{"id":993,"date":"2013-11-12T08:41:41","date_gmt":"2013-11-12T05:41:41","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-3-rooma\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"3-3-rom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-3-rom\/","title":{"rendered":"
3.3<\/div> Rom"},"content":{"rendered":"

Under sin storhetstid utbredde sig det romerska imperiet förutom runt Medelhavet även över en stor del av Mindre Asien och västra Europa med Skottland som nordligaste utpost. Inom riket rådde en lång period av fred efter att kejsar Augustus deklarerat Pax Romana<\/em>. Romarna härskade över sitt imperium med hjälp av en effektiv infrastruktur. Ett närverk av vägar förenade de olika provinserna och områdena. Styrelseskicket var centrerat, valutan var en och samma överallt och armén var funktionellt organiserad. Den senare utvecklingen i Europa har starkt påverkats av den romerska rätten, som vår västerländska rättsuppfattning de facto långt baserar sig på.<\/p>\n

Italien före Rom: etruskernas konst<\/h2>\n

Den etruskiska kulturen blomstrade 700–200 f.v.t., d.v.s. parallellt med den grekiska, i det område som idag utgörs av Toscana. Den hade flera gemensamma drag med den grekiska, även om skillnaderna också var stora. Etruskerna hade ett eget språk, som man fortfarande inte lyckats tyda. På 100-talet införlivades etruskerna i det romerska imperiet och de hade en stor inverkan på den romerska konstens utveckling.<\/p>\n

Förutom de egna gudomarna dyrkade etruskerna även grekiska gudar. Det etruskiska templet, som utvecklats ur tidigare byggnader utförda i trä och lertegel, stod på en sockel och dess cella, d.v.s. det allra heligaste, var indelat i tre parallella kapell. Gaveltrianglarnas reliefer och annan dekoration var utförd i terrakotta, d.v.s. bränt, oglaserat lergods.<\/p>\n

För etruskerna var begravningskulten central, vilket den aldrig var för t.ex. grekerna. Man har funnit tusentals etruskiska gravar, och många av dem har innehållit skulpturer, offergåvor och sarkofager. Väggmålningarna avbildar ritualer, fartfyllda danser (3\/26) samt scener ur grekisk mytologi. Ovanpå stora vilstolsliknande sarkofager kan man ibland se par eller enskilda personer som vilar invid en festdukning.<\/p>\n\n\t\t