{"id":990,"date":"2013-11-12T08:42:17","date_gmt":"2013-11-12T05:42:17","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-2-kreikan-taide\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"3-2-den-grekiska-konsten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-2-den-grekiska-konsten\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">3.2<\/div> Den grekiska konsten"},"content":{"rendered":"<p>Den grekiska kulturen blomstrade p&aring; den grekiska halv&ouml;n och i den intilliggande arkipelagen och i n&auml;romr&aring;dena ca 700 f.v.t. Detta omr&aring;de var inte ett geografiskt klart avgr&auml;nsat &rdquo;rike&rdquo;, utan inbegrep flera sm&aring; stadsstater, s.k. <strong>polis<\/strong>, en ben&auml;mning varur bl.a. ordet politik kan h&auml;rledas. Otaliga gamla grekiska <strong>begrepp<\/strong> och termer lever fortfarande kvar i m&aring;nga v&auml;sterl&auml;ndska spr&aring;k, och de har otvivelaktigt haft ett starkt inflytande p&aring; v&aring;r kultur. De sm&aring; staterna styrdes p&aring; olika vis, i en del r&aring;dde <em>tyranni<\/em>, d.v.s. env&auml;lde, och i andra <strong>demokrati<\/strong>.<\/p>\n<p>Trots den politiska splittringen var omr&aring;det &auml;nd&aring; kulturellt t&auml;mligen enhetligt. Omr&aring;dets ursprungliga inv&aring;nare kallade sig <em>hellener<\/em>. De hade ett gemensamt spr&aring;k, grekiskan, och deras kultur och konstuppfattning var till sina grunddrag gemensam. Alla som befann sig utanf&ouml;r detta spr&aring;komr&aring;de kallades av grekerna <em>barbarer<\/em>. Den grekiska konsthistorien delas in i f&ouml;ljande perioder:<\/p>\n<ul><li>Den geometriska stilen (ca 800&ndash;700 f.v.t.)<\/li>\n<li>Den arkaiska stilen (ca 600&ndash;480 f.v.t.)<\/li>\n<li>Den klassiska stilen (ca 480&ndash;400 f.v.t.)<\/li>\n<li>Den senklassiska stilen (400&ndash;330 f.v.t.)<\/li>\n<li>Hellenismen (330 f.v.t.&ndash;30 v.t.)<\/li>\n<li>Etruskerna (ca 700&ndash;100 f.v.t.)<\/li>\n<li>Den romerska konsten (ca 500&ndash;400 v.t.)<\/li>\n<\/ul><p>Grekernas <strong>pantheon<\/strong> befolkades av ett otal gudar och <strong>ritualerna<\/strong> var m&aring;nga. F&ouml;rh&aring;llandet till d&ouml;den avvek fr&aring;n de flesta tidiga kulturers, man nalkades inte det hinsidesvarande med n&aring;gra komplicerade begravningsceremonier. S&aring;v&auml;l i <strong>mytologin<\/strong> som i konsten framst&auml;lldes gudarna i m&auml;nniskohamn. Karakteristiska drag f&ouml;r den grekiska konsten &auml;r (a) en medvetet mot harmoni str&auml;vande tempelarkitektur vars grundstruktur h&auml;nf&ouml;r sig till ett system med bj&auml;lklag som vilar p&aring; pelare och kolonner, (b) en idealisering av m&auml;nniskokroppen, speciellt manskroppen, men (c) &auml;ven en unders&ouml;kning av synf&ouml;rnimmelser vilket ledde till naturalism. D&auml;rtill (d) r&aring;dde en str&auml;van att finna en balans mellan idealisering och naturalism.<\/p>\n<p>Konsten b&ouml;rjade frig&ouml;ra sig fr&aring;n sin rent rituella funktion. Enstaka signerade konstverk b&ouml;rjar dyka upp p&aring; 600-talet. Hantverkare och konstn&auml;rer kunde ambulera mellan stadsstaterna d&auml;r de erbj&ouml;d sina tj&auml;nster. Sm&aring;ningom b&ouml;rjade privatpersoner samla konst. Under hellenismen dyker &auml;ven konsthistoriens f&ouml;rsta namn p&aring; kvinnliga konstn&auml;rer upp.<\/p>\n<h2>Den arkaiska konsten: kroppens uppblomstring<\/h2>\n<p>Den konst som g&aring;r under ben&auml;mningen &rdquo;arkaisk&rdquo; &auml;r fr&aring;n perioden innan den s.k. &rdquo;<em>klassiska<\/em>&rdquo;.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"380\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1597\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306.jpg 380w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306-178x300.jpg 178w\" sizes=\"(max-width: 380px) 100vw, 380px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1597\">\n\t\t\t\tKore, ca 1510 f.v.t. [Akropolismuseet, Athen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Fr&aring;n den arkaiska perioden finns bevarade ett antal marmorskulpturer som f&ouml;rest&auml;ller unga kvinnor (3\/6) och ynglingar (3\/7). I likhet med andra grekiska marmorskulpturer var dessa kolorerade. Gestalterna befinner sig vid tr&ouml;skeln till vuxenv&auml;rlden, och ofta krusas deras l&auml;ppar av ett g&aring;tfullt leende, det s.k. &rdquo;arkaiska leendet&rdquo;.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"240\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1598\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307.jpg 240w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307-113x300.jpg 113w\" sizes=\"(max-width: 240px) 100vw, 240px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1598\">\n\t\t\t\tKuros, ca 570 f.v.t. [Staatliche Antikensamlung und Glyptotek, Mu&#776;nchen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kvinnogestalternas fl&auml;tade h&aring;r samt <em>draperingarna<\/em>, d.v.s. veckningarna och fallen i deras dr&auml;kter, &auml;r framst&auml;llda med stor precision. Mansgestalterna &auml;r alltid nakna. Samtliga gestalter framst&auml;lls st&aring;ende, med tyngden f&ouml;rdelad p&aring; b&aring;da f&ouml;tterna, &auml;ven om den h&ouml;gra foten &auml;r aningen framstr&auml;ckt. Antagligen f&ouml;rf&auml;rdigades skulpturerna p&aring; samma s&auml;tt som m&aring;nga egyptiska skulpturer: skulpt&ouml;ren tog sig an det kantiga stenblocket fr&aring;n fyra olika h&aring;ll samtidigt.<\/p>\n<p>Skulpturerna som f&ouml;rest&auml;ller ynglingar (<em>kuros<\/em>) &auml;r betydligt fler &auml;n de som f&ouml;rest&auml;ller unga kvinnor (<em>kore<\/em>). Redan under den arkaiska tiden koncentrerade sig den grekiska konsten p&aring; framst&auml;llningar av den nakna manskroppen. Det kan finnas flera orsaker till detta. Homo- och bisexualitet var allm&auml;nt accepterade och i den grekiska k&auml;rlekslyriken var den beundrade oftast en yngling i samma &aring;lder som de skulpterade gestalterna. Nakenheten har &auml;ven tolkats symboliskt, som en framst&auml;llning av sj&auml;lens nakenhet. &Aring;&nbsp;andra sidan kan f&ouml;rklaringen vara relaterad till det rent praktiska: i centrala ritualer, t.ex. <strong>i de olympiska spelen<\/strong>, upptr&auml;dde m&auml;nnen nakna.<\/p>\n<p>Man k&auml;nner inte till de syften de arkaiska skulpturernas tj&auml;nat. N&aring;gra av skulpturerna var gravmonument, n&aring;gra hade getts som offerg&aring;vor till tempel. Man vet inte heller vem skulpturerna f&ouml;rest&auml;llde. Ynglingagestalterna kan representera Apollon eller m&ouml;jligen avbildar de beundrade idrottsm&auml;n.<\/p>\n<h2>Det grekiska templet: kolonnernas och bj&auml;lklagens harmoni<\/h2>\n<p>Det grekiska templet torde ha utvecklats fr&aring;n en s.k. <em>megaron<\/em>, en enkel parallellogramformad byggnad. Karakteristiskt f&ouml;r templet &auml;r att bj&auml;lklaget under det utskjutande taket vilar p&aring; pelare eller ibland p&aring; skulpturer i m&auml;nniskogestalt. Grundstrukturen liksom m&aring;nga detaljer torde h&auml;rstamma fr&aring;n en tidigare <strong>tr&auml;arkitektur<\/strong>.<\/p>\n<p>Avsikten var att templet skulle upplevas utifr&aring;n, de st&ouml;rsta ritualerna och offerceremonierna h&ouml;lls utanf&ouml;r templet. Det innersta i dessa byggnader, som bars upp av pelare eller kolonner som stod p&aring; en sockel, utgjordes av ett litet rum, en s.k. <em>cella<\/em>, d.v.s. &rdquo;det allra heligaste&rdquo;, som inhyste en staty som f&ouml;rest&auml;llde den gud som templet var helgat &aring;t. I detta rum f&ouml;rvarades &auml;ven de g&aring;vor som f&ouml;r&auml;rats guden.<\/p>\n<p>Under antiken utvecklades olika typer av tempel. Den &auml;ldsta representeras av den s.k. <em>doriska<\/em> stilen (3\/8), en stil som &auml;ven f&aring;tt nationell status i Grekland. De &auml;ldsta l&auml;mningarna av doriska tempel &auml;r fr&aring;n ca 650 f.v.t. De doriska templen har bastanta kolonner som avsmalnar upp&aring;t. Kolonnerna reser sig rakt fr&aring;n en sockel med trappavsatser p&aring; alla fyra sidor. Cella eller sanktumet &auml;r bel&auml;get l&auml;ngst bak inne i templet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1599\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-500x500.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1599\">\n\t\t\t\tDet doriska pelarsystemet (enligt Grinelli)\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Det doriska <em>kapit&auml;let<\/em> (kolonnens &ouml;versta del) best&aring;r av en rund diskusformad nedre del och en kvadratisk &ouml;vre del. <em>Frisen<\/em> l&auml;ngs bj&auml;lklaget som b&auml;rs upp av kolonnerna &auml;r delad i kvadrater d&auml;r vertikalt r&auml;fflade <em>triglyfer<\/em> alternerar med med <em>metoper<\/em> med sl&auml;t yta. Metoperna erbj&ouml;d &auml;ven plats f&ouml;r reliefer, som man ofta ocks&aring; fann i gaveltrianglarna under takkonstruktionen. Relieferna var m&aring;lade, och v&aring;r sentida uppfattning att de grekiska templen genomg&aring;ende var skinande vita &auml;r felaktig.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1600\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-500x500.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1600\">\n\t\t\t\tDet joniska pelarsystemet (enligt Grinelli)\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I de <em>joniska<\/em> templen (3\/9) &auml;r kolonnerna sirligare och de st&aring;r p&aring; separata socklar och den horisontala frisen ovantill &auml;r inte kvadratiskt indelad. Friserna var som gjorda f&ouml;r l&aring;nga obrutna reliefer. Kapit&auml;lets mittdel best&aring;r av en &rdquo;dyna&rdquo; (<em>fascia<\/em>) som p&aring; sidorna, i kolonnradens l&auml;ngdriktning, b&ouml;jer sig ner och rullar ihop sig i spiraler (<em>voluter<\/em>). Under den senklassiska perioden utvecklades det <em>korintiska<\/em> (3\/10) kolonnsystemet, d&auml;r kolonnernas b&auml;garformade &ouml;vre del &auml;r bekl&auml;dd med ett skulpterat bladverk av <em>akanthus<\/em>.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"540\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1601\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310-300x253.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1601\">\n\t\t\t\tKorintiskt kapit&auml;l, ca 350 f.v.t. [Arkeologiska museet i Epidauros]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Med tiden har olika egenskaper f&ouml;rknippats till de olika stilarna, i de doriska kolonnerna har man sett manlighet och allvar, i de joniska kvinnlighet och elegans, och i de korintiska h&ouml;gst&auml;mdhet. Senare, &auml;nda in p&aring; 1900-talet, har man i arkitekturen nyttjat, varierat och kombinerat dessa stilar.<\/p>\n<p>Det viktigaste av de grekiska tempelkomplexen &auml;r <span  data-tooltip=\"Akropolis tarkoittaa linnavuorta, joka yleens&auml; sijaitsi poliksen eli kaupunkivaltion keskell&auml;. Siell&auml; sijaitsivat t&auml;rkeimm&auml;t temppelit ja julkiset rakennukset.\" class=\"glossaryLink\">Akropolis<\/span> (3\/11) i Athen. Den fick sin nuvarande form under Greklands klassiska period d&aring; Athen en kort tid p&aring; 400-talet f.v.t. h&auml;rskade &ouml;ver hela Grekland. Huvudtemplet p&aring; <span  data-tooltip=\"Akropolis tarkoittaa linnavuorta, joka yleens&auml; sijaitsi poliksen eli kaupunkivaltion keskell&auml;. Siell&auml; sijaitsivat t&auml;rkeimm&auml;t temppelit ja julkiset rakennukset.\" class=\"glossaryLink\">Akropolis<\/span> &auml;r det doriska Parthenon (3\/12) helgat &aring;t Pallas Athena. Bredvid st&aring;r de tv&aring; joniska templen helgade &aring;t Athena Nike och Erechtheion. I det sistn&auml;mnda &auml;r de takb&auml;rande kolonnerna ersatta med skulpterade kvinnogestalter, <em>karyatider<\/em>. Upp till berget leder en monumental portbyggnad (Propylaia).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"320\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1602\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311-300x150.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1602\">\n\t\t\t\tRekonstruktion av Akropoliskullen [som den torde ha sett ut 432 f.v.t.] med sina tempel och trappkonstruktioner. [Agora-museet, Athen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"380\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1603\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312-300x178.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1603\">\n\t\t\t\tParthenons doriska tempel, 447&ndash;438 f.v.t. [<span  data-tooltip=\"Akropolis tarkoittaa linnavuorta, joka yleens&auml; sijaitsi poliksen eli kaupunkivaltion keskell&auml;. Siell&auml; sijaitsivat t&auml;rkeimm&auml;t temppelit ja julkiset rakennukset.\" class=\"glossaryLink\">Akropolis<\/span>, Athen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Templen och byggnaderna p&aring; <span  data-tooltip=\"Akropolis tarkoittaa linnavuorta, joka yleens&auml; sijaitsi poliksen eli kaupunkivaltion keskell&auml;. Siell&auml; sijaitsivat t&auml;rkeimm&auml;t temppelit ja julkiset rakennukset.\" class=\"glossaryLink\">Akropolis<\/span> ter sig godtyckligt utplacerade, men de facto f&ouml;ljer deras placering matematikens och geometrins lagar. B&auml;gge disciplinerna var l&aring;ngt utvecklade och man f&ouml;rh&ouml;ll sig till deras respektive lagar med en n&auml;stintill religi&ouml;s v&ouml;rdnad, emedan man uppfattade att de representerade metafysiska ideal.<\/p>\n<p>Sannolikt utgick man fr&aring;n <strong>det gyllene snittet<\/strong> n&auml;r man inf&ouml;r byggandet av Parthenon r&auml;knade ut proportionerna. Matematikens och geometrins lagar till&auml;mpades dock s&aring; att Parthenon, precis som tidigare doriska tempel, kom att bli en v&auml;l avv&auml;gd och visuellt tilltalande helhet. Detta m&ouml;jliggjordes av s.k. &rdquo;optiska korrigeringar&rdquo;. Kolonnerna gjordes n&aring;got tjockare i mitten, de yttre kolonnerna fick en liten lutning in&aring;t och den centrala delen av sockeln h&ouml;jdes en aning o.s.v., allt detta f&ouml;r att den visuella upplevelsen av byggnaden skulle bli solid och harmonisk.<\/p>\n<h2>Klassisk skulptur: den idealiserade och analyserade m&auml;nniskokroppen<\/h2>\n<p>Den arkaiska perioden &ouml;verg&aring;r ca 480 f.v.t. i den klassiska. En ynglingaskulptur, allm&auml;nt k&auml;nd under namnet Kritios (3\/13), komprimerar stilidealen under denna &ouml;verg&aring;ngstid. Denna skulptur &auml;r den &auml;ldsta k&auml;nda ynglingaskulpturen i vilken man fr&aring;ng&aring;tt symmetrin i hur kroppstyngden f&ouml;rdelas. P&aring; samma s&auml;tt som de arkaiska gestalterna stiger denna yngling fram&aring;t med h&ouml;ger fot, men steget inverkar p&aring; hela kroppen. Kroppen f&ouml;ljer s.a.s. r&ouml;relsen. En dylik position d&auml;r tyngden vilar p&aring; ena foten medan andra foten &auml;r i vila kallas f&ouml;r <strong>kontrapost<\/strong>.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1604\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313-188x300.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1604\">\n\t\t\t\t&rdquo;Ynglingen Kritios&rdquo;, ca 480 f.v.t. [Akropolismuseet, Athen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den nakna manliga kroppen f&ouml;rblev det centrala motivet under samtliga perioder i den grekiska konsten. Via detta motiv f&ouml;rs&ouml;kte man uttrycka olika k&auml;nslol&auml;gen och egenskaper, harmoni, sk&ouml;nhet, styrka, hj&auml;ltemod etc.<\/p>\n<p>N&auml;r de grekiska konstn&auml;rerna avbildade manskroppen kombinerade de tv&aring; sinsemellan skenbart motsatta ambitioner: att idealisera denna kropp och att samtidigt ge den en anatomisk trov&auml;rdighet. Trots att muskulaturen var naturalistiskt genomf&ouml;rd i de arkaiska ynglingaskulpturerna var dessa skulpturer dock idealframst&auml;llningar av m&auml;nniskan. Med Kritiosskulpturen tar konsten ett steg vidare, vid sidan om idealiserandet ser vi en str&auml;van att anatomiskt korrekt avbilda en m&auml;nniskokropp i r&ouml;relse.<\/p>\n<p>Samtidigt blev det m&ouml;jligt att bredda uttrycksregistret i och med att man b&ouml;rjade framst&auml;lla kroppen i r&ouml;relse. Den grekiska klassiska periodens skulpturkonst finner sitt finaste uttryck i Parthenons reliefer och fasadskulpturer. Sannolikt var det Fidias, sin tids mest ber&ouml;mda skulpt&ouml;r, som planerade och f&ouml;rverkligade dessa dekorativa verk.<\/p>\n<p>Metopernas kvadratiska reliefer avbildar kampen mellan gudarna, <em>giganterna<\/em> (j&auml;ttarna) och <em>amasonerna<\/em> (kvinnokrigarna). R&ouml;relsen &auml;r otvunget och exakt framst&auml;lld, &auml;ven om de olika positionerna alltid &auml;r estetiskt avv&auml;gda. Fris-relieferna p&aring; cella-kapellets ytterv&auml;ggar avbildar en religi&ouml;s h&ouml;gtid i Athen. Dess medvetet rytmiska komposition kulminerar i framst&auml;llningen av h&auml;star som galopperar intill varandra (3\/14). Det hela &auml;r d&auml;rtill naturalistiskt framst&auml;llt i ett trov&auml;rdigt djupperspektiv.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1605\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1605\">\n\t\t\t\tRyttare, Parthenonfrisen, ca 440 f.v.t. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De illa medfarna skulpturerna p&aring; Parthenons gaveltrianglar uppvisar m&aring;nga kvinnogestalter (3\/15). Dr&auml;kternas veckningar &auml;r virtuost utf&ouml;rda. Kvinnorna framst&auml;lldes forts&auml;ttningsvis p&aring;kl&auml;dda, men <em>draperingarna<\/em> &auml;r nu ytterst uttrycksfullt utmejslade. Tyget sluter t&auml;tt om kroppen och avsl&ouml;jar de underliggande formerna eller faller i kaskader och skapar ett intrikat spel av ljus och skugga.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"280\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1606\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315-300x131.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1606\">\n\t\t\t\tTre gudinnor, Parthenons &ouml;stra gavel, ca 438&ndash;432 f.v.t. [British Museum, London]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Enbart f&aring; skulpturer fr&aring;n den klassiska perioden finns bevarade. Vi k&auml;nner dock till &auml;ven n&aring;gra utf&ouml;rda i brons. En av dessa bronsskulpturer &auml;r &rdquo;k&ouml;rsvennen&rdquo; (3\/16) i templet i Delfi. Skulpturen komprimerar den klassiska skulpturkonstens str&auml;van till harmoni mellan idealisering och noggrann iakttagelse.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-10 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-10 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-10\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"260\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-10-1607\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316.jpg 260w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316-122x300.jpg 122w\" sizes=\"(max-width: 260px) 100vw, 260px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-10-1607\">\n\t\t\t\tKusken fr&aring;n Delfi, ca 470 f.v.t. [Arkeologiska museet i Delfi]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Flera verk av de k&auml;ndaste skulpt&ouml;rerna fr&aring;n den klassiska perioden k&auml;nner vi enbart till via beskrivningar, eller via senare, ofta romerska, kopior. Till de mest k&auml;nda kopiorna h&ouml;r Spjutb&auml;raren, gjord utg&aring;ende fr&aring;n Polykleitos originalverk. Polykleitos beundrades till den grad under romarv&auml;ldet att man p&aring; basen av hans skulpturer skapade en proportionsl&auml;ra &ouml;ver m&auml;nniskokroppen.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-11 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-11 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-11\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"261\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-11-1608\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317.jpg 261w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317-122x300.jpg 122w\" sizes=\"(max-width: 261px) 100vw, 261px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-11-1608\">\n\t\t\t\tRomersk kopia av Polykleitos spjutb&auml;rare [Museo Archeologico Nazionale, Neapel]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>F&ouml;rst under 300-talet, under den senklassiska perioden, blev den nakna kvinnokroppen ett popul&auml;rt motiv inom skulpturkonsten i Grekland. M&auml;nnen avbildades som sj&auml;lv- och kroppsmedvetna, medan kvinnorna framst&auml;lldes i in&aring;tv&auml;nda poser, skylande som om i blygsel sina intimare delar med h&auml;nderna. De mest k&auml;nda kvinnogestalterna fr&aring;n denna period, bevarade enbart som romerska kopior, f&ouml;rest&auml;ller Afrodite (3\/18). Senare, under ren&auml;ssansen, etablerades &rdquo;den pryda Venus&rdquo; som ett av grundmotiven i v&auml;sterl&auml;ndsk konst.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-12 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-12 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-12\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"240\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-12-1609\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318.jpg 240w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318-113x300.jpg 113w\" sizes=\"(max-width: 240px) 100vw, 240px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-12-1609\">\n\t\t\t\tMedici Venus, f&ouml;rsta &aring;rhundradet av v.t. [Uffizierna, Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Vasm&aring;lning: uttryckets m&aring;ngsidighet<\/h2>\n<p>De mest uppskattade konstn&auml;rerna i Grekland var m&aring;lare. Deras verk finns dock inte bevarade. M&aring;lningar utf&ouml;rda p&aring; panel och p&aring; v&auml;ggar f&ouml;rst&ouml;rdes helt enkelt l&auml;ttare &auml;n skulpturer. Detta &auml;r orsaken till att skulptur och arkitektur pr&auml;glar v&aring;r bild av antikens konst. V&aring;r kunskap om det antika Greklands m&aring;larkonst baserar sig p&aring; arbeten fr&aring;n den romerska tiden och framf&ouml;r allt p&aring; vasm&aring;lningar utf&ouml;rda p&aring; keramik. Tusentals fynd finns att tillg&aring; och de utg&ouml;r ett centralt k&auml;llmaterial f&ouml;r forskning i grekisk historia och kultur.<\/p>\n<p>Den arkaiska periodens s.k. geometriska vasm&aring;lning pr&auml;glas av dekorationsf&auml;lt som l&ouml;per runt vaserna. Dessa &auml;r komponerade av ovaler, cirklar och rytmiskt utf&ouml;rda <strong>meanderb&aring;rder<\/strong>. Vid sidan om dessa abstrakta dekorationer finns &auml;ven avbildningar av t.ex. s&ouml;rjande i begravningsprocessioner. De &auml;r avbildade p&aring; &rdquo;egyptiskt&rdquo; vis, dock ytterst stiliserat. Ansiktet &auml;r markerat som en fl&auml;ck och b&aring;len som en triangel.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-13 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-13 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-13\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-13-1610\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-13-1610\">\n\t\t\t\tVas dekorerad i geometrisk stil, begravningsscen, 700-talet f.v.t. [Nationalmuseet i Athen]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>M&ouml;nstren och gestalterna i dessa stramt utf&ouml;rda m&aring;lningar fr&aring;n 700-talet &auml;r m&aring;lade med svart lersediment p&aring; varmt tonat gulr&ouml;dskiftande botten. Samma grundteknik gav senare namn &aring;t en mycket friare vasm&aring;lningsstil. Stilen med &rdquo;svarta figurer&rdquo; visade upp gestalterna som silhuetter och detaljerna kunde vara enbart antydda (3\/20). Denna stil var f&ouml;rh&auml;rskande till slutet av 500-talet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-14 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-14 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-14\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-14-1528\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320-300x216.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-14-1528\">\n\t\t\t\tZeus vagn, vasm&aring;lning i svart, ca 575 f.v.t. [Arkeologiska museet i Florens]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I stilen med &rdquo;r&ouml;da figurer&rdquo; f&auml;rgade man bakgrunden svart och de avbildade gestalterna f&ouml;rblev r&ouml;daktiga. Gestalterna kunde f&ouml;rst&auml;rkas med konturer, och man kunde infoga dr&auml;ktveck, ansiktsdrag och andra detaljer i m&aring;lningarna. An efter blev uttrycksmedlen allt rikare. Man kan se att konstn&auml;rerna anv&auml;nde sig l&aring;ngt av samma medel som reliefskulpt&ouml;rerna under den klassiska perioden, benen framst&auml;lldes f&ouml;rkortade, och man skapade en illusion av djupperspektiv och m&aring;lade uttrycksfulla dr&auml;ktveck etc.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-15 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-15 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-15\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-15-1611\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-15-1611\">\n\t\t\t\tHerakles-barnet stryper en orm, vas dekorerad i r&ouml;tt, 400-talet f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>F&ouml;r det mesta var det bruksk&auml;rl som m&aring;lades, t.ex. flaskor f&ouml;r kosmetika och dryckesk&auml;rl. Flera olika stilar florerade parallellt. Vissa ritualk&auml;rl m&aring;lades &auml;ven senare i den f&ouml;rstn&auml;mnda stilen med &rdquo;svarta figurer&rdquo;. Variationerna i sj&auml;lva handlaget framkommer b&auml;st i gravvaserna fr&aring;n 400-talet. Dessa vaser var till sin grundf&auml;rg vita, och p&aring; detta vita botten har man med otvungen penself&ouml;ring m&aring;lat olika gestalter i tempera.<\/p>\n<p>I allm&auml;nhet var m&aring;lningarnas teman l&aring;ngt samma som i tidens dramadiktning. &Auml;ven avbildningar av vardagen, och g&auml;stabud samt olika sexuella njutningar, var popul&auml;ra motiv.<\/p>\n<h2>Hellenismen<\/h2>\n<p>Perioden som b&ouml;rjade med Alexander den Stores d&ouml;d 323 f.v.t. och som fortsatte &auml;nda fram till 30-talet v.t. kallas f&ouml;r den hellenistiska. Som en f&ouml;ljd av Alexander den Stores er&ouml;vringar utvidgades den grekiska kultursf&auml;ren, i s&ouml;der inkluderade den Egypten, och i &ouml;ster str&auml;ckte sig inflytandet &auml;nda till Indien. N&auml;r den hellenska kulturen bredde ut sig konfronterades den med andra kulturer.<\/p>\n<p>Kulturens k&auml;rna var fortfarande grekisk. T.ex. de nygrundade st&auml;derna runtom i det vidstr&auml;ckta imperiet f&ouml;ljde grundplanen f&ouml;r det grekiska polis. De v&auml;xte dock till stora <em>kosmopolitiska<\/em>, d.v.s. internationella, centra. Alexander den Store hade v&ouml;rdats som en gud och de efterf&ouml;ljande h&auml;rskarna etablerade detta till tradition. &Auml;ven de skulle dyrkas som gudar. Innan Alexander den Stores tid var detta ett ok&auml;nt fenomen, de tidigare h&auml;rskarna i det grekiska kulturomr&aring;det hade aldrig &auml;gt gudastatus.<\/p>\n<p>F&ouml;r&auml;ndringarna &aring;terspeglades &auml;ven i de olika konstformerna. Den klassiska tempelarkitekturens ideal gav vika f&ouml;r en mer dramatisk rumsdisposition. Det b&auml;st bevarade exemplet p&aring; hellenistisk tempelarkitektur &auml;r Zeusaltaret i Pergamon i Mindre Asien. Ett inre rum saknas, och helgedomen &auml;r ett slags dramatisk trappbyggnad kr&ouml;nt av ett galleri vars tak p&aring; tre sidor vilar p&aring; joniska kolonner (3\/22).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-16 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-16 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-16 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-16 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-16\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"560\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-16-1612\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322.jpg 560w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322-263x300.jpg 263w\" sizes=\"(max-width: 560px) 100vw, 560px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-16-1612\">\n\t\t\t\tEn del av Zeusalttaret i Pergamon, ca 175 f.v.t. [Staatliche Museum, Berlin]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Runt den nedre delen av trappbyggnaden l&ouml;per en 1,5 meter h&ouml;g relief-fris som avbildar kampen mellan gudar och giganter. Denna h&ouml;ga relief har n&auml;stan karakt&auml;ren av skulptur, och ljus och skugga ger den ytterligare djup och skapar skuggeffekter.<\/p>\n<p>Uttrycket &auml;r ytterst dramatiskt. F&ouml;rlorarnas kroppar och ansikten f&ouml;rmedlar skr&auml;ck och sm&auml;rta och de naturalistiska gestalterna som befinner sig i vild r&ouml;relse &auml;r avbildade som om de vore p&aring; v&auml;g ut ur sj&auml;lva reliefen.<\/p>\n<p>Den konstteoretiska diskussionen under den hellenistiska perioden var livlig. Samtidigt b&ouml;rjade j&auml;mvikten mellan idealisering och naturalism, som var f&ouml;rh&auml;rskande under den klassiska perioden, att rubbas. Man fokuserade nu p&aring; ett starkt k&auml;nslouttryck, p&aring; en virtuos materialbehandling, p&aring; elegans och sensualitet, och ett paradexempel p&aring; detta &auml;r Apollo di Belvedere (3\/23).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-17 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-17 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-17 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-17 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-17\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-17-1613\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323-141x300.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-17-1613\">\n\t\t\t\t&rdquo;Apollo di Belvedere&rdquo;, romersk kopia. [Vatikanmuseet, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Apollos ben &auml;r elegant t&auml;njda och h&aring;llningen &auml;r dansant. I sj&auml;lva gesten finns en sj&auml;lvmedvetenhet som f&ouml;r tanken till retoriken, och marmorhanteringen &auml;r m&auml;sterlig. Skulpturer av det h&auml;r slaget formade senare, fr&aring;n 1500- till 1700-talet, europeernas uppfattning om idealen i den grekiska konsten.<\/p>\n<p>&auml;ven nya motiv kom in i skulpturkonsten. Som en f&ouml;ljd av h&auml;rskarnas gudastatus och personkulten blev h&auml;rskarportr&auml;tten vanliga. Det var fr&aring;gan om portr&auml;ttbyster som f&ouml;r att tj&auml;na h&auml;rskarkulten distribuerades till alla delar av riket. &Auml;ven i &ouml;vrigt blev portr&auml;tteringarna, n&aring;got som tidigare n&auml;stan inte alls f&ouml;rekommit i den grekiska konsten, vanligare (3\/24). I dessa avbildades objektet ofta naturalistiskt, of&ouml;rsk&ouml;nat, med rynkor och allt.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-18 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-18 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 50%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-18 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-18 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-18\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-2 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-18-1614\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324-150x300.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-18-1614\">\n\t\t\t\tPortr&auml;ttskulptur, 200-talet f.v.t. [Metropolitan Museum of Art, New York]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I och med naturalismen breddades motivkretsen. Vid sidan om den idealiserade m&auml;nniskokroppen kunde man avbilda mindre vackra motiv, s&aring;som &aring;ldrande, eller s&aring;rade och d&ouml;ende soldaters sm&auml;rta, eller groteska gestalter m.m. Samtidigt utvecklades skulpturkonsten mot en allt mer dramatisk inriktning, Nike fr&aring;n Samothrake (3\/25) &auml;r ett exempel. Nike-statyn &auml;r segern feminint f&ouml;rkroppsligad, och det &auml;r som om sj&auml;lva den i vinden fladdrande dr&auml;kten och dess veckning manifesterade det heroiskt segerrika.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-19 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-19 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-19 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-19 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-19\" class=\"gallery galleryid-990 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-19-1615\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-19-1615\">\n\t\t\t\t&rdquo;Nike fr&aring;n Samothrake&rdquo;, ca 200 f.v.t. [Louvren, Paris]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den <strong>allegoriska<\/strong> framst&auml;llningen, d.v.s. att &rdquo;ber&auml;tta p&aring; annat vis&rdquo;, blev allt vanligare i bildkonsten. Skulpturerna f&ouml;rest&auml;llde inte l&auml;ngre alltid vissa specifika gudomar, utan de personifierade olika fenomen, s&aring;som k&auml;rlek, d&ouml;d, visdom, eller som Nike fr&aring;n Samothrake, seger. Konsten fj&auml;rmades fr&aring;n rituella sammanhang och b&ouml;rjade uppskattas f&ouml;r dess egen skull. Man b&ouml;rjade samla konst, och dyrbara, konstn&auml;rligt utf&ouml;rda prydnadsf&ouml;rem&aring;l fick statusv&auml;rde.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den grekiska kulturen blomstrade p&aring; den grekiska halv&ouml;n och i den intilliggande arkipelagen och i n&auml;romr&aring;dena ca 700 f.v.t. Detta omr&aring;de var inte ett geografiskt klart avgr&auml;nsat &rdquo;rike&rdquo;, utan inbegrep flera sm&aring; stadsstater, s.k. polis, en ben&auml;mning varur bl.a. ordet politik kan h&auml;rledas. Otaliga gamla grekiska begrepp och termer lever fortfarande kvar i m&aring;nga v&auml;sterl&auml;ndska [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1528,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=990"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1938,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990\/revisions\/1938"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1528"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=990"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=990"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=990"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}