{"id":999,"date":"2013-11-12T08:39:54","date_gmt":"2013-11-12T05:39:54","guid":{"rendered":"http:\/\/disco.teak.fi\/tila\/4-1-bysantti\/?lang=sv"},"modified":"2023-11-09T13:22:59","modified_gmt":"2023-11-09T10:22:59","slug":"4-1-bysans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/4-1-bysans\/","title":{"rendered":"<div class=\"nro\">4.1<\/div> Bysans"},"content":{"rendered":"<p>Konstantin den Store, som konverterat till kristendomen, uts&aring;g &aring;r 330 det grekiska Byzantion till sin nya huvudstad. Stadens l&auml;ge var strategiskt f&ouml;rdelaktigt, vid vattenleden som korsas av handelsv&auml;gen mellan Europa och Asien. Det lilla Byzantion d&ouml;ptes till Konstantinopel och blev huvudstad i det &ouml;stromerska riket och v&auml;xte inom ett par &aring;rhundraden till en internationell metropol. &Auml;nda fram till v&aring;ra dagar kom den kristna konsten inom den &ouml;stliga kristendomen att pr&auml;glas av den bysantinska traditionen. Inom den v&auml;stliga kristendomen g&auml;llde detta ungef&auml;r fram till 1000-talet, d&aring; den &ouml;stliga och v&auml;stliga kristenheten i och med den s.k. <strong>schismen<\/strong> fj&auml;rmades fr&aring;n varandra.<\/p>\n<p>I Bysans var kejsaren &auml;ven en kyrklig ledare, inte enbart en v&auml;rldslig. Kejsarkulten och kristendomen f&ouml;renades s&aring;v&auml;l i politiken som i konsten. De bysantinska h&auml;rskarna omgav sig med prakt och st&aring;t och levde isolerade fr&aring;n folket. Strikta regler dikterade hovceremonierna. Vid audienserna h&auml;lsade folket p&aring; kejsaren med att kasta sig rakl&aring;nga p&aring; marken samtidigt som en speciell mekanisk anordning hissade upp kejsaren p&aring; ett dramatiskt vis. De finaste exemplen p&aring; bysantinsk konst p&aring; den italienska sidan finner vi vid adriatiska havets kust, i Ravenna, som en kort tid tj&auml;nstgjorde som huvudstad i det v&auml;stromerska riket. Stadens kyrkor med sina skimrande mosaiker representerade det allra b&auml;sta inom den s.k. f&ouml;rsta bysantinska guld&aring;ldern (ca 500&ndash;726). San Vitale-kyrkan, byggd p&aring; 540-talet och med en oktogon grundplan, &auml;r ett tidigt exempel p&aring; centralkupolarkitektur (4\/10). Den ungef&auml;r samtidigt invigda Sant&rsquo;Apollinare in Classe f&ouml;ljer &aring; sin sida modellen f&ouml;r en typisk romersk basilika.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-1 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-1 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-1\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"607\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0410.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-1-1631\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0410.jpg 607w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0410-285x300.jpg 285w\" sizes=\"(max-width: 607px) 100vw, 607px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-1-1631\">\n\t\t\t\tSan Vitale, bottenplan och genomsnitt 540&ndash;547 [San Vitale, Ravenna]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Hagia Sofia: kyrkornas kyrka<\/h2>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-2 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-2 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-2\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-2-1632\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-2-1632\">\n\t\t\t\tInteri&ouml;r fr&aring;n Hagia Sofia, 532&ndash;537 [Hagia Sofia, Istanbul]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>&Aring;r 537, kort innan kyrkorna i Ravenna stod f&auml;rdiga, invigdes huvudkyrkan i Konstantinopel, Hagia Sofia, som l&auml;nge kom att vara kristenhetens st&ouml;rsta helgedom (4\/11). Hagia Sofia var byggnadstekniskt omv&auml;lvande, inte enbart estetiskt. Dess arkitekter, Anthemius fr&aring;n Tralles och Isidoros fr&aring;n Miletos, utnyttjade sina kunskaper i antikens matematik och geometri n&auml;r de skapade en konstruktionsm&auml;ssigt helt ny typ av kyrka.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-3 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-3 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-3\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411b.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-3-1633\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411b.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0411b-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-3-1633\">\n\t\t\t\tInteri&ouml;r fr&aring;n Hagia Sofia, 532&ndash;537 [Hagia Sofia, Istanbul]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Kyrkan kombinerar basilikans rektangul&auml;ra grundplan med en centralkupol (4\/12). Kupolen byggdes inte med den romerska betongtekniken, i st&auml;llet anv&auml;ndes en metod som varit bruklig l&auml;ngre &ouml;sterut. Fyra triangul&auml;ra s.k. <em>pendentiv<\/em> f&ouml;rdelar kupolens tyngd p&aring; fyra massiva pelare. V&auml;ggarna b&auml;r s&aring;ledes inte direkt upp kupolen. Det h&auml;r medf&ouml;rde att man kunde f&ouml;rse v&auml;ggarna med f&ouml;nster som silade in ljus &ouml;ver interi&ouml;rens guldglimmande mosaiker.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-4 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-4 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-4\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"560\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0412.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-4-1634\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0412.jpg 560w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0412-263x300.jpg 263w\" sizes=\"(max-width: 560px) 100vw, 560px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-4-1634\">\n\t\t\t\tGenomsnitt och bottenplan, Hagia Sofia\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Den &rdquo;klassiska&rdquo; harmonin baserad p&aring; klara proportioner mellan pelare och bj&auml;lklag fick i och med den nya tekniken ge vika f&ouml;r ett slags kosmisk arkitektur d&auml;r rymd och ljus var de riktgivande elementen. Kapit&auml;len p&aring; kolonnerna &aring;terspeglade &auml;nnu den antika korintiska stilen, men de var f&ouml;rverkligade med en perforeringsteknik som gjorde att de s&aring;g ut som spetsarbeten. Tillsammans med de glimmande mosaikerna skapar kapit&auml;len och de dyrbara steninl&auml;ggningarna i interi&ouml;ren en utomjordisk, n&auml;stintill skimrande rumsupplevelse.<\/p>\n<p>Hagia Sofia var en kejserlig kyrka dit hovet anl&auml;nde i st&aring;tlig procession. Allm&auml;nheten hade inte tilltr&auml;de till helgedomen. Den v&aring;gade byggnadstekniken ledde dessv&auml;rre till att kyrkans kupol rasade &aring;r 558. Kyrkan reparerades, men f&ouml;r att b&auml;ra upp kupolen var man tvungen att f&ouml;rse ytterv&auml;ggarna med massiva st&ouml;dkonstruktioner. &Auml;ven andra omv&auml;lvningar drabbade kyrkan. Under den stora bildstriden f&ouml;rst&ouml;rdes en stor del av de ursprungliga mosaikerna och efter att turkarna er&ouml;vrat Konstantinopel &aring;r 1453 tj&auml;nstgjorde kyrkan l&auml;nge som mosk&eacute; och f&ouml;rs&aring;gs med minareter.<\/p>\n<h2>Bildtraditionen i Bysans: skimrande mosaiker, of&ouml;r&auml;nderliga ikoner<\/h2>\n<p>I det &ouml;stromerska riket, d.v.s. i den grekiskt influerade bysantinska kultursf&auml;ren, utgjordes de viktigaste religi&ouml;sa konstverken av mosaiker och framf&ouml;r allt ikoner. Mosaikerna var komponerade av skinande glasbitar, och ikonerna var p&aring; tr&auml;paneler m&aring;lade helgonbilder, vilka erh&ouml;ll en andlig betydelse j&auml;mf&ouml;rbar med de heliga texternas. I den &ouml;stliga kristendomen har ikonerna &auml;nda till v&aring;ra dagar innehaft en central roll i gudstj&auml;nsten och d&auml;rf&ouml;r m&aring;lades de, och m&aring;las alltj&auml;mt, enligt strikta regler. Emellan&aring;t ans&aring;g man sig vara tvungen att sk&auml;rpa kraven, s&aring;som i Ryssland &aring;r 1551, d&aring; &rdquo;De hundra huvudenas synod&rdquo; tog ikonm&aring;larna i upptuktelse och fordrade att de skulle m&aring;la enligt h&auml;vdvunnen typologi och inte utg&aring; fr&aring;n fantasi och smak.<\/p>\n<p>De egentliga f&ouml;rebilderna ans&aring;gs vara de &ouml;vernaturligt tillkomna, &rdquo;icke av m&auml;nniskohand skapade&rdquo; bilderna, t.ex. portr&auml;ttet av Jungfru Maria som p&aring;stods vara m&aring;lat av aposteln Lukas. Konstn&auml;ren skulle alltid utg&aring; fr&aring;n en tidigare bild, ofta en som tillskrevs underverk. D&auml;rf&ouml;r har i den &ouml;stliga kristendomen ikonografin bibeh&aring;llits strikt preciserad, och reglerna f&ouml;r denna ikonografi nedtecknades redan under medeltiden i speciella instruktionsb&ouml;cker.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-5 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-5 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-5\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"505\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0413.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-5-1635\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0413.jpg 505w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0413-237x300.jpg 237w\" sizes=\"(max-width: 505px) 100vw, 505px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-5-1635\">\n\t\t\t\tS.k. &rdquo;Kristus gjord utan h&auml;nder&rdquo; f&ouml;rest&auml;llande Kristi svetteduk, rysk ikon fr&aring;n slutet av 1600-talet.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<h2>Den blodiga bildstriden<\/h2>\n<p>Gr&auml;nsen mellan bilder som tj&auml;nade meditation och b&ouml;n och bilder som var objekt f&ouml;r dyrkan blev otydlig p&aring; 500- och 600-talen, vilket ledde till att bildfientligheten, som kyttat i &aring;rhundraden, p&aring; nytt gjorde sig g&auml;llande. De som f&ouml;rsvarade bilderna h&auml;nvisade till Nya Testamentet d&auml;r det s&auml;gs att &rdquo;ordet blev k&ouml;tt&hellip;&rdquo;, medan ikonoklasterna, d.v.s. bildf&ouml;rnekarna, ih&auml;rdigt h&ouml;ll sig till Gamla testamentets av judendomen pr&auml;glade negativa syn p&aring; bilder. Ikonoklasterna f&ouml;rbj&ouml;d dock inte alla bildmotiv. T.ex. v&auml;xt- och djurmotiv var till&aring;tna, vilket ledde till att bildf&ouml;rsvararna sm&auml;dade bildstormarna med p&aring;st&aring;enden att dessa f&ouml;rvandlat kyrkorna till f&aring;gelburar eller stall.<\/p>\n<p>De teologiska stridigheterna fick vind i seglen av tidens politiska intriger och resulterade &aring;r 726 i ett krig, den s.k. Bildstriden, som kom att vara i &ouml;ver hundra &aring;r och d&aring; ett otal bildf&ouml;rsvarare torterades, leml&auml;stades och d&ouml;dades.<\/p>\n<p>Diskussionen kring bilders vara och icke vara begr&auml;nsades inte enbart till den kristna v&auml;rlden. Bland judarna hade &aring;terigen p&aring; 600-talet uppst&aring;tt ett starkt motst&aring;nd mot bilder och samtidigt motsatte sig de arabiska muslimerna bildframst&auml;llningar och f&ouml;rst&ouml;rde bl.a. m&aring;lningar och mosaiker i kyrkor i de vida landomr&aring;den de nyligen er&ouml;vrat.<\/p>\n<p>Bildstriden upph&ouml;rde &aring;r 843 med bildf&ouml;rsvararnas seger. Mycket av den tidiga kristna konsten hade hunnit f&ouml;rst&ouml;ras. En del har dock bevarats i kristendomens randomr&aring;den, som i kyrkorna och klostren i Sinai. D&auml;r finns t.ex. tv&aring; Kristusikoner som h&ouml;r till de &auml;ldsta vi k&auml;nner till. Deras Kristusframst&auml;llning f&ouml;ljer redan den ikonografi som senare skulle bli legio.<\/p>\n<h2>Den &ouml;stliga och den v&auml;stliga traditionen<\/h2>\n<p>Bildstriden resulterade i att den &ouml;stliga och v&auml;stliga kristendomen kom att f&ouml;rh&aring;lla sig p&aring; olika s&auml;tt gentemot bilder. Efter att de tv&aring; kyrkorna p&aring; 1000-talet valt att g&aring; var sin v&auml;g etablerades s&aring;ledes tv&aring; olika bildtraditioner. I den &ouml;stliga kristendomen bibeh&ouml;lls bilderna som en del av gudstj&auml;nsten och fortfarande tillverkas bilder enligt en strikt ikonografi. Enbart tv&aring;dimensionella verk &ndash; ikonm&aring;lningar, fresker och mosaiker &ndash; till&auml;ts, medan tredimensionella reliefer och i synnerhet skulpturer f&ouml;rbj&ouml;ds.<\/p>\n<p>Kristus Pantokrator, d.v.s. Kristus den Allsm&auml;ktige, kom att bli den centrala kultbilden (4\/14) i den &ouml;stliga s.k. ortodoxa traditionen. Ofta finner man denna bild i kyrkkupolerna, och &auml;ven inom ikonm&aring;leriet fick Pantokratormotivet en nyckelposition. Kristus Pantokrator framst&auml;lls som en sk&auml;ggprydd vuxen man som i sin ena hand h&aring;ller en textrulle eller bok som en symbol f&ouml;r evangeliet medan den andra handen &auml;r h&ouml;jd i en v&auml;lsignande gest. Huvudet &auml;r omstr&aring;lat av en gloria och gestalten flankeras av de grekiska f&ouml;rkortningarna som st&aring;r f&ouml;r Jesus Kristus. Helgonbilderna, s&aring;v&auml;l mosaikerna som ikonerna, i synnerhet de senare, blev heliga f&ouml;rst n&auml;r de f&ouml;rsetts med den avbildades namn eller namnf&ouml;rkortning. I den v&auml;stliga kristendomen inf&ouml;rlivades bilderna aldrig som en del av liturgin och man f&ouml;rbj&ouml;d inte heller skulpturer i kyrkliga sammanhang.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-6 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-6 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-6\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon landscape\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"620\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0414.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-6-1530\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0414.jpg 640w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/0414-300x291.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-6-1530\">\n\t\t\t\tKristus Pantokrator i kupolen av klostret Choras kyrka, 1300-talet [Kariye Camii, Istanbul]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I v&auml;st blev bildernas uppgift fr&auml;mst att f&ouml;rsk&ouml;na kyrkorna. D&auml;rtill var de ofta didaktiska, d.v.s. undervisande, och vissa bilder gjordes f&ouml;r att v&auml;rna minnet av heliga personer. Allt detta gav konstn&auml;rerna st&ouml;rre f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r ett individuellt uttryck. Det bysantinska inflytandet gjorde sig dock g&auml;llande &auml;ven i v&auml;st &auml;nda fram till b&ouml;rjan av ren&auml;ssansen, d.v.s. fram till 1400-talet. Den centrala kultbilden i v&auml;st blev <strong>krucifixet<\/strong>, d.v.s. den korsf&auml;ste Kristus.<\/p>\n<h2>Den bysantinska maktsf&auml;ren utvidgas: den andra guld&aring;ldern<\/h2>\n<p>Efter att bildstriden upph&ouml;rt inleddes den s.k. andra guld&aring;ldern i Bysans. Perioden varade fr&aring;n medlet av 800-talet fram till 1000-talet, d&aring; den &ouml;stliga och v&auml;stliga kyrkan fj&auml;rmades fr&aring;n varandra. Bulgarien blev ortodoxt &aring;r 864 och Ryssland &aring;r 988, och i och med detta utvidgades inflytandet fr&aring;n Bysans till Balkan och &auml;nda till Kiev.<\/p>\n<p>Den vanligaste typen av kyrka blev en byggnad med kvadratisk grundplan. F&ouml;rutom en centralkupol hade kyrkan fyra mindre sidokupoler. Ikonografin i kyrkorna f&ouml;ljde allt mer en enhetlig linje: en majest&auml;tisk Pantokrator var oftast avbildad i centralkupolen, och i absidens halvkupol var Gudsmodern, Jungfru Maria, avbildad. Kyrkorna under den andra guld&aring;ldern var mer anspr&aring;ksl&ouml;sa till omf&aring;nget &auml;n Hagia Sofia.<\/p>\n<p>Konstens utveckling pr&auml;glades av ortodoxin, d.v.s. renl&auml;righeten, vilket i praktiken innebar en &aring;terg&aring;ng till de gamla bysantinska traditionerna. Dessa traditioner studerades, kopierades, och kanoniserades i instruktionsb&ouml;cker. Trots lokala olikheter i stil har v&auml;ggm&aring;lningarna, mosaikerna och ikonerna &auml;nda fram till slutet av 1800-talet f&ouml;ljt ikonografiska regler som varit gemensamma f&ouml;r hela den bysantinska kultursf&auml;ren. Konstn&auml;rernas individuella uttrycksfrihet var mycket mer begr&auml;nsad &auml;n i den v&auml;stliga traditionen.<\/p>\n<h2>Ryssland: Bysans blir slaviskt<\/h2>\n<p>Den bysantinska traditionen br&ouml;ts i dess k&auml;rnomr&aring;den n&auml;r turkarna invaderade Konstantinopel &aring;r 1453. P&aring; Balkan och i Ryssland har traditionen fortsatt fram till v&aring;ra dagar. Den &auml;ldsta ortodoxa kyrkan &auml;r den &aring;r 1000 invigda Hagia Sofia (4\/15). Den har senare blivit inbyggd i ett h&ouml;lje influerat av barocken, men delar av den ursprungliga bysantinska arkitekturen &auml;r fortfarande synlig.<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-7 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-7 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-7\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0415.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-7-1636\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0415.jpg 500w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0415-234x300.jpg 234w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-7-1636\">\n\t\t\t\tHeliga Sofia av Kiev kyrka, 1000-talet men fasaden av senare datum.\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I Ryssland fick traditionen fr&aring;n Bysans snabbt en lokal pr&auml;gel, d.v.s. lokala element inf&ouml;rlivades i den bysantinska byggnadstraditionen. Den ryska arkitekturens utveckling kom senare att p&aring;verkas av v&auml;steuropeisk arkitektur, i synnerhet av den italienska barocken.<\/p>\n<p>Trots bildtraditionens enhetlighet florerade inom ikonm&aring;leriet i Ryssland flera olika betydande skolor. T.ex. Novgorodskolan pr&auml;glades av en arkaisk klarhet och klara f&auml;rger (4\/16).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-8 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-8 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-8\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0416.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-8-1637\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0416.jpg 480w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0416-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-8-1637\">\n\t\t\t\tProfeten Elias, 1300-talet [Ryska museet, Moskva]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>I Moskva uppstod en egen skola, pr&auml;glad av en f&ouml;rfinad &aring;terh&aring;llsamhet, efter att den grekiska ikonm&aring;laren Theofanes greken &aring;r 1405 slog sig ned i staden. Hans fr&auml;msta elev var Andrej Rubljov, vars f&ouml;randligade produktion anses utg&ouml;ra h&ouml;jdpunkten i det ryska ikonm&aring;leriet (4\/17).<\/p>\n\n\t\t<style type=\"text\/css\">\n\t\t\t#gallery-9 {\n\t\t\t\tmargin: auto;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-item {\n\t\t\t\tfloat: left;\n\t\t\t\tmargin-top: 10px;\n\t\t\t\ttext-align: center;\n\t\t\t\twidth: 100%;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 img {\n\t\t\t\tborder: 2px solid #cfcfcf;\n\t\t\t}\n\t\t\t#gallery-9 .gallery-caption {\n\t\t\t\tmargin-left: 0;\n\t\t\t}\n\t\t\t\/* see gallery_shortcode() in wp-includes\/media.php *\/\n\t\t<\/style><div id=\"gallery-9\" class=\"gallery galleryid-999 gallery-columns-1 gallery-size-full\"><dl class=\"gallery-item\"><dt class=\"gallery-icon portrait\">\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"520\" height=\"640\" src=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0417.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" aria-describedby=\"gallery-9-1638\" srcset=\"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0417.jpg 520w, https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/0417-244x300.jpg 244w\" sizes=\"(max-width: 520px) 100vw, 520px\"><\/dt>\n\t\t\t\t<dd class=\"wp-caption-text gallery-caption\" id=\"gallery-9-1638\">\n\t\t\t\t&rdquo;Gamla Testamentets heliga treenighet&rdquo; m&aring;lad av Andrei Rublev i slutet av 1300-talet\/b&ouml;rjan av 1400-talet [Ryska museet, Moskva]\n\t\t\t\t<\/dd><\/dl><br style=\"clear: both\"><\/div>\n\n<p>Via Ryssland avsatte den bysantinska traditionen sina sp&aring;r &auml;ven i Finland. Den i slutet av 1800-talet byggda Uspenskijkatedralen i Helsingfors representerar den slaviskt pr&auml;glade bysantinska traditionen och i det ortodoxa museet i Kuopio finns konstskatter fr&aring;n denna tradition.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Konstantin den Store, som konverterat till kristendomen, uts&aring;g &aring;r 330 det grekiska Byzantion till sin nya huvudstad. Stadens l&auml;ge var strategiskt f&ouml;rdelaktigt, vid vattenleden som korsas av handelsv&auml;gen mellan Europa och Asien. Det lilla Byzantion d&ouml;ptes till Konstantinopel och blev huvudstad i det &ouml;stromerska riket och v&auml;xte inom ett par &aring;rhundraden till en internationell metropol. [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1530,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999"}],"collection":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=999"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1891,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions\/1891"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1530"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/disco.teak.fi\/tila\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}