213-152x300.jpg 152w\" sizes=\"(max-width: 325px) 100vw, 325px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1587\">\n\t\t\t\tKung Mykerinos med gem&aring;l, ca 2600 f.v.t. [Museum of Fine Arts, Boston]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Gravm&aring;lningarna fr&aring;n Nya rikets tid dokumenterar vardagsscener p&aring; ett ytterst levande s&auml;tt. Vi f&aring;r till livs jaktscener, vintillredning, naturmotiv o.s.v. (2\/14). M&aring;lningarna i den egentliga gravkammaren visar &aring; sin sida vad den avlidne fick genomg&aring; efter d&ouml;ds&ouml;gonblicket. Ett vanligt motiv &auml;r v&auml;gandet av sj&auml;len. Bilderna var ofta f&ouml;rsedda med f&ouml;rklarande hieroglyfer. F&ouml;r att den avlidne skulle klara de olika v&auml;ndpunkterna efter d&ouml;den hade man placerat bl.a. besv&auml;rjelser och b&ouml;ner, skrivna p&aring; papyrus eller l&auml;der, i svepningen eller sarkofagen. P&aring; 1800-talet gav arkeologerna dessa texter samlingsnamnet De d&ouml;das bok. Texterna kan betraktas som ett slags manual f&ouml;r livet efter d&ouml;den.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1588\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-500x500.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1588\">\n\t\t\t\tS&ouml;rjande kvinnor, gravm&aring;lning, 1400-talet f.v.t. [Ramses grav, Thebe]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Kroppen som begrepp<\/h2>\n<p>F&ouml;rem&aring;len i gravarna var inte skapade f&ouml;r de levandes &ouml;gon, gravarna tj&auml;nade enbart det som var hinsides. F&ouml;r att uppfylla detta krav fanns vissa givna kriterier som m&aring;ste f&ouml;ljas. Denna begravningskult var fr&aring;n f&ouml;rsta b&ouml;rjan f&ouml;rbeh&aring;llen den h&auml;rskande klassen. D&auml;rf&ouml;r tillverkades regentstatyerna av h&aring;rda stenarter, de som befann sig l&auml;gre i hierarkin fick sina avportr&auml;tteringar gjorda i kalksten och tr&auml;. Alla statyer var m&aring;lade. Mannens hudf&auml;rg var r&ouml;dbrun, kvinnans ljus (2\/15).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1589\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1589\">\n\t\t\t\tPrins Rahotep med sin gem&aring;l Nofret, ca 2850 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Regenterna avbildades antingen sittande eller st&aring;ende i <strong>frontalposition<\/strong> med v&auml;nstra foten aningen framstr&auml;ckt. Den strama formen kan bero p&aring; att bildhuggaren ritade upp konturerna p&aring; de olika sidorna av ett rektangul&auml;rt stenblock. Statyn skulle uppfylla vissa kriterier f&ouml;r att Ka kunde ta sin boning i den. Ett kanon eller ett offentligt regelsystem utvecklades f&ouml;r att statyerna skulle tillverkas p&aring; r&auml;tt s&auml;tt, d.v.s. f&ouml;lja r&auml;tt <strong>ikonografi<\/strong>, och f&aring; de r&auml;tta proportionerna, d.v.s. den r&auml;tta <strong>ikonometrin<\/strong>, som utgick fr&aring;n m&auml;nniskokroppens dimensioner (2\/16).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1590\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1590\">\n\t\t\t\tProportionerna f&ouml;r avbildandet av m&auml;nniskokroppen i det forna Egypten. [E. Iverson: Canon and Proportions in Egyptian Art]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>P&aring; reliefer och i m&aring;lningar avbildades m&auml;nniskor av h&ouml;gre rang i positioner som redan anv&auml;nts i framst&auml;llningar i Mesopotamien. Detta framst&auml;llningss&auml;tt som allm&auml;nt kallas f&ouml;r &rdquo;den egyptiska positionen&rdquo; p&aring;bjuder att f&ouml;tterna (i sj&auml;lva verket tv&aring; identiska h&ouml;ger- eller v&auml;nsterf&ouml;tter) avbildas i profil, att &ouml;verkroppen &auml;r rakt v&auml;nd mot betraktaren och att ansiktet &auml;r v&auml;nt i profil. Detta stramt begreppsliga framst&auml;llningss&auml;tt som inte baserar sig p&aring; sinnesintryck torde vara en f&ouml;ljd av att bilden f&ouml;r att &rdquo;fungera&rdquo; skulle uppfylla vissa rituella villkor. De symbolbaserade <strong>hieroglyferna<\/strong> kan &auml;ven ha inverkat p&aring; utformningen av dessa bilder. S&aring;v&auml;l reliefer som m&aring;lningar kompletteras ofta med hieroglyfer.<\/p>\n<h2>Bildber&auml;ttandets lagar<\/h2>\n<p>Den egyptiska bildkonstens konventioner har sina r&ouml;tter i tiden innan Gamla riket och dessa konventioner bibeh&ouml;lls i stort sett of&ouml;r&auml;nderliga &auml;nda fram till det egyptiska v&auml;ldets slut. Konung Narmers <em>votiv<\/em>&ndash; eller offerg&aring;va, i form av en sminkpalett utf&ouml;rd i sten, visar i komprimat grunderna f&ouml;r denna form av ber&auml;ttande d&auml;r det symboliska planet &auml;r inv&auml;vt i det narrativa (2\/17).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"450\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1591\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217-300x211.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1591\">\n\t\t\t\tNarmer-paletten, ca 3100 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>P&aring; palettens framsida, mellan de tv&aring; monstrens b&ouml;jda halsar, finns en f&ouml;rdjupning f&ouml;r smink som anv&auml;ndes f&ouml;r att kolorera &ouml;gonen p&aring; kultbilder. Samtliga gestalter st&aring;r p&aring; linjer som symboliserar marken. Bildytan &auml;r uppdelad i horisontala sektorer. I den &ouml;vre sektorn ser vi konung Narmer, som b&auml;r Nedre Egyptens krona, granska avr&auml;ttade fiendesoldater. Rangordningen stipulerar storleken p&aring; de avbildade gestalterna, och konungen &auml;r betydligt st&ouml;rre &auml;n de &ouml;vriga. I den nedersta sektorn avbildas konungens seger i symbolisk form. Tjuren som trampar ner fienden och raserar fiendef&auml;stningen representerar konungen.<\/p>\n<p>P&aring; palettens andra sida ser vi en monumental segerscen som man kan tolka som ett <strong>apoteos<\/strong>, en f&ouml;rgudning eller ett f&ouml;rh&auml;rligande. Konungen, som b&auml;r det besegrade &ouml;vre Egyptens krona, fyller n&auml;stan hela bildytan och han st&aring;r i ovan n&auml;mnda &rdquo;egyptiska position&rdquo;, med armen h&ouml;jd som ett tecken p&aring; sin seger. H&ouml;ken Horus v&auml;lsignar skeendet, och de mindre gestalterna representerar de besegrade fienderna. Betj&auml;nten som b&auml;r konungens sandaler &auml;r &auml;ven avbildad i mindre format.<\/p>\n<p>Den s.k. marklinjen, den &rdquo;egyptiska h&aring;llningen&rdquo; och det hierarkiska perspektivet &aring;tf&ouml;ljer bildber&auml;ttandet under Egyptens hela storhetstid. Stramheten var n&aring;got modifierad n&auml;r man &aring;tergav folket till vardags, vilket bl.a. Nya rikets gravm&aring;lningar visar.<\/p>\n<h2>Templen, ceremoniernas kartor<\/h2>\n<p>De st&ouml;rsta tempelkomplexen i Egypten byggdes under Nya rikets tid (2\/18). Det mest massiva templet, templet i Karnak n&auml;ra Luxor, var i tiderna till&auml;gnad den lokala guden Amon, som f&ouml;rknippades med solguden Ra och som sedan kom att ge upphov till Egyptens riksgud Amon-Ra. Templet byggdes ut an efter och omfattade till slut en areal p&aring; 25 000 hektar (?&gt;). Templet var 370 meter l&aring;ngt och 100 meter brett, &auml;gde n&auml;rmare 90 000 slavar och sysselsatte en v&auml;ldig m&auml;ngd pr&auml;ster.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1592\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1592\">\n\t\t\t\tEn del av Amon Ras tempelomr&aring;de, ca 1417&ndash;1379 f.v.t. [Luxor]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De egyptiska templens bottenplan &auml;r axial. Ceremoniella g&aring;ngar f&ouml;renar olika delar av byggnaden. Man kom in i templet genom en s.k. pylon, ett upp&aring;t avsmalnande dubbeltorn. Rader av pelare som f&ouml;rest&auml;llde v&auml;ldiga papyrusknippen kantade v&auml;gen in till det allra heligaste, dit enbart &ouml;verstepr&auml;sterna och farao &auml;gde intr&auml;de.<\/p>\n<p>Hela templet &auml;r som om det vore byggt f&ouml;r ceremoniella processioner och ritualer. Dramatiska rumsl&ouml;sningar rytmiserar olika etapper i ceremonierna och understryker rummens olika grad av helighet. Dessa slutna och massiva tempelenheter omslutna av karga murverk &auml;r ofta uppf&ouml;rda strikt enligt astronomiska kriterier. Pr&auml;sterskapets och faraos makt sanktionerades i imponerande ritualer som nyttjade olika astronomiska fenomen.<\/p>\n<h2>En tillf&auml;llig brytning<\/h2>\n<p>Under Nya rikets tid, under konung Ametofis III:s regering (1379&ndash;1362 f.v.t.), intr&auml;dde en tillf&auml;llig brytning i den egyptiska konsttraditionen. Orsaken var konungens omv&auml;ndelse till en ny tro, vars huvudgud var Athon, d.v.s. Solskivan. Samtidigt &auml;ndrade han sitt namn till Ekhnathon som betyder <em>Den som Solen finner behag i<\/em>. Den <strong>officiella religionen<\/strong> i Egypten var <em>polyteistisk<\/em>, d.v.s. en religion med m&aring;nga gudar, medan den nya religionen hade <em>monoteistiska<\/em> drag, d.v.s. var i princip en en-guda- religion. Sitt litter&auml;ra komprimat fick denna nya religion i Hymn till Athon, den v&auml;lk&auml;nda lovs&aring;ngen till gudomlig k&auml;rlek.<\/p>\n<p>Eventuellt var propagerandet av den nya religionen &auml;ven ett angrepp mot den makt och rikedom det officiella pr&auml;sterskapet och de stora templen innehade. Ceremonierna d&auml;r Athon hyllades f&ouml;rsiggick i utomhushelgedomar, inte i de labyrintiska templen. P&aring; bilder framst&auml;lls Athon som en solskiva som s&auml;nder ut sina str&aring;lar, likt utstr&auml;ckta armar, mot sina tillbedjare.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1593\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1593\">\n\t\t\t\tKolossalstaty f&ouml;rest&auml;llande Akhenaton, ca 1375 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Under denna korta period, som varade i enbart 17 &aring;r, fick den traditionella och av konventioner strikt reglerade egyptiska konsten naturalistiska drag. H&auml;pnadsv&auml;ckande verk skapades, t.ex. en kolossalstaty som gestaltar regenten utstr&aring;lande en intensiv andlighet samtidigt som denne p&aring;minner om en n&aring;got k&ouml;nl&ouml;s rymdvarelse (2\/19). &Auml;ven i andra portr&auml;ttframst&auml;llningar av konungen framtr&auml;der de egendomliga dragen, vilket kunde finna sin f&ouml;rklaring i att han led av n&aring;gon sjukdom. Portr&auml;ttbysten av hans gem&aring;l Nefertiti h&ouml;r till konsthistoriens mest k&auml;nda verk (2\/20). &Aring;tergivningen &auml;r mycket realistisk och detta g&auml;ller &auml;ven ett flertal andra portr&auml;tt fr&aring;n denna period. I de kungliga familjeportr&auml;tten finns dessutom en intimitet som i &ouml;vrigt &auml;r s&auml;llsynt i egyptisk konst.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1526\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1526\">\n\t\t\t\tByst f&ouml;rest&auml;llande drottning Nefertiti, ca 1360 f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Tuthankhamons grav och den slutgiltiga f&ouml;rstelningen<\/h2>\n<p>Efter Ekhnathons d&ouml;d &aring;tertog pr&auml;sterskapet snabbt makten och den gamla polyteistiska religionen installerades p&aring; nytt. Den enda intakta konungagraven man funnit i Egypten &auml;r Tuthankhamons grav (2\/21). Tuthankhamon var Ekhnathons sv&auml;rson och besteg tronen &aring;r 1361 f.v.t. Sarkofagmaskerna som &auml;r utformade i guld och emalj, och smyckena och m&ouml;blerna som &auml;r tillverkade av dyrbara material, vittnar om den h&auml;rskande klassens &ouml;verd&aring;diga liv och om det d&aring;tida hantverkets h&ouml;ga kvalitet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-11 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-11\" class=\"gallery galleryid-981 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-11-1594\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-11-1594\">\n\t\t\t\tTutankhamons mellersta sarkofag, ca 1340 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Tronens ryggst&ouml;d uppvisar reminiscenser av solkulten under Ekhnathons regeringstid, men i &ouml;vrigt &aring;terspeglar f&ouml;rem&aring;len en &aring;terg&aring;ng till de tidigare trosf&ouml;rest&auml;llningarna. Denna &aring;terg&aring;ng pr&auml;glar &auml;ven det egyptiska v&auml;ldets sista period, under Ramses- faraonernas v&auml;lde. Templet i Abu Simbel (ca 1257 f.v.t.) &auml;r det mest imponerande exemplet p&aring; skaparkraft under denna slutfas. Formspr&aring;ket och konventionerna f&aring;r h&auml;r proportioner som &auml;r <em>megalomana<\/em>, och detta under en period d&aring; Egyptens politiska makt redan &auml;r i dalande.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I motsats till Mesopotamien var Egypten avsk&auml;rmat av naturliga gr&auml;nser. D&auml;rf&ouml;r kunde den egyptiska kulturen utvecklas relativt ost&ouml;rd av fiendeanfall eller p&aring;verkan utifr&aring;n. Egypten var inte heller likt Mesopotamien uppdelat i stadsstater som bekrigade varandra, i faraonernas Egypten r&aring;dde centralstyre. Faraonerna betraktades som gudar, de var inte som i Mesopotamien enbart gudarnas representanter. Det ovann&auml;mnda [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1526,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=981"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1886,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions\/1886"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1526"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}