{"id":996,"date":"2013-11-12T08:40:42","date_gmt":"2013-11-12T05:40:42","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/4-varhaiskristillinen-taide-ja-bysantti\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"4-den-tidiga-kristna-konsten-och-bysans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/4-den-tidiga-kristna-konsten-och-bysans\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">4<\/div> Den tidiga kristna konsten och Bysans"},"content":{"rendered":"<p>Under romarv&auml;ldets sista tid deltog allt f&auml;rre i den kollektiva religionsut&ouml;vningen, d&auml;remot blomstrade ett flertal olika mysteriereligioner. Vid sidan om kristendomen florerade bl.a. en dyrkan av den m&aring;ngbr&ouml;stade fruktbarhetsgudinnan Kybele, och kulterna kring den persiska &rdquo;v&auml;rldsh&auml;rskaren&rdquo; Mithra och den egyptiska gudinnan Isis.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"410\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1623\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401.jpg 410w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401-192x300.jpg 192w\" sizes=\"(max-width: 410px) 100vw, 410px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1623\">\n\t\t\t\tHuvudet till en kolossalstaty f&ouml;rest&auml;llande Konstantin den Store, b&ouml;rjan av 300-talet v.t. [Musei Capitolini, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>De kristna i Rom utgjorde till en b&ouml;rjan en anspr&aring;ksl&ouml;s och f&ouml;rsm&aring;dd sekt. Av politiska sk&auml;l h&auml;vde kejsaren Konstantin den store (306&ndash;337) (4\/1) &aring;r 313 f&ouml;rf&ouml;ljelserna av de kristna. Den kristna konsten fram till &aring;r 392, d&aring; kristendomen blev Roms officiella religion, kallas f&ouml;r tidigkristen konst. I denna konst fanns redan i vardande m&aring;nga motiv och drag som senare slipades och utkristalliserades i den officiella kristna ikonografin. Stilm&auml;ssigt indelas perioden i:<\/p>\n<ul><li>Den tidigkristna konsten (ca 200&ndash;500) och<\/li>\n<li>Den bysantinska konsten (ca 500&ndash;1453)<\/li>\n<\/ul><h2>Det konfliktfyllda f&ouml;rh&aring;llandet till bilder<\/h2>\n<p>De kristnas avoga inst&auml;llning till bilder under de f&ouml;rsta &aring;rhundradena av v&aring;r tider&auml;kning kan h&auml;rledas till judendomen och till att Gamla Testamentet st&auml;ller sig negativt till att avbilda Gud. Judarna godtog f&ouml;r det mesta inte bildframst&auml;llningar. N&auml;r kristendomen spreds till grekisktalande omr&aring;den och till Rom tog de kristna lokala motiv i bruk, dock s&aring; att de gav dessa motiv nya betydelser. Detta ledde sedan s&aring; sm&aring;ningom till att de kristna b&ouml;rjade f&ouml;rh&aring;lla sig mer frisinnat till Mose bud att &rdquo;inte g&ouml;ra sig n&aring;gon bildstod eller avbild p&aring; n&aring;gonting uppe i himlen eller nere p&aring; jorden&rdquo;.<\/p>\n<p>Man fann ingen entydig l&ouml;sning i fr&aring;gan om bildframst&auml;llning och d&auml;rf&ouml;r flammade de teologiska meningsskiljaktigheterna tidvis upp f&ouml;r att p&aring; 700- och 800-talen n&aring; sin kulmen i ett krig som varade i &ouml;ver ett sekel.<\/p>\n<h2>Katakombernas konst: tidiga symboler<\/h2>\n<p>Under f&ouml;rf&ouml;ljelsen av de kristna under 200-talet och i b&ouml;rjan av 300-talet fungerade symbolerna som hemliga meddelanden. Med hj&auml;lp av dem kunde de kristna igenk&auml;nna sina trosfr&auml;nder eller t.ex. identifiera en kristen grav. Det &auml;r i dessa underjordiska begravningsplatser, <em>nekropoler<\/em>, eller <em>katakomber<\/em>, som den kristna bildkonsten har sina r&ouml;tter. De viktigaste katakomberna finns i Rom, och fortfarande finns flera tiotal kilometer av detta underjordiska n&auml;tverk kvar, och en del av gravkomplexen &auml;r i fem v&aring;ningar (4\/2).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1624\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402-206x300.jpg 206w\" sizes=\"(max-width: 440px) 100vw, 440px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1624\">\n\t\t\t\tGravar i Priscilla-katakoberna [Catacombe di Priscilla, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Judar och kristna br&auml;nde inte sina d&ouml;da, vilket romarna gjorde, utan placerade dem i f&ouml;rdjupningar i katakombernas v&auml;ggar. Dessa gravar tillsl&ouml;ts sedan med tegel eller marmorplattor, i vilka man graverade f&ouml;rutom den vanliga texten &auml;ven symboler som enbart andra kristna omedelbart kunde tyda.<\/p>\n<p>En allm&auml;nt f&ouml;rekommande ingravering var <em>chi-rho<\/em>-monogrammet, som best&aring;r av de tv&aring; f&ouml;rsta bokst&auml;verna i den grekiska stavningen av Kristus (4\/3).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1531\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1531\">\n\t\t\t\tMonogrammet Khi-ro (XP) som h&auml;nvisar till Kristi namn, ca 340 v.t. [Vatikanmuseet, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>D&auml;rtill var ankaret en vanlig symbol. Den kanske mest centrala symbolen kom &auml;nd&aring; att utg&ouml;ras av fisken. Denna symbol hade judiskt ursprung och stod bl.a. f&ouml;r den messianska utspisningen. D&auml;rtill inhyste symbolen ett dolt budskap, eftersom de f&ouml;rsta bokst&auml;verna i den grekiska versionen av &rdquo;Jesus Kristus Guds Son och Fr&auml;lsare&rdquo; bildar ordet <em>ichthys<\/em>, d.v.s. fisk. Ibland associerades fisken med dop-ceremonins vatten och fisken har &auml;ven samband med Kristi underverk. Ytterligare en central symbol f&ouml;rbunden med Kristus &auml;r lammet.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1625\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1625\">\n\t\t\t\tFisk [Den heliga Calistos katakomb, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>F&ouml;rutom i katakomberna anv&auml;nde man symbolerna i bl.a. fingerringar f&ouml;r att k&auml;nna igen trosf&ouml;rvanter.<\/p>\n<p>Vissa symboler hade mer fj&auml;rran anor, t.ex. den mytiska F&aring;gel Fenix som lyfter eller egentligen &aring;terf&ouml;ds ur eld. Myten har sitt ursprung i Egypten och kom att symbolisera uppst&aring;ndelsen. P&aring;f&aring;geln, k&auml;nd fr&aring;n flera kulturers konst, representerar evigt liv. Av f&aring;glar &auml;r det mest omhuldade motivet duvan, allm&auml;nt k&auml;nd som symbolen f&ouml;r fred, men som senare blev f&ouml;rknippad med den heliga ande.<\/p>\n<p>Ett flertal symboler &ouml;vertog man direkt fr&aring;n den grekiska och romerska bildtraditionen. Tv&aring; centrala motiv fr&aring;n v&auml;xtriket &auml;r palmbladet och vinrankan. Bakom det senare motivet finns Kristi ord: &rdquo;Jag &auml;r det sanna vintr&auml;det, och min Fader &auml;r ving&aring;rdsmannen.&rdquo; Den antika mytologins Orfeus som med sin musik t&auml;mjde vilddjuren &auml;r ett bra exempel p&aring; &aring;teranv&auml;ndning av motiv, de kristna identifierade Kristus i Orfeusgestalten, och Kristus kom ocks&aring; att kallas f&ouml;r &rdquo;den nya Orfeus&rdquo;.<\/p>\n<h2>Den tidiga kyrkoarkitekturen<\/h2>\n<p>De tidiga kristna hade fr&auml;mst samlats i privata bost&auml;der och i till dem anslutna samlingshallar som kallades f&ouml;r <em>domus ekklesiae<\/em> (<em>domus<\/em>=hus, <em>ekklesia<\/em>=kalla ut, t.ex. till en ny gemenskap). N&auml;r kristendomen blev officiell religion beh&ouml;vdes st&ouml;rre byggnader f&ouml;r f&ouml;rsamlingarna. Tv&aring; grundmodeller f&ouml;r kyrkan utvecklades, den parallellogramformade basilikan och en kupolt&auml;ckt centralbyggnad. B&aring;da modellerna har sitt ursprung i den officiella romerska arkitekturen.<\/p>\n<p>Basilikan, som var en slags l&aring;ng hall, med rader av kolonner som bar upp takkonstruktionerna och delade utrymmet i tre eller fler &rdquo;skepp&rdquo;, hade i Rom tj&auml;nstgjort bl.a. som tron- och r&auml;tteg&aring;ngssal. I &auml;ndan av hallen, mittemot ing&aring;ngen, fanns ofta en halvcirkelformad f&ouml;rdjupning, <em>apsis<\/em>, d&auml;r antingen kejsarens tron eller portr&auml;ttskulptur stod. I kyrkorna blev detta platsen f&ouml;r altaret (4\/5). Kejsarkulten inf&ouml;rlivades i den kristna id&eacute;v&auml;rlden. Kejsaren uts&aring;g sig sj&auml;lv till Kristi &rsquo;st&auml;llf&ouml;retr&auml;dare&rsquo; och fick d&auml;rmed en auktoritet och helighet som f&ouml;rknippades med Kristus.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"550\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1626\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405.jpg 550w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405-258x300.jpg 258w\" sizes=\"(max-width: 550px) 100vw, 550px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1626\">\n\t\t\t\tSanta Sabina, 423&ndash;432 v.t. [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Det basilikaformade kyrkorummet fick en symbolisk betydelse i och med att Petrus grav l&aring;g i den f&ouml;rsta Peterskyrkan (l&auml;mningar av kyrkan finns under den nuvarande). Petrus var ju den som grundade den kristna f&ouml;rsamlingen i Rom och var dess f&ouml;rsta biskop, och p&aring;varna kom sedan att bli hans representanter p&aring; jorden. Bakom graven &ouml;ppnade sig apsis. Den inramades av en b&aring;ge som kan ses som symbol f&ouml;r himlen eller som en kejserlig triumfb&aring;ge. Ovanf&ouml;r sj&auml;lva graven fanns en tronhimmel som bars upp av spiralvridna pelare, &auml;ven detta ett direkt l&aring;n fr&aring;n den romerska kejsarkulten. Den f&ouml;rsta Peterskyrkan i Rom gav en symbolisk laddning &auml;ven &aring;t senare basilikaformade kyrkor.<\/p>\n<p>&Auml;ven den andra kyrkotypen, den kupolt&auml;ckta centralbyggnaden, har en l&aring;ng historia (4\/6). Rundtemplet f&ouml;rekom redan i Rom och liknande byggnader hade redan under antiken rests som &auml;reminnen &ouml;ver hj&auml;ltar. Sannolikt har de kristna cirkelformade monumenten &ouml;ver martyrer och &ouml;ver v&auml;ndpunkterna i Kristi liv sitt ursprung i dessa romerska och antika byggnadsverk. Den mest betydande av de tidiga kristna rundbyggnaderna &auml;r Den heliga gravens kyrka i Jerusalem.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1627\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406-300x188.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1627\">\n\t\t\t\tGenomsk&auml;rning av Santa Constanza samt bottenplan, ca 350 v.t. [Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den runda formen &aring;terkommer s&aring;v&auml;l i bottenplanen som i sj&auml;lva kupolen i dessa centralkupolkyrkor. <strong>Cirkeln och klotet<\/strong> &auml;r laddade symboler, f&ouml;r universum, himlen etc., och &aring;terfinns i flera olika kulturers religi&ouml;sa konst. Centralkupolkyrkan kom att dominera kyrkoarkitekturen i den &ouml;stliga kristenheten.<\/p>\n<h2>Kristusbildens utveckling<\/h2>\n<p>Kristus avbildad som m&auml;nniska &auml;r ett t&auml;mligen sent fenomen, vilket beror p&aring; inflytandet fr&aring;n den judiska traditionen med dess negativa inst&auml;llning till att i bild framst&auml;lla m&auml;nniskor. N&auml;r Kristus sedan b&ouml;rjade framst&auml;llas i konsten p&aring; 300- och 400-talen kunde han likst&auml;llas med Helios, antikens solgud. Ofta avbildades han &auml;ven som herde, som en sk&auml;ggl&ouml;s yngling som vallade f&aring;r, ett vanligt motiv i den hellenistiska v&auml;rlden (4\/7).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"417\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1628\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407-300x195.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1628\">\n\t\t\t\tMosaik f&ouml;rest&auml;llande den goda herden, ca 425 v.t. [Calla Placidias mausoleum, Ravenna]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>D&auml;rtill &aring;tergavs Kristus &auml;ven som en vuxen sk&auml;ggig man med en skriftrulle i handen. Detta framst&auml;llningss&auml;tt har sina r&ouml;tter i antikens filosofportr&auml;tt (4\/8). Ibland sammansm&auml;lte gestalterna p&aring; ett m&auml;rkligt vis, t.ex. kunde den traditionella herden b&auml;ra p&aring; en skriftrulle.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1629\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408-216x300.jpg 216w\" sizes=\"(max-width: 460px) 100vw, 460px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1629\">\n\t\t\t\tKristus med sk&auml;gg, mosaik, detalj, b&ouml;rjan av 400-talet [Santa Prudeziana, Rom]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I flera &aring;rhundraden existerade de b&aring;da framst&auml;llningss&auml;tten &ndash; Kristus som ung och sk&auml;ggl&ouml;s respektive vuxen och med sk&auml;gg &ndash; parallellt.<\/p>\n<p>Kejsaren Konstantin konverterade &aring;r 312 till kristendomen, och &aring;r 393 stadf&auml;ste han kristendomen till officiell religion i &Ouml;strom, och fr.o.m. denna tid kan vi i den kristna konsten se influenser fr&aring;n den romerska hovkonsten. Varken de tidigkristna hemliga symbolerna eller det pastorala motivet med den goda herden f&ouml;rslog som emblem f&ouml;r den officiella religionen som hovet nu st&ouml;dde. P&aring; kyrkom&ouml;tet &aring;r 692 i Konstantinopel proklamerades att man inte l&auml;ngre skall avbilda Kristus som ett lamm, utan ist&auml;llet Lammet, Herren Kristus, i m&auml;nniskogestalt.<\/p>\n<p>Vanligt var att framst&auml;lla Kristus p&aring; sin tron omgiven av apostlarna. Framst&auml;llningss&auml;ttet utg&aring;r fr&aring;n romerska ceremoniella hovscener i vilka kejsaren avbildades omgiven av sitt hov (4\/9). V&auml;rldsliga och religi&ouml;sa motiv blandades och lade grunden f&ouml;r den officiella kristna ikonografin.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-996 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"330\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1630\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409-300x155.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1630\">\n\t\t\t\tKristus (i mitten av &ouml;vre raden) omgiven av sina efterf&ouml;ljare, sarkofag, 359 v.t. [Grotte Vaticane]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under romarv&auml;ldets sista tid deltog allt f&auml;rre i den kollektiva religionsut&ouml;vningen, d&auml;remot blomstrade ett flertal olika mysteriereligioner. Vid sidan om kristendomen florerade bl.a. en dyrkan av den m&aring;ngbr&ouml;stade fruktbarhetsgudinnan Kybele, och kulterna kring den persiska &rdquo;v&auml;rldsh&auml;rskaren&rdquo; Mithra och den egyptiska gudinnan Isis. De kristna i Rom utgjorde till en b&ouml;rjan en anspr&aring;ksl&ouml;s och f&ouml;rsm&aring;dd sekt. [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1531,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=996"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1890,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996\/revisions\/1890"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1531"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=996"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=996"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=996"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}