{"id":987,"date":"2013-11-12T08:43:36","date_gmt":"2013-11-12T05:43:36","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-1-kreikan-kulttuurin-edeltajat-kreeta-ja-mykene\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"3-1-greklands-foregangare-kreta-och-mykene","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-1-greklands-foregangare-kreta-och-mykene\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">3.1<\/div> Greklands f\u00f6reg\u00e5ngare: Kreta och Mykene"},"content":{"rendered":"<p>De &auml;ldsta konstverken i den egeiska arkipelagen &auml;r fr&aring;n ca 3000 f.v.t. De flesta av dem &auml;r stiliserade m&auml;nniskofigurer i marmor (3\/1) som man funnit i gravar p&aring; &ouml;gruppen Kykladerna. Figurerna varierar i storlek, de minsta &auml;r enbart n&aring;gra centimeter h&ouml;ga, de st&ouml;rsta &auml;r n&auml;stan i s.k. naturlig storlek. Deras grundform p&aring;minner om en k&auml;gla, och kroppens olika delar, ansiktet, &ouml;verkroppen, och extremiteterna, &auml;r geometriskt framst&auml;llda, i form av trianglar, rektanglar och ovaler.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-987 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"217\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0301.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1595\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0301.jpg 217w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0301-102x300.jpg 102w\" sizes=\"(max-width: 217px) 100vw, 217px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1595\">\n\t\t\t\tKykladisk marmorskulptur, ca 3000 f.v.t. [Ashmolean Museum, Oxford]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Formm&auml;ssigt finns det likheter med afrikansk &rdquo;primitiv&rdquo; skulptur som en del konstn&auml;rer i b&ouml;rjan av 1900-talet tog intryck av och nyttjade i sina kubistiska m&aring;lningar och skulpturer. Den vita marmorn, som dessa egeiska skulpturer &auml;r mejslade ur, kom under hela antiken att bli det f&ouml;rh&auml;rskande materialet b&aring;de inom skulptur och arkitektur. Skulpturerna var dock sannolikt kolorerade, s&aring;som &auml;ven senare var fallet.<\/p>\n<h2>Den havsomg&auml;rdade Kreta<\/h2>\n<p>P&aring; &ouml;n Kreta blomstrade fr&aring;n b&ouml;rjan av 2000-talet f.v.t., under ca ett halvt &aring;rtusende, en kultur som sedermera d&ouml;ptes till den minoiska, efter konung Minos, centralgestalt i en av de grekiska myterna. Kreta var en sj&ouml;farande nation och hade f&ouml;rbindelser med bl.a. Egypten och Mellan&ouml;stern. I motsats till &ouml;vriga tidiga h&ouml;gkulturer som uppstod i floddalar f&ouml;ddes den minoiska p&aring; en &ouml;. Denna kultur hade d&auml;rtill sin centrala hemvist i palatsen (3\/2), inte i tempel som i Mesopotamien och Egypten. Sannolikt styrdes Kreta fr&aring;n dessa palats som &auml;ven inrymde kollektiva matf&ouml;rr&aring;d.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-987 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0302.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1567\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0302.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0302-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1567\">\n\t\t\t\tEn del av palatsomr&aring;det i Knossos, ca 1600&ndash;1400 f.v.t. [Kreta]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>St&auml;derna och palatsen p&aring; Kreta f&ouml;rst&ouml;rdes ca 1730 f.v.t. men de byggdes snart upp p&aring; nytt. Palatsens grundplan var t&auml;mligen fri och de saknar n&auml;stan helt den axialitet och ceremoniella pr&auml;gel som man finner i arkitekturen i Mesopotamien och Egypten. En stor stenlagd g&aring;rd &ouml;ppnade sig mot ett antal rektangul&auml;ra rum i olika storlek. Fasaderna var m&aring;lade i klara f&auml;rger och pelarna som avsmalnade ner&aring;t var av tr&auml;. Innerv&auml;ggarna var dekorerade med m&aring;lningar och m&aring;lade reliefer. Centrala teman var tjurar i rituell kontext, fantasidjur och framf&ouml;r allt havsmotiv, bl.a. delfiner och olika havsv&auml;xter.<\/p>\n<p>M&auml;nniskorna framst&auml;lldes ofta i s.k. &rdquo;egyptisk pose&rdquo;, med benen i profil, &ouml;verkroppen sedd framifr&aring;n och huvudet i profil. Men den kretensiska bildkonsten saknade det str&auml;ngt ceremoniella som karakteriserade bildkonsten i Egypten och Mesopotamien. Signifikativt &auml;r d&auml;remot de rundade formerna, fr&aring;nvaron av symmetri, och en uppenbar livsgl&auml;dje. Bland v&auml;ggm&aring;lningarna finns ocks&aring; landskapsm&aring;lningar som anses h&ouml;ra till de &auml;ldsta i sin genre.<\/p>\n<p>Man hade &auml;nnu inte &ouml;verg&aring;tt till penningahush&aring;llning, &auml;ven om den minoiska kulturen hade ett eget skrivsystem (linear B). Religionen k&auml;nner vi inte till, men sannolikt &auml;r att templen fanns i anslutning till hemmen eller ute i naturen. M&ouml;jligen bar religionen &auml;nnu drag av animism. Bland f&aring;talet religi&ouml;sa konstverk finns en grupp statyetter som f&ouml;rest&auml;ller kvinnor som framb&auml;r ormar i sina str&auml;ckta h&auml;nder. De har senare f&aring;tt ben&auml;mningen &rdquo;ormgudinnor&rdquo; (3\/3).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-987 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0303.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1596\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0303.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0303-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1596\">\n\t\t\t\tKretensisk keramisk statyett, &rdquo;ormgudinnan&rdquo;, ca 1600 f.v.t. [Arkeologiska museet, Heraklion]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Den krigiska kulturen p&aring; det grekiska fastlandet<\/h2>\n<p>Det grekiska fastlandets tidiga kultur har kallats den mykenska (idag talar man ofta om den helladiska kulturen, ett begrepp som t&auml;cker &auml;ven de tidigaste perioderna). Denna kultur blomstrade i flera parallella konungad&ouml;men med gemensamt spr&aring;k, det vi idag kallar klassisk grekiska. Via handel inf&ouml;rskaffade man v&auml;rdematerial fr&aring;n olika h&aring;ll runt Medelhavet. F&ouml;rem&aring;lsfynden ber&auml;ttar att kulturen i Mykene i m&aring;nga h&auml;nseenden var motsatt den kretensiska. Bland fynden finns vapen, vaser dekorerade med avbildningar av milit&auml;rparader, och i regenternas gravar har man funnit v&auml;rdef&ouml;rem&aring;l av olika slag.<\/p>\n<p>Regenternas till omf&aring;nget anspr&aring;ksl&ouml;sa palats utgjorde medelpunkten i konungad&ouml;mena. Palatsen var oftast bel&auml;gna uppe p&aring; en kulle omg&auml;rdad av f&auml;stningsmurar. Murarna var ofta konstruerade av stora stenblock. Den s.k. Lejonporten (3\/4) i Mykene uppvisar grundformen f&ouml;r b&aring;gs&auml;ttning, en s.k. o&auml;kta b&aring;ge, d&auml;r de h&ouml;gre bel&auml;gna stenblocken skjuter en bit ut &ouml;ver kanten p&aring; de block de vilar p&aring; tills de &ouml;versta blocken m&ouml;ts. Djur med lejonkropp &auml;r avbildade i relief i denna b&aring;gskonstruktion, m&ouml;jligen &auml;r dessa &rdquo;lejon&rdquo; lokala versioner av n&aring;got mesopotamiskt fantasidjur.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-987 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"440\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0304.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1527\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0304.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0304-300x206.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1527\">\n\t\t\t\tLejonporten i Mykene, ca 1500&ndash;1300 f.v.t. [Mykene, Grekland]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Valvbyggnadskonsten var k&auml;nd. Konungagravarna var h&ouml;gklassigt utf&ouml;rda i form av stenvalv som inv&auml;ndigt sannolikt var t&auml;ckta med olika v&auml;rdefulla material. Den mest ber&ouml;mda av dessa s.k. <em>tholos<\/em>-gravar, som i allm&auml;nhet var bel&auml;gna innanf&ouml;r palatsmurarna, &auml;r &rdquo;Atreus skattkammare&rdquo;, &auml;ven kallad &rdquo;Agamemnons grav&rdquo; (ca 1300 f.v.t.). En l&aring;ng g&aring;ng leder in i sj&auml;lva gravvalvet. I gravarna placerades offerg&aring;vor, en av de mest k&auml;nda &auml;r en gyllene h&auml;rskarmask.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De &auml;ldsta konstverken i den egeiska arkipelagen &auml;r fr&aring;n ca 3000 f.v.t. De flesta av dem &auml;r stiliserade m&auml;nniskofigurer i marmor (3\/1) som man funnit i gravar p&aring; &ouml;gruppen Kykladerna. Figurerna varierar i storlek, de minsta &auml;r enbart n&aring;gra centimeter h&ouml;ga, de st&ouml;rsta &auml;r n&auml;stan i s.k. naturlig storlek. Deras grundform p&aring;minner om en k&auml;gla, [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1527,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=987"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1887,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/987\/revisions\/1887"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1527"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=987"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=987"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=987"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}