{"id":996,"date":"2013-11-12T08:40:42","date_gmt":"2013-11-12T05:40:42","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/4-varhaiskristillinen-taide-ja-bysantti\/?lang=sv"},"modified":"2025-11-10T17:11:40","modified_gmt":"2025-11-10T14:11:40","slug":"4-den-tidiga-kristna-konsten-och-bysans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/4-den-tidiga-kristna-konsten-och-bysans\/","title":{"rendered":"<span>4<\/span> Den tidiga kristna konsten och Bysans"},"content":{"rendered":"\n<p>Under romarv\u00e4ldets sista tid deltog allt f\u00e4rre i den kollektiva religionsut\u00f6vningen, d\u00e4remot blomstrade ett flertal olika mysteriereligioner. Vid sidan om kristendomen florerade bl.a. en dyrkan av den m\u00e5ngbr\u00f6stade fruktbarhetsgudinnan Kybele, och kulterna kring den persiska \u201dv\u00e4rldsh\u00e4rskaren\u201d Mithra och den egyptiska gudinnan Isis.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full tall\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"410\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1623\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401.jpg 410w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0401-192x300.jpg 192w\" sizes=\"auto, (max-width: 410px) 100vw, 410px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Huvudet till en kolossalstaty f\u00f6rest\u00e4llande Konstantin den Store, b\u00f6rjan av 300-talet v.t. [Musei Capitolini, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De kristna i Rom utgjorde till en b\u00f6rjan en anspr\u00e5ksl\u00f6s och f\u00f6rsm\u00e5dd sekt. Av politiska sk\u00e4l h\u00e4vde kejsaren Konstantin den store (306\u2013337) (4\/1) \u00e5r 313 f\u00f6rf\u00f6ljelserna av de kristna. Den kristna konsten fram till \u00e5r 392, d\u00e5 kristendomen blev Roms officiella religion, kallas f\u00f6r tidigkristen konst. I denna konst fanns redan i vardande m\u00e5nga motiv och drag som senare slipades och utkristalliserades i den officiella kristna ikonografin. Stilm\u00e4ssigt indelas perioden i:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Den tidigkristna konsten (ca 200\u2013500) och<\/li>\n\n\n\n<li>Den bysantinska konsten (ca 500\u20131453)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Det konfliktfyllda f\u00f6rh\u00e5llandet till bilder<\/h2>\n\n\n\n<p>De kristnas avoga inst\u00e4llning till bilder under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena av v\u00e5r tider\u00e4kning kan h\u00e4rledas till judendomen och till att Gamla Testamentet st\u00e4ller sig negativt till att avbilda Gud. Judarna godtog f\u00f6r det mesta inte bildframst\u00e4llningar. N\u00e4r kristendomen spreds till grekisktalande omr\u00e5den och till Rom tog de kristna lokala motiv i bruk, dock s\u00e5 att de gav dessa motiv nya betydelser. Detta ledde sedan s\u00e5 sm\u00e5ningom till att de kristna b\u00f6rjade f\u00f6rh\u00e5lla sig mer frisinnat till Mose bud att \u201dinte g\u00f6ra sig n\u00e5gon bildstod eller avbild p\u00e5 n\u00e5gonting uppe i himlen eller nere p\u00e5 jorden\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Man fann ingen entydig l\u00f6sning i fr\u00e5gan om bildframst\u00e4llning och d\u00e4rf\u00f6r flammade de teologiska meningsskiljaktigheterna tidvis upp f\u00f6r att p\u00e5 700- och 800-talen n\u00e5 sin kulmen i ett krig som varade i \u00f6ver ett sekel.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Katakombernas konst: tidiga symboler<\/h2>\n\n\n\n<p>Under f\u00f6rf\u00f6ljelsen av de kristna under 200-talet och i b\u00f6rjan av 300-talet fungerade symbolerna som hemliga meddelanden. Med hj\u00e4lp av dem kunde de kristna igenk\u00e4nna sina trosfr\u00e4nder eller t.ex. identifiera en kristen grav. Det \u00e4r i dessa underjordiska begravningsplatser, <em>nekropoler<\/em>, eller <em>katakomber<\/em>, som den kristna bildkonsten har sina r\u00f6tter. De viktigaste katakomberna finns i Rom, och fortfarande finns flera tiotal kilometer av detta underjordiska n\u00e4tverk kvar, och en del av gravkomplexen \u00e4r i fem v\u00e5ningar (4\/2).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"440\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1624\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402.jpg 440w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0402-206x300.jpg 206w\" sizes=\"auto, (max-width: 440px) 100vw, 440px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Gravar i Priscilla-katakoberna [Catacombe di Priscilla, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Judar och kristna br\u00e4nde inte sina d\u00f6da, vilket romarna gjorde, utan placerade dem i f\u00f6rdjupningar i katakombernas v\u00e4ggar. Dessa gravar tillsl\u00f6ts sedan med tegel eller marmorplattor, i vilka man graverade f\u00f6rutom den vanliga texten \u00e4ven symboler som enbart andra kristna omedelbart kunde tyda.<\/p>\n\n\n\n<p>En allm\u00e4nt f\u00f6rekommande ingravering var <em>chi-rho<\/em>-monogrammet, som best\u00e5r av de tv\u00e5 f\u00f6rsta bokst\u00e4verna i den grekiska stavningen av Kristus (4\/3).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1531\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0403-234x300.jpg 234w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Monogrammet Khi-ro (XP) som h\u00e4nvisar till Kristi namn, ca 340 v.t. [Vatikanmuseet, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>D\u00e4rtill var ankaret en vanlig symbol. Den kanske mest centrala symbolen kom \u00e4nd\u00e5 att utg\u00f6ras av fisken. Denna symbol hade judiskt ursprung och stod bl.a. f\u00f6r den messianska utspisningen. D\u00e4rtill inhyste symbolen ett dolt budskap, eftersom de f\u00f6rsta bokst\u00e4verna i den grekiska versionen av \u201dJesus Kristus Guds Son och Fr\u00e4lsare\u201d bildar ordet <em>ichthys<\/em>, d.v.s. fisk. Ibland associerades fisken med dop-ceremonins vatten och fisken har \u00e4ven samband med Kristi underverk. Ytterligare en central symbol f\u00f6rbunden med Kristus \u00e4r lammet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1625\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0404-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Fisk [Den heliga Calistos katakomb, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00f6rutom i katakomberna anv\u00e4nde man symbolerna i bl.a. fingerringar f\u00f6r att k\u00e4nna igen trosf\u00f6rvanter.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa symboler hade mer fj\u00e4rran anor, t.ex. den mytiska F\u00e5gel Fenix som lyfter eller egentligen \u00e5terf\u00f6ds ur eld. Myten har sitt ursprung i Egypten och kom att symbolisera uppst\u00e5ndelsen. P\u00e5f\u00e5geln, k\u00e4nd fr\u00e5n flera kulturers konst, representerar evigt liv. Av f\u00e5glar \u00e4r det mest omhuldade motivet duvan, allm\u00e4nt k\u00e4nd som symbolen f\u00f6r fred, men som senare blev f\u00f6rknippad med den heliga ande.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett flertal symboler \u00f6vertog man direkt fr\u00e5n den grekiska och romerska bildtraditionen. Tv\u00e5 centrala motiv fr\u00e5n v\u00e4xtriket \u00e4r palmbladet och vinrankan. Bakom det senare motivet finns Kristi ord: \u201dJag \u00e4r det sanna vintr\u00e4det, och min Fader \u00e4r ving\u00e5rdsmannen.\u201d Den antika mytologins Orfeus som med sin musik t\u00e4mjde vilddjuren \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 \u00e5teranv\u00e4ndning av motiv, de kristna identifierade Kristus i Orfeusgestalten, och Kristus kom ocks\u00e5 att kallas f\u00f6r \u201dden nya Orfeus\u201d.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Den tidiga kyrkoarkitekturen<\/h2>\n\n\n\n<p>De tidiga kristna hade fr\u00e4mst samlats i privata bost\u00e4der och i till dem anslutna samlingshallar som kallades f\u00f6r <em>domus ekklesiae<\/em> (<em>domus<\/em>=hus, <em>ekklesia<\/em>=kalla ut, t.ex. till en ny gemenskap). N\u00e4r kristendomen blev officiell religion beh\u00f6vdes st\u00f6rre byggnader f\u00f6r f\u00f6rsamlingarna. Tv\u00e5 grundmodeller f\u00f6r kyrkan utvecklades, den parallellogramformade basilikan och en kupolt\u00e4ckt centralbyggnad. B\u00e5da modellerna har sitt ursprung i den officiella romerska arkitekturen.<\/p>\n\n\n\n<p>Basilikan, som var en slags l\u00e5ng hall, med rader av kolonner som bar upp takkonstruktionerna och delade utrymmet i tre eller fler \u201dskepp\u201d, hade i Rom tj\u00e4nstgjort bl.a. som tron- och r\u00e4tteg\u00e5ngssal. I \u00e4ndan av hallen, mittemot ing\u00e5ngen, fanns ofta en halvcirkelformad f\u00f6rdjupning, <em>apsis<\/em>, d\u00e4r antingen kejsarens tron eller portr\u00e4ttskulptur stod. I kyrkorna blev detta platsen f\u00f6r altaret (4\/5). Kejsarkulten inf\u00f6rlivades i den kristna id\u00e9v\u00e4rlden. Kejsaren uts\u00e5g sig sj\u00e4lv till Kristi \u2019st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare\u2019 och fick d\u00e4rmed en auktoritet och helighet som f\u00f6rknippades med Kristus.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"550\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1626\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405.jpg 550w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0405-258x300.jpg 258w\" sizes=\"auto, (max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Santa Sabina, 423\u2013432 v.t. [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Det basilikaformade kyrkorummet fick en symbolisk betydelse i och med att Petrus grav l\u00e5g i den f\u00f6rsta Peterskyrkan (l\u00e4mningar av kyrkan finns under den nuvarande). Petrus var ju den som grundade den kristna f\u00f6rsamlingen i Rom och var dess f\u00f6rsta biskop, och p\u00e5varna kom sedan att bli hans representanter p\u00e5 jorden. Bakom graven \u00f6ppnade sig apsis. Den inramades av en b\u00e5ge som kan ses som symbol f\u00f6r himlen eller som en kejserlig triumfb\u00e5ge. Ovanf\u00f6r sj\u00e4lva graven fanns en tronhimmel som bars upp av spiralvridna pelare, \u00e4ven detta ett direkt l\u00e5n fr\u00e5n den romerska kejsarkulten. Den f\u00f6rsta Peterskyrkan i Rom gav en symbolisk laddning \u00e4ven \u00e5t senare basilikaformade kyrkor.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven den andra kyrkotypen, den kupolt\u00e4ckta centralbyggnaden, har en l\u00e5ng historia (4\/6). Rundtemplet f\u00f6rekom redan i Rom och liknande byggnader hade redan under antiken rests som \u00e4reminnen \u00f6ver hj\u00e4ltar. Sannolikt har de kristna cirkelformade monumenten \u00f6ver martyrer och \u00f6ver v\u00e4ndpunkterna i Kristi liv sitt ursprung i dessa romerska och antika byggnadsverk. Den mest betydande av de tidiga kristna rundbyggnaderna \u00e4r Den heliga gravens kyrka i Jerusalem.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"400\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1627\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0406-300x188.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Genomsk\u00e4rning av Santa Constanza samt bottenplan, ca 350 v.t. [Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den runda formen \u00e5terkommer s\u00e5v\u00e4l i bottenplanen som i sj\u00e4lva kupolen i dessa centralkupolkyrkor. <strong>Cirkeln och klotet<\/strong> \u00e4r laddade symboler, f\u00f6r universum, himlen etc., och \u00e5terfinns i flera olika kulturers religi\u00f6sa konst. Centralkupolkyrkan kom att dominera kyrkoarkitekturen i den \u00f6stliga kristenheten.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Kristusbildens utveckling<\/h2>\n\n\n\n<p>Kristus avbildad som m\u00e4nniska \u00e4r ett t\u00e4mligen sent fenomen, vilket beror p\u00e5 inflytandet fr\u00e5n den judiska traditionen med dess negativa inst\u00e4llning till att i bild framst\u00e4lla m\u00e4nniskor. N\u00e4r Kristus sedan b\u00f6rjade framst\u00e4llas i konsten p\u00e5 300- och 400-talen kunde han likst\u00e4llas med Helios, antikens solgud. Ofta avbildades han \u00e4ven som herde, som en sk\u00e4ggl\u00f6s yngling som vallade f\u00e5r, ett vanligt motiv i den hellenistiska v\u00e4rlden (4\/7).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"417\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1628\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0407-300x195.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Mosaik f\u00f6rest\u00e4llande den goda herden, ca 425 v.t. [Calla Placidias mausoleum, Ravenna]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>D\u00e4rtill \u00e5tergavs Kristus \u00e4ven som en vuxen sk\u00e4ggig man med en skriftrulle i handen. Detta framst\u00e4llningss\u00e4tt har sina r\u00f6tter i antikens filosofportr\u00e4tt (4\/8). Ibland sammansm\u00e4lte gestalterna p\u00e5 ett m\u00e4rkligt vis, t.ex. kunde den traditionella herden b\u00e4ra p\u00e5 en skriftrulle.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"460\" height=\"640\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1629\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408.jpg 460w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0408-216x300.jpg 216w\" sizes=\"auto, (max-width: 460px) 100vw, 460px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kristus med sk\u00e4gg, mosaik, detalj, b\u00f6rjan av 400-talet [Santa Prudeziana, Rom]<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I flera \u00e5rhundraden existerade de b\u00e5da framst\u00e4llningss\u00e4tten \u2013 Kristus som ung och sk\u00e4ggl\u00f6s respektive vuxen och med sk\u00e4gg \u2013 parallellt.<\/p>\n\n\n\n<p>Kejsaren Konstantin konverterade \u00e5r 312 till kristendomen, och \u00e5r 393 stadf\u00e4ste han kristendomen till officiell religion i \u00d6strom, och fr.o.m. denna tid kan vi i den kristna konsten se influenser fr\u00e5n den romerska hovkonsten. Varken de tidigkristna hemliga symbolerna eller det pastorala motivet med den goda herden f\u00f6rslog som emblem f\u00f6r den officiella religionen som hovet nu st\u00f6dde. P\u00e5 kyrkom\u00f6tet \u00e5r 692 i Konstantinopel proklamerades att man inte l\u00e4ngre skall avbilda Kristus som ett lamm, utan ist\u00e4llet Lammet, Herren Kristus, i m\u00e4nniskogestalt.<\/p>\n\n\n\n<p>Vanligt var att framst\u00e4lla Kristus p\u00e5 sin tron omgiven av apostlarna. Framst\u00e4llningss\u00e4ttet utg\u00e5r fr\u00e5n romerska ceremoniella hovscener i vilka kejsaren avbildades omgiven av sitt hov (4\/9). V\u00e4rldsliga och religi\u00f6sa motiv blandades och lade grunden f\u00f6r den officiella kristna ikonografin.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><a href=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"330\" src=\"https:\/\/dev.wrkshp.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1630\" style=\"width:736px\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0409-300x155.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kristus (i mitten av \u00f6vre raden) omgiven av sina efterf\u00f6ljare, sarkofag, 359 v.t. [Grotte Vaticane]<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under romarv\u00e4ldets sista tid deltog allt f\u00e4rre i den kollektiva religionsut\u00f6vningen, d\u00e4remot blomstrade ett flertal [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1531,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[22,18],"tags":[],"class_list":["post-996","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-den-tidiga-kristna-konsten-och-bysans","category-rummet-bilder-ideernas-varld"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=996"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2313,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/996\/revisions\/2313"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1531"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=996"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=996"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=996"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}