10

1800-talet: allt snabbare förändringar

Under 1800-talet genomgick Europa, precis som världen i övrigt, avgörande förändringar som långt kom att utgöra grunden för det som komma skulle. Industrialiseringen hade börjat redan i slutet av 1700-talet i England. Under 1800-talet kom även Belgien, Frankrike, Tyskland och Schweiz att bli industrialiserade, och av de asiatiska länderna Japan.

Industrialiseringen gjorde även jordbruket mer effektivt, vilket ledde till en större stabilitet inom livsmedelsproduktionen. Ångkraften möjliggjorde flera nya former av industri och gjorde sjöfarten effektivare och var även en förutsättning för de allt mer expanderande järnvägsnäten. Resandet och distributionen av varor underlättades betydligt. Produktionen och distributionen av elektricitet inverkade på mångt och mycket, bl.a. till att telegrafen allmänt togs i bruk, och även den bidrog till att sammanföra olika delar av världen.

Ett effektivare jordbruk, bättre hälsovård och immigration ledde till en nästan explosionsartat snabb befolkningsökning i Europa. En allt större del av befolkningen bodde i städer, storstäderna såg dagens ljus. Under 1800-talet ökade invånarantalet i t.ex. London från en knapp miljon till närmare fem miljoner och i Paris från drygt en halv miljon till tre miljoner.

Då aristokratin blev av med sina rättigheter och privilegier växte en stor och livskraftig medelklass fram. Denna medelklass ägnade sig även åt konst, en del gjorde beställningar, andra s.a.s. konsumerade konst. En skämtbild med interiörer från ett höghus i Paris (10/1) återger stadens samhällsstruktur på 1800-talet. Även konstnärerna kom ofta från medelklassen. Många levde på sitt konstnärskap och allt mer sällan tjänade de kyrkan eller hovet. Därmed kom också deras egen tankevärld och egna strävanden att prägla innehållet i det de skapade.

I de industrialiserade städerna accentuerades de sociala problemen. Om jordbrukarnas livsmiljöer ofta var fattiga så levde speciellt arbetarna i städerna i olidliga, ohygieniska omständigheter. Det sociala uppvaknandet höll på att föda fram en ny konstriktning, realismen. Ur samma premisser utarbetade Marx och Engels sina analyser av proletariatets ställning. Den första delen av Karl Marx verk Kapitalet utkom år 1867. Ett halvt sekel senare kom detta verk att bli en ”bibel” för hundratals miljoner människor.

Reformer gjordes redan på 1800-talet. Baron Hausman fick i uppgift att förnya Paris centrum. Han lät riva en ansenlig del av den gamla ohygieniska staden och på dessa områden planerade han breda bulevarder, skvärer och parker. I bostadshusen hade man tagit hälsoaspekterna i beaktande. De hade bl.a. balkonger och avlopp, och dricksvattenförsörjningen var rationellt omhändertagen.

Man försökte bli av med användandet av barnarbetskraft och i Tyskland började man utbetala ålderspension år 1880. Slaveriet och slavhandeln avskaffades på många håll under loppet av 1800-talet.

Kvinnans ställning blev an efter bättre. I Storbritannien hade kvinnan redan en tid fått råda över sin egendom. I och med industrialiseringen och urbaniseringen fick kvinnorna arbete som bl.a. sekreterare, telefonister och butiksbiträden. Också kvinnor fick nu möjlighet att studera och i slutet av århundradet började suffragettrörelsen kräva att även kvinnan kunde delta aktivt i politiken.

Kyrkans hade redan under 1700-talet i avgörande grad förlorat sitt grepp om människans sinne och tankar. Vetenskapens landvinningar hade ändrat människornas världsbild och Darwins evolutionsteori ifrågasatte slutgiltigt Bibeln som bokstavlig sanning.

även inom konsten var 1800-talet en omvälvningarnas tid. Perioden är svår att karakterisera med en stilterm eller två. Början av seklet präglades av något som allmänt karakteriserades som ”romantik”, såväl inom måleri som musik och litteratur. Denna ”romantik” är dock svårdefinierad, inte minst för att den tog sig så olika uttryck i olika länder i och med att nationalismen hade skapat ett behov av en utpräglat nationell konst.

Vid sidan om romantiken behöll klassicismen sin position, speciellt inom arkitekturen och den akademiska konsten. Efter mitten på seklet revolutionerade den nya gjutjärnsteknologin arkitekturen samtidigt som bildkonstnärerna började gestalta världen på helt nya sätt, fria från klassicismens och den akademiska konstens fjättrar.