{"id":987,"date":"2013-11-12T08:43:36","date_gmt":"2013-11-12T05:43:36","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-1-kreikan-kulttuurin-edeltajat-kreeta-ja-mykene\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T12:59:13","modified_gmt":"2025-11-07T09:59:13","slug":"3-1-greklands-foregangare-kreta-och-mykene","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-1-greklands-foregangare-kreta-och-mykene\/","title":{"rendered":"3.1<\/span> Greklands f\u00f6reg\u00e5ngare: Kreta och Mykene"},"content":{"rendered":"\n

De \u00e4ldsta konstverken i den egeiska arkipelagen \u00e4r fr\u00e5n ca 3000 f.v.t. De flesta av dem \u00e4r stiliserade m\u00e4nniskofigurer i marmor (3\/1) som man funnit i gravar p\u00e5 \u00f6gruppen Kykladerna. Figurerna varierar i storlek, de minsta \u00e4r enbart n\u00e5gra centimeter h\u00f6ga, de st\u00f6rsta \u00e4r n\u00e4stan i s.k. naturlig storlek. Deras grundform p\u00e5minner om en k\u00e4gla, och kroppens olika delar, ansiktet, \u00f6verkroppen, och extremiteterna, \u00e4r geometriskt framst\u00e4llda, i form av trianglar, rektanglar och ovaler.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Kykladisk marmorskulptur, ca 3000 f.v.t. [Ashmolean Museum, Oxford]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Formm\u00e4ssigt finns det likheter med afrikansk \u201dprimitiv\u201d skulptur som en del konstn\u00e4rer i b\u00f6rjan av 1900-talet tog intryck av och nyttjade i sina kubistiska m\u00e5lningar och skulpturer. Den vita marmorn, som dessa egeiska skulpturer \u00e4r mejslade ur, kom under hela antiken att bli det f\u00f6rh\u00e4rskande materialet b\u00e5de inom skulptur och arkitektur. Skulpturerna var dock sannolikt kolorerade, s\u00e5som \u00e4ven senare var fallet.<\/p>\n\n\n\n

Den havsomg\u00e4rdade Kreta<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 \u00f6n Kreta blomstrade fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2000-talet f.v.t., under ca ett halvt \u00e5rtusende, en kultur som sedermera d\u00f6ptes till den minoiska, efter konung Minos, centralgestalt i en av de grekiska myterna. Kreta var en sj\u00f6farande nation och hade f\u00f6rbindelser med bl.a. Egypten och Mellan\u00f6stern. I motsats till \u00f6vriga tidiga h\u00f6gkulturer som uppstod i floddalar f\u00f6ddes den minoiska p\u00e5 en \u00f6. Denna kultur hade d\u00e4rtill sin centrala hemvist i palatsen (3\/2), inte i tempel som i Mesopotamien och Egypten. Sannolikt styrdes Kreta fr\u00e5n dessa palats som \u00e4ven inrymde kollektiva matf\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
En del av palatsomr\u00e5det i Knossos, ca 1600\u20131400 f.v.t. [Kreta]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

St\u00e4derna och palatsen p\u00e5 Kreta f\u00f6rst\u00f6rdes ca 1730 f.v.t. men de byggdes snart upp p\u00e5 nytt. Palatsens grundplan var t\u00e4mligen fri och de saknar n\u00e4stan helt den axialitet och ceremoniella pr\u00e4gel som man finner i arkitekturen i Mesopotamien och Egypten. En stor stenlagd g\u00e5rd \u00f6ppnade sig mot ett antal rektangul\u00e4ra rum i olika storlek. Fasaderna var m\u00e5lade i klara f\u00e4rger och pelarna som avsmalnade ner\u00e5t var av tr\u00e4. Innerv\u00e4ggarna var dekorerade med m\u00e5lningar och m\u00e5lade reliefer. Centrala teman var tjurar i rituell kontext, fantasidjur och framf\u00f6r allt havsmotiv, bl.a. delfiner och olika havsv\u00e4xter.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskorna framst\u00e4lldes ofta i s.k. \u201degyptisk pose\u201d, med benen i profil, \u00f6verkroppen sedd framifr\u00e5n och huvudet i profil. Men den kretensiska bildkonsten saknade det str\u00e4ngt ceremoniella som karakteriserade bildkonsten i Egypten och Mesopotamien. Signifikativt \u00e4r d\u00e4remot de rundade formerna, fr\u00e5nvaron av symmetri, och en uppenbar livsgl\u00e4dje. Bland v\u00e4ggm\u00e5lningarna finns ocks\u00e5 landskapsm\u00e5lningar som anses h\u00f6ra till de \u00e4ldsta i sin genre.<\/p>\n\n\n\n

Man hade \u00e4nnu inte \u00f6verg\u00e5tt till penningahush\u00e5llning, \u00e4ven om den minoiska kulturen hade ett eget skrivsystem (linear B). Religionen k\u00e4nner vi inte till, men sannolikt \u00e4r att templen fanns i anslutning till hemmen eller ute i naturen. M\u00f6jligen bar religionen \u00e4nnu drag av animism. Bland f\u00e5talet religi\u00f6sa konstverk finns en grupp statyetter som f\u00f6rest\u00e4ller kvinnor som framb\u00e4r ormar i sina str\u00e4ckta h\u00e4nder. De har senare f\u00e5tt ben\u00e4mningen \u201dormgudinnor\u201d (3\/3).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Kretensisk keramisk statyett, \u201dormgudinnan\u201d, ca 1600 f.v.t. [Arkeologiska museet, Heraklion]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den krigiska kulturen p\u00e5 det grekiska fastlandet<\/h2>\n\n\n\n

Det grekiska fastlandets tidiga kultur har kallats den mykenska (idag talar man ofta om den helladiska kulturen, ett begrepp som t\u00e4cker \u00e4ven de tidigaste perioderna). Denna kultur blomstrade i flera parallella konungad\u00f6men med gemensamt spr\u00e5k, det vi idag kallar klassisk grekiska. Via handel inf\u00f6rskaffade man v\u00e4rdematerial fr\u00e5n olika h\u00e5ll runt Medelhavet. F\u00f6rem\u00e5lsfynden ber\u00e4ttar att kulturen i Mykene i m\u00e5nga h\u00e4nseenden var motsatt den kretensiska. Bland fynden finns vapen, vaser dekorerade med avbildningar av milit\u00e4rparader, och i regenternas gravar har man funnit v\u00e4rdef\u00f6rem\u00e5l av olika slag.<\/p>\n\n\n\n

Regenternas till omf\u00e5nget anspr\u00e5ksl\u00f6sa palats utgjorde medelpunkten i konungad\u00f6mena. Palatsen var oftast bel\u00e4gna uppe p\u00e5 en kulle omg\u00e4rdad av f\u00e4stningsmurar. Murarna var ofta konstruerade av stora stenblock. Den s.k. Lejonporten (3\/4) i Mykene uppvisar grundformen f\u00f6r b\u00e5gs\u00e4ttning, en s.k. o\u00e4kta b\u00e5ge, d\u00e4r de h\u00f6gre bel\u00e4gna stenblocken skjuter en bit ut \u00f6ver kanten p\u00e5 de block de vilar p\u00e5 tills de \u00f6versta blocken m\u00f6ts. Djur med lejonkropp \u00e4r avbildade i relief i denna b\u00e5gskonstruktion, m\u00f6jligen \u00e4r dessa \u201dlejon\u201d lokala versioner av n\u00e5got mesopotamiskt fantasidjur.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Lejonporten i Mykene, ca 1500\u20131300 f.v.t. [Mykene, Grekland]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Valvbyggnadskonsten var k\u00e4nd. Konungagravarna var h\u00f6gklassigt utf\u00f6rda i form av stenvalv som inv\u00e4ndigt sannolikt var t\u00e4ckta med olika v\u00e4rdefulla material. Den mest ber\u00f6mda av dessa s.k. tholos<\/em>-gravar, som i allm\u00e4nhet var bel\u00e4gna innanf\u00f6r palatsmurarna, \u00e4r \u201dAtreus skattkammare\u201d, \u00e4ven kallad \u201dAgamemnons grav\u201d (ca 1300 f.v.t.). En l\u00e5ng g\u00e5ng leder in i sj\u00e4lva gravvalvet. I gravarna placerades offerg\u00e5vor, en av de mest k\u00e4nda \u00e4r en gyllene h\u00e4rskarmask.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De \u00e4ldsta konstverken i den egeiska arkipelagen \u00e4r fr\u00e5n ca 3000 f.v.t. De flesta av […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1527,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-987","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antikens-varld-den-grekiska-och-romerska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=987"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2307,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987\/revisions\/2307"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1527"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=987"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=987"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=987"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}