{"id":990,"date":"2013-11-12T08:42:17","date_gmt":"2013-11-12T05:42:17","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-2-kreikan-taide\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T13:11:26","modified_gmt":"2025-11-07T10:11:26","slug":"3-2-den-grekiska-konsten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-2-den-grekiska-konsten\/","title":{"rendered":"<span>3.2<\/span> Den grekiska konsten"},"content":{"rendered":"\n<p>Den grekiska kulturen blomstrade p\u00e5 den grekiska halv\u00f6n och i den intilliggande arkipelagen och i n\u00e4romr\u00e5dena ca 700 f.v.t. Detta omr\u00e5de var inte ett geografiskt klart avgr\u00e4nsat \u201drike\u201d, utan inbegrep flera sm\u00e5 stadsstater, s.k. <strong>polis<\/strong>, en ben\u00e4mning varur bl.a. ordet politik kan h\u00e4rledas. Otaliga gamla grekiska <strong>begrepp<\/strong> och termer lever fortfarande kvar i m\u00e5nga v\u00e4sterl\u00e4ndska spr\u00e5k, och de har otvivelaktigt haft ett starkt inflytande p\u00e5 v\u00e5r kultur. De sm\u00e5 staterna styrdes p\u00e5 olika vis, i en del r\u00e5dde <em>tyranni<\/em>, d.v.s. env\u00e4lde, och i andra <strong>demokrati<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots den politiska splittringen var omr\u00e5det \u00e4nd\u00e5 kulturellt t\u00e4mligen enhetligt. Omr\u00e5dets ursprungliga inv\u00e5nare kallade sig <em>hellener<\/em>. De hade ett gemensamt spr\u00e5k, grekiskan, och deras kultur och konstuppfattning var till sina grunddrag gemensam. Alla som befann sig utanf\u00f6r detta spr\u00e5komr\u00e5de kallades av grekerna <em>barbarer<\/em>. Den grekiska konsthistorien delas in i f\u00f6ljande perioder:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Den geometriska stilen (ca 800\u2013700 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Den arkaiska stilen (ca 600\u2013480 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Den klassiska stilen (ca 480\u2013400 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Den senklassiska stilen (400\u2013330 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Hellenismen (330 f.v.t.\u201330 v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Etruskerna (ca 700\u2013100 f.v.t.)<\/li>\n\n\n\n<li>Den romerska konsten (ca 500\u2013400 v.t.)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Grekernas <strong>pantheon<\/strong> befolkades av ett otal gudar och <strong>ritualerna<\/strong> var m\u00e5nga. F\u00f6rh\u00e5llandet till d\u00f6den avvek fr\u00e5n de flesta tidiga kulturers, man nalkades inte det hinsidesvarande med n\u00e5gra komplicerade begravningsceremonier. S\u00e5v\u00e4l i <strong>mytologin<\/strong> som i konsten framst\u00e4lldes gudarna i m\u00e4nniskohamn. Karakteristiska drag f\u00f6r den grekiska konsten \u00e4r (a) en medvetet mot harmoni str\u00e4vande tempelarkitektur vars grundstruktur h\u00e4nf\u00f6r sig till ett system med bj\u00e4lklag som vilar p\u00e5 pelare och kolonner, (b) en idealisering av m\u00e4nniskokroppen, speciellt manskroppen, men (c) \u00e4ven en unders\u00f6kning av synf\u00f6rnimmelser vilket ledde till naturalism. D\u00e4rtill (d) r\u00e5dde en str\u00e4van att finna en balans mellan idealisering och naturalism.<\/p>\n\n\n\n<p>Konsten b\u00f6rjade frig\u00f6ra sig fr\u00e5n sin rent rituella funktion. Enstaka signerade konstverk b\u00f6rjar dyka upp p\u00e5 600-talet. Hantverkare och konstn\u00e4rer kunde ambulera mellan stadsstaterna d\u00e4r de erbj\u00f6d sina tj\u00e4nster. Sm\u00e5ningom b\u00f6rjade privatpersoner samla konst. Under hellenismen dyker \u00e4ven konsthistoriens f\u00f6rsta namn p\u00e5 kvinnliga konstn\u00e4rer upp.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Den arkaiska konsten: kroppens uppblomstring<\/h2>\n\n\n\n<p>Den konst som g\u00e5r under ben\u00e4mningen \u201darkaisk\u201d \u00e4r fr\u00e5n perioden innan den s.k. \u201d<em>klassiska<\/em>\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n den arkaiska perioden finns bevarade ett antal marmorskulpturer som f\u00f6rest\u00e4ller unga kvinnor (3\/6) och ynglingar (3\/7). I likhet med andra grekiska marmorskulpturer var dessa kolorerade. Gestalterna befinner sig vid tr\u00f6skeln till vuxenv\u00e4rlden, och ofta krusas deras l\u00e4ppar av ett g\u00e5tfullt leende, det s.k. \u201darkaiska leendet\u201d.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group fig col2\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-constrained wp-block-group-is-layout-constrained\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"380\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1597\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306.jpg 380w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0306-178x300.jpg 178w\" sizes=\"auto, (max-width: 380px) 100vw, 380px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kore, ca 1510 f.v.t. [Akropolismuseet, Athen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"240\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1598\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307.jpg 240w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0307-113x300.jpg 113w\" sizes=\"auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kuros, ca 570 f.v.t. [Staatliche Antikensamlung und Glyptotek, Mu\u0308nchen]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<p>Kvinnogestalternas fl\u00e4tade h\u00e5r samt <em>draperingarna<\/em>, d.v.s. veckningarna och fallen i deras dr\u00e4kter, \u00e4r framst\u00e4llda med stor precision. Mansgestalterna \u00e4r alltid nakna. Samtliga gestalter framst\u00e4lls st\u00e5ende, med tyngden f\u00f6rdelad p\u00e5 b\u00e5da f\u00f6tterna, \u00e4ven om den h\u00f6gra foten \u00e4r aningen framstr\u00e4ckt. Antagligen f\u00f6rf\u00e4rdigades skulpturerna p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e5nga egyptiska skulpturer: skulpt\u00f6ren tog sig an det kantiga stenblocket fr\u00e5n fyra olika h\u00e5ll samtidigt.<\/p>\n\n\n\n<p>Skulpturerna som f\u00f6rest\u00e4ller ynglingar (<em>kuros<\/em>) \u00e4r betydligt fler \u00e4n de som f\u00f6rest\u00e4ller unga kvinnor (<em>kore<\/em>). Redan under den arkaiska tiden koncentrerade sig den grekiska konsten p\u00e5 framst\u00e4llningar av den nakna manskroppen. Det kan finnas flera orsaker till detta. Homo- och bisexualitet var allm\u00e4nt accepterade och i den grekiska k\u00e4rlekslyriken var den beundrade oftast en yngling i samma \u00e5lder som de skulpterade gestalterna. Nakenheten har \u00e4ven tolkats symboliskt, som en framst\u00e4llning av sj\u00e4lens nakenhet. \u00c5&nbsp;andra sidan kan f\u00f6rklaringen vara relaterad till det rent praktiska: i centrala ritualer, t.ex. <strong>i de olympiska spelen<\/strong>, upptr\u00e4dde m\u00e4nnen nakna.<\/p>\n\n\n\n<p>Man k\u00e4nner inte till de syften de arkaiska skulpturernas tj\u00e4nat. N\u00e5gra av skulpturerna var gravmonument, n\u00e5gra hade getts som offerg\u00e5vor till tempel. Man vet inte heller vem skulpturerna f\u00f6rest\u00e4llde. Ynglingagestalterna kan representera Apollon eller m\u00f6jligen avbildar de beundrade idrottsm\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Det grekiska templet: kolonnernas och bj\u00e4lklagens harmoni<\/h2>\n\n\n\n<p>Det grekiska templet torde ha utvecklats fr\u00e5n en s.k. <em>megaron<\/em>, en enkel parallellogramformad byggnad. Karakteristiskt f\u00f6r templet \u00e4r att bj\u00e4lklaget under det utskjutande taket vilar p\u00e5 pelare eller ibland p\u00e5 skulpturer i m\u00e4nniskogestalt. Grundstrukturen liksom m\u00e5nga detaljer torde h\u00e4rstamma fr\u00e5n en tidigare <strong>tr\u00e4arkitektur<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Avsikten var att templet skulle upplevas utifr\u00e5n, de st\u00f6rsta ritualerna och offerceremonierna h\u00f6lls utanf\u00f6r templet. Det innersta i dessa byggnader, som bars upp av pelare eller kolonner som stod p\u00e5 en sockel, utgjordes av ett litet rum, en s.k. <em>cella<\/em>, d.v.s. \u201ddet allra heligaste\u201d, som inhyste en staty som f\u00f6rest\u00e4llde den gud som templet var helgat \u00e5t. I detta rum f\u00f6rvarades \u00e4ven de g\u00e5vor som f\u00f6r\u00e4rats guden.<\/p>\n\n\n\n<p>Under antiken utvecklades olika typer av tempel. Den \u00e4ldsta representeras av den s.k. <em>doriska<\/em> stilen (3\/8), en stil som \u00e4ven f\u00e5tt nationell status i Grekland. De \u00e4ldsta l\u00e4mningarna av doriska tempel \u00e4r fr\u00e5n ca 650 f.v.t. De doriska templen har bastanta kolonner som avsmalnar upp\u00e5t. Kolonnerna reser sig rakt fr\u00e5n en sockel med trappavsatser p\u00e5 alla fyra sidor. Cella eller sanktumet \u00e4r bel\u00e4get l\u00e4ngst bak inne i templet.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group fig col2\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-constrained wp-block-group-is-layout-constrained\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1599\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0308-500x500.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Det doriska pelarsystemet (enligt Grinelli)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1600\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-150x150.jpg 150w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-300x300.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0309-500x500.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Det joniska pelarsystemet (enligt Grinelli)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<p>Det doriska <em>kapit\u00e4let<\/em> (kolonnens \u00f6versta del) best\u00e5r av en rund diskusformad nedre del och en kvadratisk \u00f6vre del. <em>Frisen<\/em> l\u00e4ngs bj\u00e4lklaget som b\u00e4rs upp av kolonnerna \u00e4r delad i kvadrater d\u00e4r vertikalt r\u00e4fflade <em>triglyfer<\/em> alternerar med med <em>metoper<\/em> med sl\u00e4t yta. Metoperna erbj\u00f6d \u00e4ven plats f\u00f6r reliefer, som man ofta ocks\u00e5 fann i gaveltrianglarna under takkonstruktionen. Relieferna var m\u00e5lade, och v\u00e5r sentida uppfattning att de grekiska templen genomg\u00e5ende var skinande vita \u00e4r felaktig.<\/p>\n\n\n\n<p>I de <em>joniska<\/em> templen (3\/9) \u00e4r kolonnerna sirligare och de st\u00e5r p\u00e5 separata socklar och den horisontala frisen ovantill \u00e4r inte kvadratiskt indelad. Friserna var som gjorda f\u00f6r l\u00e5nga obrutna reliefer. Kapit\u00e4lets mittdel best\u00e5r av en \u201ddyna\u201d (<em>fascia<\/em>) som p\u00e5 sidorna, i kolonnradens l\u00e4ngdriktning, b\u00f6jer sig ner och rullar ihop sig i spiraler (<em>voluter<\/em>). Under den senklassiska perioden utvecklades det <em>korintiska<\/em> (3\/10) kolonnsystemet, d\u00e4r kolonnernas b\u00e4garformade \u00f6vre del \u00e4r bekl\u00e4dd med ett skulpterat bladverk av <em>akanthus<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"540\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1601\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0310-300x253.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Korintiskt kapit\u00e4l, ca 350 f.v.t. [Arkeologiska museet i Epidauros]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Med tiden har olika egenskaper f\u00f6rknippats till de olika stilarna, i de doriska kolonnerna har man sett manlighet och allvar, i de joniska kvinnlighet och elegans, och i de korintiska h\u00f6gst\u00e4mdhet. Senare, \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet, har man i arkitekturen nyttjat, varierat och kombinerat dessa stilar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det viktigaste av de grekiska tempelkomplexen \u00e4r Akropolis (3\/11) i Athen. Den fick sin nuvarande form under Greklands klassiska period d\u00e5 Athen en kort tid p\u00e5 400-talet f.v.t. h\u00e4rskade \u00f6ver hela Grekland. Huvudtemplet p\u00e5 Akropolis \u00e4r det doriska Parthenon (3\/12) helgat \u00e5t Pallas Athena. Bredvid st\u00e5r de tv\u00e5 joniska templen helgade \u00e5t Athena Nike och Erechtheion. I det sistn\u00e4mnda \u00e4r de takb\u00e4rande kolonnerna ersatta med skulpterade kvinnogestalter, <em>karyatider<\/em>. Upp till berget leder en monumental portbyggnad (Propylaia).<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group fig col2\"><div class=\"wp-block-group__inner-container is-layout-constrained wp-block-group-is-layout-constrained\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"320\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1602\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0311-300x150.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Rekonstruktion av Akropoliskullen [som den torde ha sett ut 432 f.v.t.] med sina tempel och trappkonstruktioner. [Agora-museet, Athen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"380\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1603\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0312-300x178.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Parthenons doriska tempel, 447\u2013438 f.v.t. [Akropolis, Athen]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n<p>Templen och byggnaderna p\u00e5 Akropolis ter sig godtyckligt utplacerade, men de facto f\u00f6ljer deras placering matematikens och geometrins lagar. B\u00e4gge disciplinerna var l\u00e5ngt utvecklade och man f\u00f6rh\u00f6ll sig till deras respektive lagar med en n\u00e4stintill religi\u00f6s v\u00f6rdnad, emedan man uppfattade att de representerade metafysiska ideal.<\/p>\n\n\n\n<p>Sannolikt utgick man fr\u00e5n <strong>det gyllene snittet<\/strong> n\u00e4r man inf\u00f6r byggandet av Parthenon r\u00e4knade ut proportionerna. Matematikens och geometrins lagar till\u00e4mpades dock s\u00e5 att Parthenon, precis som tidigare doriska tempel, kom att bli en v\u00e4l avv\u00e4gd och visuellt tilltalande helhet. Detta m\u00f6jliggjordes av s.k. \u201doptiska korrigeringar\u201d. Kolonnerna gjordes n\u00e5got tjockare i mitten, de yttre kolonnerna fick en liten lutning in\u00e5t och den centrala delen av sockeln h\u00f6jdes en aning o.s.v., allt detta f\u00f6r att den visuella upplevelsen av byggnaden skulle bli solid och harmonisk.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Klassisk skulptur: den idealiserade och analyserade m\u00e4nniskokroppen<\/h2>\n\n\n\n<p>Den arkaiska perioden \u00f6verg\u00e5r ca 480 f.v.t. i den klassiska. En ynglingaskulptur, allm\u00e4nt k\u00e4nd under namnet Kritios (3\/13), komprimerar stilidealen under denna \u00f6verg\u00e5ngstid. Denna skulptur \u00e4r den \u00e4ldsta k\u00e4nda ynglingaskulpturen i vilken man fr\u00e5ng\u00e5tt symmetrin i hur kroppstyngden f\u00f6rdelas. P\u00e5 samma s\u00e4tt som de arkaiska gestalterna stiger denna yngling fram\u00e5t med h\u00f6ger fot, men steget inverkar p\u00e5 hela kroppen. Kroppen f\u00f6ljer s.a.s. r\u00f6relsen. En dylik position d\u00e4r tyngden vilar p\u00e5 ena foten medan andra foten \u00e4r i vila kallas f\u00f6r <strong>kontrapost<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1604\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313.jpg 400w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0313-188x300.jpg 188w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u201dYnglingen Kritios\u201d, ca 480 f.v.t. [Akropolismuseet, Athen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den nakna manliga kroppen f\u00f6rblev det centrala motivet under samtliga perioder i den grekiska konsten. Via detta motiv f\u00f6rs\u00f6kte man uttrycka olika k\u00e4nslol\u00e4gen och egenskaper, harmoni, sk\u00f6nhet, styrka, hj\u00e4ltemod etc.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r de grekiska konstn\u00e4rerna avbildade manskroppen kombinerade de tv\u00e5 sinsemellan skenbart motsatta ambitioner: att idealisera denna kropp och att samtidigt ge den en anatomisk trov\u00e4rdighet. Trots att muskulaturen var naturalistiskt genomf\u00f6rd i de arkaiska ynglingaskulpturerna var dessa skulpturer dock idealframst\u00e4llningar av m\u00e4nniskan. Med Kritiosskulpturen tar konsten ett steg vidare, vid sidan om idealiserandet ser vi en str\u00e4van att anatomiskt korrekt avbilda en m\u00e4nniskokropp i r\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n<p>Samtidigt blev det m\u00f6jligt att bredda uttrycksregistret i och med att man b\u00f6rjade framst\u00e4lla kroppen i r\u00f6relse. Den grekiska klassiska periodens skulpturkonst finner sitt finaste uttryck i Parthenons reliefer och fasadskulpturer. Sannolikt var det Fidias, sin tids mest ber\u00f6mda skulpt\u00f6r, som planerade och f\u00f6rverkligade dessa dekorativa verk.<\/p>\n\n\n\n<p>Metopernas kvadratiska reliefer avbildar kampen mellan gudarna, <em>giganterna<\/em> (j\u00e4ttarna) och <em>amasonerna<\/em> (kvinnokrigarna). R\u00f6relsen \u00e4r otvunget och exakt framst\u00e4lld, \u00e4ven om de olika positionerna alltid \u00e4r estetiskt avv\u00e4gda. Fris-relieferna p\u00e5 cella-kapellets ytterv\u00e4ggar avbildar en religi\u00f6s h\u00f6gtid i Athen. Dess medvetet rytmiska komposition kulminerar i framst\u00e4llningen av h\u00e4star som galopperar intill varandra (3\/14). Det hela \u00e4r d\u00e4rtill naturalistiskt framst\u00e4llt i ett trov\u00e4rdigt djupperspektiv.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1605\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0314-300x188.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Ryttare, Parthenonfrisen, ca 440 f.v.t. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De illa medfarna skulpturerna p\u00e5 Parthenons gaveltrianglar uppvisar m\u00e5nga kvinnogestalter (3\/15). Dr\u00e4kternas veckningar \u00e4r virtuost utf\u00f6rda. Kvinnorna framst\u00e4lldes forts\u00e4ttningsvis p\u00e5kl\u00e4dda, men <em>draperingarna<\/em> \u00e4r nu ytterst uttrycksfullt utmejslade. Tyget sluter t\u00e4tt om kroppen och avsl\u00f6jar de underliggande formerna eller faller i kaskader och skapar ett intrikat spel av ljus och skugga.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"280\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1606\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0315-300x131.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Tre gudinnor, Parthenons \u00f6stra gavel, ca 438\u2013432 f.v.t. [British Museum, London]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Enbart f\u00e5 skulpturer fr\u00e5n den klassiska perioden finns bevarade. Vi k\u00e4nner dock till \u00e4ven n\u00e5gra utf\u00f6rda i brons. En av dessa bronsskulpturer \u00e4r \u201dk\u00f6rsvennen\u201d (3\/16) i templet i Delfi. Skulpturen komprimerar den klassiska skulpturkonstens str\u00e4van till harmoni mellan idealisering och noggrann iakttagelse.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full tall\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"260\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1607\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316.jpg 260w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0316-122x300.jpg 122w\" sizes=\"auto, (max-width: 260px) 100vw, 260px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kusken fr\u00e5n Delfi, ca 470 f.v.t. [Arkeologiska museet i Delfi]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Flera verk av de k\u00e4ndaste skulpt\u00f6rerna fr\u00e5n den klassiska perioden k\u00e4nner vi enbart till via beskrivningar, eller via senare, ofta romerska, kopior. Till de mest k\u00e4nda kopiorna h\u00f6r Spjutb\u00e4raren, gjord utg\u00e5ende fr\u00e5n Polykleitos originalverk. Polykleitos beundrades till den grad under romarv\u00e4ldet att man p\u00e5 basen av hans skulpturer skapade en proportionsl\u00e4ra \u00f6ver m\u00e4nniskokroppen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"261\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1608\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317.jpg 261w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0317-122x300.jpg 122w\" sizes=\"auto, (max-width: 261px) 100vw, 261px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Romersk kopia av Polykleitos spjutb\u00e4rare [Museo Archeologico Nazionale, Neapel]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00f6rst under 300-talet, under den senklassiska perioden, blev den nakna kvinnokroppen ett popul\u00e4rt motiv inom skulpturkonsten i Grekland. M\u00e4nnen avbildades som sj\u00e4lv- och kroppsmedvetna, medan kvinnorna framst\u00e4lldes i in\u00e5tv\u00e4nda poser, skylande som om i blygsel sina intimare delar med h\u00e4nderna. De mest k\u00e4nda kvinnogestalterna fr\u00e5n denna period, bevarade enbart som romerska kopior, f\u00f6rest\u00e4ller Afrodite (3\/18). Senare, under ren\u00e4ssansen, etablerades \u201dden pryda Venus\u201d som ett av grundmotiven i v\u00e4sterl\u00e4ndsk konst.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"240\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1609\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318.jpg 240w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0318-113x300.jpg 113w\" sizes=\"auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Medici Venus, f\u00f6rsta \u00e5rhundradet av v.t. [Uffizierna, Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vasm\u00e5lning: uttryckets m\u00e5ngsidighet<\/h2>\n\n\n\n<p>De mest uppskattade konstn\u00e4rerna i Grekland var m\u00e5lare. Deras verk finns dock inte bevarade. M\u00e5lningar utf\u00f6rda p\u00e5 panel och p\u00e5 v\u00e4ggar f\u00f6rst\u00f6rdes helt enkelt l\u00e4ttare \u00e4n skulpturer. Detta \u00e4r orsaken till att skulptur och arkitektur pr\u00e4glar v\u00e5r bild av antikens konst. V\u00e5r kunskap om det antika Greklands m\u00e5larkonst baserar sig p\u00e5 arbeten fr\u00e5n den romerska tiden och framf\u00f6r allt p\u00e5 vasm\u00e5lningar utf\u00f6rda p\u00e5 keramik. Tusentals fynd finns att tillg\u00e5 och de utg\u00f6r ett centralt k\u00e4llmaterial f\u00f6r forskning i grekisk historia och kultur.<\/p>\n\n\n\n<p>Den arkaiska periodens s.k. geometriska vasm\u00e5lning pr\u00e4glas av dekorationsf\u00e4lt som l\u00f6per runt vaserna. Dessa \u00e4r komponerade av ovaler, cirklar och rytmiskt utf\u00f6rda <strong>meanderb\u00e5rder<\/strong>. Vid sidan om dessa abstrakta dekorationer finns \u00e4ven avbildningar av t.ex. s\u00f6rjande i begravningsprocessioner. De \u00e4r avbildade p\u00e5 \u201degyptiskt\u201d vis, dock ytterst stiliserat. Ansiktet \u00e4r markerat som en fl\u00e4ck och b\u00e5len som en triangel.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1610\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0319-300x216.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Vas dekorerad i geometrisk stil, begravningsscen, 700-talet f.v.t. [Nationalmuseet i Athen]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>M\u00f6nstren och gestalterna i dessa stramt utf\u00f6rda m\u00e5lningar fr\u00e5n 700-talet \u00e4r m\u00e5lade med svart lersediment p\u00e5 varmt tonat gulr\u00f6dskiftande botten. Samma grundteknik gav senare namn \u00e5t en mycket friare vasm\u00e5lningsstil. Stilen med \u201dsvarta figurer\u201d visade upp gestalterna som silhuetter och detaljerna kunde vara enbart antydda (3\/20). Denna stil var f\u00f6rh\u00e4rskande till slutet av 500-talet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"460\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1528\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0320-300x216.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Zeus vagn, vasm\u00e5lning i svart, ca 575 f.v.t. [Arkeologiska museet i Florens]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I stilen med \u201dr\u00f6da figurer\u201d f\u00e4rgade man bakgrunden svart och de avbildade gestalterna f\u00f6rblev r\u00f6daktiga. Gestalterna kunde f\u00f6rst\u00e4rkas med konturer, och man kunde infoga dr\u00e4ktveck, ansiktsdrag och andra detaljer i m\u00e5lningarna. An efter blev uttrycksmedlen allt rikare. Man kan se att konstn\u00e4rerna anv\u00e4nde sig l\u00e5ngt av samma medel som reliefskulpt\u00f6rerna under den klassiska perioden, benen framst\u00e4lldes f\u00f6rkortade, och man skapade en illusion av djupperspektiv och m\u00e5lade uttrycksfulla dr\u00e4ktveck etc.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1611\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0321-300x188.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Herakles-barnet stryper en orm, vas dekorerad i r\u00f6tt, 400-talet f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00f6r det mesta var det bruksk\u00e4rl som m\u00e5lades, t.ex. flaskor f\u00f6r kosmetika och dryckesk\u00e4rl. Flera olika stilar florerade parallellt. Vissa ritualk\u00e4rl m\u00e5lades \u00e4ven senare i den f\u00f6rstn\u00e4mnda stilen med \u201dsvarta figurer\u201d. Variationerna i sj\u00e4lva handlaget framkommer b\u00e4st i gravvaserna fr\u00e5n 400-talet. Dessa vaser var till sin grundf\u00e4rg vita, och p\u00e5 detta vita botten har man med otvungen penself\u00f6ring m\u00e5lat olika gestalter i tempera.<\/p>\n\n\n\n<p>I allm\u00e4nhet var m\u00e5lningarnas teman l\u00e5ngt samma som i tidens dramadiktning. \u00c4ven avbildningar av vardagen, och g\u00e4stabud samt olika sexuella njutningar, var popul\u00e4ra motiv.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Hellenismen<\/h2>\n\n\n\n<p>Perioden som b\u00f6rjade med Alexander den Stores d\u00f6d 323 f.v.t. och som fortsatte \u00e4nda fram till 30-talet v.t. kallas f\u00f6r den hellenistiska. Som en f\u00f6ljd av Alexander den Stores er\u00f6vringar utvidgades den grekiska kultursf\u00e4ren, i s\u00f6der inkluderade den Egypten, och i \u00f6ster str\u00e4ckte sig inflytandet \u00e4nda till Indien. N\u00e4r den hellenska kulturen bredde ut sig konfronterades den med andra kulturer.<\/p>\n\n\n\n<p>Kulturens k\u00e4rna var fortfarande grekisk. T.ex. de nygrundade st\u00e4derna runtom i det vidstr\u00e4ckta imperiet f\u00f6ljde grundplanen f\u00f6r det grekiska polis. De v\u00e4xte dock till stora <em>kosmopolitiska<\/em>, d.v.s. internationella, centra. Alexander den Store hade v\u00f6rdats som en gud och de efterf\u00f6ljande h\u00e4rskarna etablerade detta till tradition. \u00c4ven de skulle dyrkas som gudar. Innan Alexander den Stores tid var detta ett ok\u00e4nt fenomen, de tidigare h\u00e4rskarna i det grekiska kulturomr\u00e5det hade aldrig \u00e4gt gudastatus.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e5terspeglades \u00e4ven i de olika konstformerna. Den klassiska tempelarkitekturens ideal gav vika f\u00f6r en mer dramatisk rumsdisposition. Det b\u00e4st bevarade exemplet p\u00e5 hellenistisk tempelarkitektur \u00e4r Zeusaltaret i Pergamon i Mindre Asien. Ett inre rum saknas, och helgedomen \u00e4r ett slags dramatisk trappbyggnad kr\u00f6nt av ett galleri vars tak p\u00e5 tre sidor vilar p\u00e5 joniska kolonner (3\/22).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"560\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1612\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322.jpg 560w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0322-263x300.jpg 263w\" sizes=\"auto, (max-width: 560px) 100vw, 560px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">En del av Zeusalttaret i Pergamon, ca 175 f.v.t. [Staatliche Museum, Berlin]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Runt den nedre delen av trappbyggnaden l\u00f6per en 1,5 meter h\u00f6g relief-fris som avbildar kampen mellan gudar och giganter. Denna h\u00f6ga relief har n\u00e4stan karakt\u00e4ren av skulptur, och ljus och skugga ger den ytterligare djup och skapar skuggeffekter.<\/p>\n\n\n\n<p>Uttrycket \u00e4r ytterst dramatiskt. F\u00f6rlorarnas kroppar och ansikten f\u00f6rmedlar skr\u00e4ck och sm\u00e4rta och de naturalistiska gestalterna som befinner sig i vild r\u00f6relse \u00e4r avbildade som om de vore p\u00e5 v\u00e4g ut ur sj\u00e4lva reliefen.<\/p>\n\n\n\n<p>Den konstteoretiska diskussionen under den hellenistiska perioden var livlig. Samtidigt b\u00f6rjade j\u00e4mvikten mellan idealisering och naturalism, som var f\u00f6rh\u00e4rskande under den klassiska perioden, att rubbas. Man fokuserade nu p\u00e5 ett starkt k\u00e4nslouttryck, p\u00e5 en virtuos materialbehandling, p\u00e5 elegans och sensualitet, och ett paradexempel p\u00e5 detta \u00e4r Apollo di Belvedere (3\/23).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1613\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323.jpg 300w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0323-141x300.jpg 141w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u201dApollo di Belvedere\u201d, romersk kopia. [Vatikanmuseet, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Apollos ben \u00e4r elegant t\u00e4njda och h\u00e5llningen \u00e4r dansant. I sj\u00e4lva gesten finns en sj\u00e4lvmedvetenhet som f\u00f6r tanken till retoriken, och marmorhanteringen \u00e4r m\u00e4sterlig. Skulpturer av det h\u00e4r slaget formade senare, fr\u00e5n 1500- till 1700-talet, europeernas uppfattning om idealen i den grekiska konsten.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00e4ven nya motiv kom in i skulpturkonsten. Som en f\u00f6ljd av h\u00e4rskarnas gudastatus och personkulten blev h\u00e4rskarportr\u00e4tten vanliga. Det var fr\u00e5gan om portr\u00e4ttbyster som f\u00f6r att tj\u00e4na h\u00e4rskarkulten distribuerades till alla delar av riket. \u00c4ven i \u00f6vrigt blev portr\u00e4tteringarna, n\u00e5got som tidigare n\u00e4stan inte alls f\u00f6rekommit i den grekiska konsten, vanligare (3\/24). I dessa avbildades objektet ofta naturalistiskt, of\u00f6rsk\u00f6nat, med rynkor och allt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1614\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324.jpg 320w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0324-150x300.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Portr\u00e4ttskulptur, 200-talet f.v.t. [Metropolitan Museum of Art, New York]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I och med naturalismen breddades motivkretsen. Vid sidan om den idealiserade m\u00e4nniskokroppen kunde man avbilda mindre vackra motiv, s\u00e5som \u00e5ldrande, eller s\u00e5rade och d\u00f6ende soldaters sm\u00e4rta, eller groteska gestalter m.m. Samtidigt utvecklades skulpturkonsten mot en allt mer dramatisk inriktning, Nike fr\u00e5n Samothrake (3\/25) \u00e4r ett exempel. Nike-statyn \u00e4r segern feminint f\u00f6rkroppsligad, och det \u00e4r som om sj\u00e4lva den i vinden fladdrande dr\u00e4kten och dess veckning manifesterade det heroiskt segerrika.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1615\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0325-206x300.jpg 206w\" sizes=\"auto, (max-width: 440px) 100vw, 440px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u201dNike fr\u00e5n Samothrake\u201d, ca 200 f.v.t. [Louvren, Paris]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den <strong>allegoriska<\/strong> framst\u00e4llningen, d.v.s. att \u201dber\u00e4tta p\u00e5 annat vis\u201d, blev allt vanligare i bildkonsten. Skulpturerna f\u00f6rest\u00e4llde inte l\u00e4ngre alltid vissa specifika gudomar, utan de personifierade olika fenomen, s\u00e5som k\u00e4rlek, d\u00f6d, visdom, eller som Nike fr\u00e5n Samothrake, seger. Konsten fj\u00e4rmades fr\u00e5n rituella sammanhang och b\u00f6rjade uppskattas f\u00f6r dess egen skull. Man b\u00f6rjade samla konst, och dyrbara, konstn\u00e4rligt utf\u00f6rda prydnadsf\u00f6rem\u00e5l fick statusv\u00e4rde.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den grekiska kulturen blomstrade p\u00e5 den grekiska halv\u00f6n och i den intilliggande arkipelagen och i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1528,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-990","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antikens-varld-den-grekiska-och-romerska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=990"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2309,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/990\/revisions\/2309"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1528"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=990"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=990"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=990"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}