{"id":993,"date":"2013-11-12T08:41:41","date_gmt":"2013-11-12T05:41:41","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/3-3-rooma\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-07T13:17:23","modified_gmt":"2025-11-07T10:17:23","slug":"3-3-rom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/3-3-rom\/","title":{"rendered":"3.3<\/span> Rom"},"content":{"rendered":"\n

Under sin storhetstid utbredde sig det romerska imperiet f\u00f6rutom runt Medelhavet \u00e4ven \u00f6ver en stor del av Mindre Asien och v\u00e4stra Europa med Skottland som nordligaste utpost. Inom riket r\u00e5dde en l\u00e5ng period av fred efter att kejsar Augustus deklarerat Pax Romana<\/em>. Romarna h\u00e4rskade \u00f6ver sitt imperium med hj\u00e4lp av en effektiv infrastruktur. Ett n\u00e4rverk av v\u00e4gar f\u00f6renade de olika provinserna och omr\u00e5dena. Styrelseskicket var centrerat, valutan var en och samma \u00f6verallt och arme\u0301n var funktionellt organiserad. Den senare utvecklingen i Europa har starkt p\u00e5verkats av den romerska r\u00e4tten, som v\u00e5r v\u00e4sterl\u00e4ndska r\u00e4ttsuppfattning de facto l\u00e5ngt baserar sig p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Italien f\u00f6re Rom: etruskernas konst<\/h2>\n\n\n\n

Den etruskiska kulturen blomstrade 700\u2013200 f.v.t., d.v.s. parallellt med den grekiska, i det omr\u00e5de som idag utg\u00f6rs av Toscana. Den hade flera gemensamma drag med den grekiska, \u00e4ven om skillnaderna ocks\u00e5 var stora. Etruskerna hade ett eget spr\u00e5k, som man fortfarande inte lyckats tyda. P\u00e5 100-talet inf\u00f6rlivades etruskerna i det romerska imperiet och de hade en stor inverkan p\u00e5 den romerska konstens utveckling.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom de egna gudomarna dyrkade etruskerna \u00e4ven grekiska gudar. Det etruskiska templet, som utvecklats ur tidigare byggnader utf\u00f6rda i tr\u00e4 och lertegel, stod p\u00e5 en sockel och dess cella, d.v.s. det allra heligaste, var indelat i tre parallella kapell. Gaveltrianglarnas reliefer och annan dekoration var utf\u00f6rd i terrakotta, d.v.s. br\u00e4nt, oglaserat lergods.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r etruskerna var begravningskulten central, vilket den aldrig var f\u00f6r t.ex. grekerna. Man har funnit tusentals etruskiska gravar, och m\u00e5nga av dem har inneh\u00e5llit skulpturer, offerg\u00e5vor och sarkofager. V\u00e4ggm\u00e5lningarna avbildar ritualer, fartfyllda danser (3\/26) samt scener ur grekisk mytologi. Ovanp\u00e5 stora vilstolsliknande sarkofager kan man ibland se par eller enskilda personer som vilar invid en festdukning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Dansande ungdom, gravm\u00e5lning ca 470 fvt. [Tarquiniamuseet, Italien]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Etruskertidens f\u00f6rh\u00e4rskande stil i s\u00e5v\u00e4l m\u00e5lning som skulptur p\u00e5minde mycket om den arkaiska i Grekland. Ynglingaskulpturen som g\u00e5r under ben\u00e4mningen Apollon fr\u00e5n Veii b\u00e4r dock i motsats till de arkaiska ynglingarna ett veckat kl\u00e4de och har en robustare pr\u00e4gel \u00e4n de grekiska skulpturerna.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5v\u00e4l grekerna som romarna beundrade etruskerna bl.a. f\u00f6r att de beh\u00e4rskade bronsgjutningstekniken. I motsats till den arkaiska och klassiska periodens greker f\u00f6rf\u00e4rdigade etruskerna \u00e4ven naturalistiska portr\u00e4ttbyster.<\/p>\n\n\n\n

Roms arkitektur: de omv\u00e4lvande teknologierna<\/h2>\n\n\n\n

Romarnas konstn\u00e4rliga kreativitet manifesterades b\u00e4st i arkitekturen som \u00e4ven tydligt speglade deras attityder och livssyn. Fokus hade skiftat fr\u00e5n religion till politik. I Grekland hade templet och de offentliga byggnaderna i dess omedelbara n\u00e4rhet utgjort k\u00e4rnpunkten i polis, i de romerska st\u00e4derna som var byggda enligt grundplanen f\u00f6r ett milit\u00e4rl\u00e4ger hade templet en mer undanskymd plats. De centrala monumenten utgjordes av offentliga byggnader, bl.a. samlingshallar, badhus och teatrar, rymligt utplacerade runt forum<\/em>, en \u00f6ppen plats d\u00e4r medborgarna kunde samlas.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekturen tog ett steg mot en st\u00f6rre rumslighet, tidigare hade man lagt tyngdpunkten p\u00e5 byggnadernas yttre utformning (t.ex. det grekiska templet). Detta blev m\u00f6jligt i och med att ett nytt byggnadsmaterial, en sorts betong, togs i bruk. N\u00e4r man till\u00e4gnat sig den nya teknologin kunde man binda samman de gjutna murarna med b\u00e5gar och valv, vilket resulterade i olika slags rumsliga l\u00f6sningar av tidigare osk\u00e5dade dimensioner.<\/p>\n\n\n\n

Valvb\u00e5gen och dess olika till\u00e4mpningar blev ett av de signifikativa dragen i romersk arkitektur. Med hj\u00e4lp av b\u00e5gtekniken kunde man bygga broar och tiotals kilometer l\u00e5nga akvedukter<\/em>, d.v.s. vattenledningar som l\u00f6pte ovanf\u00f6r markniv\u00e5. Efter hand b\u00f6rjade man \u00e4ven tillverka f\u00e4rdiga element, d.v.s. f\u00f6rhandstillverka delar av helheten.<\/p>\n\n\n\n

Det centrala monumentet i romerska st\u00e4der, triumfb\u00e5gen<\/em>, d.v.s. \u201dsegerporten\u201d, \u00e4r ett exempel p\u00e5 b\u00e5garkitektur av det enklare slaget. Man b\u00f6rjade bygga dem redan p\u00e5 100-talet f.v.t., och de uppf\u00f6rdes \u00e4nda in p\u00e5 300-talet v.t. Triumfb\u00e5garna, dessa \u00e4reminnen \u00f6ver milit\u00e4ra segrar, restes tv\u00e4rs \u00f6ver gatorna och de st\u00e5tliga konstruktionerna var v\u00e4l l\u00e4mpade f\u00f6r propagandistisk reliefdekoration.<\/p>\n\n\n\n

Sitt mest massiva uttryck fick b\u00e5g- och elementtekniken i amfiteatern i Rom, d.v.s. Colosseum (3\/27), som byggdes 70\u201382 v.t. Diametern i den ovala byggnaden \u00e4r 188 respektive 155 meter. Den rymde 45 000\u201350 000 \u00e5sk\u00e5dare. Dylika dimensioner och de ytterst v\u00e4l fungerande publikpassagerna skulle inte ha varit m\u00f6jliga utan den nya byggnadstekniken.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Colosseum, fasad och genomsnitt, ca 70\u201382 vt. [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fasaden p\u00e5 Colosseum \u00e4r indelad i tre vertikalt l\u00f6pande zoner. Halvkolonnerna i den nedersta zonen \u00e4r doriska, i den mellersta joniska, och i den \u00f6versta korintiska. Denna form av fasaddekoration nyttjades \u00e4ven under ren\u00e4ssansen, och anv\u00e4ndes de facto fram till slutet av 1800-talet, bl.a. fasaden p\u00e5 Ateneum i Helsingfors \u00e4r ett exempel p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00e4st bevarade monumentet som representerar denna rumsliga arkitektur \u00e4r Pantheon (3\/28) i Rom, byggt i b\u00f6rjan av 100-talet v.t. Det restes som ett tempel f\u00f6r samtliga gudar, vilket \u00e4ven namnet h\u00e4nvisar till. Romarnas \u00f6kade intresse f\u00f6r olika mysteriekulter<\/strong> gjorde att man s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6vergav den traditionella rektangul\u00e4ra tempelarkitekturen som utgick fr\u00e5n grekiska och etruskiska f\u00f6rlagor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Pantheon, genomsnitt och bottenplan, 118\u2013128 vt. [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det enda som i Pantheon p\u00e5minner om det traditionella templet \u00e4r ing\u00e5ngen med dess gaveltriangel uppburen av kolonner. Det egentliga templet utg\u00f6rs av en rund omf\u00e5ngsrik hall, en s.k. rotunda<\/em>, under en v\u00e4ldig kupol. Ljuset faller dramatiskt fr\u00e5n ett runt h\u00e5l i kupolens mitt. F\u00f6r att minska p\u00e5 kupolens tyngd (diametern \u00e4r 43 meter) har man gjort s.k. kassetter<\/em>, d.v.s. kvadratiska f\u00f6rdjupningar i den.<\/p>\n\n\n\n

Hela byggnaden inklusive kupolen var t\u00e4ckt med olika dyrbara material. Templet har plundrats i olika omg\u00e5ngar och det enda som idag \u00e5terst\u00e5r av detta material \u00e4r innerv\u00e4ggarnas m\u00e5ngf\u00e4rgade marmorplattor. Pantheon \u00e4r det f\u00f6rsta exemplet p\u00e5 ett tempel med kupoltak. Det blev en f\u00f6rebild f\u00f6r m\u00e5nga kyrkobyggnader, s\u00e5v\u00e4l i v\u00e4st som i \u00f6st. Denna kyrkoarkitektur dominerade speciellt i den \u00f6stliga kristendomen, d\u00e4r den v\u00e4lvda kupolen, dekorerad med glimmande mosaik, kom att symbolisera himlen.<\/p>\n\n\n\n

Skulptur: propaganda och representationsportr\u00e4tt<\/h2>\n\n\n\n

Romarna bortf\u00f6rde skrupell\u00f6st skulpturer fr\u00e5n Grekland, och samtidigt som de \u00e4ven kopierade dessa skulpturer k\u00f6pte de tj\u00e4nster av grekiska och etruskiska konstn\u00e4rer. N\u00e4r religionen alltmer hamnade i skymundan och politiken fick en central position kom skulpturkonsten att f\u00e5 nya funktioner. Den frigjordes fr\u00e5n religi\u00f6sa sammanhang och konstverken b\u00f6rjade betraktas som v\u00e4rdefulla statusobjekt och man b\u00f6rjade samla konst, precis som i Grekland under den hellenistiska tiden.<\/p>\n\n\n\n

Romarna fortsatte den hellenistiska portr\u00e4ttraditionen. Bem\u00e4rkta personer ville bli ih\u00e5gkomna s\u00e5dana som de var, inte som symboliska eller allegoriska skepnader. Den romerska traditionen med vaxportr\u00e4tt hade m\u00f6jligen \u00e4ven ett inflytande p\u00e5 hur portr\u00e4ttbysterna gestaltades. De mer v\u00e4lb\u00e4rgade f\u00f6rvarade i sina bost\u00e4der vaxportr\u00e4tt av f\u00f6rf\u00e4derna, och dessa portr\u00e4tt st\u00e4lldes fram vid begravningar.<\/p>\n\n\n\n

De var kanske en inspirationsk\u00e4lla till de realistiska bysterna (3\/29), romarnas betydande bidrag till skulpturkonsten. Portr\u00e4tt i helfigur (3\/30) fanns ocks\u00e5, men ofta placerades det separat skulpterade huvudet p\u00e5 en kropp utf\u00f6rd i grekisk eller hellenistisk stil.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Byst av romersk kvinna, ca 90 vt. [Museo Capitolino, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
\u201dPrimaportas Augustus\u201d, b\u00f6rjan av f\u00f6rsta \u00e5rhundradet. [Vatikanmuseet, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

De antika statyerna uppvisar ofta poser som motsvarar dem som retoriken f\u00f6rordade: en h\u00f6jd hand betyder \u201djag talar\u201d, en hand ovanp\u00e5 hj\u00e4rtat h\u00e4nvisar till k\u00e4nslor eller uppriktighet etc. Dagens politiska bildspr\u00e5k nyttjar fortfarande dessa retoriska gester. Portr\u00e4ttens propagandistiska funktion renodlades i de romerska h\u00e4rskarportr\u00e4tten.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n det romerska kejsarv\u00e4ldets begynnelse glorifierades h\u00e4rskaren i hellenistisk stil och gavs gudastatus. Mot slutet av det romerska v\u00e4ldet utvecklades en ny form av h\u00e4rskarportr\u00e4tt, ryttarstatyn.<\/p>\n\n\n\n

Den b\u00e4st bevarade av de ca tjugo ryttarstatyerna som avbildar romerska kejsare (3\/31) \u00e4r den som f\u00f6rest\u00e4ller Marcus Aurelius (161\u2013181 v.t.) och som \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 Capitolium i Rom. Trots disproportionerna (ryttaren \u00e4r oproportionerligt stor) \u00e4ger statyn en monumental styrka. S\u00e5v\u00e4l bysten som ryttarstatyn kom att bli etablerade former inom den europeiska portr\u00e4ttskulpturen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Ryttarstaty av Marcus Aurelius, 161\u2013180 vt. [Capitolium, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5larkonsten: skatter begravda i lava<\/h2>\n\n\n\n

Vesuvius utbrott \u00e5r 79 v.t. begravde de tv\u00e5 st\u00e4derna Pompeji och Herculaneum i lava. L\u00e4mningarna efter st\u00e4derna ger inte enbart en ypperlig bild av hur den romerska stads- och bostadsarkitekturen s\u00e5g ut, vi f\u00e5r ocks\u00e5 en god inblick i den d\u00e5tida mosaik- och m\u00e5larkonsten. Det \u00e4r dock oklart om vissa av verken utf\u00f6rts av grekiska, hellenistiska eller romerska konstn\u00e4rer. Fr\u00e5gan \u00e4r i grunden irrelevant, eftersom konstn\u00e4rerna som arbetade p\u00e5 olika h\u00e5ll i imperiet av naturliga sk\u00e4l representerade flera olika folk och etniska grupper.<\/p>\n\n\n\n

Mosaiken var redan under den hellenistiska perioden en popul\u00e4r konstform. Fr.o.m. denna period komponerades mosaikerna av sm\u00e5 fyrkantiga stenar i olika f\u00e4rger och schatteringar. Den mest betydande av de bevarade mosaikerna \u00e4r Alexandermosaiken (3\/32) som avbildar Alexander den Stores seger \u00f6ver perserna. Alexander \u00e4r avbildad som en l\u00e4tt igenk\u00e4nnbar hj\u00e4ltegud . De \u00f6vriga avbildade personerna verkar vara trov\u00e4rdigt avportr\u00e4tterade.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Dionysisk mysteriekult, v\u00e4ggm\u00e5lning i \u201dMysterievillan\u201d i Pompeji, ca 50 fvt. [Villa dei Misteri, Pompeiji, Italia]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mosaiker av varierande konstn\u00e4rlig kvalitet prydde s\u00e5v\u00e4l villornas<\/em> fasader som innerv\u00e4ggar. Mosaikarbeten kunde \u00e4ven g\u00f6ras i form av tavelliknande paneler. Interi\u00f6rerna var d\u00e4rtill dekorerade med otaliga m\u00e5lningar, \u00e4ven de av varierande kvalitet. Den stilm\u00e4ssiga m\u00e5ngfalden \u00e4r f\u00f6rbryllande.<\/p>\n\n\n\n

De eventuellt mest ber\u00f6mda romerska v\u00e4ggm\u00e5lningarna finns i en byggnad som g\u00e5r under ben\u00e4mningen Mysterievillan (3\/33). M\u00e5lningarna antyder att byggnaden varit ett initiationstempel knutet till n\u00e5gon mysteriereligion. Sv\u00e5rtydbara mytologiska motiv presenteras i monumentalt \u00e5sk\u00e5dliga scener mot en \u201dpompejir\u00f6d\u201d bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Arkitekturfantasi, v\u00e4ggm\u00e5lning [Oplontis, Pompeji, Italien]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5lningarna som f\u00f6retr\u00e4der flertalet stilar har grovt indelats enligt framst\u00e4llningss\u00e4tt. Stilarna f\u00f6ljde inte varandra kronologiskt, utan var ofta parallellt f\u00f6rekommande. I de tidigare m\u00e5lningarna delades v\u00e4ggytan upp av arkitektoniska motiv, t.ex. m\u00e5lade pelare, balkar etc.<\/p>\n\n\n\n

Med tiden ut\u00f6kade man det illusoriska perspektivet med att p\u00e5 v\u00e4ggarna m\u00e5la \u00f6ppningar och f\u00f6nster d\u00e4r man kunde se landskap, kolonnader etc. \u00e4nnu senare l\u00e4t man g\u00f6ra fantasifulla och komplicerade helheter, i vilka man med hj\u00e4lp av ett rudiment\u00e4rt centralperspektiv \u00e5stadkom hissnande arkitekturfantasier med olika landskap i bakgrunden (3\/33). Denna stil torde ha influerats av tidens teaterscener.<\/p>\n\n\n\n

\u00e4ven om m\u00e5lningarna tekniskt sett \u00e4r av olika kvalitet avsl\u00f6jar de den romerska m\u00e5larkonstens tematiska och stilistiska m\u00e5ngfald. M\u00e5lningarna kunde vara portr\u00e4tt, allegorier, mytologiska scener, eller de kunde \u00e5terge landskap, stadsliv eller olika fenomen i naturen. Stilen varierar, m\u00e5lningarna kunde vara monumentalt tydliga eller vara utf\u00f6rda med en n\u00e4st intill impressionistisk, l\u00e4tt penself\u00f6ring. Det \u00e4r som om de f\u00f6reb\u00e5dade m\u00e5nga senare ambitioner och stilriktningar i den europeiska m\u00e5larkonsten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under sin storhetstid utbredde sig det romerska imperiet f\u00f6rutom runt Medelhavet \u00e4ven \u00f6ver en stor […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1529,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-993","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antikens-varld-den-grekiska-och-romerska-konsten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/993","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=993"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/993\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2311,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/993\/revisions\/2311"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1529"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=993"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=993"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=993"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}