{"id":981,"date":"2013-11-12T08:45:12","date_gmt":"2013-11-12T05:45:12","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/2-2-egypti\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T12:56:07","modified_gmt":"2025-11-07T09:56:07","slug":"2-2-egypten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/2-2-egypten\/","title":{"rendered":"<span>2.2<\/span> Egypten"},"content":{"rendered":"\n<p>I motsats till Mesopotamien var Egypten avsk\u00e4rmat av naturliga gr\u00e4nser. D\u00e4rf\u00f6r kunde den egyptiska kulturen utvecklas relativt ost\u00f6rd av fiendeanfall eller p\u00e5verkan utifr\u00e5n. Egypten var inte heller likt Mesopotamien uppdelat i stadsstater som bekrigade varandra, i faraonernas Egypten r\u00e5dde centralstyre. Faraonerna betraktades som gudar, de var inte som i Mesopotamien enbart gudarnas representanter.<\/p>\n\n\n\n<p>Det ovann\u00e4mnda f\u00f6rklarar f\u00f6r sin del den osedvanliga stilistiska enhetligheten i den egyptiska konsttraditionen och dess l\u00e5ngvarighet, och \u00e4ven <em>det konservativa<\/em>, det att man h\u00f6ll sig till traditionen. Fr\u00e5nsett n\u00e5gra invasioner och perioder av splittring visar Egyptens historia upp en kontinuitet fr\u00e5n dynasti till dynasti, n\u00e5got som \u00e4ven gav en uniformitet \u00e5t konsten. F\u00f6rst p\u00e5 1100-talet f.v.t. upph\u00f6rde byggandet av v\u00e4ldiga monument. Och ett och ett halvt sekel senare invaderas Egypten av assyrierna och senare av perserna och av Alexander den Store.<\/p>\n\n\n\n<p>Huvudepokerna i det forna Egypten \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Gamla riket (ca 2700\u20132300 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Mellersta riket (ca 2000\u20131570 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Nya riket (ca 1570\u20131085 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Restaurationstiden (ca 1100\u2013330 f.v.t.)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Pyramiderna<\/h2>\n\n\n\n<p>Den mest specifika arkitektoniska konstruktionen i det tidiga Egypten var <em>pyramiden<\/em>. Pyramiden \u00e4r ett gravmonument med kvadratisk bas och triangul\u00e4ra upp\u00e5t avsmalnande sidor. Precis som zigguraterna i Mesopotamien utvecklades pyramiderna sannolikt fr\u00e5n en parallellogramformad liten byggnad (<em>mastaba<\/em>). Dessa byggnader b\u00f6rjade man sedan placera ovanp\u00e5 varandra och p\u00e5 detta vis utvecklades de s.k. trappstegspyramiderna som f\u00f6regick de egentliga pyramiderna. Den mest k\u00e4nda trappstegspyramiden \u00e4r konung Zosers 66 meter h\u00f6ga pyramid (ca 2700 f.v.t.) (2\/11). Pyramiden tillskrivs \u00f6verstepr\u00e4sten Imhotep. Han h\u00f6r till de f\u00e5 arkitekter man k\u00e4nner till fr\u00e5n den tidiga historien och han dyrkades t.o.m. som gud.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1566\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0211-300x188.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Farao Zosers trappstegspyramid, ca 2700 f.v.t. [Sakkara, Egypten]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den b\u00e4st bevarade av de klassiska pyramiderna med sl\u00e4ta sidor \u00e4r Kheops pyramid som \u00e4r 137 meter h\u00f6g och vars sidor best\u00e5r av liksidiga trianglar (2\/12). Pyramidens h\u00f6rn \u00e4r riktade mot huvudv\u00e4derstrecken. Den t\u00e4cker en yta p\u00e5 5,25 hektar. Enligt en grekisk historiker tog det tjugo \u00e5r att bygga pyramiden.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"520\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1586\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0212-300x244.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kheops pyramid i genomsk\u00e4rning<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De st\u00f6rsta pyramiderna var faraonernas och deras sl\u00e4ktingars gravar. Mumierna f\u00f6rvarades i en kammare under pyramiden. Gravmonumenten ans\u00e5gs trygga den avlidne evigt liv och samh\u00e4llet v\u00e4lg\u00e5ng. Tidigare trodde man att pyramiderna restes enbart med slavarbete, men den h\u00f6ga kvaliteten p\u00e5 stenhuggningen och stenbearbetningen, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller det idag l\u00e5ngt f\u00f6rst\u00f6rda ytskiktet, vittnar om ansenlig yrkesskicklighet.<\/p>\n\n\n\n<p>Byggandet av pyramider upph\u00f6rde kort efter att Nya riket etablerats, ca 1500 f.v.t. Pyramiderna har st\u00e5tt i stort sett intakta fram till v\u00e5ra dagar. Gravplundrare har dock f\u00f6r l\u00e4nge sedan t\u00f6mt gravkamrarna, de sv\u00e5rframkomliga och labyrintiska g\u00e5ngarna har inte utgjort n\u00e5got hinder. Graven h\u00e4rb\u00e4rgerade den avlidnes mumie, en minnesstaty och gravf\u00f6rem\u00e5l, t.ex. m\u00f6bler som man hoppades skulle trygga den avlidne ett bekv\u00e4mt och v\u00e4rdigt hinsides liv. Graven ans\u00e5gs vara m\u00e4nniskans slutgiltiga hem, det jordiska hemmet var bara en tillf\u00e4llig boning.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">D\u00f6dskulten<\/h2>\n\n\n\n<p>Den enda kulturen som gett livet efter d\u00f6den en lika central st\u00e4llning som den egyptiska \u00e4r den kinesiska. I b\u00e5da dessa kulturer pr\u00e4glades konstens och hela samh\u00e4llets utveckling l\u00e5ngt av detta hinsidesperspektiv. I Egypten f\u00f6rklaras detta perspektiv delvis av hur man uppfattade m\u00e4nniskans sj\u00e4l. Man trodde att sj\u00e4len bestod av tre parallella uppenbarelseformer, <em>Ba<\/em>, <em>Ah<\/em> och <em>Ka<\/em>. Ba var lik en \u201dv\u00e5lnad\u201d som kunde frig\u00f6ra sig fr\u00e5n kroppen och \u00e5terv\u00e4nda till den. Ah var m\u00e4nniskans personlighet som efter d\u00f6den f\u00f6rflyttade sig till himlen. Ka \u00e5 sin sida representerade m\u00e4nniskan under hennes levnad och samtidigt den kosmiska energin som f\u00f6rst efter d\u00f6den manifesterades i sin fulla styrka.<\/p>\n\n\n\n<p>Gravkonsten skapades fr\u00e4mst f\u00f6r att erbjuda en plats och en omgivning d\u00e4r Ka f\u00f6r evigt kunde vistas. D\u00e4rf\u00f6r var pyramidernas och f\u00f6r det mesta gravarnas viktigaste f\u00f6rem\u00e5l en staty som f\u00f6rest\u00e4llde den avlidne och i vilken den avlidnes Ka tog sin boning (2\/13). De \u00f6vriga f\u00f6rem\u00e5lens, reliefernas och m\u00e5lningarnas syfte var att f\u00f6reviga den avlidnes jordiska framg\u00e5ngar och samtidigt garantera den avlidne alla de bekv\u00e4mligheter, fritidssysslor etc., som han eller hon njutit av under sitt liv.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"325\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1587\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213.jpg 325w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0213-152x300.jpg 152w\" sizes=\"auto, (max-width: 325px) 100vw, 325px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kung Mykerinos med gem\u00e5l, ca 2600 f.v.t. [Museum of Fine Arts, Boston]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Gravm\u00e5lningarna fr\u00e5n Nya rikets tid dokumenterar vardagsscener p\u00e5 ett ytterst levande s\u00e4tt. Vi f\u00e5r till livs jaktscener, vintillredning, naturmotiv o.s.v. (2\/14). M\u00e5lningarna i den egentliga gravkammaren visar \u00e5 sin sida vad den avlidne fick genomg\u00e5 efter d\u00f6ds\u00f6gonblicket. Ett vanligt motiv \u00e4r v\u00e4gandet av sj\u00e4len. Bilderna var ofta f\u00f6rsedda med f\u00f6rklarande hieroglyfer. F\u00f6r att den avlidne skulle klara de olika v\u00e4ndpunkterna efter d\u00f6den hade man placerat bl.a. besv\u00e4rjelser och b\u00f6ner, skrivna p\u00e5 papyrus eller l\u00e4der, i svepningen eller sarkofagen. P\u00e5 1800-talet gav arkeologerna dessa texter samlingsnamnet De d\u00f6das bok. Texterna kan betraktas som ett slags manual f\u00f6r livet efter d\u00f6den.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1588\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0214-500x500.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">S\u00f6rjande kvinnor, gravm\u00e5lning, 1400-talet f.v.t. [Ramses grav, Thebe]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Kroppen som begrepp<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6rem\u00e5len i gravarna var inte skapade f\u00f6r de levandes \u00f6gon, gravarna tj\u00e4nade enbart det som var hinsides. F\u00f6r att uppfylla detta krav fanns vissa givna kriterier som m\u00e5ste f\u00f6ljas. Denna begravningskult var fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan f\u00f6rbeh\u00e5llen den h\u00e4rskande klassen. D\u00e4rf\u00f6r tillverkades regentstatyerna av h\u00e5rda stenarter, de som befann sig l\u00e4gre i hierarkin fick sina avportr\u00e4tteringar gjorda i kalksten och tr\u00e4. Alla statyer var m\u00e5lade. Mannens hudf\u00e4rg var r\u00f6dbrun, kvinnans ljus (2\/15).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1589\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0215-244x300.jpg 244w\" sizes=\"auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Prins Rahotep med sin gem\u00e5l Nofret, ca 2850 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Regenterna avbildades antingen sittande eller st\u00e5ende i <strong>frontalposition<\/strong> med v\u00e4nstra foten aningen framstr\u00e4ckt. Den strama formen kan bero p\u00e5 att bildhuggaren ritade upp konturerna p\u00e5 de olika sidorna av ett rektangul\u00e4rt stenblock. Statyn skulle uppfylla vissa kriterier f\u00f6r att Ka kunde ta sin boning i den. Ett kanon eller ett offentligt regelsystem utvecklades f\u00f6r att statyerna skulle tillverkas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, d.v.s. f\u00f6lja r\u00e4tt <strong>ikonografi<\/strong>, och f\u00e5 de r\u00e4tta proportionerna, d.v.s. den r\u00e4tta <strong>ikonometrin<\/strong>, som utgick fr\u00e5n m\u00e4nniskokroppens dimensioner (2\/16).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1590\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0216-216x300.jpg 216w\" sizes=\"auto, (max-width: 460px) 100vw, 460px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Proportionerna f\u00f6r avbildandet av m\u00e4nniskokroppen i det forna Egypten. [E. Iverson: Canon and Proportions in Egyptian Art]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>P\u00e5 reliefer och i m\u00e5lningar avbildades m\u00e4nniskor av h\u00f6gre rang i positioner som redan anv\u00e4nts i framst\u00e4llningar i Mesopotamien. Detta framst\u00e4llningss\u00e4tt som allm\u00e4nt kallas f\u00f6r \u201dden egyptiska positionen\u201d p\u00e5bjuder att f\u00f6tterna (i sj\u00e4lva verket tv\u00e5 identiska h\u00f6ger- eller v\u00e4nsterf\u00f6tter) avbildas i profil, att \u00f6verkroppen \u00e4r rakt v\u00e4nd mot betraktaren och att ansiktet \u00e4r v\u00e4nt i profil. Detta stramt begreppsliga framst\u00e4llningss\u00e4tt som inte baserar sig p\u00e5 sinnesintryck torde vara en f\u00f6ljd av att bilden f\u00f6r att \u201dfungera\u201d skulle uppfylla vissa rituella villkor. De symbolbaserade <strong>hieroglyferna<\/strong> kan \u00e4ven ha inverkat p\u00e5 utformningen av dessa bilder. S\u00e5v\u00e4l reliefer som m\u00e5lningar kompletteras ofta med hieroglyfer.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Bildber\u00e4ttandets lagar<\/h2>\n\n\n\n<p>Den egyptiska bildkonstens konventioner har sina r\u00f6tter i tiden innan Gamla riket och dessa konventioner bibeh\u00f6lls i stort sett of\u00f6r\u00e4nderliga \u00e4nda fram till det egyptiska v\u00e4ldets slut. Konung Narmers <em>votiv<\/em>&#8211; eller offerg\u00e5va, i form av en sminkpalett utf\u00f6rd i sten, visar i komprimat grunderna f\u00f6r denna form av ber\u00e4ttande d\u00e4r det symboliska planet \u00e4r inv\u00e4vt i det narrativa (2\/17).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"450\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1591\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0217-300x211.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Narmer-paletten, ca 3100 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>P\u00e5 palettens framsida, mellan de tv\u00e5 monstrens b\u00f6jda halsar, finns en f\u00f6rdjupning f\u00f6r smink som anv\u00e4ndes f\u00f6r att kolorera \u00f6gonen p\u00e5 kultbilder. Samtliga gestalter st\u00e5r p\u00e5 linjer som symboliserar marken. Bildytan \u00e4r uppdelad i horisontala sektorer. I den \u00f6vre sektorn ser vi konung Narmer, som b\u00e4r Nedre Egyptens krona, granska avr\u00e4ttade fiendesoldater. Rangordningen stipulerar storleken p\u00e5 de avbildade gestalterna, och konungen \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n de \u00f6vriga. I den nedersta sektorn avbildas konungens seger i symbolisk form. Tjuren som trampar ner fienden och raserar fiendef\u00e4stningen representerar konungen.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 palettens andra sida ser vi en monumental segerscen som man kan tolka som ett <strong>apoteos<\/strong>, en f\u00f6rgudning eller ett f\u00f6rh\u00e4rligande. Konungen, som b\u00e4r det besegrade \u00f6vre Egyptens krona, fyller n\u00e4stan hela bildytan och han st\u00e5r i ovan n\u00e4mnda \u201degyptiska position\u201d, med armen h\u00f6jd som ett tecken p\u00e5 sin seger. H\u00f6ken Horus v\u00e4lsignar skeendet, och de mindre gestalterna representerar de besegrade fienderna. Betj\u00e4nten som b\u00e4r konungens sandaler \u00e4r \u00e4ven avbildad i mindre format.<\/p>\n\n\n\n<p>Den s.k. marklinjen, den \u201degyptiska h\u00e5llningen\u201d och det hierarkiska perspektivet \u00e5tf\u00f6ljer bildber\u00e4ttandet under Egyptens hela storhetstid. Stramheten var n\u00e5got modifierad n\u00e4r man \u00e5tergav folket till vardags, vilket bl.a. Nya rikets gravm\u00e5lningar visar.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Templen, ceremoniernas kartor<\/h2>\n\n\n\n<p>De st\u00f6rsta tempelkomplexen i Egypten byggdes under Nya rikets tid (2\/18). Det mest massiva templet, templet i Karnak n\u00e4ra Luxor, var i tiderna till\u00e4gnad den lokala guden Amon, som f\u00f6rknippades med solguden Ra och som sedan kom att ge upphov till Egyptens riksgud Amon-Ra. Templet byggdes ut an efter och omfattade till slut en areal p\u00e5 25 000 hektar (?&gt;). Templet var 370 meter l\u00e5ngt och 100 meter brett, \u00e4gde n\u00e4rmare 90 000 slavar och sysselsatte en v\u00e4ldig m\u00e4ngd pr\u00e4ster.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1592\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0218-216x300.jpg 216w\" sizes=\"auto, (max-width: 460px) 100vw, 460px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">En del av Amon Ras tempelomr\u00e5de, ca 1417\u20131379 f.v.t. [Luxor]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De egyptiska templens bottenplan \u00e4r axial. Ceremoniella g\u00e5ngar f\u00f6renar olika delar av byggnaden. Man kom in i templet genom en s.k. pylon, ett upp\u00e5t avsmalnande dubbeltorn. Rader av pelare som f\u00f6rest\u00e4llde v\u00e4ldiga papyrusknippen kantade v\u00e4gen in till det allra heligaste, dit enbart \u00f6verstepr\u00e4sterna och farao \u00e4gde intr\u00e4de.<\/p>\n\n\n\n<p>Hela templet \u00e4r som om det vore byggt f\u00f6r ceremoniella processioner och ritualer. Dramatiska rumsl\u00f6sningar rytmiserar olika etapper i ceremonierna och understryker rummens olika grad av helighet. Dessa slutna och massiva tempelenheter omslutna av karga murverk \u00e4r ofta uppf\u00f6rda strikt enligt astronomiska kriterier. Pr\u00e4sterskapets och faraos makt sanktionerades i imponerande ritualer som nyttjade olika astronomiska fenomen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">En tillf\u00e4llig brytning<\/h2>\n\n\n\n<p>Under Nya rikets tid, under konung Ametofis III:s regering (1379\u20131362 f.v.t.), intr\u00e4dde en tillf\u00e4llig brytning i den egyptiska konsttraditionen. Orsaken var konungens omv\u00e4ndelse till en ny tro, vars huvudgud var Athon, d.v.s. Solskivan. Samtidigt \u00e4ndrade han sitt namn till Ekhnathon som betyder <em>Den som Solen finner behag i<\/em>. Den <strong>officiella religionen<\/strong> i Egypten var <em>polyteistisk<\/em>, d.v.s. en religion med m\u00e5nga gudar, medan den nya religionen hade <em>monoteistiska<\/em> drag, d.v.s. var i princip en en-guda- religion. Sitt litter\u00e4ra komprimat fick denna nya religion i Hymn till Athon, den v\u00e4lk\u00e4nda lovs\u00e5ngen till gudomlig k\u00e4rlek.<\/p>\n\n\n\n<p>Eventuellt var propagerandet av den nya religionen \u00e4ven ett angrepp mot den makt och rikedom det officiella pr\u00e4sterskapet och de stora templen innehade. Ceremonierna d\u00e4r Athon hyllades f\u00f6rsiggick i utomhushelgedomar, inte i de labyrintiska templen. P\u00e5 bilder framst\u00e4lls Athon som en solskiva som s\u00e4nder ut sina str\u00e5lar, likt utstr\u00e4ckta armar, mot sina tillbedjare.<\/p>\n\n\n\n<p>Under denna korta period, som varade i enbart 17 \u00e5r, fick den traditionella och av konventioner strikt reglerade egyptiska konsten naturalistiska drag. H\u00e4pnadsv\u00e4ckande verk skapades, t.ex. en kolossalstaty som gestaltar regenten utstr\u00e5lande en intensiv andlighet samtidigt som denne p\u00e5minner om en n\u00e5got k\u00f6nl\u00f6s rymdvarelse (2\/19). \u00c4ven i andra portr\u00e4ttframst\u00e4llningar av konungen framtr\u00e4der de egendomliga dragen, vilket kunde finna sin f\u00f6rklaring i att han led av n\u00e5gon sjukdom. Portr\u00e4ttbysten av hans gem\u00e5l Nefertiti h\u00f6r till konsthistoriens mest k\u00e4nda verk (2\/20). \u00c5tergivningen \u00e4r mycket realistisk och detta g\u00e4ller \u00e4ven ett flertal andra portr\u00e4tt fr\u00e5n denna period. I de kungliga familjeportr\u00e4tten finns dessutom en intimitet som i \u00f6vrigt \u00e4r s\u00e4llsynt i egyptisk konst.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group fig col2\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-constrained wp-block-group-is-layout-constrained\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full tall\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1593\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0219-150x300.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kolossalstaty f\u00f6rest\u00e4llande Akhenaton, ca 1375 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1526\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0220-234x300.jpg 234w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Byst f\u00f6rest\u00e4llande drottning Nefertiti, ca 1360 f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tuthankhamons grav och den slutgiltiga f\u00f6rstelningen<\/h2>\n\n\n\n<p>Efter Ekhnathons d\u00f6d \u00e5tertog pr\u00e4sterskapet snabbt makten och den gamla polyteistiska religionen installerades p\u00e5 nytt. Den enda intakta konungagraven man funnit i Egypten \u00e4r Tuthankhamons grav (2\/21). Tuthankhamon var Ekhnathons sv\u00e4rson och besteg tronen \u00e5r 1361 f.v.t. Sarkofagmaskerna som \u00e4r utformade i guld och emalj, och smyckena och m\u00f6blerna som \u00e4r tillverkade av dyrbara material, vittnar om den h\u00e4rskande klassens \u00f6verd\u00e5diga liv och om det d\u00e5tida hantverkets h\u00f6ga kvalitet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1594\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0221-206x300.jpg 206w\" sizes=\"auto, (max-width: 440px) 100vw, 440px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Tutankhamons mellersta sarkofag, ca 1340 f.v.t. [Egyptiska museet, Kairo]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Tronens ryggst\u00f6d uppvisar reminiscenser av solkulten under Ekhnathons regeringstid, men i \u00f6vrigt \u00e5terspeglar f\u00f6rem\u00e5len en \u00e5terg\u00e5ng till de tidigare trosf\u00f6rest\u00e4llningarna. Denna \u00e5terg\u00e5ng pr\u00e4glar \u00e4ven det egyptiska v\u00e4ldets sista period, under Ramses- faraonernas v\u00e4lde. Templet i Abu Simbel (ca 1257 f.v.t.) \u00e4r det mest imponerande exemplet p\u00e5 skaparkraft under denna slutfas. Formspr\u00e5ket och konventionerna f\u00e5r h\u00e4r proportioner som \u00e4r <em>megalomana<\/em>, och detta under en period d\u00e5 Egyptens politiska makt redan \u00e4r i dalande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I motsats till Mesopotamien var Egypten avsk\u00e4rmat av naturliga gr\u00e4nser. D\u00e4rf\u00f6r kunde den egyptiska kulturen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1526,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-981","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-de-tidiga-hogkulturerna-mesopotamien-och-egypten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=981"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2304,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/981\/revisions\/2304"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1526"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}